All language subtitles for Tjockare an vatten - S02E01

Better to miss you,
better to miss you

Better to miss you still

than never to have had you,
never to have held you

never to have kissed your lips

My heart has had it,
it's broken down again...

–Tja.
–Tja.

–Hur är läget?
–Super.

Så... Vad säger du?

Jag tror att det här kan bli bra
- riktigt jävla bra, alltså.

Läget kanske inte är perfekt, men jag
tror att vi kan få snurr på det här.

Kom igen, Misha. Du kan lita på mig.

–Lasse, Lasse, Lasse...
–Jag behöver bara startkapital.

Glöm det.
Du är död i restaurangbranschen.

Men jag vill ha med dig på nåt.
Visst har du connections på Åland?

Va? Vad är det för nåt?

–Rent heroin. 30 kg.
–Helvete... Vafan, du är inte klok!

Jag skojar bara, för fan.
Vart har din humor tagit vägen?

Det är inga farliga grejer
– lite gods som måste svalna.

Jag kan inte gå tillbaka
till den skiten.

Lyssna! Jag försöker fan hjälpa dig.

Du får 10 000, och då snackar vi
euro. Då har du ditt startkapital.

Du behöver bara möta upp mig ute till
sjöss, ta grejerna och förvara dem.

Du får betänketid. Vi hörs i morgon.

Better to miss you,
better to miss you still

Hallå?

Oskar?

Oskar?

Liv?

Hallå?

LJUD FRÅN RADIO

Hallå?

–Tja, Misha.
–Är du framme? Har du tänkt klart?

–Jag sa nej. Det funkar inte.
–Lasse, jag behöver dig.

Vi gör så här... Kolla isen och se
om vi kommer in till land med båten.

–Ja, okej. Visst.
–Tack. Hör av dig sen.

Ja, vi får se. Vi hörs. Tja.

Hej.

Är du redan här? Vad är det för...

Vad är klockan egentligen?

Jag kom lite tidigare
för att hjälpa till. Jonna ringde.

–Varför svarar du inte i mobilen?
–Jag vet inte var den är nånstans.

–Den borde ligga här nånstans.
–Hur är det?

–Här borde den vara.
–Vad händer egentligen?

Va?

–Vad händer?
–Inget. Det är Åland.

Jag menar med pensionatet. Hur fan
ska vi kunna öppna redan nästa vecka?

Har du beställt nåt? Mat, sprit?

–Är du hungrig? Vill du ha nåt?
–Nej.

Jag har skjutit en sån här...

Vad heter det? En sån här...

Hur fan är det egentligen?
Var är Liv?

Jag vet inte. Hon är ute och reser.

–Fortfarande?
–Ja, jag tror att...

Hon har lämnat mig.

Hon kommer inte tillbaka.
Ingen kommer tillbaka.

Vi fixar det här.
Jonna kommer så fort hon kan.

Aaah!!

MOBILSIGNAL

–Hej, pappa.
–Äntligen! Du måste svara.

Det är dyrt att ringa.
Jag kan sms:a och skajpa. Var är du?

–På Åland, hos Oskar.
–Redan?

Jag åkte tidigare. Mycket ska fixas.

Blir det fint med julstämning?
Det måste vara jättemysigt.

Ja, nä... Jo... Det är mysigt.
När kommer ni hem?

Jag vet inte. Fredrik vill
åka till Kambodja, men...

–Jag vet inte. Jag längtar hem.
–Du kommer väl hem till jul?

–Om du inte ska till mamma.
–Jag vet inte.

–Jag kan vara tomte.
–Om du har den, kommer jag inte hem!

Kim, jag saknar dig.
Behöver du pengar?

–Nej, Fredrik har.
–Har du till biljetten?

Kim? Ha...

SAMTALET BRYTS

OSKAR PRATAR
FÖR SIG SJÄLV

–Tja, Lasse. Det var på tiden.
–Tja.

–Vi kör.
–Fan, dig kan man lita på.

–Du, du... Jag vill ha 15 000.
–Okej, vi säger det.

Jag skickar koordinater och tid,
och så hör jag av mig sen.

SMS-SIGNAL

UPPRINGNINGSTON

–Hej, pappa.
–Hej, gumman. Hur är det?

Kul och jobbigt.
Mycket text att repa in.

Jag förstår inte hur man lär sig
all text. Du kommer hem till jul, va?

–Jo, men för att vila – inte jobba.
–Jag förstår det, gumman.

Inget annat... Inget annat spännande
du vill berätta? Nåt jag borde veta?

Nej. Vad skulle det vara?

Pappa, har du försökt
att ringa mamma?

Nej, Cecilia, nu måste jag tillbaka
till jobbet här. Massor att göra.

Back to work. Ta hand om dig.
Jag älskar dig.

Detsamma. Hej då.

Hej. Vi har inte träffats.
Laura Nord.

Lasse.
Jag äger stället med mina syskon.

Jaha, det är du som är stockholmaren.

Ja, men jag är faktiskt uppvuxen här.

Det var inte personligt.
Små orter... Avundsjuka, antar jag.

–Assistenterna blir yngre.
–Min son Eskil. Ingen barnvakt...

Nöden har ingen lag. Därför kom jag.

–För att du behöver barnvakt?
–Nej. Det är stormvarning.

Årets första vinterstorm.
Ta den på allvar. Lyssna på radion.

–Bäst att hålla sig inne.
–Ja.

Tack för varningen. Trevligt att ses.

Ha det bra.

Hej.

–Skönt att se dig.
–Detsamma.

–Hur går filmen?
–Inte riktigt som jag har tänkt mig.

–Men skit samma. Hur går det här, då?
–Jo...

Hur är det med Oskar?

–Kom, vi går in. Jag tar väskan.
–Tack.

–Vill du ha kaffe?
–Gärna.

–Herregud!
–Ja, jag vet.

–Vad har ni gjort?
–Jag kom i går. Då såg det värre ut.

Inte nån julstämning.
Ska vi inte skita i det?

–Vi kavlar upp ärmarna.
–Vi hinner inte.

–Vi har annonserat.
–Inget är beställt. Oskar är deppig.

–Jag vet inte om det finns pengar.
–Det där löser sig.

Här ska vi ha granen – som alltid.
Har ni hittat jullådan förresten?

Nej. Granen stod väl i receptionen?

Nej, den stod alltid här.
Och vi måste ha tomtarna.

–Tomtar?
–Mammas prydnadstomtar.

I lådan finns dukar, gröna servetter
och de röda ljusstakarna.

–Ljusstakarna var väl i guld?
–Nej, röda. Minns du inte nånting?

Julstrumporna hängde här.
Man fick en klapp i dem.

–Varsin klapp på julaftons morgon.
–Det kommer jag ihåg.

Synd att inte julen blir
så stämningsfull som när vi var små.

Våra barndomsminnen skiljer sig åt.

MOBILSIGNAL

–Hej.
–Hej.

Jag gick ner till människorna
för att lära dem att älska sin nästa–

–såsom sig själva. Ty så länge de
inte gör det, finnes ingen fristad–

–varken i himmel eller på jord–

–där inte smärtan och bedrövelsen
kan finna dem.

Silent night

Holy night

All is calm

Nu, du... En liten brutta.

Det får vi ta och ändra på, ser du.

–Var stod allt det där?
–Uppe på vinden.

–Allt kan inte alltid...
–...stå längst fram.

Vänta några decennier innan du
blir en exakt kopia av mamma.

Kolla.

–Det är ju Koskenkorva.
–Ja.

–Fan...
–Vad var det jag sa?

Vad tyckte du om min predikan?

Var den för tung, tyckte du?

–Kan vi inte åka bort nånstans?
–Mm...

Lite värme vore härligt.
Tycker du inte?

–Hallå, vad säger du?
–Ja...

–Har du klippt dig?
–Det är snart två veckor sen.

–Ja, just det. Men det är fint.
–Tack.

–Hej, Oskar!
–Hej, Jonna.

–Åh... Vad skäggig du har blivit!
–Tyvärr har jag inga julklappar.

–Här finns ändå inga snälla barn.
–Det är sant.

–Ja, ja... Välkomna hem, då.
–Skål!

–Hon verkar bli borta ett tag till.
–Försök att få hem henne i alla fall.

–Kommer Cecilia hem?
–Ja.

Och Liv, när kommer hon?

När kommer Liv? Du vet inte? Hon har
väl sagt nåt? Har ni inte pratat?

–Jonna.
–Jag ska bara...

–Jag måste för fan få fråga.
–Ligg inte på så jävla hårt.

Hon kanske inte...

SMS-SIGNAL

Jag har redan försökt
prata med honom.

Har DU försökt prata känslor?

–Är det där nåt viktigt?
–Ja.

Jag måste ringa ett samtal.
Ta det lite easy.

Du...

Det var inte meningen att ligga på.

–Har ni bråkat, eller?
–Inte vad jag vet.

Okej.
Och hur ser det ut inför julborden?

Ser ut? Jag vet inte.

Jag ser hur det ser ut här. Hur är
det med beställningar och personal?

Har vi några bokningar
överhuvudtaget?

–Oskar...?
–Nej... Jag har inte varit i form.

HÄNVISNINGSTON

–Det blåser som fan där ute.
–Jag tänkte att vi kunde spåna idéer.

–Jaha. Kring vadå?
–Hur vi kan dryga ut inkomsten i jul.

–Räcker inte julbord?
–Det är bra om vi styr upp nåt mer.

–Nån upplevelse...
–Upplevelse?

Ett helgpaket för gäster som bor över
med whiskyprovning eller utflykter.

Jag vet inte... Pimpelfiske, kanske?

–Det blåser friskt. De fryser ihjäl.
–Då dricker de mer när de kommer in.

Så upplevelsen är att bli vindpinad?

Vet ni vad vi ska ha? Badtunnor!

Jo! Varma bad
som gästerna kan ta en bärs i.

–Bygger man såna?
–De går säkert att hyra.

–Det låter bra.
–Det låter dyrt.

Du måste våga satsa om du ska vinna.

Frågan är vem som ska satsa, och vad.
Har du några pengar?

Nej.

Har du? Nej, jag tänkte väl det.

Snälla, vidga vyerna.
Du får igen allt.

Jag önskar att jag kunde vidga vyerna
och förverkliga dina planer–

–men jag har inga pengar.

Vi räknar och ser vad det räcker
till. Jag kanske kan få fram lite.

–Få fram lite? Hur då?
–Går det inte, så går det inte.

Ändå blir det aldrig som planerat
– det har jag lärt mig.

–Jag är förvånad över att ni kom.
–Varför det?

Jag trodde inte
att ni skulle förlåta mig.

–Det finns inget att förlåta.
–Jag trodde detta var straffet.

Att jag skulle bli ensam här ute.
Ensam kvar.

Jag behöver en cigg.

Finns det förlåtelse för fadersmord?

Kan man bli av med en sån skuld?

Har du en cigg?

–Har inte du slutat?
–Jo.

Konstigt att man inte hör av sig.

–Har du pratat med Liv?
–Nej.

–Lasse, har du pratat med...
–Nej, jag har inte pratat med henne.

HÄNVISNINGSTON

Oskar, du måste komma. Kom.

–Var har du varit?
–Jag har kollat båten!

Det kanske inte verkar så...

–Men jag är glad att ni är här.
–Jag med.

Jag såg er.

På midsommar. Då ni kysste varandra.

–Det betydde inget. Det var...
–Ouppklarade affärer.

Nåt sånt.

Var det allt? Allt som hände?

Det var allt.

En kyss. Det hände inget mer.

Jag förstår
att det inte är upp till mig, men...

Jag hoppas
att vi kan lägga det bakom oss.

–Jag förstörde mellan er först.
–Det är preskriberat.

–Nu vill hon inte ha nån av oss.
–Nej. Det är hennes förlust.

SMS-SIGNAL

Vem är det du messar hela tiden?

SMÄLL OCH GLASKLIRR

Vafan...?

–Vafan händer?
–Vi får vänta ut den.

–Nej, vafan... Har vi ficklampor?
–Jag ska se.

Frågan är om det bara är vi. – Här.

–Det verkar vara hela området.
–Ja.

RAKETSMÄLL

–Vad är det där för nåt?
–En nödraket.

Vad fan gör vi?

–Vart ska du?
–Till båten!

–Den är död.
–Ingen mottagning. 112 funkar, va?

–Det ska det göra.
–Det gör det inte.

Vi måste göra nåt, hjälpa till.

Vad fan gör han?!

Är han galen? Vafan gör han?!
Jag ser inget. Vafan...

Misha!!

Misha?!

Misha? Misha?

Vafan...

Misha?!

Fan, Lasse...

Misha?! Misha?!

–Kommer du fram?
–Jag får ingen täckning.

Aah!!

–Ingenting?
–Jag får ingen signal.

Vad i helvete?

Textning: Barbro Garneij Hansson
Svensk Medietext för SVT