Original subtitles

Downloaded from YTS.BZ

Official YIFY movies site: YTS.BZ

- Åh! Nämen, hej! Där är ni! - Hej, hej!

- Ah, titta. - Se upp!

Andra hållet.

Åh?

Åh.

Intressant.

Mycket intressant.

Hmm.

Dags att sova.

Aj! Pappa? Pappa!

Är du klar? Har du tagit på dig kläder? Ska vi gå nu?

Pappa, vakna!

Är det dags att gå nu? Ska vi gå nu? Är det nu vi ska gå?

- Pappa! Pappa! - Det... känns kanske lite tidigt.

Vad är klockan?

Jättemycket! Ska vi gå nu?

- Ska vi gå? - Klockan har inte ringt, Mini-Hopp.

Mmm!

- Vi är lite trötta. - Hoppelihopphopp!

Nej! Ni ser väldigt pigga ut. Alltså, jättepigga.

Kolla!

Vad långsam du är, pappa. Jättelångsam. Kom nu.

- Jag kommer, jag kommer. - Varför vill du till förskolan i dag?

Vi ska spela musik. Spela instrument. - Kom nu!

En till. Den kändes knappt.

Wuäh!

- Hej då, gullis. - Hej då.

Kom!

Mini-Hopp och alla de lite mindre barnen går på förskolan Eken.

Hoppelihopp! La, la, la, la, la, la...

Hopp, hopp, hopp, hopp...

Hej då då, pappa.

Gå nu!

- Hej, hej! - Här är jag!

Hej då!

Mm!

Här på förskolan går många barn. Här jobbar vuxna också.

Och i dag ska alla barnen få prova att spela ett instrument.

Kom, så får ni välja instrument.

Barnen får välja vilket instrument de vill.

Lill-Kvack väljer trumma.

Piggi väljer maracas.

Brumma väljer triangel.

Och Mini-Hopp, han väljer fiol.

Sen är det dags för alla att prova sina instrument.

Åh, vad fint!

Aj!

Kom igen, nu fortsätter vi spela.

Ah! Åh...!

I dag hjälper Bamse fru Anka med att bära tunga säckar med ved.

Åh!

Tack, snälla Bamse!

- Kan jag hjälpa till med nåt mer? - Nej, kära Bamse.

- Åh! - Struntprat!

Det verkar som det händer nåt nere i hamnen.

Ses nästa vecka, Bamse!

Var den jättestor? Jag tror inte en sekund på det där.

- Ni måste tro oss! - Det är sant!

Ni hittar ju på! Det gör fiskare alltid.

- Nej, nej. Vi hade den på kroken. - Kroken. Vi hade den på kroken.

- Men det var tur den inte nappade. - En väldig tur.

- Lyckostar. - För när jag skulle veva in den...

- Ja, när vi skulle veva in den. - Ja, ja. Så klart "vi".

När vi skulle veva in den, då såg vi hur stor den var.

- Den var stor. - Hur stor?

- Som ett hus! - Som hundra hus!

- Femtio hus. Vi möts i mitten. - Okej. Som femtio hus.

Som femtio hus. Ja, femtio. Ja, så var det.

Vad tror du? Är det en fiskehistoria? Att de bara hittar på och överdriver?

Även om det är vetenskapligt bevisat att fiskare ofta överdriver-

- är jag faktiskt inte säker på att de hittar på den här gången.

Intressant.

Jag måste hem och göra några beräkningar.

- Jippi! - Tjoho!

- Akta! - Åh!

Va? Nämen.

- Hur är det med dig? - Bra.

- Har det hänt något? - Nej.

- Ska vi gå hem? - Ja.

- Hej, hej. - Hej då.

Men man vet när det inte känns riktigt bra.

Så nu är han ledsen hela tiden. Vill ingenting-

- studsar inte, välter inga saker, förstör inget av misstag hemma.

Han bara sitter. Vet du vad det gör med en stackars kaninpappa?

- Stackars Mini-Hopp. - Om jag bara förstod vad det är.

Är det mig det är fel på? Är han olycklig hemma?

Är nån på förskolan dum? Har han inga kompisar?

- Hörde du? - Ja.

Vad hörde du? Hörde du samma som jag?

Mm, att du blev tyst.

Så då hörde jag fåglar som kvittrade och vindens sus i träden.

- Det var jättefint. - Åh! Schh!

Hörde du? Det är som att nån ropar på hjälp långt bortifrån.

Eller kanske någon jätteliten som ropar på hjälp jättenära.

- Så här: "Hjälp." - Hjälp! Hjälp!

Ja, nu hörde jag. Det är nån som ropar på hjälp.

Oj-oj-oj! Hallå, är det nån där? Hallå?

- Hjälp! Vi sitter fast! - Gått på grund, heter det!

Hjälp! Hjälp!

Är det ingen där? Vi har fastnat här uppe! I trädet!

Inte fastnat! Gått på grund!

- Hur har ni hamnat där uppe? - Det... det vet vi inte.

- Vem är det? - Bamse, kapten.

Åh nej! Inte Bamse!

Vi körde bara runt lite med båten.

Nej, nej, nej! Vi styrde vår skuta mot nya äventyr...

Och så var det som ett jätteplask.

Nej. Havet reste sig med ursinnig kraft.

Och så tjong, pang så hamnade vi rätt här uppe i trädet.

- Ja, havet ger och havet tar. - Vem är det som pratar bakom dig?

Det är kapten Buster. Han är höjdrädd.

Nej, jag är inte höjdrädd. Absolut inte. Men jag är ju ingen landkrabba.

Höjdrädd eller inte, ni måste ju komma ner.

Stå bara still nu så ni inte sätter båten i gungning och ramlar ner.

- Stå stilla! Det är en order! - Ajaj, kapten!

- Hur länge låter vi dem sitta där? - Jag ska hjälpa dem ner.

Va? Hjälpa dem? Men det är ju sjörövarna.

Det är bara bra om de sitter uppe i ett träd. Rätt åt dem.

- Jag hjälper alla. - Jag vet. Det är inte klokt. Argh!

Vad är det som händer?

Va? Nämen...!

Kan sjörövarskeppet åka på land?

Nej. Det är en dunderladdad Bamse-

- som bär det stora skeppet hela vägen ner mot havet.

Alle man på däck! Hissa seglen!

Ladda kanonerna! Och upp med Jolly Roger!

Ajaj, kapten!

- De kunde åtminstone sagt tack. - Det spelar inte så stor roll.

Ibland tänker jag att man får väl känna sig nöjd själv-

- över att man hjälpte nån i knipa.

Jisses. Vilka dumheter. Att du aldrig lär dig.

Men, Skutt...!

Titta!

Vad är det som händer?

Akta!

Bamse? Var är du?

Bamse! Bamse!

Var är du? Jag sa ju att du inte skulle hjälpa sjörövarna!

Att du aldrig lär dig! Bamse!

Bamse är försvunnen och nerdragen i havet.

Nu gäller det att hämta hjälp fort.

Hjälp! Hjälp!

Bamse är försvunnen! Skalman! Skalman!

Men vad har hänt med Bamse?

Har han dragits med i havsströmmarna och försvunnit?

Jo, Bamse har dragits med av havsströmmarna långt ut från land.

Men försvunnit, det har han inte.

Snart orkar inte Bamse simma mer.

Men då...

En ö.

Det gick! Bamse kan äntligen pusta ut.

Men... hur ska det gå för Bamse?

Alldeles ensam på en öde ö.

Hur ska nån hitta mig här?

Skalman och Lille Skutt går ut med Viktoria och letar efter Bamse.

Enligt mina beräkningar borde havsströmmarna ha tagit Bamse-

- exakt 5,6 distansminuter sydsydostlig riktning.

Med nuvarande vindriktning och varvtal på motorn är vi där-

- om cirka och ungefär 12 minuter, 16 sekunder och fem hundradelar.

Skalman! Skalman!

- Skalman! - Jag ser honom! Där! Där!

Som jag visste.

Här! Här!

Va?

Nej!

Badar han? Skalman, nu badar Bamse.

Precis när vi ska rädda honom. Så dumt.

Åh!

Nej. Nej, kom inte hit! Kom inte hit!

Nu blev han glad när han såg oss. Vink, vink!

Kom inte hit! Vänd tillbaka!

Ja. Vi kommer! Tut-tut!

Nu får han lugna sig. Jag blir trött i armen av allt vinkande och tutande.

Jag tror vi ska sluta tuta. Bamse vill inte att vi ska rädda honom.

Vad är det för dumheter? När vi nu har rest så här långt?

Välkommen ombord! Är du glad nu över att vi kom och räddade dig?

Kör, kör, kör, Skalman! Kör!

Exakt vad jag planerat att göra.

Fortare, Skalman! Fortare!

Det finns ingen anledning till fula ord.

- Det är bra om du slutar tuta. - Men jag skrämmer den.

Nej, den verkar bara bli argare av ljudet.

Du kan ha rätt. Jag tror det är bra om jag slutar.

Aaah!

Vad var det där?

- Den fisken hör inte hemma här. - Tror du att den har simmat fel?

Ja, med stor sannolikhet. Och nu är den arg på allt och alla.

- Tröttnade den och simmade hem? - Det tvivlar jag på.

- Tror du att den kan vara farlig? - Ja. Förmodligen.

Dumma förskola! Dumma alla!

Jag spelar visst bra.

Jag spelar faktiskt visst bra.

Nej, jag är jättedålig. Jättejättedålig.

Ingen tycker om när jag spelar. Ingen!

Ehh...

Hej. Förlåt om jag störde dig.

Jag lovar att jag inte ska göra det igen. Ingen mer fiol.

Förlåt att jag störde dig med mitt dåliga spel.

Vill du att jag ska spela?

Vill du att jag ska spela mer?

Okej! Det var du som sa det. Skyll dig själv.

Jag kan till och med två sånger. Den första går så här...

Bamse och hans vänner bor bland Kullarna, det vet du nog.

Och en bit bort ligger Småköping. Det vet du nog också.

Men det du kanske inte vet är att nere vid Småköpings hamn-

- finns det lite mer slitna och ruffa kvarter och hus.

Här i hamnen finns tatuerare.

Men kom igen. Du lovade att det inte skulle göra ont. Eller hur?

- Sitt still nu! - Visst gjorde du?

Sitt stilla nu. Bara chilla. Chilla!

Jag måste veta om det var som du sa. Kommer det göra ont? Kommer det?

- Mm-mm. Ha! - Uuh!

Och här finns Baren, en restaurang-

- för alla sjömän som tycker om riktigt stark saft.

Fy bubblan! Åh, det var redigt stark saft. En till!

Nere i hamnen bor också sjörövarna.

För att bli insläppt där måste man kunna den hemliga knackningen.

Jag tror jag har glömt det sista.

Just det.

Här bor sjörövarna när de inte letar efter skatter med Havsörnen.

Då kan de sitta och spela lite kort.

- Alla dina... - Hej, hörni!

Sch!

Vi är mitt inne i en spännande omgång.

- Alla dina... - Jag bara hörde vid hamnen att...

Vänta. Alla dina femmor.

Finns i sjön.

Aah!

Jag skulle ha sagt kungar! Åh, jag visste det!

Vad var det du ville, Stollen?

De sa vid hamnen att det finns ett stort sjöodjur i vattnet här utanför.

Ett monster större än nåt annat som kan skapa svallvågor, välta skepp.

- Och det kallas..."Havets fasa". - Oj!

Nej, men nu får det vara nog!

Det får gärna finnas monster i vattnet här. Jag bryr mig inte.

Och alla får gärna skrika: "Hjälp, en stor fisk!"

Men när nån börjar prata om Havets fasa, då vaknar jag.

För Havets fasa...

...det är jag! Kapten Buster!

Nu blev det oordning på korten. Jag hade just lagt dem i ordning.

Och om nån skrytmåns börjar kalla sig själv för Havets fasa-

- då ska jag se till att alla snabbt förstår-

- vem som verkligen är Havets fasa. Är det förstått?

Hmm... Jag tror inte fisken kallar sig själv för Havets fasa.

Det spelar ingen roll. Sjömän! Hissa segel!

Ladda kanonerna! Och framför allt - hissa Jolly Roger!

Det är dags att visa fisken vem som bestämmer på havet!

Ajaj, kapten!

Alle man på däck! Hissa segel!

- Havets fasa, det är jag - det ska han visa nu i dag

- lätta ankar, kasta loss - han är redo att börja slåss

- tuff, tuff, jättetuff - jag är riktigt jättetuff

tuff, tuff, jättetuff ajaj, kapten är tuff

- ladda, skjut, gå till attack - jag är trött på erat snack

"den är otäck, jag är skraj" det är ju inte ens en haj

- tuff, tuff, jättetuff - jag är väldigt jättetuff

tuff, tuff, jättetuff ajaj, kapten är tuff

ur havets djup ett monster steg och plötsligt blev kaptenen feg

monstret frusta' och det skrek Buster blev då väldigt blek

- nej, jag var jättetuff - han gömde sig i båtens ruff

den gav mig en knuff

han är en jättebluff han är en jättebluff, en jättebluff

- han fisk smisk av en fisk - sluta nu, så var det inte

smisk, smisk, smisk han fick ajaj, smisk av en fisk

- Fixa masterna. - Åh nej...!

- Åh! Svabba däck! - Ajaj, kapten!

Fisken hade tur. Om det så är det sista jag gör-

- så ska jag visa vem som är Havets fasa.

En stor stark saft, tack!

Ja, vad är det för en varelse som har kommit till vattnet...

...utanför Småköping?

De som bor närmast havet börjar leva med tanken-

- att de kan bli nedskvätta... precis när som helst.

Men vad gör varelsen där? Vad vill den?

Är det farligt? Eller man kanske ska säga: hur farligt är monstret?

Vänta på mig!

- Vad ska du göra hemma, Brumma? - Brum, brum, brum!

Vad fint. Ska du leka med bilar? - Du då, Mini-Hopp, vad ska du göra?

- Jag skulle... - Han ska spela fiol.

- Nej, jag ska leka med min kompis. - Vad bra. Vem är din kompis?

Ingen ni känner. Hon är jättestor och jättestark. Och jättesnäll.

Är det en sån kompis ingen annan kan se?

Nej, hörni, var snälla nu. Då säger vi tack för i dag och slut för i dag.

- Hej då. - Slut för i dag.

Hoppas du har kul med din stora kompis. Ska ni spela fiol ihop?

Ja. Tänk för att vi ska det.

Mini-Hopp! Det är middag!

Oj! Du var pigg.

- Ja. Vad blir det? - Morötter.

Mm! Gott!

- Vad har du gjort i dag då? - Jag har lekt.

- Med vem? - Min kompis.

- Vad roligt. - Vem på förskolan leker du med?

- Ingen. - Ingen?

Ingen på förskolan. Får jag gå ut och leka efter maten?

Ja. Det får du.

Tack för maten. Jättegott. Kommer sen!

Glömde!

- Där ser man. En kompis. - Som tycker om musik.

Det är nog bra. En kompis är alltid bra att ha.

- Ja, det är alltid bra. - Inget att oroa sig för. Alls.

Nej. Huvudsaken är att han är glad.

Ja. Verkligen. Det är det viktigaste.

Vem han leker med, det spelar ingen roll.

Lite orolig är nog Lille Skutt.

Aj!

Oj!

Aj!

- Bra! Snyggt! - Vem är det han leker med?

Och hopp! Bra!

Hjälp!

Va?

Pappa?

Mini-Hopp! Det är ett monster i havet! Det är jättestort, enormt!

Jag såg, det hoppade! Vi måste härifrån, det är farligt!

Putte är min bästa kompis.

Jaha. Så han heter Putte?

Hon. Hon heter Putte. Det har jag bestämt.

Jaha. Hon heter Putte.

- Och är Putte alltid glad och snäll? - Ja.

Med mig. Putte älskar mig.

- Så Putte är aldrig arg och bråkig? - Nej, aldrig.

Eller hungrig och sugen på kanske en liten... kanin?

Pappa. Putte äter bara sjögräs.

Jaha, ja. Okej. Vad bra.

Men jag tror hon blir trött på alla som jagar henne. Och arg.

Mini-Hopp.

Vi får hålla det för oss själva att du och monstret...

...eller Putte är kompisar. Som en hemlighet.

- Varför det? - Många är nog lite rädda för Putte.

Inte jag förstås, men många andra. Och en del blir arga när de är rädda.

Vi vill inte att nån ska bli arg på oss. Eh, på dig.

Jag lovar, pappa.

Så Mini-Hopp lovar att inte berätta att han är kompis med Putte.

Men nästa dag-

- när hela förskolan Eken ska gå för att låna böcker händer nåt.

Jag trodde din kompis var jättestor och jättestark. Menade du Brumma?

Nej. För jag har en jättestor och jättestark kompis som bor i vattnet.

- Vad sa du? - Inget.

Har du inte alls det. För alla dina kompisar har tröttnat på-

- att höra din skrikiga fiol.

Kom nu, barn!

När hela förskolan är framme hör de plötsligt nåt.

Stanna här nu, barn.

Bort med monstret från gator och torg! Bort med monstret!

Kära medborgare, vi är alla väldigt trötta på det som sker.

Vågor slår upp och förstör våra hus.

Något som vi inte vet vad det är tar över vår hamn, vår stad...

Glädjande nog så har dessa fyra gentlemän frivilligt anmält sig-

- för att göra våra liv säkrare.

Nej... Ja, just det. Jag är en helt vanlig forskare-

- som med vetenskap och intelligens-

- vill fånga den här fisken som...

...plågar oss.

Man kan säga att vi är en forskare och tre helt vanliga sjömän.

Som bara vill hjälpa till.

Vi kan ju dock tänka oss en liten slant för besväret.

Om det finns en sån vilja.

Så ni lovar alltså att ni ska fånga Havets fasa-

- så det blir säkert och lugnt här?

- Nej, den är inte Havets fasa! - Ursäkta, vad sa du?

Den är inte Havets fasa! Det är det...

...jag som är.

Vilka hjältar! Vilka samhällsmedborgare!

Ni kan tänka er att rädda oss från det fruktansvärda monstret-

- med bara lite pengar som enda belöning?

En liten kista med guld, kanske.

Jag gör det gratis! Jag känner det nu.

- Ladda kanonerna och rigga nätet! - Ajaj, kapten!

Fånga monstret! Ta det!

Ta det! Fånga monstret! Ta det!

Ta det! Fånga monstret! Ta det! Ta det!

- Bara fånga monstret! - Stopp! Sluta!

- Gör det inte! Hon är inte farlig! - Mini-Hopp! Kom tillbaka!

- Hon är inte farlig. Hon är min vän. - Vad då, din vän?

Jag käkar fisk. Jag är inte vän med fiskar.

- Hon är min vän. - Men det är ju Havets fasa.

- Den kan väl inte ha några vänner? - Nej, nej, den är inte Havets fasa!

Jo, hon är min vän. - Putte?

Putte?

Putte!

- Oj! - Vad stor den är.

- Titta! - Wow!

Det här är Putte. Putte är min kompis.

Och Putte blir rädd och arg när ni jagar henne. Så sluta med det.

- Men vad är det han vill? - Hon.

- Vad är det hon vill? - Jag tror hon vill komma hem.

Det går emot allt jag står för och vem jag är-

- och jag trodde aldrig att jag skulle höra mig säga det-

- men jag tror att vi måste ut på...äventyr.

Men vad är det du säger, Skutt? Vill du ut på äventyr?

Absolut inte. Ingen del av min lilla hariga kaninkropp vill ut på äventyr-

- men för första gången känner jag att vi nog måste det.

Min son och hans bästa vän behöver att vi åker ut på...

På... Nej, jag kan knappt säga det.

Vad säger du, Skalman? Äventyr. Är vi redo för ett äventyr?

- Måste du säga det så många gånger? - Jag har redan förberett allt.

- Det har jag gjort sen flera veckor. - Men vet du vart vi ska?

Allt pekar på att Putte kommer från ett ställe långt bort härifrån.

Närmare bestämt på andra sidan jordklotet.

- Oj! Men hur? - Först med Viktoria.

Sedan...

- Jag ångrar mig, tror jag. - Vi måste rädda Putte. Det vet du.

Jag vet.

Nu blir det väldig fart. Viktoria ska målas och göras i ordning.

- Tack. - Vad duktiga ni är.

- Åh, vad fint ni gör. - Åh, vad fint!

Det kommer bli en lång resa. Det behövs mycket mat.

Och Skalmans senaste uppfinning ska med på resan också.

- Vad är det? - Det är en fiskofon.

- Den gör att Putte följer med oss. - Hur fungerar den?

Det kommer ut ljud där som är skapat av något som står här.

Jaha! Och vad står där?

Mini-Hopp. Med sin fiol.

- Ja! Ja! - Det är klart han ska med.

Det klarar du. Du får ta hand om honom ordentligt bara.

Jag kan knappt ta hand om mig själv.

Se själv.

- Klart du ska med. - Hurra! Ja, ja, ja, ja, jaaa!

Så kommer den stora dagen när Bamse och hans vänner-

- ska åka med båten Viktoria för att försöka hitta Puttes hem-

- på andra sidan jordklotet.

- Hej då, mamma! Vi ses sen! - Hej då, gullo Mini-Hopp!

Mini-Hopp, nu!

Vad fint han spelar.

Ah, oh, aj. Aj, aj, aj, aj, aj! Du måste vara väldigt stolt!

Ja! Det här ljudet kommer jag verkligen att sakna!

Hej då!

- Det här kommer kapten vilja höra. - Ja.

Aj!

Här är det. Vi är framme.

Här? Hur kan du veta det?

Det är vatten överallt. Hur vet du att det inte är där? Eller där?

Jag har memorerat sjökort och kartor och det här är rätt position.

Vi står rakt över en havsgrav på över elva kilometers djup.

Elva kilometer rakt ner? Tills det kommer botten?

Ja.

Och du är säker på att det är här Putte kommer ifrån?

Man kan aldrig vara helt säker utan alla fakta, men allt pekar på det.

Putte verkar känna sig hemma nu.

Akta, Mini-Hopp. Du bottnar inte här. Ingen bottnar här.

- Bottnar ingen här? - Nej.

- Vad häftigt. - Läskigt, heter det.

Ingen vet exakt vad som finns så långt ner i havet.

Det återstår mycket forskning för att vi ska veta havets alla hemligheter.

- Elva tusen meter rakt ner. - Oj! Det är jättedjupt, pappa.

Jag tror jag sätter mig ner här lite.

Det är något fel där nere. Vi måste hjälpa Putte.

Klart vi ska hjälpa. Pappa måste bara sitta här lite så han inte svimmar.

Vad ska vi göra, Skalman?

- Åh! - Gör er redo för att dyka.

Ja, vi behöver ju inte åka längre ner än så här.

Man ser ju jättebra här uppe.

Åh, vad bra man ser här uppe. Eller hur?

Vi måste följa efter henne ner och se vad som är fel.

- Ja! - Nej!

Vi är kaniner. Vi hör inte hemma långt ner i vatten på havets botten.

Vi hör hemma på Kullarna.

Med en morot i hand och med en solhatt på sned...

Oj!

Åh.

Wow.

Det är Puttes mamma. Putte är ett barn. Här är Puttes mamma.

Mamman sitter ju fast. Hon sitter fast i gammalt skräp.

Ja, Bamse har rätt. Puttes mamma sitter fast i gammalt skräp.

Hon har fastnat och kan inte komma loss.

Vi måste hjälpa henne. Jag tar all dunderhonung-

- så jag vet att jag säkert orkar.

Mm.

Hej på dig, du. Bor du här nere?

Skalman? Lys med lamporna hitåt.

Ja!

Åh nej! Precis när det gick så bra! Jag visste det inte skulle gå lätt.

- Det är ingen fara. - Inte? Bra. Skönt.

Ja. Det är bara luften som håller på att ta slut här i ubåten.

- Nu?! - Nej.

- Om 9 minuter och 36 sekunder. - Ah, ah, ah!

Bamse, du måste packa ihop! Vi kommer att dö, allihop!

Lugn. Om Skalman säger att det inte är nån fara så är det ingen fara.

Om inget oförutsett händer klarar vi det med god marginal.

Flera minuter.

Åk upp och hämta luft. Jag rensar upp det här.

Jag har luft i dykardräkten så det räcker en lång, lång stund.

- Kom ner och hämta mig sen bara. - Uppfattat.

Vi återkommer direkt när vi hämtat mer luft.

Sluta prata nu! Åk upp! Snabbt!

Ingen anledning till fula ord. Och att komma upp är lätt.

- Man bara... - Va?

Nej! Vad i...?

Somnar han nu? Helt ofattbart!

Nu? När vi är på havets botten med sekunder kvar att leva.

- Jag tror allt kommer ordna sig. - Va? Det vet väl inte du?

Vi är bara små kaniner. Och du är ännu mindre än jag.

Du borde veta ännu mindre än jag.

Såna som vi ska inte ut på äventyr. Vi är inte gjorda för det.

Hmm...

Skalman böjde sig fram så här...

Det finns ingenting i världen som jag tycker sämre om än äventyr.

Hm.

"Till... Viktoria."

Till Viktoria. Till Viktoria.

Vad gjorde du nu? Du tryckte väl inte på nån knapp? Gjorde du det?

Lugn, pappa. Det kommer ordna sig.

Ja. För Skalmans uppfinning är så konstruerad-

- att den kan hitta själv till båten Viktoria.

En uppfinning Skalman är mycket nöjd med.

Kom tillbaka sen!

Men hur går det för Bamse då? Jo, allt går ganska bra.

Han har dunderhonung i sig så han kan lätt plocka undan allt skräp.

Men vad nu? Under skräpet ser Bamse varför Puttes mamma sitter fast.

Det är stora fiskenät hon trasslat in sig i och kan inte komma loss.

Det går inte av.

Nej, hur Bamse än tar i så drar fisknätet bara ut sig. Som gummi.

Och då hjälper det inte hur stark han än är. Vad ska han göra?

Hej där. Vill du hjälpa till, lilla fisk?

Och nu går det lättare, mycket lättare.

Bamse och den lilla fisken jobbar hårt för att få bort nätet.

Men det tar ganska lång tid.

Och Bamse börjar bli orolig för om luften i dykardräkten ska räcka.

Varför tar det så lång tid för dem att komma? Var är ni? Kommer ni snart?

Om ubåten inte kommer snart måste luften räcka-

- till att komma upp till ytan också, tänker Bamse.

Bara lite till.

Nej, jag vet inte om du kan komma ut ur fisknätet nu.

Jag vet inte om det räcker. Men jag kommer tillbaka snart. Jag lovar.

Jag ska bara hämta...

...mer luft.

Tack för hjälpen, lilla vän. Det gjorde du bra.

Riktigt bra.

Medan Putte försöker hjälpa sin mamma att komma loss

- simmar Bamse så fort han kan upp mot ytan för luften börjar ta slut.

Och utan luft blir det riktigt farligt.

Skalman? Lille Skutt? Mini-Hopp? Var är ni?

Bamse är alldeles ensam på Viktoria. Vad är det som har hänt?

Är Skalman, Lille Skutt och Mini-Hopp i fara?

Är det en stor våg som har spolat bort dem?

- Vad har hänt? - Ja, det trodde du inte, va?

Att vi skulle följa efter er till andra sidan jordklotet!

Bamse!

- Vad håller du på med för dumheter? - Jag är Havets fasa.

Alla sjöfarares skräck. Det är mig ni ska vara rädda för!

- Jätterädda! - Jättelivrädda!

Sluta upp med de här dumheterna nu. Låt mina vänner vara och åk hem.

- Säg först att du är livrädd för mig. - Jag är inte rädd för dig.

- Johoho, det är du. - Nej.

- Jo, jätterädd! - Nej.

Dessutom har jag dunderhonung i mig, så jag är världens starkaste björn.

Jag blir galen! Eld!

Ja, eld!

- Eld, eld, eld! - Känn på den!

Men vad är det som händer?

Det som brukar vara en enkel match för Bamse är tungt nu.

Eld!

Järnspikar!

Bamse börjar få slut på dunderhonung i kroppen.

Eld!

- Kapten, Bamse börjar bli svag. - Ja! Riktigt svag.

- Svagare än svag. - Jaha. Du har slut på dunderhonung?

Hur känns det nu då, lilla Bamsetramse?

Sluta upp med de här dumheterna nu.

Säg att det är jag som är Havets fasa. Annars skjuter jag.

Och den här gången kommer du inte orka ta emot kulan!

Vem är...

...Havets fasa?

- Kapten. - Det är rätt svar.

- Men jag vill höra Bamse säga det. - Kapten, titta bakom dig.

- Vem är Havets fasa? - Kapten. Jag måste byta byxor.

Aah!

Hjälp!

Mamma!

Mamma, ja. Det har kapten Buster på ett sätt rätt i.

Puttes mamma. Större och starkare än nåt annat.

Se nu till att lämna tillbaka mina vänner!

Nej!

Oj.

Äntra livflottarna. Överge skeppet.

- Kapten. - Järnspikar.

- Jag tror vi gjort det vi kan. - Ja. Uppdraget är utfört.

- Dags att åka hem. - Men jag hann aldrig säga hejdå.

Jag ville säga hejdå, pappa.

Putte!

Putte!

Putte!

Då åker vi hem då.

Putte!

Vill du att jag ska spela?

Då blir det vår sång.

Du kommer vara min vän. För alltid.

Och alltid.

- Nu åker vi hem, pappa. - Hoppla!

Ja, Mini-Hopp. Nu åker vi hem.

Starta motorn, Skalman!

Ska du inte starta motorn? Skalman?

- Skalman? - Ja?

- Starta motorn! Vi åker hem! - Ajaj!

- Jag är hungrig. - Jag är törstig.

Kan vi inte göra nåt enkelt nästa gång vi åker ut på haven?

Leta efter skatter på öde öar eller båtluffa?

Eller vad säger du, kapten? Kapten?

Ja, men är det du? Är det du som är Havets fasa?

Lilla gulle-gulle-gulle-fjunifjun. Är det du som är havets...?

Havets fasa, är det du? Pussipuss.

Pushipushi. Lilla, lilla pushi.

Kom till husse. Gulle-gulle-gullefjun...

Kapten? Kapten?

Kapten? Ho-ho!

Text: Thomas Jansson Scandinavian Text Service