Original subtitles

Om du vill ha hjälp hem, så får du ge mig nånting nu.

Han verkar ha sökt efter skjutbanor.

–Vilka då? –Hedemora.

Sulle, jag har en grej till dig. Öppna den när du kommer hem.

Du går inte utanför dörren med den. Den stannar i det här köket!

Vi kommer att få ett bra liv. Du kommer att få din hämnd, Miryam.

–Jag dödade honom, jag var tvungen. –Vem?

Ahmed.

–Hallå, Fatima. Raqqa-grejen är fejk. –Fejk?

–Betyder det att Sara ljuger? –Eller att nån ljuger för Sara.

Piss.

Labbrapporten från övningsgranaten på skjutfältet gav ingenting.

–Ingenting? Fingeravtryck, då? –Nej, inget som gick att använda.

Det var ju surt.

Vad gör du nu, då?

Åker tillbaka med den, så de inte ser att den är borta. Sen vet jag inte.

–Ska du släppa allt? –Det kan jag inte.

–Men du har ju inget. –Jag kan inte... Jag får hitta nåt.

Nä, nä.

–Fatima Zukic. –Ja.

Jag måste gå. Jag är kallad på hälsoundersökning.

–Sätt dig upp försiktigt. –Tack.

–Vem kallar till undersökningarna? –Det vet jag inte. Du får fråga HR.

Okej.

–Nej, det är: 1 gånger den. –Okej, 750X?

Nej, 750 gånger X blir ju det där.

–Åh! Vi har inte gått igenom det här. –Hur kan ni inte ha gjort det?

–Fråga Johanna Klasson. –Just det...

–"Kan ni inte vara lite tystare?" –"Jag är helt efterbliven."

–"Jag har så här stora lökringar"... –..."på mina blusar från 90-talet."

–God morgon, flickor. –Hej, pappa.

Bra. Men du måste skriva så här.

–Måste jag göra så? –Så här. Skriv så.

–Nej, vänta. –Okej, då skriver jag så.

–Har ni inte turnering snart, Sulle? –Jag spelar inte basket längre.

Va? Varför det?

För att det är haram.

Jag förklarar tiopotenser i kväll.

–Men du ska väl inte sluta? –Jag måste sticka.

"Haram"? Ska jag behöva höra sånt och bli uppfostrad av mina egna döttrar?

–Har du nån mer kulörtvätt? –I tvättkorgen.

Tycker du att det är okej att hon slutar med basket av religiösa skäl?

De bestämmer själva.

–Ska inte du jobba? –Jag börjar senare.

Så vi ska bara låta dem hålla på, utan att göra någonting?

Tycker du det? Tuba, tycker du det?

Suleiman! Suleiman, kom!

Vad är det?

Jag skulle flytta på Sulles dator...

Vem skickar det här? Vem är Ibra?

Vad har de gjort med henne? Min dotter, min dotter...

–Flytta på dig. –Den är inte där.

–Var fan har du lagt den, då? –Jag vet inte.

Är du säker på att det var sex övningsgranater i söndags?

Du har glömt en, den är ju kvar där, för fan.

Din jävla idiot!

Jakob, jag letar efter granaten.

Jag ska hitta den, jag ska hitta den.

Här är den, Jakob. Jag sa ju att det inte var nån fara.

Okej, nu kör vi.

Hey! Vad håller du på med?

Jag skjuter en fågel.

–Vad fan sysslar du med? –Det var nån där.

Va?

–En människa som sprang. –Sköt du på en människa?!

Där borta. Ska vi kolla, eller?

Kom, vi drar. Kom!

Ta den.

Skynda dig, idiot! Fattar du vad som händer om han får reda på det här?

Fan, vi skiter i det här.

Fan, fuck.

Kom igen. Kom igen, då.

Jakob, förlåt.

Var är du? Sara och Nadir undrar.

–Jag har blivit beskjuten. –Vad sa du?

–Nån sköt mot mig i Hedemora. –Är du okej?

Ja. Det kanske inte var avsiktligt.

–Det var på övningsfältet. –Det här är inte okej.

Jag pallar inte att prata om det nu. Vi tar det sen. Vad vill Sara?

Jag vet inte. Jag sa att jag inte vet var du är.

–Säg bara att jag är i Botkyrka. –De ser på din mätarställning...

Det är lugnt, jag har min privata bil. Vi hörs.

Hej...

–Jag minns blodet. Vad har jag gjort? –Vad pratar du om?

–Jag drömmer om det. Blodet i köket. –Det var ju det ni gjorde i...

Nej, det var här i köket. Jag vet inte hur, men jag minns.

Det var så.

Jag dödade Ahmed. Jag måste prata med Omar eller Abu Jibril.

Husam, du har inte gjort nånting, det är bara mardrömmar.

Nej! Det var jag som dödade honom.

TELEFONSIGNAL

Det är Omar.

De kommer hit. De vill prata med mig.

Polisen vill förhöra mig.

Jag kan inte tänka, jag måste ut.

–Hej, Pervin! –Vi måste härifrån. Husam är galen.

–Han tror att han mördade Ahmed. –Prata lite lugnare.

–Han minns blodet, han ska erkänna. –För vem då?

–Omar eller Abu Jibril. –Vem är Abu Jibril?

–Vet du inte det? –Nej, vem är Abu Jibril?

En imam som är som en pappa för Husam och gruppen. Han värvade dem.

–Finns han i Raqqa? –Nej, han bor i Sverige.

–I Katrineholm. –Katrineholm?

Ja.

–Vet han om planerna? –Absolut, det måste han göra. Hallå?

Hallå? Pervin, varför har du inte berättat om honom förut?

Hallå?

Fuck. Okej...

Hej. Har det hänt nåt, eller?

Följ med, Suleika.

–Ni får inte gå in på min dator! –Vilka är de här människorna?

–Jag kan hitta sanningen själv. –Vem är Ibra?

–Är inte det Zlatan? –Sluta, Sulle.

De är sjuka mördare, det här är inte islam.

Hur vet du det? Du är inte muslim.

Du hatar islam. Du vet ingenting!

–Du är hjärntvättad. –DU är hjärntvättad!

Suleika, lyssna på mig. Jag är glad att du hittat Gud.

Men Daish är brottslingar som dödar andra muslimer.

–Nej, det gör de inte. –Jo, de dödar muslimer hela tiden.

–De dödar murtaddin, avfällingar... –Vem har lärt dig de orden?

...folk som bryter mot Allahs lag.

Om de inte kan övertalas, måste de dödas.

Men de har inte rätt att göra så!

Så Koranen har fel? Där står att man ska döda avfällingar. Står det fel?

–Den är skriven för tusen år sen... –Så du vill ändra i Koranen?

–De gör människor till slavar. –Hur vet du det? Vem har sagt det?

–Alla vet det, det är på tv. –Svensk tv?

Som säger att USA är bäst och att alla muslimer är terrorister.

–Men vad är det du vill? –Jag vill leva ett muslimskt liv.

–Med sharialagar? –Du vet inte vad sharia är.

–Jag har levt under sharia. –Nej, det har du inte.

–Sharia är gratis mat, skola, vård... –Och var tror du att du ska få det?

Suleika?

–Vart ska du gå? –Till Kerima. Ni är så sjukt kuffar.

–Tjena, Jakob. Vad vill du ha i dag? –En oxfilépizza.

–En oxfilépizza. Ska du äta här? –Ja.

–Vill du ha nåt att dricka? –En stor stark och två hallonshots.

Seriöst?

Vad gör du, Jakob?

Gör inte så här. Kan vi inte gå hem?

Gå härifrån.

Vi ska ju till jannah. Du kan inte börja dricka igen, Gud vill inte det.

Du, gå härifrån.

Du är full, och det är haram.

–Gå härifrån, sa jag! –Snälla...

Gå härifrån!

–Gå! Gå härifrån! –Hey, ta det lugnt, grabbar.

Ta det lugnt, ta det lugnt.

Gå!

Hur gick det?

Hur länge har vi jobbat ihop, Suleiman? Lita på mig nu.

Ska svenskarna rädda din dotter?

Ska "Gunilla" på Soc göra Suleika mindre religiös? Barnen skrattar.

–Jag går till polisen. –Skämtar du?!

Vad ska jag göra, då?

Okej, lyssna på mig.

Du vet Khalid, han som har Tonis livs i centrum? Gå och prata med honom.

Jaha?

Misshandel, alternativt ringa misshandel. Rättegång i december.

Men kan inte du be till Muhammed, då, så att du får ett kortare straff?

–Mamma... –Tänk...

Tänk att du trodde på det där.

Att allt skulle bli så jävla bra för att du lärt dig i fängelset–

–att ligga på en matta och be fem gånger om dagen.

Du skulle bli en annan människa och sluta supa och jävlas.

Och din brorsa skulle du dra med i alltihop också.

Åh, herregud...

Man är väl som man är, tror jag.

Och du lär ju supa ihjäl dig oavsett.

MOBILEN VIBRERAR

Hörrudu, du har inte glömt vad du ska göra i kväll, va? Polisen!

–Just det, just det, just det. –Klockan sju.

De har en massa information.

Kan jag störa lite? Det har dykt upp en grej. Sulle och Kerima i 9A...

Ni vet ju att de bär hijab nu. De har börjat säga väldigt obehagliga saker.

Det är "jihad" och "kuffar" och rätt extrema saker.

–De verkar vara på väg åt fel håll. –Hur extremt?

Väldigt extremt. IS och alltihop.

På nätet också. De länkar tydligen till väldigt vidriga saker.

Allah, hjälp min bror att bli stark igen, att inte slåss och inte dricka.

Hjälp honom att leva som en god muslim och att utföra vårt uppdrag.

Han är arg på mig. Hjälp honom att inte vara så arg.

Hjälp honom att förlåta mig.

Snälla Allah, gör så att Jakob blir stark igen.

TELEFONSIGNAL

–Hallå, du ringde. –Salaam aleikum. Föremål 1 skickat.

–Är hon på plats? –Hon är på plats.

–Jag skickar flightnummer och tid. –Okej. Så allt går som planerat?

Vi kanske har ett problem. Ahmed är försvunnen.

Vi håller förhör med Husam just nu.

Okej, bra.

Nej...

Fuck, fuck, fuck... Nej, nej, nej.

–Vad är det? –Följ med, vi ska till Nadir.

–Vad har ni hittat, då? –Cannabis i ditt blod.

–Och det innebär? –Du är avstängd från din tjänst.

Vi tänker inleda ett disciplinärende. HR-avdelningen kontaktar facket...

Ni kan inte narkotikatesta mig utan att informera.

Undersökningen var frivillig. Det framgick av kallelsen.

Vem är det som har tipsat er? Det är ju nån som har tipsat er.

–Jag kan tyvärr inte kommentera. –Nä, okej. Det är så jävla löjligt.

Jag är inte precis ensam om det här. – Du och jag har ju rökt, Sara.

–Så du vidgår... –Håll käften, Nadir!

Det är din hämnd, men vad fan vill du?

–Det fanns en uppgift till. –Just det.

Ohörsamhet mot överordnad, ordervägran.

Skämtar du, Sara? Skämtar du med mig? Är du med på det här?

Vi hjälper dig att tömma skåpet–

–och ser till att inget utredningsmaterial försvinner.

–De kan inte bara ge dig sparken. –Den där jävla Nadir.

–Jag tänker fan inte släppa det här. –Vi ses i kväll.

–Hej. –Hej. Välkommen.

Hej.

Inget på Abu Jibril. Finns inte i nåt spaningsregister, är inte misstänkt.

Inget sekretesskyddat, då?

Nej. Vi verkar inte ens ha tittat på honom.

Nähä. Han verkar vara väldigt aktiv på nätet i alla fall.

Inga konstigheter. Religiösa klyschor men ganska vettig, liksom.

–En smart kille. –Kanske.

Han har nån religiös verksamhet hemma i Katrineholm.

–Ska du verkligen använda den där? –Den här har de inte koll på.

–Jag tänker berätta, skriva mejl... –Lägg av!

–Du ska ta avstånd från mig. –Varför då?

Annars sätter de dit dig också. Jag behöver dig där inne.

Säg att det var sista gången vi sågs, att jag var hysterisk och paranoid–

–och att jag kastade ut dig. Säg vad du vill.

Säg att du har fått nog av mig. Det är mycket bättre.

Så drar jag ner till Katrineholm och kollar upp den där Abu Jibril.

Okej?

TELEFONSIGNAL

–Suleiman. –Hej. Jag heter Dolores Costa.

Jag är fältassistent på Järvagårds- skolan. Kan jag få besöka er...

–Är det om Suleika? Har nåt hänt? –Nej, nej.

Men jag vill sitta ner och prata med er båda två.

–Går det bra på torsdag klockan 17? –Ja, det går bra.

–Vad har ni för adress? –Järvagårdsvägen 16.

–Okej. Då ses vi då. Hej. –Ja, hej.

–Ursäkta. Khalid...? –Rakt fram, dörren till höger.

Tack.

–Jonas Holm, Hedemorapolisen. –Hej! Vad bra.

–Hörde du vad det gällde? –Ja, det gamla skjutfältet.

–Ja, precis. Du bor i närheten? –Nej, men jag passerar där dagligen.

Vet du om det varit nån aktivitet där, nån skottlossning eller nåt?

–Nej, det kan jag inte säga. –Okej...

Men om du lägger märke till nånting, hör av dig till mig då.

–Ja, det kan jag göra. –Okej. Toppen.

Tack, tack. Hej.

Matte, MVG. Svenska, MVG. Engelska, MVG.

Spånga gymnasium, bra svensk skola.

Han var med i SSU. Han skulle bli advokat.

Så stark. Mycket starkare än jag.

17 år gammal, styrde hela familjen.

Och sen plötsligt – islam, islam, islam.

–Och dina döttrar? –Samma sak.

Han styrde allt. Han skulle åka till Somalia och kämpa med al-Shabab.

–Flickorna skulle följa efter. –Vad hände?

Han dog i striden.

Men flickorna är kvar i Järva gård.

–Hur fick du dem att stanna? –Jag gjorde vad jag måste.

Jag vet inte...

Det finns inga alternativ. Vi måste göra så, annars förlorar vi henne.

Är vi överens? Det är för hennes skull vi gör det här.

Sulle, kan du komma till köket?

De tänker gifta bort mig.

Tvinga mig att gifta mig med nån gubbe som är son till mammas kusin.

–När då? –Om en månad.

Vi ska gifta oss i Jordanien.

De säger att om jag vill leva som en muslim, så får jag det.

Men då kommer de att bestämma över mig.

Jag vet inte vad jag ska göra.

Vilka jävla svin. Alltså, vilka jävla svin.

Hej, välkomna. – Är du bussig och stänger dörren? Tack.

Välkomna fram och sätt er.

Jag heter Lars Jansson och jobbar på Norrortspolisen.

De här träffarna är en chans till informationsutbyte.

Ni brukar ha frågor och tips när det gäller radikaliseringen i ert område.

Vi har en del saker vi behöver hjälp med, material som Säpo släppt osv.

Vi hoppas kunna hjälpa varandra. Har alla fått kaffe?

–Är det en helt ny grupp? –Ja.

Det är precis det vi letar efter. Stanna kvar efteråt, så kan vi prata.

Jag ska visa ett obehagligt klipp. Här behöver vi uppslag från er.

MOBILEN VIBRERAR

–Ursäkta... –Jaha, den här var inte inkopplad.

Ser alla tv:n? Var beredda på att det här är obehagliga bilder.

–Jakob, leker du med mig? –Nej, va? Nej.

Varför vägrar du svara i telefon och skiter i mina sms?

Min mobil fuckade ur. Den var sönder.

Du ska ljuga otroligt mycket bättre än så om du ska ljuga för mig.

Vi har identifierat flera av dem. Han som talar är en känd jihadist–

–sen har vi en svensk, ett par danskar och nån norrman.

Den här killen är vi nyfikna på. Vi tror att han kan vara svensk.

Det enda igenkänningstecknet vi har ser vi om vi förstorar bilden.

Ett ärr. Kanske efter en borttagen tatuering, vad vet jag.

–Har ni några frågor än så länge? –Ja, jag har en fråga...

Jag var rädd och vågade inte ringa.

Jag trodde att du skulle vara arg och ta ifrån oss uppdraget.

Jag visste inte vad jag skulle göra.

Men nu vågar du ringa?

Jag bad till Gud om råd, och han gav mig mod, alhamdulillah.

Så du hävdar att inget annat har hänt, inget som hotar uppdraget?

Nej, jag svär. Okej?

Okej.

Jag förstår om ni tycker att det här är obehagligt, men så ser det ut.

–Vad heter hon? –Vem?

Det är viktigare än nånsin att tidigt bemöta den här typen av propaganda.

–Nej, Ibbe, du skojar! Seriöst? –Ja, han är skitsnygg.

Han har kollat på dig hela kvällen. Jag ska ropa hit honom.

–Kom igen, du måste våga. –Nej, gör inte det. Jag ska hem.

Rodrigo, kom! Kom, kom.

Kom två minuter. Var inte blyg, kom.