Original subtitles

-Tidigare... -Känner du det? Gör du?

När jag gick bland ruinerna hamnade jag nånstans.

Du är en historievandrare, men du kan inte ändra historien.

Jag och Jade vill rädda barnen och befria dem.

Vi har kommit tillbaka upprepade gånger för att vi misslyckades.

Kunskap har ett pris.

-Var är din far? -Han är inte tillbaka än.

-Var han inte med dig? -Jo. Vi kom bara ifrån varandra.

Hör du mig?

-Pappa! Pappa! -Ingen fara, han klarar sig.

Vi måste berätta.

Vi vet inte vad som hände där.

-Du, jag, Jim... -Jim är inte hemma.

-Lägg ner den. -Hon är här för att hjälpa till.

Sarah stack ut hans öga. Kan du lappa ihop honom?

När barnet var fött skulle vi åka hem.

Ingen fara. Jag har dig...

Tror du att du är en hjälte?

Du är ett jävla monster.

Du spelade en väldigt speciell roll i en väldigt viktig historia.

Jag kunde inte komma till dem som den jag var.

Inte med tanke på allt de har lärt sig.

-Är allt som det ska? -Jag är vilse.

Trist att du inte får uppleva det som händer nu.

Det är det jag gillar bäst. Det är nu de sliter sig själva i stycken.

Sophia...

Sophia?

Nej! Nej, nej... Sophia!

Du...

-Kom in igen. -Nej, jag kan inte.

-Vi måste gå in igen. -Jag kan inte.

Kenny?

Gå in!

Hallå! Vad sa jag till dig?

Jag sa åt dig att inte gå ut.

Han är död.

-Va? -Pappa dog.

Jag bara...

Okej... Jag är hemskt ledsen.

Men du kan inte gå ut.

-Det var inte meningen... -Förlåt.

-Vad händer? -Han är borta.

Jag vet inte vad som händer nu. Han är borta.

Jag är ledsen. Men gå inte ut.

Vi ska ta hand om dig.

Boyd...

Kan du gå in en stund?

Det jag ska säga gäller inte bara mig.

Det gäller alla här.

Om folk får reda på vad som hände, och vad du gjorde...

Vad vi gjorde.

Det skulle slita isär oss.

Det får inte ske.

Om nån frågar, och det kommer de att göra...

Du ska säga att du förlorade ögat när du försökte hjälpa Fatima.

Vad händer om jag inte gör det?

Då säger jag att du dödade Tillie.

Sen lägger jag dig i en kista. Du förstår väl vad det betyder?

Eller?

Bra.

De kommer att få reda på det.

På ett eller annat sätt kommer sanningen alltid fram.

Om jag var du skulle jag se till att den inte gör det.

Herregud, herregud...

Nej, nej, nej...

Nej, nej....

Vad är det?

Mamma, vad är det?

-Vad är i väskan? -Jag vet inte.

-Vad har hänt? -Inget.

-Ingen fara... -Mamma!

Ethan, lägg av!

Ethan, nej, nej...

-Är det pappa? -Nej, nej!

-Är det pappa? -Allt är lugnt.

-Mamma? -Du borde inte vara här, gumman.

Det är väl inte han?

Det är väl inte han?

Lyssna på mig...

Du ska hälsa på din syster.

Gå till ladan och kolla till henne.

Snälla Julie...

-Det är väl inte han? -Lyssna på mig.

Snälla Julie...

Du måste gå till ladan med Ethan. Du måste vara modig.

Kan du göra det? Gå dit med honom.

-Okej. -Andas bara...

-Ethan, nu går vi. -Det är inte han.

Vi ska väl hitta honom?

-Kom igen... -Vi ska hitta honom.

-Tabitha... -Herregud, Boyd.

-Tabitha. -Herregud...

-Ta ner den. -Okej.

Men... Jade?

Det är väl inte han? Vi måste hitta honom.

Julie, vi kommer väl att hitta honom?

Vi ska hitta honom.

Lovar du?

Okej...

Herregud...

Nej.

Herregud!

Nej, nej... Kom här...

Kom här...

Herregud... Nej...

Åh, nej... Herregud...

Åh, nej...

Nej...

Herregud...

Varför? Varför sa jag det till honom?

Varför? Varför har de gjort så här?

Tack.

Visst, självklart...

Vad händer nu?

Jag ska prata med Boyd om begravningen.

-Vem är Boyd? -Vår sheriff.

Det var han som hjälpte dig ut ur bilen.

Han verkar snäll.

Det är han.

Det är han som håller samman oss.

Om du vill kan vi ta en promenad ner till stan.

Jag kan visa dig runt och kanske hitta ett par nya glasögon.

-Det vill jag gärna, tack. -Okej.

Jag hatar det här! Jag hatar det här platsen!

Jag vill inte vara här längre!

-Nu slutar du! -Vad har du gjort?

-Varför kom du hem? -Jag har inte gjort nåt!

Du ljuger! Ni bråkar alltid!

Jag vill ha pappa! Jag hatar det här! Jag hatar dig!

Snälla...

Vi bråkade inte.

Det spelar ingen roll.

KUNSKAP HAR ETT PRIS

Jag har honom.

Jag ska titta till Tabitha och barnen.

Pappa...

Jag behöver hjälp.

-Du... -Visst.

Vi måste snygga till honom innan Tabitha och barnen ser honom.

Ja.

Kunskap har ett pris.

Vad fan betyder det ens?

Vi måste prata.

Sarah!.

Sarah, vad...

Vad händer?

De hittade Jim i ladan i morse.

Är han...

Du måste gå tillbaka till bilen.

Men du sa att vi skulle skaffa nya glasögon.

-Ska ni till förrådet? -Ja.

Jag kan gå dit med henne.

-Nej... -Sophia är det väl?

Jag heter Sarah. Jag vet var alla bra saker är på restaurangen.

Visst...

Jag vet att ni var nära vänner. Jag beklagar.

Barnen, de sju barnen...

De upprepade ett ord om och om igen.

Enkui.

När vi spelade låten vid trädet-

-var det som om nåt släppte, och att vi till slut förstod.

Enkui.

Det betyder "minnas".

Och det gjorde vi.

Kunskap har ett pris.

Det var därför de skrev det.

De dödade Jim på grund av oss.

Om vi går på för hårt slår det tillbaka.

-Vad är det? -Sarah sa det när vi var i skogen.

Hennes bror hade en teori om den här platsen.

Han tyckte inte att det var klokt att leta efter svar.

Vad gör vi nu?

Om vi antar att du och Tabitha har kommit hit upprepade gånger.

De här barnen kallar på er för att hjälpa dem. Hur gör vi det?

Hur kan man ens rädda nån som redan är död?

Jag vet inte.

-Jag funderar på det. -Ja.

Fundera mer...

Ett ögonblick bara...

Hej...

Är allt bra?

Vi är inte vänner. Prata inte med mig som om vi vore vänner.

Okej...

Vi ska gå hitåt, kom...

Ethan?

Julie?

Var är mamma?

Hon kommer tillbaka. Hon var tvungen att gå ut en stund.

-Vill du ha nåt? -Jag ska ta en promenad.

Jag vill att nån går med dig.

Det är mitt på dagen, Donna. Jag klarar mig.

-Jag måste bara... -Visst.

Ethan sover.

Julie, om du behöver nåt är det bara att fråga.

Randall?

-Randall? -Vad fan vill du?

Vad har hänt?

Pappa är...

Herregud...

-Jag beklagar. -Nej, inte så.

Jag behöver din hjälp.

Okej.

Du måste följa med mig till ruinerna.

Varför?

Jag ska rädda honom.

Julie...

Tabitha...

-Gå ut. -Lyssna på mig...

Gå ut, sa jag!

Det betyder att det är på riktigt.

Minnena - allt de visade oss.

Det är på riktigt.

Det skiter jag i. Fattar du? Jag bryr mig inte.

Jag kan inte ens föreställa mig hur du mår...

Du vill kanske inte höra det här nu, men det här meddelandet...

De vill hindra oss från att gräva vidare.

-De vill göra oss rädda. -Det funkar.

Jag är ta mig fan livrädd.

Min man är död.

Fattar du? Min man är död.

Du måste tänka på dina barn nu.

Va? Dra åt helvete...

Dra åt helvete!

Vad vet du? Vad vet du?!

Vill du gå tillbaka till flaskträdet och spela din dumma fiol?

Du har ju inget att förlora.

Du bryr dig inte ett skit om nån annan än dig själv.

Det är inte sant.

Det borde ha varit du...

...som skulle ha hängt där.

Det borde ha varit du.

Skit samma...

-Hallå! -Fan...

Hallå! Stäng av motorn!

Fan...

Stäng av motorn och kliv ur ambulansen.

Nej!

Är du galen? Gå ur ambulansen.

Vill du ta en åktur? Jag följer med dig.

-Herregud! Ut! -Det är lugnt.

Visst.

Stanna!

Kenny...

Jag hörde om Jim.

Ja...

De lämnade ett meddelande den här gången. Det är nåt nytt.

-Jade har en teori om det. -Visst, det har väl alla.

Det kan ligga nåt i den här.

-Boyd, Kristi är i knipa! -Va?

Acosta har tagit ambulansen och Krista åkte med.

-Lite stora. -Okej.

Nej. De funkar inte.

-De här då? -De passar dig.

Det är så sorgligt...

Tillhörde allt det här människorna som var fast här?

Ja.

Jag undrar vems de här är.

Men det är ganska fint.

En del av dem finns kvar. De är inte helt bortglömda.

Jag har aldrig tänkt på det så.

Vad hände med den där mannen i morse?

Händer sånt ofta?

Förr gjorde det inte det.

När Boyd väl hittade talismanerna var det...

Det händer mycket oftare nu.

Förlåt, jag skulle inte ha sagt så.

Det gör inget. Det är viktigt att vara ärlig.

Pappa sa alltid det.

Har du familj här?

Nej, inte längre.

Du måste vara hungrig. Vi borde äta nåt.

Ja, jag är jättehungrig.

Kom då...

Vad fan?

-Här kommer de. -Va?

Hallå!

-Vad händer? -Acosta har Kristi i ambulansen.

Vart fan ska de?

Vad fan?

Det finns ingen väg ut. Kör man bara runt och runt?

Det gjorde inte jag. När jag kom hit stannade vi på vägen.

Sen exploderade allt och jag trodde på allt ni sa.

Varför ska jag tro på nåt ni säger?

Handlar det om Elgin? Du måste förstå...

Nej, jag måste inte förstå ett skit!

Fan, du är läkare. Du ska hjälpa folk.

-Hur kan du göra det? -Jag gillar inte det alls.

Du är polis. Nu gör du så att folk far illa.

Nej, jag ska ta mig härifrån. På en jävla gång...

Julie...

Julie, vänta lite.

Vad händer när vi har gått in bland ruinerna?

-Gör vi en tidsresa? -Ethan kallade det historievandring.

Toppen, det gör inte saken bättre. Stanna, Julie...

Det som hände med din pappa...

Det du går igenom nu... Du måste ta det lite lugnt.

Sen då?

Vad ska jag göra då?

När jag gick bland ruinerna hamnade jag nånstans.

Jag kan göra det igen.

Om det finns minsta jävla chans, måste jag försöka. Snälla...

Vad vill du att jag ska göra?

Varför kom du inte hem, Jim?

Jag väntade på dig.

Varför kom du inte hem?

Jag är så arg på dig.

Jag tänkte hela natten på vad jag skulle ha sagt till dig i skogen.

Jag tänkte på...

Jag har älskat dig sen första gången jag såg dig.

Det har varit så mycket bråk och lidande.

Du var ändå min.

Du var mitt allt. Jag är rädd att du inte visste det.

Hur ska jag kunna göra det här utan dig?

Vi klarar oss.

Julia och Nathan.

Jag vet inte hur.

Jag ska ta hand om dem och se till att de är trygga.

Du behöver inte vara rädd.

Jag älskar dig, Jim.

Farväl...

Nu kommer de... Ställ dig där borta.

Stanna!

-Sakta ner. -Stanna!

-Sakta ner... -Stanna!

Du kör alldeles för fort. Vi har kört igenom stan två gånger.

Det måste finnas ett sätt. Jag vill inte vänta på att dö.

Ni hänger upp era stenar på natten tror att Boyd ska rädda er.

Boyd vet inte vad han sysslar med. Ingen av er vet vad ni sysslar med.

-Men det gör du. -Jag försöker i alla fall.

-Det var mycket snabbare. -Det är mönstret.

Hon letar efter en väg ut. Det blir bara mer och mer...

-Vad ska vi göra? -Hämta spikmattan.

Ja.

Victor?

Är du här?

Han borde inte ha kommit hit.

Du...

Jag hörde om Jim. Jag beklagar verkligen...

Du skulle inte ha kommit hit.

-Har du träffat Ethan än? -Nej.

-Inte? -Nej. Jag kan inte.

Kan du inte? Victor är ju din kompis.

Han behöver dig, så när du är redo...

Herregud! De där orden på väggen.

-Orden, ja. -De tar allt som är bra.

De tar allt som är bra.

-Tänk om de tar dig härnäst? -Jag? Jag ska ingenstans.

Nej, nej...

-Det vet du inte. -Nej.

-Det vet du inte. -Okej.

Du skulle inte ha kommit.

Du skulle inte ha kommit hit.

-Du skulle inte... -Lyssna....

Ingen skulle ha kommit hit.

Ingen av oss.

Nu är vi här.

Du och jag - vi är tillsammans.

Så vill jag alltid ha det, oavsett vad som står på väggarna.

Vi löser det här tillsammans. Okej?

Nej.

-Går man bara in? -Ja.

-Vad händer sen? -Sen hittar jag min pappa.

-Du går först. -Va?

-Gå in bara... -Varför då?

Kan du bara göra det? Snälla?

-Vad ska hända? -Inget.

Jag ville se att du inte råkar ut för samma sak när du hämtar mig.

Kom tillbaka.

Hör på....

Du måste ge mig lite tid innan du hämtar mig.

-Även om det ser illa ut. -Vad menar du med det?

-Julie, vad kommer att hända? -Lova mig.

-Visst. -Du måste lova.

-Lova! -Okej, jag lovar.

Pappa!

Stick härifrån! Spring!

Pappa!

-Bort från mig! -Jag vill leka!

Randall! Randall, dra ut mig!

-Det finns ingen som kan hjälpa dig. -Nej!

Jag såg honom. Jag måste tillbaka...

Nej, gör inte det...

Jag måste tillbaka.

Ethan?

Ethan, får jag komma in?

Ethan?

Donna?

-Ethan är inte där uppe. -Va?

Jag har varit här hela tiden.

-Ethan? -Tabitha, han var där uppe!

Ethan!

Ethan!

-Perfekt. Har du den? -Ja.

Hon kommer att klara sig.

Mamma har alltid trott på helvetet.

Men vet du vad jag tror?

Helvetet är för folk som tror att de förtjänar att lida.

Det gör inte jag. Jag förtjänar inte att vara här.

-Ingen av oss förtjänar att vara här. -Det vet jag inte.

Jag vet ingenting om er.

Ni anstränger er inte mer för att ni tror att ni förtjänar att vara här.

Varje gång vi anstränger oss mer, så dör nån.

Vet du hur många jag har känt som trodde sig veta vad det här är?

Vet du hur många teorier och planer jag har hört för att ta oss härifrån?

Vet du vad de har gemensamt?

Alla är döda. Det finns ingen väg ut.

-Förstår du det? -Nej!

Det måste finnas ett sätt. Det måste det finnas.

Ethan.

Stanna.

Han mår bra.

Ungen går ute i skogen och hans pappa har precis dött. Stanna!

Nej, nej...

Nu kör vi...

Fan!

Stanna!

Kristi!

-Hur är det? -Ut ur bilen, för fan.

Ut, för fan!

-Mår du bra? -Ja.

Vad fan är det för fel på dig?

Du kunde ha haft ihjäl nån! Vänd dig om.

Du kör som en jävla galning.

-Svara mig! -Boyd!

-Ethan... -Va?

Ethan gick längs vägen.

-Va? -Ja.

Pappa?

Ethan...

-Vad gör du här ute? -Jag kom för att hämta radion.

Den är trasig.

Jag tänkte att jag kunde skicka ett meddelande till Thomas.

Den riktiga Thomas.

Att han skulle leta efter dig så att du inte skulle vara ensam.

-Vad är det? -Allt är bra.

Minns du vad jag sa förra gången vi var här i husbilen?

Att när dåliga saker händer-

-måste vi ta hand om varandra och alltid göra vad vi kan?

Just det.

Din mamma och din syster vill att du gör så nu.

Mer än nånsin.

Du stannar väl inte?

Jag önskar att jag kunde det.

Pappa, vad händer?

Jag vill att du gör nåt väldigt viktigt.

När vi krockade med husbilen och inte kunde ta oss ut...

Då hade du en dröm.

Minns du vad du drömde om?

-Tårarnas sjö? -Just det.

Vet du varför?

Den är här, och du måste hitta den.

-Vi kan väl hitta den tillsammans? -Ethan!

Ethan!

Pappa?

Pappa, var är du?

-Ethan! -Pappa, kom tillbaka!

Ethan, vad gör du här? Jag var så orolig.

Jag träffade pappa. Han var här.

Gubben...

Text: Patrik Nilsson Iyuno