Original subtitles

Jag har tagit gisslan. - Nu!

Jag är Tobias Nordwall, chefsförhandlare.

Kom hit, så pratar vi. Om du gör det så släpper jag alla.

Vi kunde väl inte veta att han skulle hamna i ett jävla gisslandrama.

-Vad gör du här? -Jag ville träffa dig.

Nu har du gjort det.

Här är mitt kort, om du behöver bygghjälp eller nåt.

-Kommer inte pappa? -Han blir sen idag.

-Tre gisslan på väg ut. -Vänta. Det där är ju Sam.

Tobias?

Förlåt, Lidia.

Jag har pratat med teknikerna. Bomben var raffinerad. Enkel, men...

-Kan hon ha tillverkat den? -Ja, om det är hon, så...

Acetylengasen kan vara från sjukhuset, men spränghylsan är köpt.

Inte av henne. Hon har inte lämnat sjukhuset.

-Då måste nån ha kommit med den. -Kanske Alina. Från lägenheten.

Vi kollar kamerorna på sjukhuset och ser om vi hittar henne.

Vem är det?

En garde. Allez. Bra, tjejer!

En garde. Allez. Fint!

Vad har hänt? Det står en massa grejer på nätet.

Jag vet inte vad jag ska säga.

-Jag är så ledsen. -Nej! Nej... Nej!

Vad hände?

Han bytte ut sig själv mot gisslan.

Gisslantagaren sprängde sig själv och Tobias.

Jag lovar att hålla dig informerad hela tiden.

Nu måste du tänka på...

Mamma... Vad är det som har hänt?

Kom.

Där är hon. Stanna på en bildruta där man ser henne bra.

-Kan du få henne skarpare? -Nej.

Då går vi ut med den ändå.

Polisen som dog, var det din kollega?

Vad vet ni om kvinnan som sprängde sig själv?

Ewert! Ewert!

-Grens. -Det är Karlberg, kan vi ses?

-Ja, vi kan ses. -När då?

-Om en timme. -Bra.

-Sam Shirazi? -Ja, det är jag. Vem är du?

Jag vet att du var nere i bårhuset.

Vad hände egentligen...med Jochum?

Han...han skonade mig.

-Jochum Lang? -Han skulle inte stå här annars.

Jag lovade att jag skulle försvinna från landet.

Ni ska få mitt nummer.

Så fort det händer nåt, ring mig.

-Även om jag är i Australien? -Även om du är i Australien.

Tack.

"Silvertejp. Maskinspik. Buntband."

"Fjärrutlösare." Bra jobbat.

-Det här är från deras lägenhet. -Vad letar vi efter?

Det vet vi inte förrän vi hittar det.

Sven.

-Vilken tid du tog. -Vad vill du?

Jag vill att du säger: "Karlberg, du har levererat."

Du har inte levererat, Sam lever.

-Jochum ringde mig... -Han ljög.

Om Sam lever, då är Jochum död. När Micke får veta det...

Det ska han inte. Du håller tyst om det här.

Så kanske du kan få ditt liv tillbaka.

Jag är tillbaks.

-Hej! -Hej! Titta vem som är här!

Morbror Sam!

Har de sprängt ditt jobb i luften, mamma?

Du ska inte titta på nyheterna själv har jag sagt, eller hur?

-Vi tar en selfie. -Med mig? Okej, då.

Hasti, jag tar din telefon. Kom igen. Tack.

Ni ska lägga er. Ni kan leka med Sam imorgon.

Yes! Vi lägger oss. Försten som borstar tänderna får en...pincett.

Polisen har bekräftat att offren för bomben-

-var en svensk polis och en utländsk kvinna.

Motivet är fortfarande okänt, men polisen söker den här kvinnan.

Hon har sannolikt rumänskt medborgarskap och sågs senast...

Du har en kund nu. Du ska göra hembesök.

-Var? -Nåt stort, fint hus.

-Du vet vad det betyder. -Stor, fin betalning.

Han betalar för hela natten. Har du tur somnar han efter tio minuter.

-Kom nu. -Ska jag gå ut utan smink?

Nej, sminka dig. Men skynda dig.

-Kom nu! -Jag kommer!

-Alina! -På väg!

Jag pratade med mamma. Hon är sjuk, jag måste åka hem.

-Okej. -Jag behöver mitt pass.

Du får det imorgon efter det här jobbet.

Lucian...

-Är det här allt vi har? -På Alina, ja.

Men sen har vi den här.

Den låg i Lidias rum i lägenheten där hon och Alina bodde.

Den är över ett år gammal.

Varför skulle Lidia ha en gammal kvällstidning på svenska?

-Nån kund som glömde den. -Hon har glömt att slänga den.

Hon råkar ha en tidning med mannen hon tar med sig in i döden?

Det vet vi ju inte om hon gör.

En bomb har sprängts, vi vet inte hur eller varför.

Hon visste vad hon gjorde, och mot vem.

Vad menar du?

Vi har fått fram vad hon sa innan sändningen bröts.

"Jag ska förstöra ditt liv som du har förstört mitt."

"Du får leva om du säger sanningen. Nu, till alla. Ljuger du, så dör du."

Hon behöver inte mena Tobias specifikt.

Det kan betyda att hon vill hämnas på nån i allmänhet.

Minns ni hur hon såg ut när hon sa det?

-Du behöver inte visa det igen. -Jag vill.

Titta hur hon ser på honom.

Han var ingen främling, de kände varandra.

Visst, man kan tolka det så.

Hon kan se ut så för att hon hatar världen och tänker spränga sig själv.

-Vad hände? -En vidrig kund.

Jag försökte lugna henne men hon fick panik.

-Hon slog mig och sprang iväg. -Vart?

Jag vet inte. Jag är orolig.

Hon är inte van att vara ute, hon hittar inte hit.

Jodå, det gör hon. Jag såg henne på Centralen för några dagar sen.

Jaså?

När det där paret kastade ut mig och jag hamnade på Centralen.

Då var hon där. Jag trodde att hon skulle hämta nåt till dig från boxen.

Vilken box?

Ja, hallå?

-Är du Ewert Grens? -Ja.

Det här är Andreea Simionescu, från polisen i Bukarest.

Jag hörde på nyheterna om bomben.

Jag beklagar din kollega.

De sa att du är utredningsledare.

Jag har information om Lidia Amariei.

Bra. Kan du berätta nåt om hennes vän Alina?

Jag vet inget om Alina. Men jag vet att jag kan hjälpa er.

Hur mår hon?

Förvänta dig ingen snabb förändring. Det orkar du inte med i längden.

Sitt hos henne. Prata med henne. Det är det bästa du kan göra.

Han som dog... Visst var det han som var här? Din vän?

Jag beklagar verkligen.

Hon somnade inte förrän fem imorse.

Och du? Har du fått sova nåt?

Har du sett honom?

Begravningsbyrån håller på...

Så fort de är klara kan du se honom.

-Följer du med? -Självklart.

Har ni fått tag i henne? Kvinnan som hjälpte till?

Lena...

Det finns ingen möjlighet att Tobias kände henne?

-Vem? -Gisslantagaren.

Den prostituerade?

Via jobbet, eller...privat.

-Tror du att han har köpt sex? -Nej.

Han skulle aldrig göra det.

Man säger att man inte kan veta sånt, men jag vet.

När skulle den mannen ens haft tid?

Var han inte på jobbet så var han med mig eller Astrid.

Eller dig.

Stackars dig som måste ställa frågor om såna saker.

Jo, det är hon. Hon såg lite... Jag minns, för de såg lite udda ut.

-Vilka då? -Hon och gubben.

-Kan du få fram vem gubben är? -Ja.

-Här. -Tack.

-Det är Grens. -Jag kan ha fått napp.

-Sigges Snickeri. Jag kör dit nu. -Plocka upp mig först.

-Jag ska höra vad han kommer ihåg. -Jo, men vi behöver ses, du och jag.

Hej. Jag behöver hjälp.

Kom in.

Vill du duscha? Det finns handdukar i badrummet.

Du kan låsa dörren från insidan.

-Tja! -Shit, du stalkar verkligen mig.

Här. Tack för lånet.

-Behåll det. En kund glömde det. -Alex, kom igen.

Jag vet. Du vill dricka kaffe.

-Okej, mr Stalker. Vi tar en kaffe. -När?

Nu. Så vi blir av med det.

-Här? -Ja, kom igen.

Använder du mjölk fortfarande?

Allt är som vanligt, med andra ord?

-Nej, jag är fri. -Så du har suttit inne igen?

Ja. Men det är inte det. Utan jag träffade...

-Men, Gud! Har du blivit frälst? -Nej, fan.

Är det tolvstegsprogrammet? Du har kontakt med ett högre väsen-

-och åker runt till gamla flickvänner och ber om förlåtelse.

-Nej, jag har träffat Sam. -Sam? Vad är det för religion?

Nej. Han var...är...en bra kille.

Han ville hitta ett annat slut. Om du fattar.

-Hur skulle jag kunna fatta det? -Han ville ändra på allt på nåt sätt.

Han såg allting på nåt sätt som det var.

-Vi lever ju bara en gång. -Ja, det är sant.

-Hur vill man att det ska sluta? -Hur vill du att det ska sluta?

-Jag vill ha det bra. -Ja.

-Då får du se till att det blir så. -Exakt.

Och det kan det bli. Med dig.

Jag tror att Isadora Carlsson kommer snart.

-Kan jag vara kvar, eller? -Nej.

Hon vill inte ha publik när hon blir permanentad.

Men du... Om jag ger dig mitt nummer så kan du väl ringa mig sen?

-Du kan ge mig ditt nummer. -Okej.

-Har du papper och penna? -Nej.

-Jag har inte det. Har du? -Sluta, klart du har.

-Ska jag hämta? -Snälla.

"Snälla"? Men, Gud! Det kanske är en annan grabb.

Jag hämtar! Jag springer på en gång.

-Var är mina kläder? -Du behöver dem inte längre. Kom.

Kom.

Ta vad du vill ha. Jackor, skor...

-Min dotters. Ni har samma storlek. -Tack.

Du hjälpte henne. Hon som sprängde sig och polisen?

-Jag visste inte vad hon tänkte göra. -Allt jag hjälpte dig köpa...

...ledde till det här? -Förlåt.

Det är lite sent för det.

-Klä på dig, sen måste du gå. -Jag kan inte bara gå omkring.

-Tar de mig så är jag död. -Polisen dödar inte folk.

Nej, men min hallick gör det. Han har redan försökt en gång.

Klä på dig, så... Jag försöker komma på nåt.

Snyggt! Men du kan inte stanna här.

Det vill jag inte. Jag vill åka hem till Rumänien.

Okej, det fixar vi.

-Behöver du pengar till biljetten? -Nej. Men jag har inte mitt pass.

-Har du legitimation? -Ja.

Då kan du få ett...

Vad fan heter det?

...ett provisoriskt pass på flygplatsen.

-Jag måste till Centralen först. -Varför då?

-Vad ville du? -Ja, vad ville jag?

Du kör alltid raka rör, Jochum. Du håller alltid ditt ord.

-Det är det viktigaste för mig. -För mig med.

Hej på dig.

Jo, det var en sak jag tänkte på.

-Var sköt du honom? -Jag sköt honom inte.

Jag högg ihjäl honom.

Jochum...

Du är fan en av mina få verkliga vänner.

Karlberg, ge mannen sina dólares.

-Sen ska jag ta det lugnt ett tag. -Ja, du ska gå i pension.

Leva livets lata dagar med Alexandra.

-Ja, kanske det. -Det låter underbart. Helt underbart.

Men du är skyldig mig en sak till. Lite värdighet.

-Värdighet? Som vadå? -Som varför du ljuger för mig.

-Jag ljuger inte. -Då är det Karlberg som ljuger.

Karlberg, gör du det? Ljuger du för mig?

Nej, jag hörde ett rykte som visade sig vara sant.

Att din kompis Sam lever.

En tjej som heter Hasti la ut det på nätet igår.

Med texten: "Min morbror hjälten."

En kamera ljuger ju inte.

Du var en av mina bästa vänner.

Jag var på väg att göra det. På sjukhuset igår när det small.

-Där det var gisslan? -Fullt av snutar.

Hade jag gjort nåt hade jag torskat. Det hade kopplats till dig.

Varför ringde du Micke och sa att det var gjort?

Det var fel. Jag fattar om du är besviken.

Men det behöver inte sluta såhär.

Eller förresten... Det kanske är såhär det ska sluta.

Vet du vad? Du får en chans till.

En chans.

Ditt liv, Jochum, mot Sams.

Den här gången vill jag ha det på film. Ända till slutet.

Var är du nånstans?

Jag är ett spöke! Jag är trött.

Asal, du får vara spöke. Så, lek lite.

-Jag är ett spöke! Jag är ett spöke! -Jag hörde det.

Jag är ett spöke. På riktigt, syrran.

-Om Micke får veta att jag lever... -Då ringer du polisen.

Det funkar inte så i verkligheten. Han kan inte skydda mig dygnet runt.

Snälla, jag behöver 10 000.

De skickade brottslingar dit förr i tiden.

-De blev nåt helt annat. -Vad pratar du om?

Australien, jag har ju sagt det.

Krokodiler och kängurur.

Förlåt, jag ska vara seriös.

Snälla, hjälp mig.

Sista gången. Absolut sista gången.

Den där...artikeln du hittade.

Det var uppmärksamt av dig.

Vi måste titta extra noga på allt när vi utreder en kollega.

Tobias var mer än så för dig.

Jag hade säkert tänkt annorlunda om jag inte hade känt honom.

Men nu var det inte så. Jag vet vem han var.

Att han skulle ha varit i lägenheten och köpt sex... Det finns inte.

-Jaha. Vad är det om? -Polisen. Får vi komma in?

Det gäller ett polismord. Vi är här för att utreda din delaktighet.

Det stämmer, jag träffade henne där.

Hon ville ha hjälp att hitta grejerna så jag hjälpte henne med det.

Jag visste inte vad hon skulle ha det till.

-Var det sista gången du såg henne? -Ja.

Ewert!

Vems är det?

Hon kom för att få hjälp, som tack passade du på...

-Nej! Så var det inte. -Hur var det, då?

Du hjälper henne inte genom att hålla käften.

Hon kunde inte veta vad tjejen skulle göra med grejerna!

-Alina är inte som ni tror... -Det vet du efter en halvtimme?

Är hon oskyldig så kan vi hjälpa henne. Bara vi hittar henne.

Hon gömmer sig inte för er. Det är hallicken hon gömmer sig för.

-Lucian. -Han har redan försökt döda henne.

Därför vill hon hem till Rumänien. Komma i säkerhet.

Därute kan Lucian få tag på henne. Så berätta, var är hon?

-Jag lovade att inte säga nåt. -Om vadå?

Box 21.

Jag är här nu.

Jag ser Lucian. Han är på väg mot förvaringsboxarna. Jag följer efter.

Polis! Stopp!

Mariana!

Alina? Jag är polis.

Du och jag ska till polisstationen.

TOBIAS OCH LENA FÖR EVIGT

Nu har jag bokat. Du flyger 14:25 imorgon.

Tack, syrran. Verkligen, tack. Vad kostar det?

Det spelar ingen roll. Vad behöver du i kontanter?

-Litar du på mig nu? -Nej.

-Jag skulle behöva några tusen pund. -De har dollar där.

-Jag fixar det. -Tack, syrran.

Kom igen nu. Du får hänga med mig.

Du vill inte att det händer nåt här, va?

Sitt ner. Jag kommer strax.

-Sov så gott, då. -Detsamma.

Vi ses imorgon.

-Vi skulle ju till polisstationen. -Jag vill prata med dig först.

Prata då.

-Förklara hur du fick tag i den här. -Varför?

Jag måste få veta.

Varför skulle jag förklara nåt för dig?

-Jag kan hjälpa dig. -Hur då?

Du vill åka hem. Till Rumänien.

-Jag kan fixa ett pass åt dig. -Nej.

Ta mig till Rumänien. Eller till polisstationen.

Text: Gunilla Hay www.sdimedia.com