Original subtitles

–Mål utslaget. Jag vill ha mer info. –Du vet det du behöver veta.

Hitta terroristerna.

Det finns ingen väg ut.

Carl! Hej!

–Vill du ses igen? –Gärna. Jag tycker om dig.

–Vad vet du? –Vi fann en fabricerad artikel.

Det är en film som fransmännen satt på.

Ett huvud från 2014. Det är fejk.

Vi har minst övervakning i EU.

–Vem säger det? –Experter i Sverige och utomlands.

Vi säljer inte ut vår säkerhet.

Problemet är tid. Ni har inte 3–4 år.

–Jag litade på svenskarna. –Nå, hur ska vi lösa det?

Ett krypterat meddelande skickades sekunder innan dådet.

–Jag har ju inte sett det. –Tror du att han ljuger?

Du fångar aldrig Farrin Haig på den där.

Ja?

Bra. Vi är på väg.

Gå ur bilen. Upp med händerna. Stå still.

Trodde du att vi inte skulle få reda på vad du har gjort?

Du har arbetat för organisationen som dödade Dimitri Borisov.

DG skulle skämmas för dig.

Släng in honom hos den andre förrädaren.

Sätt fart!

–Vilket svin. –Raska på.

–Kommer han inte? –Förhöret genomförs på annat sätt.

In med dig, din jävel!

Så...de angav dig för att du inte lyckades döda mig?

Vad är det som pågår?

Jag har sett hackarna och de fejkade nyheterna.

–Vad är anledningen? –Carl, du är så naiv.

Förstår du inte att de avlyssnar hela det här samtalet?

Om jag avslöjar det du eller de behöver, så...

...har de ingen anledning att ge mig mat.

–Du låter alla andra lida i stället? –Visst är det ironiskt?

Ditt mål att rädda världen satte mig här.

Den enda personen som kan ändra på vad som ska hända i Stockholm.

Tarabasov! Om du lyssnar.

Jag har skickat bevis till Sverige–

–att hackarnas fastighet låg i en ryskkontrollerad del av Ukraina.

Ryssland kommer att få skulden för hackningen.

Om du släpper mig ska jag se till att Sverige anklagar rätt personer.

För honom till mig.

Om de släpper dig...ta mig med dig. Jag ger dig allt du behöver.

Ge mig nåt nu.

Nyhetsartiklarna är fejkade allihop.

De är gjorda för att skapa kaos, förutom en...

Vilket är målet och varför? Vilket är målet?! Vilket är målet?!

Ta mig med dig! Lämna mig inte! Nej!

–Sätt dig ner. –Sitt still.

Varför ska jag inte bara döda dig här och nu?

Ni får skulden för att inte ha stoppat attacken mot Rysslands rykte.

Jag förstår vart du vill komma.

CIA låg bakom första maj–attackerna, de fejkade nyheterna – allt.

Jag arbetade för CIA. Jag kan stoppa amerikanerna.

Okej, Carl Hamilton...

Haig har jobbat för en amerikansk affärsman, Victor Pence.

Han är troligtvis i Stockholm nu.

Om du dödar Pence, så blir du en fri man igen.

Och inte minst, så skonas din flickväns liv.

Alla försök att kontakta henne upphäver vårt avtal.

–Då så, förbered planet. –Uppfattat.

Sätt fart. Upp med dig.

–Är han verkligen så naiv? –Tja, han är ju svensk...

Du har uppfört dig väl hittills.

Men jag för inte över pengarna än, det återstår en del att göra.

Du flyger till Stockholm och tar hand om ditt eget skitgöra.

Det är ett kaotiskt läge i centrala Stockholm just nu.

Vi nås av uppgifter om terrorister som skjuter i tunnelbanan.

SL dementerar uppgifterna och säger att det inte pågår terrorattentat.

Delar av kollektivtrafiken har stängts av.

Ryktet om en terrorattack har stoppat upp rejält på våra infarter.

Vi har fått motstridiga uppgifter om trafikläget i Stockholm.

Polisen uppmanar alla att stanna hemma.

Vi fortsätter att sända och ge er rapporter...

Sverige har blivit utsatt för en omfattande cyberattack.

Ett antal fingerade och falska nyhetsinslag–

och artiklar av mycket avancerad sort.

Birger, varsågod.

Vi har fått hantera ett hundratal artiklar och nyhetsinslag.

I bästa fall hinner vi först och stoppar dem.

Men ofta hinner de spridas och plockas upp av redaktionerna.

Det slukar oerhörda resurser, det skapar onödig panik.

Polisen ser gårdagens bombattentat i centrala Stockholm...

Såhär kan det se ut också.

Den mängd muslimer vi släpper in i landet–

–riskerar att slita isär samhället. Tragedin som inträffade i dag...

Men vad i helvete... Det här är fejk?

Håll med om att det är välgjort.

Tyvärr är det material vi kom över i går–

–bara en liten del av det material som vi i försöker stoppa...

–...från att nå våra medier. –Vem är avsändaren?

Ja, alltså attacken kan spåras till en Evgeni Yakov.

Det är en före detta rysk officer.

Han har haft ett nätverk av hackers i en industrilokal söder om Donetsk.

Desinformationen skickas vidare via servrar i hela världen.

–Och hur stoppar vi spridningen? –Jag jobbar på det.

Det är via servrar i Puerto Rico, Uruguay, Polen, Thailand...

Vi bör kontakta Victor Pence.

Det är inga "noobes" vi har att göra med.

–Ja? –Det är jag.

–Var är du nu? –På väg till Sverige.

–Jag landar om tre timmar. –Vad är det frågan om?

–Har du sett artiklarna? –Ja.

En av attackerna kommer att fullbordas.

–Var har du fått det ifrån? –Möt mig på Arlanda bara.

Carl...?

Det ni säger är att allt är fejk?

Såhär långt är det uteslutande digitala attacker.

Artiklar liknande den om bomben...

En av alla dessa fake news kommer att inträffa på riktigt.

Nu så.

Är du inne?

"Easy peasy, lemon squeezy."

–Vad? –Jävla idioter.

–Du kan trycka på tutan också. –Gör det då.

Tut–tut!

Vi har ett tåg som skenar.

Det befinner sig norr om Södertälje på väg mot Stockholm.

Här. "Tåg skenade." Det här kan vara den riktiga attacken.

Hej, du har kommit till Rikard Ek. Lämna ett meddelande efter pipet.

Du måste lämna stan. Ta med Ida och åk från stan.

Jag kan inte säga mer. Gör som jag säger och meddela mig sen.

Vad händer nu?

Nån har blockerat det, som en kidnappning.

Lokföraren kan inte göra nånting.

De skickar datan genom servrar över hela världen.

–Kan du spåra dem? –Kanske, men det tar tid.

–Vi måste stoppa tåget. –Nej, hitta den jäveln.

Det är inget ånglok. Stäng strömmen. Stäng ner hela jävla tågtrafiken.

Jag tar det.

–Jag upprepar: Stäng hela tågnätet. –Uppfattat. Vi stänger ner.

Trafikledningen på SJ kan bekräfta–

–att man har fått stopp på tåget, ingen har kommit till skada.

Man är förtegen om orsaken till att tåget skenade i över 200 km/h.

Många gör kopplingar till terror och religiös extremism.

Så var slutsatsen dragen. Det är islamism det handlar om.

–Det kan det ju vara. –Ja, men vi spekulerar inte.

–Det är media bra på. –Media vill höra vad vi tror.

–Och vad vi gör. –Vi är mitt uppe i arbetet med det.

Jag kan inte gå ut och skylla på en utredning som vanligt.

Inte nu. Vi behöver nåt konkret.

Vi köper amerikanernas cyberförsvar, hur vet vi att vi kan lita på dem?

Det är ryssarna eller islamister som ligger bakom det här.

Amerikanerna är det minst dåliga sällskapet i det här sammanhanget.

Pence är i Stockholm nu.

Om de får koppla in sig på våra system, så kan de stoppa attacken.

Sissela?

Okej. Kontakta Pence.

Visst.

Klockan 16:00. Förbered systemgruppen.

–Ska vi ställa in alla övriga planer? –Nej, vi fortsätter med dem.

Åtminstone tills Lindgren har skrivit under.

Hon kanske ändrar sig och behöver mer motivation.

–Vi rullar på nu. –Okej, uppfattat.

Vad vill du...?

Vi är uppkopplade. Kör.

Ett ryskt privatplan? Vad är det frågan om?

Tarabasov grep mig för involvering i dådet.

Haig värvade mig till en antiterroravdelning under CIA.

Grattis...

Det var en hybridoperation skapad av Pence och Haig–

–för att få regeringen att teckna ett säkerhetsavtal.

Haig erkände innan hon sköts av Tarabasov.

Varför knäppte han inte dig i stället, då?

–Jag erbjöd mig att avslöja Pence. –Så du jobbar för ryssarna nu?

SÄPOs spår pekar mot ryssarna? Men var hör skulden hemma?

När ryssarna drar snyfthistorier och börjar bli hjälpsamma–

–då ska man passa sig jävligt noga!

Pence är redan i Stockholm. Avtalet kan skrivas på när som helst.

Vår digitala infrastruktur upplåts åt amerikanerna.

Ja. DG, vi måste göra nånting.

–DG, är du okej? –Vad är det?!

Ring ambulans. Sätt dig ner. Ring!

Här, håll honom.

Se på mig. Se på mig. Se på mig. Bli hos mig.

Hallå? En kollega har ont i bröstet. Det kan vara en hjärtinfarkt.

72 år. Vi är på Arlanda. Skicka en bil omgående.

Ja.

Carl? Carl? Hitta Pence.

Jag kontaktar Lindgren och du åker i väg nu, okej?

Det är en order! Åk i väg! Det finns vapen i handskfacket.

DG, titta på mig.

Vi kan inte utesluta att det handlar om ett terrorangrepp.

Vi sänder live med det senaste från Sverige.

Polisen är förtegen om vad som kan ha orsakat händelsen.

Vad gäller trafiken, så har ett rykte om en terrorattack...

Såja, såja, såja.

Polisen säger att det rör sig om en avancerad hackerattack.

Okej, närmst har vi konserten med Fricky och matchen senare i dag.

–Matchen? –Fotboll. AIK–Sundsvall på Tele2.

Det är bara toppen av listan för i dag.

Det finns inte en chans att vi hinner agera på allt.

Hej, du har kommit till Rikard Ek. Lämna ett meddelande...

Kristin?

Ida och Rikard är på matchen. Jag kan fan inte chansa.

–Ja, det är Birger. –Hej, det är Carl.

–Vad händer? –Jag behöver lokalisera Victor Pence.

Okej. Victor...Pence. Pence...

Pence... Häng kvar.

Hittar du nåt?

Jag har en Victor Pence som anlände till Arlanda i morse.

Jag har en incheckning på Quality Hotel, Globen. Rum 327.

Men vad är det...?

TV4 fick nyss uppgifter om en färja som har avgått från Nynäshamn.

Den ska ha blivit kapad och är på väg mot Stockholm.

Vi har faktagranskat uppgifterna och finner dem trovärdiga.

Det verkar inte vara fråga om desinformation.

På övervakningsbilder ser man att kaparna är tungt beväpnade–

–att de avlossar skott...

Rederiet har förlorat kontakten med båten.

Besättningen svarar inte, fjärrstyrningen är ur funktion.

...så kommer man att döda gisslan och utlösa en bomb i en lastbil–

–på bildäcket.

Bilderna verkar visa en spräng– laddning med stor sprängverkan.

Kontakta insatsstyrkan, underrätta marinen.

Båten får inte nå Stockholm.

Hej! Jag glömde kortet, orkar du hjälpa mig? Tack.

–Tack så mycket. –Varsågod.

Hej, jag är här från Sveriges regering för att förbereda mötet.

Upp med händerna!

Gå mot soffan. Sätt fart!

Sätt dig.

–Vem är du? –Det vet du nog.

Jag jobbade för Farrin Haig.

Jag fick nyss veta att hon jobbar för dig.

Jag har sett hackerklubben i Ukraina som du sponsrar, fejkade nyheter.

–Vilken av attackerna är äkta? –Jag är affärsman, inte terrorist!

–Snacka inte skit. Vad är målet? –Mr Hamilton...

Carl...

Jag förundras över vad du kan åstadkomma när du är motiverad.

–Haig... –Om du vill att Sonja ska få leva...

–...så gör du som jag säger. –Var är hon?

Jag menar allvar, Carl. Du måste göra exakt som jag säger.

–Vad vill du? –Ge Bruce vapnet.

Sluta se så förvånad ut och ge Bruce vapnet.

Bra.

Det rasar ett kallt krig, alla slåss om den nya valutan.

Digital...

Så går det för de som förråder mig.

Ut genom dörren.

Sätt fart. Vi ska ta en åktur.

20 sekunder till bordning.

10 sekunder. Ingen visuell kontakt med kaparna. Vi bordar.

Då är Alfa ombord.

Bravo ombord.

Kör, kör, kör!

Beta rör sig neråt. Ingen visuell kontakt.

Polis! Alla ner!

Det är ingen fara. Sitt stilla. Sitt ner!

Gisslan säkrad. Alla verkar obeväpnade. Fortsätter sökning.

Grupp Bravo här. Vi närmar oss bryggan.

Bryggan säkrad. Besättningen är vid liv.

Vi går in på bildäck nu.

Gruppledare Alfa här. Lastbilen är borta.

Jag upprepar. Ingen lastbil.

Men vad fan...?

–Hallå. –Vad?

"Special request." Från Haig.

–Hej, var är ni? –På matchen.

Jag är här i tjänst, ni måste lämna arenan nu.

Gör som jag säger. Möt mig vid ingång K.

Vi måste gå. Kom.

Vi har dem! Vi har dem, kom!

–Har du spårat datatrafiken? –Nej.

Nej, vi kollade vilka telefoner som befann sig i hamnen vid avfärd.

Nu är alla ombord på båten eller kvar i hamnen, förutom en.

–Men jag vill inte gå hem. –Nej, jag vet det, men...

–Jag måste ta det här. –Mamma!

–Hej, Birger. –Hej.

–Hittade du Ida? –Ja, vi har lämnat arenan.

Målet kan vara arenan, skynda er.

Vänta, det verkar som om de fortsätter in mot stan.

–Mamma? –Låt mamma prata nu.

–Jag ser inte vart de är på väg. –Gör vad du måste, vi ses hemma.

–Jo! De fortsätter in mot stan. –Har du tracker på dem?

Stanna här och parkera bilen.

Höger.

Var är hon?

Inte här, uppenbarligen.

Men hon lever fortfarande. Tack vare dig.

Låt mig berätta om din flickvän. Hon är fastbunden vid en bomb.

Enda sättet att desarmera den är med en pinkod.

Jag är den enda som har pinkoden.

Vi lämnade lastbilen i Gamla Stan.

Jag vill att du gör ytterligare en sak för mig.

Filmen på Abdullah vi lurade dig med–

–ska vi nu använda för att lura världen.

Där är ditt tal. Hela världen kommer att lyssna.

Tarabasov släpper dig fri om jag tar på mig skulden?

Han gillar nog bara att förödmjuka CIA.

Det var min idé att låta dig ta skulden. Jag är ledsen, Carl.

Som du kan se är bomben även kopplad till en timer.

Jag kanske kan hjälpa dig att planera.

Ditt lilla tal borde ta tre minuter, om allt går bra.

Därefter kommer du att behöva en minut för att desarmera bomben.

–Jag svänger in på Riddarholmen nu. –Fortsätt på samma väg. Du är nära.

Där! Stanna!

Mobilen borde vara i byggnaden till vänster. Till vänster om dig.

Vad ser du?

Sekelskiftesbyggnad, sidan av Hovrätten.

Okej. Nåt annat?

Kristin?

Vänta... Vänta. Vad fan i helvete...?

–Kristin? Okej, Birger. Lyssna nu.

–Vi måste evakuera Riddarholmen. –Vadå evakuera? Varför det?

Gör som jag säger. Jag går in.

–Det kan inte vänta. –Invänta insatsstyrkan!

Tick, tack... Nu börjar vi.

Med inlevelse, Carl.

Klockan tickar, Carl.

"Jag heter Carl Hamilton."

"Jag arbetar på uppdrag åt CIA och är it–forensisk expert."

"Jag är, å CIA:s vägnar, den som bär ansvaret för det ni har sett idag."

"Ett smakprov på det krig som komma skall."

"En uppmaning till Sverige att agera."

"För er var detta bara en läxa från en rättvis, omtänksam vän."

"Men i morgon kan det vara ryssarna, kineserna eller iranierna – allvar."

"Vi uppmanar folket att gå till riksdagen och göra sin röst hörd."

"Och visa staten att det ännu finns tid att agera."

"Välj sida i detta oundvikliga krig."

Utmärkt. Du är en perfekt medlare.

Jag har gjort som du ville. Ge mig koden.

Tyvärr, Carl. Du vet att det inte kommer att hända.

Vi är alla så väldigt mänskliga när det gäller att göra val här i livet.

Du skulle ha stannat kvar. Du dödade din flickvän när du ville sluta.

Ni hade båda överlevt om du hade stannat kvar.

Släpp vapnet!

–Är du okej, Kristin? –Ja!

Upp.

–Ge mig koden så får du leva. –Nej.

Rör på dig.

Laptopen på bänken har access till fejkartiklarna. Ring Birger.

–Vad händer? –Du måste hjälpa mig.

Kom igen.

Jag har huvuddatorn, vad gör jag?

Stäng ner brandväggarna så att vi kommer in i systemet.

Ge mig koden, annars dödar jag dig.

Jag är inte rädd för att dö.

Det här är för Mike.

Sonja, det är jag. Ta det lugnt.

Okej, andas. Ta det lugnt.

Vi är inne. Du klarade det.

Kristin? Hör du mig? Kristin!

Fan i helvete...

Okej, nu ska vi få loss dig, Sonja.

Ta det lugnt.

Så. Lugn. När vi tar av dig västen, så gör vi det helt lugnt.

Nu lyfter jag upp den. Upp med händerna.

Det går bra. Lägg dig på marken.

Kom igen. Kom igen.

Spring härifrån. Spring!

Alla bort härifrån! Det är en bomb!

–Det är en bomb! –Släpp vapnet!

Alla undan! Bort härifrån! Det är en bomb!

Släpp vapnet!

Nej! Nej!

–Ludvig... –Det är Ludvig, det är Carl.

Det var inte ditt fel, Carl. Det var inte ditt fel.

Innan jag kom upp här på scenen, så skakade jag av rädsla.

För tre veckor sen var jag och många av er samlade på den här platsen–

–för att fira den svenska demokratin.

Men första maj i år blev i stället en sorgens dag.

Sverige utsattes för en fruktansvärd attack.

Och sen dess har vi kämpat, polis, militär, sjukvårdspersonal.

Men inte minst ni.

Ni som trots kaos och avancerad påverkan–

–stått fast i tron om att det är människans empati och förnuft–

–som ska diktera vår samverkan.

I dag så sörjer jag dem som gick bort här på första maj.

Jag sörjer också dem som gick bort på Karolinska sjukhuset.

Jag sörjer Leonida Strandberg.

Jag sörjer Ingrid Andersson, William Tunberg...

...Jasmin Radovan, Sune Jakobsson...

...Rashida Younis.

Och jag sörjer Arvid Norling.

Vi har lärt oss en läxa.

Sverige behöver ett försvar, vi behöver en beredskap...

Tack.

–Vad är det? –Nej, ingenting.

Text: Gunilla Hay www.sdimedia.com