All language subtitles for Tjockare an vatten - S02E02

Tja, Misha!

Du hade väl connections på Åland?

Sätt dig i båten, möt mig till sjöss
och ta hand om grejerna.

Jag gick ner till människorna för
att lära dem att älska sin nästa.

Ty så länge de inte gör detta
finnes ingen fristad.

–Var är Liv?
–Hon har lämnat mig.

Hej, Jonna!

Vet ni vad vi ska ha? Badtunnor
som gästerna kan ta en bärs i.

Misha!

Aaah!

Vad var det?

Allt Lasse tar i börjar brinna.
Det är nästan magiskt.

–Va?
–Inget.

–Tänk om han självantänder en dag.
–Lägg av!

Det var ett dåligt skämt.

Herregud! Antingen får de mat
eller en torr säng...

–Vad tror du att gästerna väljer?
–Vi ser bara till att de får båda.

Bara?

–Det här hinner vi aldrig.
–Jo då. Du är så negativ.

–Det löser sig.
–Löser sig?

Visst. Sluta vara så pessimistisk.

–Hej, Jorma.
–Du tog god tid på dig.

–Vi har haft storm. Märkte du det?
–Mm. Här inne är det.

Jaha...

–Inget saknas? Utom en jacka?
–Och en filt.

–Inga värdesaker eller vapen?
–Nej, ingenting.

En sak till. Här.

Nån kanske tyckte att det här
var en sjukstuga. Vad händer nu?

Jag skriver en rapport.

–Och jackan och filten?
–Hoppas inte på för mycket.

–Vem ersätter glaset i fönstret?
–Inte polisen.

Prata med ditt försäkringsbolag.
Jag kan bara skriva rapport.

Ha det bra!

–Har du sovit gott?
–Ja.

–Hur klarar du dig, då?
–Bra. Det är ingen fara med mig.

Man är nyfiken på vems båten var.

Gränsen är fin mellan mod och dumhet.

–Du har visst inte sovit så gott.
–Att du åker ut i det vädret...

Allt gick bra. Vi gör det här nu.

Huset ser förskräckligt ut.
Vi får skippa julborden.

Nån byggfirma får fixa det.

HUNDSKALL

–Vad gör han här?
–Tyst, Hieronymus!

–Har du gått vilse, Konrad?
–Nej, jag ville titta till er.

–Vi är kvar, som du ser.
–Som eksem som inte slutar klia.

–Hur klarar du dig?
–Inga problem. Det var värre –85.

Skogen såg ut som plockepinn.
Då var det storm, nu en bris.

–Vi har lite att göra.
–Helvete, vad det såg ut vid huset.

Det blir inte billigt.

Kom nu, så går vi. Du är duktig.

–Hoppas att försäkringen täcker.
–Kul att du kom.

–Vad är det?
–Inget. Jag måste bara fixa lite.

Det droppar från taket i 202:an.
Brukar Konrad vara här ofta?

–Ibland, på fyllan.
–Tjatade han om pappa?

–Vet han nånting?
–Nej! Är du galen?

Det ligger så mycket skit överallt!
Jag hittar inte försäkringen.

–Oskar, det är väl försäkrat?
–Liv hade hand om det här.

Hon hade nåt jävla system
med pärmar. Jag vet inte.

Kan det vara den här pärmen,
"Avtal och försäkringar"?

Här är den. Här är den. Okej...

Nej.

Nej, nej...

Skulle ha betalats sista september.

–Liv hade...
–Skyll inte på Liv!

Du är vuxen och har ett eget ansvar.
Skyll inte på andra hela tiden.

–Vad är det med dig nu, då?
–Det är bra. Det är kvavt härinne.

Du... Så.

Ta det lugnt.

TELEFONSIGNAL

Hallå? Hej! Ja, det är Waldemars.

Ja. Ja... Det var fruktansvärt.

Vi har julbord precis som vanligt.

Ge mig kalendern. Ge mig kalendern!

Eh... Vi ska se. Ett ögonblick bara.

Hur många? Tio personer.

Och vilken...? På lördag. Yes.

Vad bra! Då är ni välkomna
på lördag klockan 19. Tack. Hej.

–En telefon i bruk betyder inte...
–Det kommer att lösa sig. Kom!

Ring hanverkare.
Jag tar hand om det här.

–Anmäl båten också.
–Det får Lasse göra.

–"Det får Lasse göra."
–Moget.

Ring!

Tja, Mange.
Ja! Det var otroligt länge sen.

Nej, nej. Det ordnar sig.

Men jag är ganska klar
med restaurangen nu. Ja.

Du, vi tänkte fråga dig en sak.
Misha, du vet... Ja, Misha Aarvik.

Inte? Jaha. Så länge sen?
Jag tänkte på honom för en grej.

Jag hade ett gammalt nummer
och undrade...

Japp. Okej, bra. Fint. Hej!

Det finns ingen annan? Nej.
Stormen, ja. Mm. Tack, tack!

–Hur går det?
–Skitbra. Kanon.

Inte en hantverkare.
Tidigast efter nyår.

–Fortsätt att ringa.
–Vart? Till Åbo? Helsingfors?

–Stockholm, kanske. Vart ska du?
–Jag får fixa det här själv.

–Tyvärr. Det finns inga.
–Behöver ni all personal?

–Ja, tyvärr.
–Kan du inte kolla...?

Jonna...
Hallå! När kom du till Åland?

För några dar sen, för julborden.
Vad gör du här?

Arkitektbyrån har ett projekt.

–Är du klar med filmen, pjäsen...?
–Det var en film. Jo, jag är klar.

Det är lite kaos. Vi behöver
en hantverkare till taket.

–Omöjligt att hitta ett proffs.
–Ingenting är omöjligt.

Åk hit. Hälsa från mig.
Han kan säkert avvara nån.

Jag ringer dig. Tack! Vi ses.

–Hej!
–Hej! Du fick visst rätt.

Stormen ställde till det. Bråte har
flutit i land. Det är uppröjt i vår.

–Men huset står kvar.
–Knappt. Åker du utan assistent?

–Är inte det farligt?
–Jag tar risken.

Vi fick in anmälningar
om en nödraket här i natt.

Såg ni nåt?

MOBILSIGNAL

Ursäkta.

–Förlåt.
–Såg ni nödraketen?

I bukten. Vi ringde sjöräddningen,
men allt låg ju nere...

Såg ni båten som den sköts ifrån?

Jag åkte ut
för ta reda på varifrån den kom.

Gav du dig ut på sjön?!

POLISRADIO–ANROP

–3426.
–Kustbevakningen vill ha med dig.

Skicka adressen.
– Jag måste vidare.

–Jag kommer tillbaka.
–Absolut. Kör försiktigt.

SMS

UPPRINGNINGSTON

–Hej, pappa! Kan jag ringa sen?
–Det var bara en kort grej.

Om det går fort.

Pappa? Har hon inte hört av sig?

Kan du...?
Skulle du bara kunna hälsa...?

–Det var inget, Cecilia!
–Oroa dig inte. Hon mår bra.

–Så bra.
–Jag måste gå nu.

–Det är klart. Hej då, gumman.
–Hej.

SMS

–Jag söker Tobbe.
–Det är jag.

Mikael Rosén rekommenderade er
och sa att ni hade personal.

Om så påven rekommenderar oss
så är alla bokade.

–Fan och hans mormor behöver hjälp.
–Finns det verkligen inte en enda?

Nja... Det skulle vara han.
Han är klar här.

Han längst bort? Tack.

–Jonna.
–Hej.

–Jag hörde att du var klar här.
–Av vem?

Han där.

–Du kanske behöver ett nytt jobb.
–Jag är på väg till ett.

Du kan väl titta på det? Det kan bli
mycket jobb och lönsamt för dig.

Förlåt, men jag måste
skynda i väg till färjan.

Om du tar jobbet slipper du färjan.

–Ett litet pensionat, en bit bort.
–Det låter mysigt.

Det finns ingen annan
på hela jävla Åland.

Du är vår enda chans. Hjälp oss!

–Du är van att få som du vill.
–Jag tar chanser om jag får dem.

–Okej. Vi tar en titt.
–Tack. Kör efter mig.

–Trädet är borta.
–Jag beklagar det med försäkringen.

Är det inte lite väl tidigt?

Jag har räknat på det.
Vi överlever inte det här.

–Har vi inget kvar?
–Allt gick åt i somras.

–Livs besparingar också.
–Du får tillbaks dem.

Jag tänkte på pengarna från posten.
Utpressningen.

–Vem kan det ha varit?
–Jag trodde att det var Konrad.

Om han vetat nåt,
hade vi märkt det.

Drick inte mer.

Vet Liv nåt? Har ni snackat?

Hon kommer tillbaka–

–när hon gjort klart sin inre resa,
eller vad fan det är.

Efter en sån
vill man sällan tillbaka.

Har du aldrig haft lust
att släppa allt och sticka?

Det är så jag har levt.

Vad kämpar vi för?

–Du hade rätt. Det är mycket jobb.
–Jag vet.

Kan du uppskatta det?

Svårt att säga...
Man måste titta överallt.

–Det här är min bror Lasse.
–Wille.

–Wille har tid att hjälpa oss.
–Okej.

–Vi får gäster samtidigt. Går det?
–Ja då. Vi börjar med baksidan.

–Vad bra.
–Hur vill du göra med betalningen?

–Vad menar du?
–Fakturor får vänta tills efter jul.

Funkar det?

–Okej.
–Vad snällt.

Förlåt.

MOBILSIGNAL

Var hittade du honom?
Har han referenser?

Vad är problemet?
Han hjälper oss och ger kredit.

–Vad grinar du för?
–Jag grinar inte.

–Vi kan börja i morgon bitti.
–Bra!

–Är du härifrån Åland?
–Nej. Nyinflyttad.

Då har vi en deal. Perfekt.

–Vi behöver kolla insidan också.
–Kom!

MOBILSIGNAL

–Lasse.
–Det är Ulrika.

–Har du hört från Kim?
–Skajpar ni inte dagligen?

–Nej. Har du pratat med henne?
–Inte på ett tag.

Konstig känsla...

Det är nog ingen fara. Hon ringde
tidigare, men jag hann inte svara.

Om du mot förmodan har tid,
kan du väl be henne att ringa mig?

Råsponten är rutten
på flera ställen och måste bytas.

Det rinner rakt igenom.

Vad kommer det här att gå på?

Byte av råspont, nytt tak,
tilläggsisolering...

–Skit i isolering. Vad kostar taket?
–Det är inte dyrt.

Att värma upp kåken däremot
– snacka om att elda med pengar!

Wille Ek. Aldrig hört talas
om honom. En ålänning?

–Inflyttad. Hur så?
–Kan vi lita på hans bedömning?

Man måste inte vara byggnads–
ingenjör för att se läckaget.

Nästan hela råspången är rutten.

–Så vad gör vi?
–"Spången"?

–Låna?
–Sponten, heter det.

–Spela roll! Rutten är den.
–Kan vi ta ett lån?

–Inte utan en ny värdering.
–Lasse har rätt.

Ska vi sälja?

Va?

–Vad fan... Varför inte?
–Ekonomiskt vore det en katastrof.

–Det är ett konkursbo nu.
–Men vad har vi för val?

Jag träffade Mikael Rosén i dag.

Jag säljer inte till den besser–
wissern. Hellre eldar jag upp det.

Vem på Åland har så mycket pengar
att de köper ett ruttet pensionat?

Om vi vill sälja till Rosén
har du inget att sätta emot.

–Alla äger lika mycket.
–Rent juridiskt, ja.

–Jag har skött pensionatet.
–Eller misskött det.

Om du skött det,
hade vi sluppit det här.

Storebror ger en läxa om hus.

Det går lättare om man inte
ständigt tar sig en stänkare.

–Du har aldrig ägt en bostad.
–Men jag kan betala en försäkring!

–Vi tecknar en ny. Sen tänder du på.
–Jag brände inte ner restaurangen!

–Du lät nån annan göra det.
–Sälj, stanna kvar...

–Jag skiter i vilket!
–Ska du gå nu, Lasse?

–Sluta nu. Var det nödvändigt?
–Vad då?

–Vi sitter alla i samma båt.
–Och båten läcker som ett såll.

Jag sätter på kaffe.

Skit samma.

Hej! Förlåt. Skrämde jag dig?
Jag ville bara överraska.

–Jag vet inte om vi borde...
–Jag gick genom skogen. Ingen ser.

–Å, gud!
–Hur klarade ni er? Jag var orolig.

Vi klarade oss,
men pensionatet fick blessyrer.

Säg till om jag kan göra nåt.

Sätt dig.

Vi ska inte träffas öppet.
Inte så länge de är här.

–Det känns konstigt.
–Vad?

Att smyga så här.

De skulle inte förstå.
Vi får ge det lite tid.

–Vi kan träffas hos dig framöver.
–Okej.

Det var skönare
när vi var ensamma här.

–Hej, Lasse. Är du också tillbaka?
–Ja.

–Fick ni tag i nån hantverkare?
–Ja.

–Då blir det julbord även i år.
–Vet inte. Jag ska till Stockholm.

–Du ska väl till din restaurang.
–Det blir svårt. Den brändes ner.

–55 euro.
–Du har säkert nåt annat på gång.

"Medges ej", står det.

Det är nåt strul med kortet.
Prova igen. – Sorry.

–Nej. Tyvärr.
–Jag hämtar pengar i bilen.

Lasse! Jag fixade det.

–Här!
–Det behövs inte.

Synd om julborden inte blir av.
De har blivit tradition här ute.

Kanske dags för förändringar.
Du vet mina intressen. Hör av dig.

Ha det bra i Stockholm.

TUTAR

–Är det slut mellan dig och Liv?
–Fler enkla frågor, tack.

–Hur många?
–Ett.

–Vad var det där?
–Vad?

Jag skulle ha slängt från början.

–Jag trodde man växte ifrån sånt.
–Jag fuskade inte.

Jag är ledsen
om det inte blev som du tänkt dig.

Du gick väl inte miste om nån roll
för att du tvingades återvända hit?

Det sket sig innan dess.

–Hur många?
–Ett.

–Här var det livat.
–Sitter inte du på en färja?

Här har du till en ny råspont.

Här har du till dina badtunnor.

–Var kommer de ifrån?
–Jag tog en bensinmack i Mariehamn.

Från banken. Försäkringen föll ut.

–Gjorde den det nu?
–Mm. Eller...för ett tag sen.

Jag tänkte köpa en lägenhet.
Äga min egen bostad.

Men det finns ju rum här.

–Är du allvarlig? Är det fixat?
–Mm.

–Hur mycket fick du ut?
–Så att vi kan komma i gång.

Sen får vi förlita oss på Jonnas
briljanta idéer vad gäller cashen.

–Vad spelar vi?
–Nån typ av Chicago. Fråga Jonna.

–Jag fuskar inte.
–Det beror på reglerna.

–Vi måste hinna köpa blommor också.
–Hinner vi det?

–Skotrar. Varsågod.
–Tack för det.

–Jag skulle vilja ha nåt med...
–Nånting där borta?

Oskar blir galen.

Är inte det här ett bra ställe
för badtunnorna? Det kan bli fint.

Är du seriös den här gången?
Du hittar inte på nåt skit?

–Nej.
–Lova!

Jag lovar.

–Varsågod.
–Tack.

Vad?

Kan du tänka dig att fråga Konrad
om bra ställen inför pimpelfisket?

–Jag ber dig.
–Jag kan hitta egna ställen.

–Vad är så svårt?
–Var det nåt mer?

Är det allvar?

Mellan dig och Petra. Jag såg er.

Jag vet inte vad som hände.
Det bara hände.

Vill du vara med henne
eller är det nån du tröstar dig med?

–Jag vet inte.
–Det är taskigt om du lurar henne.

–Jobbar du på kustbevakningen också?
–Man får rycka in där det behövs.

–Vad gör du här?
–Inget. Jag hörde helikoptern.

–Har ni hittat överlevande?
–Nej. Vattnet är nog för kallt.

–Varifrån är båten?
–Estland.

–När du åkte ut hit, brann den då?
–Ja.

Du måste flytta på dig nu,
men jag vill fråga mer.

–Behöver du en assistent?
–Det är lugnt.

–Är ni klara för i dag?
–Ja.

Vill du hjälpa mig?

–Här.
–Tack.

Så där blir fint.

Tack.

Shit! Imponerad. Det gjorde du bra.

Verkligen, Jonna!
Nu är det bara gästerna som saknas.

Annonsen kommer in i morgon.
Det gäller att vara effektiv.

–Nattmacka?
–Ja, tack.

Fin. Har du bilnycklarna?
Jag ska i väg en stund.

–Ska du trösta dig?
–Hon betyder mer än så.

–Okej.
–Förresten ska du skita i det.

–God morgon.
–God morgon, världens bästa bror.

–Vad fin annonsen blev.
–Tack.

–Jag väcker Oskar.
–Jag tror inte att han är hemma.

Var skulle han annars vara?

DÖRR ÖPPNAS

–I en badtunna. Tar du det?
–Det fixar världens bästa bror.

Liv?

Textning: Cristel Nyqvist
Svensk Medietext för SVT