Original subtitles

Downloaded from YTS.BZ

Official YIFY movies site: YTS.BZ

Det har alltid bara varit mor och jag. Far ligger på kyrkogården.

Och så var det mormor och morfar, tills de flyttade söderut.

Då var det alltid resor till Sandefjord, året runt.

Inte så spännande, kanske några av er säger. Men det var det faktiskt.

-Mor, vi närmar oss Drammen. -Ja, det gör vi, Elling.

Är det sant att folk i Drammen kommer från yttre rymden?

Ja.

De kommer från Drammentorius 41, som ligger sju miljarder ljusår bort.

De förvisades på grund av sina onda gärningar. De är inte människor.

Varför ser de ut som vi?

De drar människohud och människohår över sina hemska, lila kroppar-

-som är fulla av var och bölder.

Märkligt nog blev jag inte skrämd av det hon sa.

Mor försäkrade mig att folk i Drammen levde i sin egen värld.

Och pratade de med en skulle man bara hålla med.

-Ingen fara, jag tar ju hand om dig. -Alltid?

Ja, alltid.

MOTHER'S ELLING

Hur länge är "alltid"?

Jag undrar vad fars sista tanke var?

Att han skulle vara med oss för alltid? Näppeligen.

Han tänkte väl på sin matsäck.

Det är nån som har alligatorer där nere.

De har fått en ny försändelse, herr och fru Pedersen.

Det är fjärde gången den här veckan.

Elling, då. Du skulle ju ha väckt mig för en timme sen.

Vi måste skynda oss. Jag har en tid hos läkaren.

Du har fått en påminnelse från biblioteket.

Böckerna du lånar måste du lämna tillbaka själv. Så har vi sagt.

Var en snäll pojke, nu.

De har dem i badkaret och slår ihjäl dem när de blivit vuxna.

Det är ett ungt par som flyttar in. De skiljer sig snart och flyttar.

Herr Pedersen dödar, fru Pedersen flår.

För att göra väskor, skrivböcker och bälten och sånt?

Och hur vet du att de heter Pedersen?

Alla vet att folk som har alligatorer heter Pedersen.

-Du får inte följa med in. -Jag kan vänta i väntrummet.

Lämna tillbaka böckerna medan jag går till apoteket.

-Jag följde ju dig till läkaren. -Du måste bli mer självständig.

-Du måste klara dig själv. -Vad menar du, lämnar du mig?

Den tiden kommer väl.

-Med en hemlig älskare? -Du måste också träffa andra.

Men det gör jag ju.

Damen på biblioteket och damen i kassan.

-Du måste stå på egna ben. -Jag står ju på egna ben.

Du måste kunna gå på dem också.

Träffa andra?

Stå på egna ben?

Vad är det läkaren har slagit i henne om mig?

-Blir det mormors stuvade ärtor? -Stuvade ärtor kommer här.

Jag tänkte att vi skulle se oss om i världen lite.

Jag har beställt två biljetter till Palma på Mallorca.

Jag vill så gärna se Palma medan tid finns.

Jag skulle uppskatta om du rådfrågade mig innan du tog såna beslut.

-Särskilt när det berör mig. -Men jag ville överraska dig.

Att en handling är välmenad betyder inte alltid att den är bra.

Det tror jag att den är.

Det tror jag inte. Du skulle ha frågat mig först.

-Du hade ju bara sagt nej. -Ja, precis.

Mor?

Mor!

Mor?

Hörde du inte att det ringde?

Sol och värme livar upp en gammal kropp.

Jag kan förstå att giktbrutna astmatiker dras till värmen.

-De som har kärlkramp... -Alla i din ålder har kärlkramp.

Själv är jag frisk som en nötkärna.

Det hade ju varit roligt att se var mormor och morfar bodde.

När de bodde där i södern.

Men vi reser ju aldrig nånstans, mor.

Jag har läst att kvinnorna på Mallorca är vackra och sensuella.

Kyska, men heta. Knäpper man kommer de med frukt och vin.

Med breda leenden och svängande höfter.

Nakna, vanligtvis.

-Mor... -Vi stannar hemma, ingen fara.

-Jag känner ju dig. -Vad är det för sak att säga?

Vad vet du om mina högst välmenande åsikter?

"Jag känner ju dig"?

Om det betyder så mycket för dig så åker vi till Mallorca.

Elling!

Men du ska veta att jag inte gör det för att jag vill.

Jag gör det bara för att en kvinna i din ålder-

-behöver en stadig man vid sin sida.

Mot min vilja har jag faktiskt insett att jag är lite spänd.

Jag menar inte att jag vill resa-

-men jag skulle nog bli lite besviken om det hela ställdes in.

Ja.

Kom ihåg badbyxor.

Jag tänker inte plaska runt-

-med otvättade män och menstruerande kvinnor.

-Vad ska du med den till? -Läsa på en bänk under palmerna.

Jag har lagt den senaste veckans Dagsavisen åt sidan.

-Det låter bra. -Jag kanske ska ta med säkringar.

De ryker om man så mycket som släpper en fjärt, sa morfar.

Nej, vi ska bo på hotell. Det är väl inte nödvändigt.

Jag har ju betalt fullt pris för resa och uppehälle.

Vad är det som har hänt här?

-Det vet jag inte. -Du får ju inte ta upp dem.

Han kanske sover.

Den är död.

Då står vi här och säger farväl till ännu en liten kropp.

Du gladde oss från din skål tills du plötsligt fick nog.

Elling, du måste gå upp. Klockan är snart kvart över fem.

Elling! Gå upp! Elling, vi ska resa.

Har du tänkt på att nästa gång jag rakar mig-

-så står jag i ett hotellrum i ett vilt främmande land?

Hur tror du att kvaliteten på toalettpapper är där nere?

Det har de naturligtvis där också.

Har du skurit dig? Det är väl inget farligt?

Ta det lugnt, mor.

Jag stannar inte hemma bara för att jag har skurit mig lite.

-Nej, låt mig. -Jag klarar det själv.

-En kvinna i din ålder... -Tusen tack, Elling.

Hur vet jag att väskan kommer fram-

-och inte hamnar på nån idiotisk flygplats i södra Nordkorea?

Mitt pass? Jag behöver det för att bevisa att jag är den jag är.

Det är av rent praktiska skäl du har haft det.

Det förstår jag.

-Mor och jag ska resa till utlandet. -Jaha.

Till Palma. På Mallorca. Vi är bara borta i en vecka.

Boardingkort. Jag behöver boardingkort.

-Den tonen betackar jag mig för. -Dem har jag här. Varsågod.

Ja, då kan du hoppa vidare.

Vad ska det betyda? Man hoppar inte vidare.

Man kan gå, spatsera eller vandra, men man hoppar inte.

Du sa inte ett ord till mig om de här korten, mor.

Det ska vi gå till botten med. Jag höll på att bli avvisad.

-Nu överdriver du. -Det är ingen överdrift.

Du knuffade mig framför dig utan papper. Det var så det gick till.

-Boardingkort, tack. -Ja, precis.

Ni får ha en fortsatt trevlig resa.

Tack så mycket.

-Det här var goda pannbiffar. -Nästan lika goda som mina.

Jag skulle precis säga det, men dina är bättre.

-Är det ledigt här? -Ja, varsågod.

Jag heter Bugge-Høvik. Ernst Bugge-Høvik.

-Jag heter Kari. Min son, Elling. -God dag.

Märkligt så kort avståndet är mellan trivsel och obehag.

Palma nästa?

-Jag tror att vi tillhör samma grupp. -Ja visst.

Jag har förlorat min fru. Det är fyra år sen.

Så jag har gått runt och varit ensam.

Men så sa jag: "Nu hittar du några trevliga människor att prata med."

Det gör man ju inte om man inte tar initiativ till det själv.

Det är sant. Jag har varit änka i många, många år.

Han dog i en sprängningsolycka bara fyra veckor före Ellings födsel.

Sprängmedel är otäcka, det vet jag. Jag har varit officer i armén.

Det är kanske därför jag är så brysk och direkt. Arbetsskada.

Jag pensionerades som överste i ingenjörstrupperna.

Var tjänstgjorde du, Elling?

Det var som att få en gevärskolv i ansiktet.

Jag hade drömt om militärlivet-

-med kamrater, långkalsonger och hårda övningar.

En dröm som de krossade utan förklaring.

Efter två dagars mönstring skickades jag bara hem.

Det norska försvaret hade inget intresse för mina kompetenser.

Elling.

Kära, söta Elling. Han kunde ju inte veta nåt om den där historien.

Vad gör du på herrtoaletten, mor? Ut med dig.

-Men flyget går snart. -Okej.

-Snälla Elling, kom ut nu. -Nej.

Jag vet inte hur det ska gå, men då reser jag ensam.

De kommer snart.

-Där kommer de. -Då är det okej.

-Han dreglade i glaset. Såg du det? -Vad är det du säger?

Korpral Bugge-Høvik dreglar i glaset.

Det var väl märkligt. Du blöder ju fortfarande.

Se här.

Vad gör du? Ta bort den där äckliga saken.

Hej, hej.

Det går för i helvete inte. Vi måste ha pengarna tillbaka.

Lugna dig, Georg. Du vet att flyget är kontrollerat. Det kraschar inte.

-Gå och sätt dig. -Jäklar, vad du blöder.

Kan vi byta plats? Jag vill gärna sitta bredvid min fru.

Det går dessvärre inte. Jag är lite skröplig-

-så Elling måste sitta här och ta hand om mig.

Gå och sätt dig, Georg. Det ordnar sig.

-Du är väl inte skröplig, mor? -Nej då.

Bara jag tar mina piller så går det bra.

-Det gör du ju. -Det är ditt sår som bekymrar mig.

Räta upp stolsryggen och spänn fast säkerhetsbältet.

Läs säkerhetsbroschyren och lägg märke till följande:

Det finns en flytväst under varje säte, den dras över huvudet...

Varför är alla som arbetar på flyg så vackra och välvårdade?

Och så vänliga?

Så är det inte med servicen på Østensjøbanan.

Om vi störtar hjälper det inte med en flytväst.

Vem har lust att överleva en flygkrasch?

Med bruten rygg och trasig lunga, fast mellan ett lik och en vinge.

Med tarmarna i händerna.

Det här är ju helt sinnessjukt!

Här kommer Elling i flera hundra kilometer i timmen.

Har du sett nåt liknande? Det var roligt.

Nu kan du släppa min hand. Det gjorde faktiskt lite ont.

Skrattar de?

Nej, min pojke. Det är ingen som skrattar åt dig.

-Varför skulle de det? -För att jag skrek.

Skrek? Det hörde jag inte.

-Hörde du inte att jag skrek? -Nej, jag har inte hört nåt skrik.

Ibland tvivlar jag på min egen existens.

Här sitter man och skriker, och så är det ingen som hör det.

En okej dam.

-Vill du låna det? -Hej.

-Har du skadat dig? -Han skar sig när han rakade sig.

-Bara en liten skråma. -Följ med mig ett ögonblick.

Hon vill ha med mig in i det lilla rummet längst fram.

Tänk att få hålla en sån i sina händer.

Framför brasan sent på julafton, när paketen har delats ut-

-och mor gått och lagt sig.

-Svider det? -Nej.

Så där.

Och så gör vi så här.

De är så effektiva, de här blodstillande stiften.

Den kan du behålla, om olyckan skulle vara framme igen.

Tusen tack.

Är det lättnaden över att vara i livet som får dem att göra så?

Det gläder mig att önska er välkomna till Palma Mallorca.

Jag heter Grete Iversen, och jag är er guide här i solens land.

Jag hoppas att ni får en trevlig resa och tackar för uppmärksamheten.

-Varsågod. Välkommen. -Tusen tack.

-Hon luktade aftershave. -Va?

Hon luktade aftershave. Old Spice.

Så fint. Det är nästan som på tv.

-Det kan bli riktigt bra att bo här. -Ja, tror du inte det?

Lyssna nu, allihop!

Nu ska alla få nyckeln till era rum.

Vi träffas för en kort briefing i matsalen klockan 17.

Har ni några frågor innan dess kan ni ringa 277, det är mitt rum.

-Men bara om det är viktigt. -Lägg av, Georg.

-Varsågod. -Tack.

Jag har ypperlig hörsel. Förstklassig, sa skolläkaren.

Jättebra. Är det nåt som inte stämmer?

Nyss sa du, Grete Iversen-

-att vi alla skulle få en nyckel.

-Jaha, visst. -Men jag har ju fått nyckeln, Elling.

Har mor och jag inte betalat lika mycket för resan som alla andra?

Är våra pengar av sämre kvalitet än korpral Bugge-Høviks?

Hitta då en nyckel till mig också! Jag är vanligen otroligt trevlig-

-men jag tänker inte låta mig klivas på av en pervers guide-

-som har sex med varannan spansk servitör i stan!

-Jag skäms så att jag dör. -Håll tyst!

Hade det varit upp till dig hade vi inte fått nån nyckel.

-Jag går och ber om ursäkt. -Det gör du inte!

Det var mitt fel. Nycklar till alla betyder nycklar till alla. Varsågod.

Hej, jag vill också be om ursäkt.

Jag hoppas att nyckeln fungerar.

Det här är Juan. Fråga honom om det är nåt. Han kan svenska.

Ja tack, jag har strålande hörsel. Tack så mycket.

-Du glömde ju fråga om våning. -Vi bor självklart på fjärde.

-Varför är det så självklart? -Numret börjar ju med en fyra.

Har du blivit hotellexpert nu? Du har ju inte bott på hotell på 40 år.

-Tryck på fyran. -Du kan väl trycka på fyran själv.

-Var får du allt det här ifrån? -Jag bara vet det, Elling.

-Varför är du så besvärlig? -Är det här en nyckel?

Jag ser ju att det inte är nån nyckel.

Det må jag säga. Det gick snabbt. En riktig Sputnik.

Här är det.

Lås upp. Du har ju din egen nyckel.

Här var det ju riktigt trevligt. Fint toalettpapper och...

Å nej.

-Nån har missförstått bokningen. -Missförstått bokn...

Det är sabotage. När man bokar dubbelrum-

-med två enkelsängar kan det inte missförstås.

Nu andas vi med magen.

Inte ens en dum spanjor kan väl missförstå det.

Enkelsängar är enkelsängar.

Det finns massor av rum här. Det ordnar vi.

Det verkar som om hotellets ledning anser-

-att det är normalt att en 40-årig son sover i samma säng som sin mor.

Det är ju helt obegripligt.

-Ta dig samman, nu. -Jag? Du, då?

Som tydligen går med på en hel vecka i samma säng som sin egen son.

Är det en sammansvärjning? Är den här resan arrangerad av dig-

-för att fånga din egen son i en grotesk sexfälla?

-Vad är det du säger till din mor? -Jo, det ska jag berätta för dig.

Jag läste en bok av Knud Faldbakken om en ung student och hans mor.

En utmärkt bok, tänkte jag. Tills jag kom till det hemska slutet.

Du tror det väl knappt, men de hade umgänge tillsammans-

-i det sista kapitlet. I dubbelsängen!

Du pratar!

-Gråt inte, mor! -Jag orkar inte mer.

Mor, innerst inne tror jag inte att du är sån.

Men du måste väl också inse att vi befinner oss i en tråkig situation.

-Det håller jag med om, min son. -Vi skulle ha stannat hemma.

Jag ville ju bara att du skulle komma ut bland folk.

Nu ringer du till Grete Iversen, så ordnar vi det här.

-Slå nödnumret, 277. -Nej.

-Gör det nu, mor. -Nej.

Det pratar vi med henne om på mötet klockan fem.

Ska vi bara skjuta det hela på framtiden?

-Nej, bara till klockan fem. -Fint, då gör jag det själv.

Om inte det här är en nödsituation som vet jag inte.

Hon svarar inte. Här ringer man till nödtelefonen, och så svarar hon inte.

Det ska jag komma ihåg.

Och här är utsikten över Medelhavet, som du pratade så mycket om.

Elling, nu tar du dig samman!

Nej, stanna där. Jag har pratat med Grete Iversen.

Vi får två enkelsängar imorgon. Utsikten kan vi inte göra nåt åt.

Men vi ska väl inte sitta här inne hela dagen?

Känner jag dig rätt har du inte pressat henne tillräckligt-

-utan bara accepterat hennes första erbjudande.

Vill du följa med till mötet, eller vill du samla dig lite först?

-Är klockan så mycket? -16.45. Det varar nog inte så länge.

Jag stannar här. Jag tar mig ett bad.

Sen tar jag på mig de ljusblå byxorna och sandalerna.

Det blir fint. Och så går vi ut och äter sen.

-Ska vi säga så? -Ja.

-Jag är ledsen, mor. -Vad är du ledsen för?

För att jag skrattade åt dina drömmar.

Eller när dina drömmar krossades.

Det var som om jag behövde gå på toaletten, det bara rann ur mig.

Det förstår jag, min pojke. Vi glömmer det nu.

Kommer du nu, Elling?

Ja, skulle jag inte det? Hur var mötet?

De har utflykter till det där stället mormor alltid pratade om.

Valldemossa.

Jag har alltid drömt om att få se det. Kan vi inte åka dit?

Varför ska vi resa från Palma när vi precis har kommit hit?

Utflykten tar bara fyra timmar, och lunch ingår i priset.

-Se bara på utsikten. -Ursäkta.

Jag ber om ursäkt om jag sa något fel på flygplatsen.

Planerar ni också att åka till Valldemossa? Det är ett fint ställe.

-Jag har varit där många gånger. -Nej, vi planerar ingenting.

Jo, Elling.

Det finns en fin bar precis utanför. Får jag bjuda på en drink?

-Nej, vi dricker inte drinkar. -Man kan få läsk också.

-Nej, inte i Spanien. -Tack, det låter trevligt.

Men vi är trötta efter flygresan, så vi får nog ta det lugnt ikväll.

Vi kanske kan äta middag tillsammans eller så?

Ja, varför inte?

Ha en riktigt trevlig kväll.

-Kan du aldrig säga nej tack? -Han kanske känner sig ensam.

-Vad menade han med "eller så"? -Jag förstår inte vad du menar.

Nu går vi upp på rummet och så hittar vi nånstans att äta.

Bara vi två, för jag vill visa dig en sak.

Inte ens den djärvaste lögnare skulle väl säga att det här är vackert.

Nej, det kan du ha rätt i.

Här är det. På tionde våningen.

Mormor och morfars lilla hemliga semesterparadis?

Var det här de tillbringade de långa vintermånaderna de sista åren?

Ja, där brast illusionen om vitkalkade väggar och röda rosor.

-Det är lite märkligt att tänka på. -Ja.

Tror du att vi kan hitta ett lite mysigare ställe för att äta?

Det borde väl inte vara helt omöjligt.

-Vi har varnats för såna här områden. -Det är ju hemskt pittoreskt.

Pittoreskt, säger du?

Vad skulle jag göra om en flock svartmuskiga banditer slog ner dig?

Och skar av dig fingret för att ta vigselringen-

-och lät dig ligga blödande och skrikande?

-Här är det ju nästan bara svenskar. -Ja, precis.

Elling, nu ger jag upp. Du får bestämma.

Här är det översatt till engelska, tyska, franska och svenska.

Men inte norska, det internationella oljespråket.

"Pollo", det betyder kyckling.

Jag tror minsann att du har fått en beundrare, mor.

Skål, min pojke. Jag tror minsann att det är sherry.

Nu är vi ju alltid försiktiga med alkohol, mor-

-men vi är ju inte nykterhetsfanatiker heller.

-Skål. -Skål.

-Det var gott. Sött och gott. -Det smakar sommar.

Nej tack.

Lugna dig. Jag bär inte tillbaka dig till hotellet.

Paella.

Det här måste vara en slags lokal pyttipanna.

Det här hade väl Einar Gerhardsen kallat frosseri.

Einar Gerhardsen är död.

Är det inte exotiskt?

Här går du och jag längs Medelhavets strand.

-Du är så vacker, mor. -Elling...

-Men det är du. -Det är jag väl inte.

Jag tycker inte att du ska sova på balkongen.

Men det tycker jag. Nu har jag varit snäll hela kvällen-

-och nu kräver verkligheten att jag drar en gräns.

Jag tänker under inga omständigheter sova i samma säng som du. God natt.

Vad var det jag skrattade så för? Utsikten var en besvikelse-

-men bakgården ligger nog mycket närmare den spanska verkligheten.

Autentisk, på ett sätt.

Det var en vacker dam.

Vad heter du? Nej, nu skojar du.

Vi kan väl säga att du heter Erna.

Så orättvist. Det var säkert en massa härlig mat i den påsen.

Ja, ja, Erna.

-Nej, Georg! -Ge mig flaskan!

Hej kattfan. Kom och smaka på det här.

Georg, det gör du inte. Då blir det skilsmässa.

Stå stilla nu.

-Du träffade den väl inte? -Nej, den stack.

För i helvete, Mag.

Kom hit.

Blödaren ligger på balkongen. Han har bäddat sig en säng och allt.

-Jag sa ju att han var knäpp. -Vad pratar du om?

Han med fingret på hakan. Hej, kompis. Du sover ju inte.

Har du blivit utkastad?

Vi tog honom på bar gärning. Visa pattarna så går han i mål.

Hej. Sover du?

Bry dig inte om Georg. Han är full. Lägg av, för fan!

-Gå in med dig. -Ja ja.

Har du haft en bra kväll?

Är det första gången i Palma?

Ja.

Det är egentligen ganska fint här.

Med alla stjärnor som är så nära. Karlavagnen och...

För i helvete, Mag...

Jag kommer nu, Georg.

Vad kunde inte det här ha varit upptakten till?

Om inte Georg hade rumlat runt där inne som en skadeskjuten flodhäst.

Frukosten var ett hån mot allt jag har lärt mig om näring.

Ja, man måste väl kunna hitta nåt bättre än så.

Vi frågar Juan hur vi kommer till stranden.

-Juan? -Han är väldigt snäll och hjälpsam.

Jag tänker inte gå till nån strand. Så att du vet det.

Hur kommer jag ner till stranden?

Där har vi Margareta. Eller lilla Mag.

Hon hade lysande framtidsutsikter tills en viss Georg dök upp.

-Ett omättligt sexdjur. -Var fan är mina solglasögon?

Som glatt krävde att hon skulle stoppa ner handen i hans kalsonger.

Precis där du har satt dem. Längst upp på ditt tjocka huvud.

Hon vill bort, men han släpper inte. Behöver hon min hjälp?

-Elling! -Vi ska till stranden.

-Men du sa ju... -Nu direkt.

-Fick ni känna på utelivet igår? -Ja.

-Har ni planen för dagen klar? -Ja, Elling vill till stranden.

-Det hade jag också tänkt mig. -Nej, vi har ett viktigt möte.

-Har vi? -Ja, det är bråttom.

-Vem var det vi skulle träffa? -En person jag blivit bekant med.

-När har du blivit det? -Det ska du inte bry dig om.

Är du sur för att jag pratade med Bugge-Høvik?

Jag fattar inte vad du ser i den där lille korpralen, men gör som du vill.

-Men följ med ut och bada lite. -Du vet att jag inte badar i havet.

Bada är nåt man gör i kar. Helt ensam.

Jag har hyrt tre strandstolar. Vill du göra mig sällskap?

Nej, jag ska bada.

Varför är vi män så primitiva? Mannens okontrollerade erektion-

-har styrt världens utveckling sen Adams tid.

Är det nåt fel?

Nej, självklart inte. Jag står och tar det lugnt, bara.

-Simma vidare bara. -Ska du bara stå där?

Simma vidare, sa jag.

Inbillar sig den gamle soldaten att han kan para sig med min mor-

-rakt framför ögonen på mig?

Jag är fångad i en biologisk fälla. Inte ens vatten hjälper.

-Så du tog dig ett dopp ändå? -Ja, det var riktigt skönt.

-Ernst har hyrt strandstolar åt oss. -Jaha, så det är Ernst nu?

Vi har inga hemliga planer. Och vi har aldrig setts förr.

Ernst Bugge-Høvik är bara en trevlig man som vill ha sällskap.

Vi vet ju båda två vad han vill.

Sluta nu. Du sa ju att jag fick göra som jag ville.

Så det är mitt fel-

-att den där brunstiga kackerlackan till korpral tränger sig på?

Du uppmuntrade honom till det!

Den karln låter inte vänta på sig.

Var glad att jag är här, för det här vill du egentligen inte.

Sängar. Vi ska ta sängar, eller hur?

Ja, det var sannerligen på tiden.

Det här är ju helt omöjligt när jag inte har asken med bilden.

Varför är det alltid så svårt att göra sin mor glad?

Du är ju ofta orimlig du också, mor.

Hej.

Hej.

Ursäkta för det där igår. Vi höll er väl inte vakna?

Ingen fara. Mor och jag sover djupt. Särskilt mor.

Ibland vaknar hon inte förrän jag trycker ihop näsborrarna på henne.

Jag såg dig förresten på stranden idag.

Jaså?

-Det är för mycket folk för mig. -För mig också.

Georg stannade där nere. Han sover så det mullrar om det.

Det gör han säkert länge, tror jag.

Titta där. Kiss, kiss...

-Har du katt? -Jag får inte för föreningen.

Jag får inte för Georg.

Hos mormor och morfar-

-hade de kaniner som jag fick klappa när jag var på sommarlov där.

Jag har lite kycklingrester här. Ska vi ge dem till katten?

-Det är bäst att jag går ner med dem. -Vad gullig du är.

Det har jag ju sett, som du tar hand om din mamma hela tiden.

Jag tycker att det är fint.

-Hon är väl inte sjuk? -Mor? Nej.

-Hon har bara lite kärlkramp. -Det hade min mamma också.

-Hon dog av det. -Gjorde hon?

-Ja, tyvärr. -Mor sover bara.

Får jag fresta med nåt när du kommer upp?

Jag har kallt vitt vin i kylen.

Jag har dragit ner mycket på vinet de senaste åren, men...

Det gör inget. Jag har både öl och cola om du föredrar det.

Kommer du, då?

Herregud. Är det nu det händer?

Ska jag äntligen få ett eget sexliv?

Men hon är ju gift, och jag är inte den som tar varje chans.

Men bortsett från det är ju inte Georg nåt att ta hänsyn till.

Och så vägg i vägg med sin egen mor.

Det kan inte hjälpas.

Vad glor du på?

Mag! Lås upp.

-Vart tog du vägen? -Jag kan fråga dig detsamma.

-Du var inte där när jag kom. -Du var inte där när jag vaknade.

Och det första du gör är att kasta dig i armarna på korpral Bugge-Høvik?

Han har ju bara bjudit med mig på utflykt till Valldemossa.

Jag vill så gärna åka till Valldemossa, Elling.

Så, så. Jag åker inte utan dig, det förstår du väl.

Den mor är inte född som inte gör som en sjuk son säger.

-Vi ska ju ha trevligt här. -Ha trevligt?

Var har vi trevligare än hemma hos oss?

-Det finns ju mycket att göra här. -Nej, det gör det inte.

Det är helt omöjligt med pusslet. Det är för mycket blått.

Nu går vi ut och äter. Mat hjälper alltid.

-Bara du och jag? -Ja.

-Vad ska vi här att göra? -Det är bra här.

Hejsan. Följ med mig.

-Kaffe, tack. -Kaffetack? Jag ska se vad vi har.

Här kommer förstärkningen.

Får jag lov att hälla upp?

-Skål. -Skål.

-Ska ni också till Valldemossa? -Det vet jag inte riktigt.

-Det finns så många vackra hus. -Är det första gången ni är här?

Det är femte året i rad. Ni vill vi köpa nåt eget.

Jag är urless på att bo i ett land-

-där socialdemokraterna kväver all initiativkraft.

Nu hejdar vi oss lite här.

Det var ju socialdemokraterna som fick bukt med Franco.

-De skapade ordning här. -Det har du rätt i.

Dessutom är det lögn att tro att resor söderut betyder lycka.

När ska resebyråerna säga sanningen?

När ska de visa oss bilder av fulla norrmän?

Misshandlade kvinnor och ensamma äldre som trängs i betongkolosser-

-där de lever ett meningslöst liv, som bara uppmuntrat av billig sprit.

Alla är på semester, och vad är det?

Det innebär bara fylla på hotellrummen.

Och hämningslöst sex i gigantiska dubbelsängar-

-med nån käck liten änka från Oslo.

Nu tycker jag att det börjar räcka.

Vad heter du?

Var är du ifrån? Följ med hem till mig. Det är här.

Det kostar att prata också.

Håll er borta från honom.

Inget "fucky-fucky". Försvinn.

-Fick de tag i nåt? -Nej.

Ska vi gå ner till de andra?

Nej.

Du kan ju bara säga att du har gått vilse.

Jag minns första gången jag blev antastad av en hora.

Det var i London.

Jag var så rädd att jag höll på att kissa i byxorna.

Det är en sak jag skulle vilja säga till dig.

Slå dig ner.

Du hade rätt i mycket av det du sa om Franco och ensamma äldre.

Men om du tror att jag är ute efter, och nu använder jag dina ord-

-sex med ensamma änkor i stora dubbelsängar, så har du helt fel.

Din mor är en fantastisk dam. Jag vet att du älskar henne högt.

Men...

Jag har varit gift i 40 år. Jag har varit änkeman i fyra-

-och under de fyra åren har jag tvingats lära mig leva från början.

Det jag har lärt mig är att man behöver fina människor omkring sig.

Folk som vill dig väl och som du vill väl.

Din mor har dig, och det är bra. Men hon behöver andra också.

Det gör du också.

Hej! Det var bara det jag ville säga.

Är det här ni är?

-Ja, jag går tillbaka till hotellet. -Vi har ju inte ätit.

Nu behöver vi en blodig biff. Eller hur, Elling?

-Jag är inte hungrig. -Det är jag.

Så ska det låta. Tack.

Hej.

"Pollo".

Bara "pollo".

Erna?

Erna?

Erna. Kom till Elling. Kom nu.

Du har också haft en del problem med människor, kan jag tänka mig.

Kom nu.

Ja, så fin du är.

Var det gott?

Jag skulle gärna ta med dig hem, men det kan jag inte.

Jag får inte för föreningen.

Vet du vad, Erna?

Ända sen jag föddes har jag önskat mig nån som du.

Hej, Elling.

Jag sätter mig lite hos dig.

Georg satt och drack sig full på en bar, så jag stack.

Han blir så jäkla drummelfull. Men det vet du ju.

Jag hade faktiskt önskat att Georg var lite mer som du.

I alla fall ibland. När jag ser hur du tar hand om din mamma.

Jag tycker att det är så fint.

Mår hon bra, förresten?

-Sover hon? -Ja.

Jag vet hur det är. Min mor var sjuk länge.

Mor är inte sjuk.

Livet är inte värt att leva utan kärlek.

Tycker inte du också det?

Mag! Var är du?

Hej, hej.

Hej.

Där är du ju. Vi väntar bara på dig. Välkommen till utflykten.

Väntar ni på mig? Jag har inte bokat resan till Valldemossa.

Nej, men det har jag gjort, mor. Var det inte det du ville?

Se utsikten och de vackra blommorna-

-och de små pittoreska husen du alltid har drömt om?

Du få vänja dig vid att jag klarar av saker själv.

Men du, då? Finns det plats för Elling också?

-Ja, det finns det. -Jag vet inte riktigt.

-Jag hade tänkt läsa tidningen. -Dumheter, följ med till Valldemossa.

Gör din gamla mor glad.

Så lätt är det att göra mor glad. Kanske skulle jag göra det oftare.

Se där.

Jag tror att det är ett gammalt kloster. Kanske, jag vet inte.

-Du vet ju så mycket. -Jag vet bara att jag inte vet.

-Är det inte så man säger? -Det är det kanske.

Ni förstår säkert varför George Sand och Chopin slog sig ner här-

-under sin häftiga kärleksaffär.

Hur var det när mor och far träffades?

Sa far att han önskade sig en son? En stark krabat som hette Elling?

Förmodligen inte.

-Du ska väl med på festen ikväll? -Ja, jag följer med.

-Ta på dig din nya slips. -Ja, ja.

Det har nog gjort oss båda gott att komma till Palma.

Välkommen. Vad kul att ni kunde komma. Så fin du är.

Det blir en fin kväll. Vi ska väl dansa lite.

Får jag lov?

Erna?

Erna!

Är du där?

Hallå? Señor Elling!

Är ni här, señor Elling?

Señor Elling.

Jag är mycket ledsen.

Elling. Hon föll plötsligt ihop. Hon skulle bara hämta nyckeln.

Hon var lycklig, Elling.

Hon hade haft en så härlig dag.

Elling, jag är så hemskt ledsen.

Här är jag, mor.

Nu är din Elling här.

Mor är död, men jag sörjer inte.

Jag behöver inte skämmas, säger Bugge-Høvik.

Sorgen kommer senare.