Original subtitles

Tidigare i SurrealEstate.

Är ni två...?

Megan träffar en urolog.

Vad heter han? Hunter.

Vad händer med mig? Han har en demon i sig.

Jaylen! Vakna!

Ahh!

Verkställande direktör? Det är fantastiskt, Shell.

Jag är rädd att jag bröt mitt löfte. Du är avskedad.

712 River Walk kommer ut på marknaden.

Det är jag! Kan jag få ett amen och ett halleluja!

Elefanten Elvis.

God morgon.

Hej. Är dr Donovan här?

Hon är hos en patient.

Kan jag lämna den här till henne? Det är hennes tröja.

Vem är du?

En vän. Luke Roman.

Vänta där borta.

Luke, hej.

De sa att du var här ute.

Hej. Jag tog med den här.

Du glömde den på Heart häromkvällen.

Åh! Tack.

Du behövde inte åka hit bara för det.

Det låg på vägen.

Så, hur är det?

Hjärtstopp, rum 124.

Förlåt. Luke, jag måste gå.

Ja, gå!

Gå du.

Vi hörs senare!

Är den där vår? Eller deras?

Ah.

En säkerhetsvakt, en avdelningschef

och en kostymklädd man med hörsnäcka

såg på när jag tömde skrivbordet

och eskorterade ut mig.

Vi tog tillbaka alla dina saker.

Ja. Vi ställde upp allt som du ville ha det.

Jag hoppas att det känns som hemma.

Hemmet är den plats dit, när man måste gå dit,

måste de ta emot en.

Robert Frost.

Och Rochelle, är hon okej med allt det här?

Rochelle vill bara att jag ska vara lycklig.

Även när hon säger det genom sammanbitna tänder.

Hon är en riktig pärla.

Men för att vara tydlig...

Jag ångrar inte min korta sejour på ASDRA.

Jag blev påmind om,

och ödmjuk inför, den fantastiska inspirationskraften

i obegränsad finansiering

utan bördan av tillsyn och ansvarsskyldighet.

Det finns ju det.

Om vi bara kan få påven att sparka fader Phil

så är vi på topp igen.

Mm.

Phil Orley är en sällsynt pärla. Mm.

Väldigt få av hans delar är utbytbara.

Några idéer?

Jag spelar ett onlinerollspel...

ett RPG... på torsdagskvällar.

Det är ungefär en värld i Game of Thrones-stil,

fast med lamor i stället för drakar.

Åh.

Det heter Alpacalypse.

Hur som helst finns det en ung man i gruppen som gjorde

frilansjobb åt oss på ASDRA. Han är briljant.

Ring honom! Ta hit honom på intervju.

Det kan bli problematiskt.

Rent tekniskt så...

lämnar Tag aldrig sin lägenhet.

Va? Aldrig?

Jag är sen till en visning.

Kan vi ta en videokonferens senare?

Gör han sånt? Hela tiden.

Okej. Jag låter Lomax ta mitt öppna hus.

Fixar du det? Mm.

Och Gregorys nya skola ligger typ fem minuter bort!

Perfekt!

Ska du gå och titta? Okej.

Kan det vara så att saker äntligen går min väg?

Nu är det din tur att ha lite tur, Isabel.

Jag trodde aldrig att jag skulle ha råd med något sånt här.

Min mäklare pressade ner priset rejält.

Han nötte ner honom totalt.

Och sedan lyckades han få banken att precis godkänna lånet.

Vad bra.

Isabel.

Hej!

Är du redo?

Ja!

Okej, gå och titta runt lite.

Se till att de fixade putsen där bak

och bytte kaklet i duschen.

Det gör jag.

Tack för att du är så snäll mot min syster.

Hon är en fantastisk kvinna och en jättebra mamma.

Ja, hon har haft det riktigt tufft.

Hennes ex är en riktig idiot.

Men nu har hon nytt jobb, nytt hus.

En nystart.

Äntligen börjar det gå hennes väg.

Och här borta borde ni ha den.

Om ni inte har den, kolla era arkiv.

Det är inte mitt problem. Lös det!

Är allt okej, Keith?

De tar död på mig.

Vi kan inte börja riva stället

förrän vi får det sista rivningslovet.

Men nu vill de se markundersökningen

vi gjorde för 18 månader sedan

innan vi får börja schakta för vägarna.

Ingenjören måste väl ha den sparad.

Varje försening kommer kosta oss en förmögenhet.

Det är därför det var smart att samarbeta med Roman/Ireland.

Vi kan hjälpa till med sånt här. Vi sätter folk på det direkt.

Tack.

Har de tömt huset?

Allt bra gick på auktion.

Skräpet ligger i ladan där bakom. Vi har haft problem med skadegörelse där.

Tror du att det är ungar? Ja.

Ungar. Allt är kul och lek

tills de trampar på en rostig spik och pappa ringer advokaten.

Jag skulle bara kolla huset och försäkra mig om

att vi är redo för bulldozrarna.

Okej.

Keith! Oroa dig inte. Vi fixar det här.

Två år

med teknisk support. Det var ett företag som skapade

och upprätthöll illusionen att de sålde färgskrivare,

men egentligen sålde de bläck.

Jag blev befordrad tre gånger, och det kunde ha blivit fyra,

men då hade jag behövt flytta till Salt Lake City,

och jag avskyr körmusik och natriumklorid,

så jag började frilansa med analys av lantmäteridata

åt energibolag, samt recensera böcker på nätet

och felsöka ubåtar.

Ubåtar? Japp.

Det finns en miljon saker som kan gå fel:

livsuppehållande system, vapen, kraftverk.

Och sedan har förstås de nya attackubåtarna av Virginia-klass

ersatt traditionella periskop med två fotonikmaster

med digitala kameror för synligt och infrarött ljus

på teleskoparmar.

Föreställ dig den 18-armade hinduiska krigargudinnan Durga

i våtdräkt ridande på en snorklande tiger,

som skjuter Tomahawk-kryssningsrobotar, UGM-48-robotar

och MK 48-torpeder.

Vi ska försöka.

Det där är en film.

Vi behöver någon som sköter vår research.

Lagfartssökningar, fastighetshistorik,

vilka som bott i huset tidigare. Eller dött där.

Och en hel del grävande i... mytologi.

Mytologi? Menar ni typ att gräva fram skvaller

om Hera och Zeus?

Inte riktigt.

För det finns.

Vi sysslar mer med...

kvarvarande obehagligheter som kan påverka

ett hus försäljningsvärde eller tiden det ligger ute.

Vi behöver någon som kan ge en heltäckande bild

av en fastighets förflutna och nutid.

Formulera en hypotes kring eventuella...

metafysiska anomalier och möjliga sätt att åtgärda dem.

Och det här är ett jobb?

Den förra personen på tjänsten

tillbringade mycket tid på arkiv,

i gamla dammiga källare,

och grävde fram okända fakta

som aldrig hamnat i några digitala register.

Han gick längs tomtgränser. Han intervjuade familjemedlemmar.

Jag har kontakt med varenda arkivarie i området,

liksom registratorer, intendenter och historiker.

Erkända experter inom nästan alla områden.

Allt finns någonstans. Man måste bara hitta det.

En del av det du kommer att undersöka

är lite... udda.

Jag har inga problem med udda.

Jag behöver bara göra det härifrån.

Det är Susan. Jag måste ta det här.

Kan du berätta lite

om avgifterna till samfälligheten?

Jag har faktiskt inte den informationen till hands.

Jag täcker upp för min kollega Luke.

Det här är egentligen hans objekt som han ansvarar för.

Han borde komma när som helst, miss...

Förlåt. Jag fick aldrig ditt namn.

Jag heter Madison.

Och ja,

jag väntar.

Förlåt, men vi måste nog gå.

Det var Susan. Hon försöker få fram

några jordprover åt en stor exploatörskund.

Hon tänkte ställa in sin dejt i kväll,

men jag sa att vi tar hand om det.

Prioriteringar.

Tack för din tid, men...

jag är rädd att vi söker någon som är lite mer rörlig.

Trevligt att träffas.

Vi ses på torsdag kväll?

Alpacalypse. Absolut.

Intressant kille.

Jag tror att du dömde honom lite väl hårt.

Lomax. Hej.

Madison.

Vem?

Klart att några kommer dö. De är gamla.

Vem säger för många? Hur många är för många?

Oj. Det var många.

Okej, jag måste ringa tillbaka.

Seven. Det var länge sedan. Vad gör du här?

Malech. Du ser vältränad ut.

Jag vet.

Kroppen jag lyckades få tag på den här gången är fantastisk.

Och han är rik! Han förvarar de snart döda

medan han långsamt tar kål på dem med golf och vattengympa.

Briljant.

Och ingen minns?

Va, Elefanten Elvis?

Hm.

Nej. Jag suddade ut det ur dem allihop.

För dem är Elvis bara...

någon mardröm de haft och inte längre minns.

Hm.

Ni skrattade åt mig, eller hur?

Ni skrattade allihop och sa: "Stackars Charismalech.

Sänkt i en damm av en dödlig snorunge och hans pappa!"

Det var...

en del skratt.

Ja.

Jag kan nog gissa vilka.

Nergal.

Sedit. Mormo, eller hur?

Den där självgoda, slemmiga jäveln.

Jag tänker inte bli utskrattad, Seven!

Malech, det finns en plats ledig på det högre planet just nu.

Seven, du måste hålla den platsen åt mig.

Jag tänkte bara döda killen och gå vidare.

Sedan tänkte jag:

Luke Roman är ingen vanlig idiot.

Han har en länk genom slöjan.

Han pratar med dem, förhandlar med dem.

Tänk om jag kunde ta över hans kropp.

Det skulle öppna ett helt nytt territorium.

Döden skulle inte längre vara slutet för oss.

Varför har du inte redan gjort det?

Något hos honom står emot.

Jag ska hitta en väg in.

En svaghet.

En akilleshäl.

Bingo bongo.

Det här intresserar mig, Malech.

Jag ger dig mer tid, men kom ihåg:

om du misslyckas, om du väcker hånskratt,

kommer utplåning inte vara straff nog.

En evighet av plågor väntar dig.

Låter rättvist.

Så... jag antar att ni två känner varandra?

Vi har träffats.

Okej.

Då lämnar jag er ifred.

Okej?

Okej.

Så, Madison... Madison?

Madison.

Luke. Jag älskar ditt arbete.

Vem är du egentligen?

De flesta känner mig under mitt alias.

Döden.

Det förklarar en hel del.

Hm.

Jävla ungar.

Jag ringer polisen!

Så får ni förklara den där skiten för era föräldrar!

Kom ut därifrån!

Bankir!

Jag måste erkänna,

jag föreställde mig alltid att du var rödhårig.

Varför ser jag dig först nu?

Jag väljer när jag syns.

Och för vem.

Varför jag?

Av världens äldsta anledning.

Jag behöver en tjänst.

Jag känner till dina speciella förmågor, Luke.

Du har hjälpt många oroliga själar över till andra sidan.

Jag är tacksam.

Jag hjälper gärna laget.

Här. Stanna här.

Vänta.

Jag känner igen det här huset.

Jag sålde det för ett par år sedan.

Det var en trevlig äldre man som skulle flytta till ett omsorgsboende.

Vad hette han nu igen?

Padgett.

Raymond Padgett. Just det.

Raymond blev min klient för några dagar sedan

och har lite svårt att gå vidare.

Skulle du kunna hjälpa till?

Jag kan försöka.

Japp, han är där inne.

Gud, vad jag önskar att jag kunde göra så där.

Susan Ireland.

Susan Ireland?

Ja. Vem är det? Jag är en vän till August Ripley.

Jag har lite information åt dig.

Förlåt, sa du att August gav dig det här numret?

Om du letar efter markundersökningar

som Empire Engineering gjort på fastigheten

i närheten av 38,3332 grader nord

och 123,0481 grader väst, så har jag lite information...

Jag förstår inte hur du vet...

Jag hackade bilens GPS och såg var du var i morse.

Hur som helst bestod provet av 20 kärnor och visade hög porositet,

aggregat mindre än sex millimeter

och gott om jämnt fördelade rötter. Toppen.

Och det är bra? Herregud.

Ja, mycket positivt för exploatering och byggnation.

Jag kan mejla dig hela rapporten.

Jag skickar min mejladress.

Behövs inte. Jag har den redan.

Den borde komma fram... nu!

Vem är du?

Hur visste du ens att jag...

Jag heter Tag. Jag är vän med August.

Men... tack, men...

Du kanske också vill höra om mordet och självmordet

som ägde rum på fastigheten för 70 år sedan, men det är

en historia för en annan gång. Jobbet först, nöjet sedan, eller hur?

Vänta lite. Du kan hälsa mr Roman

att rörlighet kanske är kraftigt överskattad.

Okej. Ha så kul på dejten i kväll.

Keith?

Keith, hallå?

Hej. Du har kommit till röstbrevlådan...

Keith?

Keith?

Herregud! Keith!

Åh.

Jävla bankirer!

Vänta! Jag är inte... vi är inte...!

Raymond?

Kom igen, Raymond.

Jag vet att du är här.

Raymond.

Hej, Luke. Trevligt att se dig igen.

Är du med henne?

Ja.

Hon bad mig om hjälp.

Så, vad är det som händer, Raymond?

Du har ett helt universum som väntar på dig.

Vad gör du i det här unkna gamla huset?

Jag... Jag hittar inte min penna.

Ursäkta?

Min penna.

Min lyckopenna. Jag hittar den inte.

Raymond, ingen kan säga säkert

vad som väntar oss på andra sidan slöjan, men...

jag tror inte att det är särskilt mycket pappersarbete där.

Min morfar gav mig den pennan när jag tog examen.

Jag var den första i familjen som gjorde det.

Jag skrev under vigselbeviset med den pennan.

Och mitt första bolån, på just det här huset.

Var såg du den senast?

I det stora rullskrivbordet på kontoret där uppe.

Översta lådan. Där brukade jag ha den.

Men den är inte där.

Okej. Vänta här.

Jag måste fråga.

Du står inför evigheten

och ber om att få träffa din mäklare?

När man når en viss ålder

förlorar man många vänner.

Det borde du om någon veta.

När vi sålde huset stod mycket pengar

på spel.

Och Luke kunde ha lurat skjortan av den här gamla gubben

på alla möjliga sätt, men det gjorde han inte.

Jag litade på honom då och jag litar på honom nu.

Och han...

Var var den?

På kontoret, precis som du trodde,

på golvet, fastkilad mellan golvlisten och en matta.

Tack.

Så här kan jag göra.

Jag kan åka till kyrkogården i morgon

och gräva ett hål som är precis stort nog

för att lägga den där.

Då har du den där för alltid,

på sätt och vis.

Eller...

så kan jag åka till det där äldreboendet,

leta upp sjuksköterskan som du tycker så mycket om...

Vad hette hon nu igen?

Hon som alltid lät dig vinna i cribbage.

Jenny. Hon är en riktig pärla.

Jenny. Jag kan leta upp henne

och ge henne pennan.

Säga att den är från dig,

så att hon kan skriva under sitt vigselbevis

och sitt första bolån med den.

Sådana speciella saker.

Ja. Jag...

Det skulle jag vilja.

Hallå?

Förlåt. Jag verkar ha glömt vad du heter.

Det är Tag. Hej, Susan.

Hej, Tag. Förlåt. Du nämnde

att det hade skett ett mord och självmord i den här gården?

Ja, låt mig ta fram det.

Här. Okej.

Stället tillhörde Ike och Margaret Gatlin.

De låg efter med betalningarna. 1951 var ett dåligt år för durra.

Men det växer bara majs här nu.

På den tiden var det durra.

Hur som helst skickade banken dit en man för att delge dem

ett vräkningsbesked, och han sågs aldrig igen.

Samma kväll

sköt Ike Margaret i ansiktet med ett hagelgevär

innan han spetsade sig själv på en högaffel.

Det är därför han kallade mig bankir.

Va... vem kallade dig bankir?

Glöm det. Finns det något mer?

Hallå?

Vi får se. Nej, förutom att grannarna sa

att Margaret var väldigt fåfäng när det gällde sitt utseende

och att Ike hade ett fruktansvärt humör.

Toppen. Okej, Tag,

Du måste ringa 112 och få hit

polis och ambulans...

Okej? Susan, jag kan inte...

Tag? Tag! Hör du mig?

Susan?

Åh, fan.

Fåfäng när det gällde sitt utseende.

Hej, Susan. Tag, två snabba frågor:

Bankmannen vars kropp aldrig hittades,

han skulle delge dem ett vräkningsbesked, eller hur?

Precis.

Andra frågan. Äter kråkor durra?

Eh...

Faktiskt inte.

Kul fakta: De flesta fåglar gillar inte durra.

Det visste faktiskt inte jag.

Jag tror att jag vet vad som hände med bankmannen!

Tag, jag behöver att du...

Isabel?

Hallå?

Fågelskrämman.

En klient till mig. Jag hittade henne medvetslös i huset.

Ambulansen körde precis in henne.

Luke, jag... Gud, jag hoppas att hon är okej.

Hon är så himla snäll.

Luke, jag är ledsen.

Åh.

Ike. Margaret. Jag är från banken.

Det har blivit ett misstag med era papper.

Ett bokföringsfel. Sånt händer.

Tack och lov hann jag hit innan vräkningsbeskedet

delgavs.

För det hade varit... olyckligt.

Hur som helst är beskedet upphävt. Gården är fortfarande er.

Så länge den står kvar.

Men jag tror att ni två har någon annanstans att vara.

Eller hur?

Den här gången hade du fel.

Hon är ung.

Hon har ett barn.

Hon hade precis fått ordning på livet.

Allt började gå åt rätt håll. Hon hade precis köpt ett hus

och hon var snäll. Hon var verkligen snäll!

Varför kunde du inte ta någon elak?

Så fungerar det inte,

och det vet du... Hur fan fungerar det då?

Vad krävs

för att du ska lämna henne i fred?

Det finns massor av onda människor i världen.

Ta någon av dem.

Eller någon gammal.

Någon som redan har levt ett bra liv.

Kom igen.

Efter alla själar jag har hjälpt över...

är du skyldig mig en tjänst.

Det går inte.

Det var hennes tid.

Och när ens tid är inne måste man gå.

Men hon förtjänade inte det.

Det gör ni allihop.

Så, är du klar

med att gå igenom sorgens olika faser?

För jag behöver en tjänst till.

Todd?

Du måste vara Susan.

Hej. Åh.

Förlåt att jag är sen. Vilken dag.

Ja, säg det.

Jag jobbar med en exploatör...

Jag jobbar med fastigheter, så...

Åh! Nej, förlåt. Jag menade inte...

”Ja, säg det” bokstavligt. Du vet,

det är bara ett uttryck.

Jaha.

Hej. Jag behöver all bourbon ni har, tack.

Utan is.

Min katt håller på att dö.

Åh nej.

Han är 18, så det är ju inte direkt

som att han ryckts bort mitt i livet. Men ändå...

De blir en del av ens liv.

Har du haft katter? Inte än.

Men jag tror att det kan sluta med att jag har en hel hög.

Han hostade i morse.

Men inte sån där hårbollshosta.

Mer som... vhe-vhe. Det kom djupare ifrån,

mer slemmigt, typ vuh-vuh-vuh.

Herregud, hur som helst, så började min dag.

Vad var det som hände med din dag då?

Till att börja med blev jag inlåst i en lada.

Förlåt. Herregud. Förlåt.

Det fick mig bara att tänka på min pappa. Han...

Han blev inlåst i ett garage en gång.

Verkligen?

Och han dog där inne. Åh nej.

Det var sommaren han skulle lära mig flugfiska,

så...

Aldrig mer. Det räcker.

Hur illa kan det vara att dö ensam?

Luke?

Kan du se mig?

Hur fungerar det egentligen?

Förlåt att jag frågar. Jag är ny här.

Madison säger att du vägrar gå.

Hur skulle jag kunna?

Gregory är ensam.

Jag är skyldig banken typ en miljard dollar.

Jag börjar mitt nya jobb på måndag.

Det här passar verkligen väldigt dåligt just nu.

Isabel... Jag säger inte

att jag vill lura döden.

Vi måste alla dö någon gång, det fattar jag.

Men varför nu?

Varför i helvete just nu?

Tiden är aldrig rätt.

Men det är alltid...

dags.

Gregory är hos din syster.

Hon och hennes familj har tagit hand om honom

och de kommer älska honom som om han vore deras egen.

Gregory kommer säkert ha glömt mig om en månad eller två.

Nej. Han kommer aldrig glömma

den starka kvinnan som gjorde honom stark.

Visst,

en dag slutar det göra ont.

Förhoppningsvis ganska snart.

Men glömma dig?

Nej.

Aldrig.

Jag kan inte lämna honom.

Jag stannar här på något sätt.

Folk stannar ibland, eller hur?

Ibland gör de det.

Men det slutar aldrig väl.

De blir aldrig lyckliga.

Och inte heller de människor som de tror att de hjälper.

Nej, ibland...

Ibland försvinner mammor

och det gör oss bara starkare.

Så det bästa du kan göra,

för Gregory och dig själv,

är att följa med Madison nu.

Farväl, Isabel.

Tack.

Bara...

gå härifrån.

Det har varit en jävla vecka.

Ja, säg det.

Då ska vi se. För det första

har Susan och jag startat en stipendiefond

för Gregory James till minne av hans mamma,

en fin kvinna som togs ifrån oss alldeles för tidigt.

Vi lägger in en liten summa varje månad och uppmuntrar

våra mer välbärgade kunder att göra detsamma.

Hör, hör. Vidare.

Grattis till Susan som håller exploateringsplanen

för Erewhon Heights på tidsplan.

Keith Hoogeboom minns ingenting

och återhämtar sig fint.

Kanske är det här exploateringskunden

som inte kommer sparka oss.

Till sist. Susan?

Det gläder mig att meddela att...

Thornton? Snälla, bara Tag.

Förlåt. Tag Guinness är vår nya researchassistent.

Tack. Jag ser fram emot

att få veta allt om varenda en av er

på ett sätt som absolut inte är olämpligt eller obehagligt.

Jag har faktiskt inget mer att säga.

Yes!

Ah!

Vi skulle slå ut den här väggen, va?

Det ska vi nu.

Toppen.

Så, hur gick dejten?

Igår blev jag jagad över ett fält

av ett hämndlystet spökpar till bönder

och höll på att bli halshuggen av en stor, vass,

rostig skärmojäng,

och det var ändå inte det värsta med min dag.

Allvarligt, jag är klar med dejting.

Jag är klar med killar, klar med att försöka.

Gud, jag lovade alltid mamma att mitt liv skulle handla om mer än jobb.

Att jag faktiskt skulle ha ett liv.

Du vet, kanske någon vid min sida, ett förhållande.

Nu vet jag att det tydligen bara betyder att skaffa hund.

Eller katt.

Hund.

Ja, Tyler. Jag fattar.

Japp. Absolut.

Ja, men att hitta ett ställe åt dig

som är bättre än där du bor nu,

kommer inte bli lätt.

Ja, de finns.

Nej. Inte särskilt många.

Men vi hittar dem. Jag hittar dem.

Jag gräver fram dem.

Ja.

Som ett svin som bökar efter tryffel.

Japp. Okej. Absolut. Tack. Okej. Hej då.

Ja, han är krävande,

men den kunden, att sälja hans ställe

och hitta ett nytt åt honom, det är en helt ny nivå.

Det känns som att vi spelar i högsta ligan.

Det är ett prestigeobjekt.

Eller hur? Det känns som att det här kan bli

en riktig vändpunkt för mig.

Och med mig menar jag förstås oss.

Förstås.

Vad är det med gipsdammet? Ursäkta?

Jag jobbade på byggen under hela college.

Jag känner igen gipsdamm när jag ser det.

Det är bara...

ett projekt. Du vet.

Luke...

När blev allt så svårt?

Vadå?

Jag saknar mamma så mycket.

Hur dålig dagen än var kunde jag alltid skratta med henne...

Nu gråter jag bara.

Ja.

Du vet, jag tycker inte att jag är...

en mes.

Ingen som känner dig skulle någonsin kalla dig det.

Aldrig.

Men ibland...

Jag känner likadant.

Jag är där med dig, Susan.

Wow, officiellt det mest deprimerande

delägarmötet någonsin.

Det var inte meningen att dra ner stämningen så.

Behöver du hjälp med Tyler?

Nej. Jag har koll på Tyler.

Vi får väl båda göra så gott vi kan.

Susan.

Jag finns där för dig.

Alltid.

Och jag för dig.