Original subtitles

Vera Trallsten? Har vi någon Vera Trallsten här?

Vera Trallsten?

-Ja. Förlåt. -Här ska du gå in.

-Har den äran på födelsedan. -Jamen, tackar.

-Dina provsvar har kommit. -Vad fort det gick.

Det visade sig att du har kondylom. Det går inte under smittskyddslagen.

Men det gör klamydia, som du också har.

Det är ju bra. Eller inte bra, men bra att det faller under den lagen.

Jag måste fråga om du haft sexuella kontakter de senaste sex månaderna.

Och om du har nåt namn så kan vi försöka leta rätt på adresserna sen.

Vad de...? Jaha, Tomas Kvarnström.

Det är det namn du har? Det är lätt hänt att man glömmer.

-Eh, Hampus Fallén. -Hampus Fallén...

-Vad bra. Då ska jag försöka... -Klas Hansson.

Henrik Berg.

Ali Pekgul. Harry Bergkvist- Zettergren. Det är dubbelnamn.

Emil van der Welde, en belgare. Och Mårten Andersson, komikern.

-Var det alla? -Och så du då.

Just det. Men den adressen har jag.

Mm.

-Livscoacherna, receptionen. -Hej. Jag ska träffa Lisbet Lassén.

Om det är ett bud så får du lämna det på plan 3.

-Det gäller mina relationsproblem. -Det tar du inte med mig. Kom in.

Det är inga jätterelationssvårigheter jag har. Inga jätteproblem.

Jag får ju ligga.

Det får jag göra.

Om han är singel blir första tanken: "Vad är det för fel på honom?"

Spänningen försvinner lite om man visar intresse.

Om man är intresserad blir man mindre intressant. Om du hänger med.

-Den sexuella biten är inga problem. -Tack, det har vi ju redan pratat om.

Jag fick klamydia och kondylom.

-Snälla, snälla. -Ja.

Ibland kommer jag till en punkt i mitt yrke som livscoach-

-där jag känner att jag måste prata klarspråk.

-Du skjuter över målet. -All right.

Du är värd att älska, men du har ingen...

Har inte vad då?

-Jag hittar inte ordet. -Vad kan det vara då?

Ditt problem är att du trånar efter män som är snäppet över din nivå.

Du måste sänka siktet och börja leta efter lite vanligare män-

-som är mer troliga att de vill ha dig.

Det handlar om att bestämma sig.

-Att mållåsa. -Mållåsa... Vad betyder det?

Ja, det är en metafor ifrån stridspilotyrket.

-Jag är jättehöjdrädd, så att... -Utstrålning!

Ordet som jag inte hittade förut. Du har ingen utstrålning.

Det är väldigt lätt att man överskattar sin attraktionskraft.

Det finns forskning på det.

-Och där sätter vi punkt. -Okej.

-Vad gör du? -Eh... Tja!

-Luktar du på min jacka? -Nej...jag trodde det var min.

-Så du luktar på din egen jacka? -Nej, alltså...

Jag skulle bara kolla att den luktar som jag gör. Att den har liksom...

Hur min doft är tänkte jag att jag skulle kolla.

Okej.

-Rör inte min sax, jävla cp! -Nej, så säger man inte.

-Käften, fittfröken! -Jamen, du...

Hörni, vi går långsamt och försiktigt till dörren. Vi springer inte.

Inget spring.

-Ayla, jag vill prata med dig lite. -Nej, rasten börjar nu.

-Jag vill prata... -Stopp! Min kropp.

-Jättebra, men jag skulle ändå... -Hej, rektorn!

-Vera! Bli aldrig fysisk med barnen. -Absolut. Jag la bara handen...

-Vad sa hon till dig? -"Fittfröken".

Du får inte tolerera sånt språk.

-Precis. Och därför... -Varför spelar ingen roll.

Det är inte okej under några omständigheter överhuvudtaget.

-Hej, Vera. -Ah. Hej, Frank.

-Du ska med bussen eller? -Ja, precis. Ja, tänkte det.

-Vad tycker du om nya rektorn då? -Nämen, det känns väl bra.

-Det kommer bli kanon. -Suveränt.

-Ska du...? -Nej, jag...

-Ja, vi ses. -Yes.

Sa inte du att det fanns en kille på ditt jobb du var lite intresserad av?

-Frans? -Frank. Ja, precis, ja.

-Då får du göra nåt åt det. -Vad då?

Fråga vad han har för intressen och säg att du har samma.

-Men jag har ju inga intressen. -Använd fantasin.

Hur tror du relationer fungerar? Ljug!

-Det handlar om att bestämma sig. -Bra! Vi närmar oss ett genombrott.

-Känner du det? Nu kör vi. -Mm, in i kaklet. Ja.

-Hej, Vera. -Nämen hej, Frank!

-Ja, du är också här, ja. -Ja. Jag brukar...vara det.

-Ska du med bussen eller? -Ja.

-Brukar inte du ta en annan? -I rusning så är den här snabbare.

Hej.

-Är du på väg hem eller? -Nej, jag ska till Barkarby.

-Jag håller på med skärmflygning. -Ja, skärmflygning är jättekul.

-Skojar du? Flyger du också? -Mm.

-Vi kan ju sticka ut tillsammans. -Jättegärna.

Nämen, man känner ju sån frihet när man är uppe i det blå.

När man svänger och styr och startar och landar.

-Ja. -Och allt som du också känner till.

-Det är så härligt. -Vilken klubb flyger du med?

-Nu kör jag med den här, eh... -Jävlar! Jag ska ju av.

Men vad kul. Vi sticker ut nån helg. Nästa... Nån helg.

-När du vill. -Ja. Vi ses!

...smider när järnet är varmt. Här betäcker en hankanin en hona.

Intresset är svalt, men då kan hon hinna före den konkurrerande honan.

Det är vanligt beteende bland vissa honor att vänta på en bättre hane-

-och i slutändan blir utan.

I kontrast har vi sköldpaddorna där hane och hona har mållåst...

-Vad gör du på lördag? -Ingenting.

-Ska vi kolla på ett äldreboende? -Äldreboende? Varför det?

Och här ser vi två svin som helt enkelt är för gamla för att orka.

Äldreboende? Dina föräldrar är ju värsta hälsofreaken.

Det är till mig och Jakob.

Det är långa kötider. Man måste börja redan nu. Om det inte är för sent.

De går åt som smör. Man får ligga på om man ska ha nånting bra.

Skolor, begravningsbyråer, äldreboende.

-Vad fint ni har det här. -Jovars.

-Men snart är det slut med det. -Jaha? Ska du byta boende?

Nej, jag är döende.

Du som ser så fräsch ut.

-Hej, mormor! -Hej!

-Var är din familj? -Jag har ingen.

När jag fyllde 40 så insåg jag att det var för sent med sånt där.

Dar las till dar och år till år och plötsligt hade mitt liv gått.

-Hur går det med Frans då? -Frank.

-Ja, precis. Du gillar ju honom. -Mamma, jag vill åka hem.

-Vi åker strax. Prata med tanten. -Men hon är inte här längre.

-Hon sitter ju där borta. -Hon är död.

Om du vill vara med den här Frans... då tycker jag du ska göra nåt åt det.

Frank! Frank, Frank...

-Jo, jag ville bara fråga dig... -Ska du fråga chans på honom?

Jag skulle bara fråga dig om du har bundit dina räntor.

Ja, det har jag väl.

Jag tror jag har hälften bundet, hälften rörligt. Hur så?

Det är bara roligt att veta hur andra gör.

Vi går lugnt och stilla till dörren. Vi springer inte.

Gå till dörren!

Hej. Hej, hej. Tjena.

-Hej. -Hej.

-Jag sa inte "hej då" till dig. -Du går för dan nu eller?

Nej, jag ska sluta.

Jag flyttar till Chamonix i Frankrike och satsar på skärmflygningen.

Man kan väl inte bara satsa på skärmflygning bara så där liksom?

-Jo. Det är det jag gillar. -Men barnen då?

Hur ska du försörja dig? Du har bundit hälften av räntorna.

Jo, men jag hyr ut lägenheten.

Så att räntekostnaderna, de täcks.

Jag hade gjort det om jag höll på med skärmflygning. Vilket jag ju gör.

Men jag vet inte om jag vill satsa på det så där, satsa-satsa-satsa.

Nej.

-Du får ta hand om dig. -Ja.

Just det.

-Vi ses. -Ja, det gör vi.

Jävla, jävla, jävla fegis.

Se dig för!

-Frank? Frank? -Hej.

Jo, jag ville bara säga det, om du ändå ska sluta, så...

Ja?

-Jag tycker om dig. -Vad då, som i...?

Som i tycker om väldigt, väldigt, väldigt mycket

Och om vi inte ses igen så känns det mer hanterligt om du säger till mig-

-att du inte känner samma sak, liksom.

Vad fan...

-Älskling? -Hej.

Hej. Detta är Jasmine, min flickvän. - Det här är Vera, en kollega.

-Hej, trevligt. -Ja, verkligen. Vad jättetrevligt.

Ska vi gå?

Glöm det där jag sa. Det var bara... Glöm det.

-Du får ta hand om dig. -Ja, du med. Så...

Hej, älskling.

Är du lite hungrig? Ska vi ta nåt att äta?

Surprise!

Fan! Jag är allergisk!

Jag blev jätteglad, Mellen. Jätte-jätteglad.

Det känns som att jag har legat med en katt.

-Vill du ha lite? -Det är för sent för Clarityn nu.

-Hur går det med Jens, Frins...Frans? -Frank.

-Ja, nej, det, ja... -Det blev inget?

Jag sticker till fjällen i påsk med Jakob och Maja. Följ med.

Vad gulligt. Jag tror att jag hoppar det.

Du, det där är Clarityn. Det ska du inte röra. Hoppa det, va?

Du måste vara mycket mer öppen. Du måste vara bestämd och mållåsa.

-Vad är "mållåsa" som alla pratar om? -Vera!

Vera! Fan, vad länge sen!

Jag känner att när det blir för mycket med jobb och barn-

-vill jag vara mycket mer som du. Bara skita i allting-

-bo i en etta och köra det rejset som man gjorde när man var 25.

Kul fest?

Jag var på en annan fest där uppe med 20 läkarstudenter från Karolinska.

-Grattis. -Det var kanske roligare på 90-talet.

-Jag heter Carl-Johan. -Hallå.

-Jag får önska dig en fin kväll då. -Detsamma.

Ursäkta! Du ska inte med på ett glas då?

Okej.

Vänta.

-Jag tittar mycket på Netflix! -Va?

-Jag tittar mycket på Netflix! -Ja, jag gav lite dricks!

-Jag brinner för skidåkning! -Vad sa du?

-Jag brinner för skidåkning! -Nu hörde jag inte!

-Jag tycker mycket om att åka skidor! -Ja, jag har jättemånga sidor.

Jag tycker att vi stannar där.

Är det nåt fel?

Nej, jag fick bara en känsla av att det är bättre att vänta. Faktiskt.

Fan, vad skönt.

Det är alltid sån jäkla press på att man ska prestera.

-Och det är ganska stressande. -Inte med mig.

Det behöver du aldrig oroa dig för.

Du är bra, Vera.

Åh nej, vi är sena!

-Ge hit den! -Ayla. Sätt dig på din plats.

-Fuck you, cunt sucker! -Nej.

Så, hörni. Vi plockar ner böckerna.

Försök att komma i tid nu. Ja, bra.

-Hej! Vad gör du här? -Jag ska hämta Maja.

-Vart tog du vägen? Vi blev oroliga. -Ja, jag glömde messa. Jag drog ut.

-På din egen överraskningsfest? -Jag hängde på en kille.

Vem? Vart? Vad är det för kille? Är det nån du gillar, eller?

Han var väl okej.

En ny spännande kille kommer in på silverbricka och "var väl okej".

-Men vi låg inte. Vi myste. -Extremt bra. Då gillar du honom.

Det är för att jag har klamydia.

-Slösa inte bort det här nu. -Nej, nej.

-Det är ju fantastiskt, Vera! -Det känns lite tidigt...

-Mållås. -Ja, just det.

-Vad skulle du göra? -Mållåsa.

-En gång till. -Mållåsa.

-Gud, vad härligt det låter. -Jag vill ha intellektuellt motstånd.

Så det blev Karolinska. Det var en barndomsdröm att jobba där.

-Vad då? Så du är...? -Läkaryrket är ju ett kall.

Det är otroligt intressant att prata med nån med andra perspektiv.

-Man behöver inte tycka lika om allt. -Nej, bara ett plus om man är öppen.

Visst.

Sen längtar jag efter att höra ljudet av små fotsteg tassa på parketten.

-Jaha, du är en hundmänniska. -Nej.

Jag är en människomänniska. Jag syftar på barn.

-Du är en otroligt sammansatt person. -Ja, jag har fått höra det.

-Aj! -Förlåt, förlåt.

-Mamma. -Vad sa du? Vänta.

Min mamma fyller 70 i påsk.

Vi ska dit och fira henne i Åre. De har ett jättefint hus där.

Min farfar har byggt det helt själv. Han var envis, min farfar.

Han spikade fönsterfoder när det var minus 35 grader ute.

Så han förfrös båda händerna och fick amputera nedanför armbågarna.

-Varför skulle han bygga när...? -Jag saknar verkligen honom.

Jag förstår.

-Vill du följa med? -Vart då?

Till Åre och fira mammis.

Ja. Det är klart att jag vill.

-Jag mållåser på dig nu. -Va?

Nej, det var inget. Det var inget.

Och ihop! Häng inte på repen!

-Tjena, Jakob. Är det bra med dig? -Ja.

-Tja! -Tja.

Vad duktig hon är. Hon kan simma nu. Eller det är inte långt kvar.

Hon är värdelös. Det är mitt fel. Vi har alltid hängt i plaskpoolen.

Den värms upp av barnens kiss.

Jo, du, jag åker till Åre i påsk.

Är det sant? Skönt. Jag orkar inte hänga själv med Jakob i en vecka.

Jag åker dit med Carl-Johan. Mm. Jag tycker om honom.

Jag har en överraskning på gång också.

-Mamma, jag vill äta sashimi i dag. -Vänta. - Nu hänger inte jag med.

-Jag har verkligen bestämt mig. -Vera.

Jag vet att du kan vara lite "progressiv" i genusfrågor.

Men nu är du väl ändå lite...dum i huvudet.

Nån sorts kvinnlig självrespekt måste du ju ha.

-Ibland måste man våga hoppa. -Okej, du kanske har rätt.

Du är helt knäpp, men du kanske har rätt. Okej, fria till honom då.

-Har du fått cancer eller? -Jakob! Sista gången: Håll käften!

-Du är säker på det? -Jag har aldrig varit så här säker.

Jag vill spendera resten av mitt liv med honom.

Hey, buena!

Tåg 401 till Göteborg, som avgår från spår 11-

-är försenat en timme till klockan 17.35.

Tåg mot Hallsberg är uppskjutet två timmar på grund av växelfel.

Tåg 345 mot Malmö är ännu mer försenat på grund av banböjning.

Eventuellt ställer vi in det helt. Vi får se.

Hej.

-Nämen, förlåt! -Vad fan tar du dig till?

-Kysste du den där mannen? -Jag trodde det var du.

Man kan inte flyga på nån så där. Det är otroligt kränkande.

-Absolut. Så klart. -Nu ska vi ha så roligt!

Ska vi ta oss en liten rackare?

-Nu? -Det är semester.

Jag älskar att vara spontan och knäpp. Det är ju sånt man lever för.

-Eller hur? -Dessvärre har jag jour.

De kan ringa från jobbet och behöva hjälp med recept och såna där saker.

Jamen, det är klart. Så klart. Ehh, yes...

Nej!

Men alltså, shit. Gud, vad fint det är.

Vi lägger oss direkt, va? Så vi orkar upp i backen i morgon.

Jag är lite nervös för att träffa dina föräldrar.

Var inte det. De är fantastiska. Min mamma är min bästa kompis.

-Du. Vilken fin kille. Grattis. -Tackar.

Men alltså... Otroligt!

Mamma.

Och där är du, Vera. Äntligen.

Jag heter Mats och är pappa till Carl-Johan.

Vera.

-Det var pappa som gjorde det. -Vad då?

Byggde det här huset.

35 minusgrader var det när han spikade panelen.

Händerna blev blåa, men han gav sig inte.

Såna män görs inte längre. Jag minns hur stolt han var efter amputationen.

Kortarmad, men stolt.

Varför kunde han inte vänta tills det blev sommar?

Mats?

Jag tror ungdomarna vill lägga sig. Då får vi gamlingar hålla för öronen.

Mamma, sluta! Det är inte roligt. Det är ingenting att skämmas över.

Ni behöver inte hålla för öronen.

-Ska vi öppna min vinare? -Nu?

Nej. Ska vi inte lägga oss? Jag vill inte vara bakis i backen i morgon.

Ja, det är bättre att vi väntar. Vi går och lägger oss i stället.

Hej.

Nu brummar det lite i pungen.

Jag älskar den här låten.

Vad är det?

-Vad är det? -Nej, nej.

-Vad är det? -Ingenting.

Jo, men säg.

Jag har aldrig varit med nån innan som inte hållit på med fjällsport.

Okej.

-Ska vi gå och lägga oss? -Ja, vi gör det.

-God natt. -God natt.

Jag kommer alldeles strax, älskling!

-Vad sa han? -Jag har inte hunnit ta det ännu.

-Säg inte att du har börjat tveka. -Jag tvekar inte, men han är lite...

-Jag vet inte. Töntig. -Nu gör du samma sak igen.

Tvekar du för att inte är tillräckligt häftig?

-Nej, jag ville bara nämna det. -Skämtar du med mig?

-Sumpa inte det här nu, Vera. -Jag måste dra nu. Puss, hej.

Kom igen nu, älskling! Snart blir det sorbet i backen!

Min mamma kan vara närgången.

-Och jag blir fånig när jag är nykär. -Det gör inget, Carl-Johan.

-Min familj är så...tossiga. -Jag vet.

-Folk blir avundsjuka när de ser oss. -Nu var det du som var töntig.

Det är helt stört vad vackert det är.

Det här är i princip mitt vardagsrum.

Carl-Johan, jag har en överraskning till dig.

Jaha? Vad har du på gång?

-Kom, sätt dig. -Ska du dricka igen?

-Nej, det är bara lite champagne. -Har du problem med ditt drickande?

-Nej, absolut inte. Nej. -Jag vill åka skidor, inte supa.

Det är bara för att ha nåt att skåla om, hoppas jag.

-Finns det nån varm chokladis då? -Absolut. Självklart, jag fixar det.

Om du väntar här, så...

-Gärna lite vispgrädde. -Ja. Jamen, visst.

Carl-Johan. Du är...

...en självständig, komplex och stark man.

Och därför tänkte jag fråga dig, Carl-Johan...

...om du vill gifta dig med mig.

-Vad då? Friar du till mig? -Ja.

-Carl-Johan, är du okej? -Ja.

-Hur är det? Är det bra med er? -Ja, det är fint, inga problem. Tack.

-Är det helt säkert? -Ja, helt säkert. Tack så mycket.

-Jag ska inte ringa nån då? -Nej, det går jättefint! Tack!

Mitt svar är ja. Klart jag vill gifta mig med dig.

Jag måste ringa mammis. Hon kommer att dö! Vi har längtat så mycket.

-Men kan vi inte bara vänta? -Ja, vi väntar. Vi väntar.

Nu har du lite...där. Snor där.

-Jag går upp och torkar av mig. -Gör det.

-Gå ingenstans. -Nej, jag går ingenstans.

Vad fan...? Vera! Hej.

-Är det Frank? -Men shit! Hej!

-Hej. -Vad sjukt. Fan, vad roligt.

-Det här är Mikael. - Vera. -Hej.

Är du okej? Du ser lite... Har det hänt nåt?

Nej, det är jättebra.

Fan, det är så himla fint. Jag drar och tar några bilder.

Du har lite...

Är det snor eller? På kinden?

Nämen, gud!

Wuöhh!

-Förlåt. Ursäkta. -Det är ingen fara.

-Vilket sammanträffande. -Vilket sammanträffande.

Mikaels morfar har dött, så jag är här på begravning.

Vad tråkigt. Jag beklagar. Är du här med... Vad heter hon?

-Jasmine? -Nej, för fan. Det sket sig.

-Jag var inte den enda pojkvännen. -Va? Kvinnor, vilka svin de är.

-Det är faktiskt ditt fel också. -Mitt fel?

Ända sen det där du sa på skolgården så kan jag inte sluta tänka på dig.

På mig? Varför har du inte hört av dig då?

Vet inte. Jag har velat, men jag har känt mig dum.

Inte vågat. Det vore jätteroligt att träffa dig och ta en öl.

Det tycker du?

-Eller...vilka är du här med? -Vad sa du?

-Förlåt, nu hörde jag inte. -Vilka är det som du är här med?

Vilka jag är här med! Jag är här med Sia och Mats och Carl-Jonas.

-Det är ingen som du känner. -Nej, okej.

-Men ska vi ses i kväll då? -Nej, det går inte.

Okej.

-Eller var skulle det vara i så fall? -På Linds vid Stora torget.

-Är det det som är precis vid...? -Stora torget.

-Just det. Mittemot...? -Stora torget.

Just det. Fast jag kan ju inte, men det är bra att veta var det ligger.

Ja! Så. Bra. Vad kul.

Vart ska du?

-Hej. Du, eh... -Jag är en väldigt emotionell man.

Jag fattar om du tycker att det här gick för fort.

Lugn. Jag känner mig så säker.

Jag vill spendera resten av mitt liv med dig.

Just det. För jag...

Förlåt, nu kommer det igen.

Nu är mitt liv nästan helt komplett. Får jag fast jobb är det perfekt.

-Men du jobbar ju på Karolinska. -Nej, det var bara en barndomsdröm.

Läkaryrket är inget för mig. Jag är livrädd för blod och skalpeller.

Nej, nu jobbar jag extra på Joe & The Juice på Sveavägen.

-Vad sa du? Joe & The...? -Juice.

-Joe & The Juice. -Då måste jag ha missförstått.

-Jag tyckte du sa du hade jour. -Juicemästaren är aldrig helt ledig.

Nu händer det igen.

-Mamma och pappa dör när de hör det. -Kan vi inte vänta med att berätta?

Det skulle kännas skönt att ta det lite lugnt. Vi kan ju berätta sen.

Om du tycker det känns bättre, så gör vi så.

-Var det fint i backen? -Jag ska gifta mig.

-Ja, jag kunde inte hålla mig. -Men, älskling...

Det är ju underbart.

Åh, äntligen. Som du har längtat. - Åh, Vera, kom in i familjen.

Äntligen, Carl-Johan.

Du är en på miljonen, Vera. Du accepterar Carl-Johan som han är.

Han är mycket bättre sen han började med sina läger.

Just det. Eller vad då?

För kristna skidåkare. Ett gäng från Joe & The Juice åker skidor med Gud.

Det har gjort honom väldigt trygg. Skål, min älskade dotter.

Hej. Jag heter Bingo. Det är mysigt att bada, va?

-Hej, lilla Bingo. -Hej, mamma! Vem sitter bredvid dig?

-Ja, vem är det som sitter där? -Det är Vera som sitter här.

-Är du nakenfis? -Ja, lite naken är jag.

Man blir ju lite sugen på att hoppa ner och gosa med er två.

Det var bara jag.

Det här är min farmors förlovningsring.

-Och jag vill att du ska ha den. -Gud, vad fin.

-Tacka inte. Vet du en till sak? -Nej.

Mamma och pappa bjuder på middag i kväll för att planera bröllopet.

Jag smiter in till byn och handlar.

Du får bestämma bröllopsresan. Men vad tror du om Portugal?

-En sportresa till Monte Gordo? -Jag har inte hunnit tänka på det.

-Skulle en sportresa funka för dig? -Men alltså, du, Frank...

Furt! Jag skulle kunna tänka mig Frankfurt.

Jaha, Frankfurt. Som bröllopsresa?

Ja, eller en sportresa. Det du sa. Det kan jag också tänka mig.

Okej. Men jag tycker i alla fall att du...

Nej, men vet du? Är det okej om vi bara försöker prata normalt?

-Ja. -Vet du vad?

Jag kan åka och handla. Jag skulle behöva lite egentid.

Jag behöver smälta all den här lyckan som jag känner nu.

Ehh, och, så...

-Det har varit en omvälvande dag. -Älskling, ta det lugnt.

Jag kan åka och handla. Skriv en lista, så kan jag dra på en gång.

-Jag kommer sakna dig. -Och jag kommer sakna dig.

Det här är bra.

-Vera! -Är ni här? Vad roligt! Hej, hej!

-Jag sa ju det. -Jag minns inte, men kanske det.

-Ska du ha en öl? -Jättegärna!

-Kul. Har du skärmflugit nåt då? -Va? Är du sjuk i huvudet?

-Har du slutat? -Nej, jag menar klart att jag har.

-Vilka vindar vi har haft. -Ja, helt fantastiska.

Fantastiska? 25 sekundmeter? Är du galen? Har du flugit i dem?

-Ja, men jag flög nära marken. -Seriöst?

-Du är galen på riktigt. -Ja.

Wow. Imponerande ändå. Vi har inte vågat oss upp.

-Det är livsfarligt. -Vilka fegisar ni är.

-Hur gick det med Alperna då? -Jag sköt lite på det faktiskt.

Eftersom det tog slut.

-Kändes det tråkigt att åka ensam? -Ja, lite kanske.

Du då? Är du ensam?

Ibland är jag det. Ibland.

Jag måste dra. Leonard har fått diarré.

-Du behöver inte följa med. Stanna. -Jag kan ju stanna också.

-Vi ses. -Ja. Hälsa Leonard.

-Vem är Leonard? -Hans frisör.

Jag skojar. Det är hans son. Han är tre.

Det är nästan så det är vulgärt vackert.

Banalt.

-Jag måste dra. -Jaha?

-Ses vi i backen i morgon då? -Jag är här med en person.

Okej. Nu ska du säga att du är här med din pojkvän.

Exakt. Som jag har friat till på toppen av Åreskutan.

Nej, du. Nej, du...

Vi ses i morgon då.

Ja. Det gör vi.

-Jag ska till... -Jo, jag vet vart du ska.

-Hej, älskling. Jag är på väg in nu. -Det är jag. Hur har det gått?

-Jo, det har gått bra. -Nej, vad roligt!

Grattis, Vera.

-Jag kan inte prata nu. -Får jag vara tärna?

-Vi är i Åre nu. Ses vi då? -Ja, jättekul. Jag måste lägga på nu.

Woah! Gud, hjälp. Tyst!

-Varför beställer du inte en taxi? -Jag har ju massor med grejer.

Nu går vi. Kom. - Och det har ingen haft tidigare?

...och sen bara glömt bort tiden.

Normalt väntar vi i 24 timmar innan vi anmäler en försvunnen person.

De flesta kommer till rätta inom ett dygn. Det har bara hänt nåt...

-Var har du varit? -Förlåt, jag är hemskt ledsen.

-Du lever ju i alla fall. -Meddela din familj nästa gång.

Det är inte min familj. Men det ska jag tänka på.

En kompis hade varit med om en tråkig grej. Jag kunde inte lämna han...hen.

Henes pappa, min gudfar, hade precis avlidit och det kom som en chock.

-Gud, vad hemskt. Vad dog han av? -Va?

Han överraskades av en storm. Grävde ner sig i en bivack på berget.

-Stackaren klarade sig inte. -Men...var det storm i går?

Nej, det var en överreaktion från hans sida.

Han kom hem, snubblade på ett valthorn-

-och slog huvudet i - dang! - vinkylen.

-Vad hemskt! Dog han direkt? -Nej, i ambulansen.

Som krockade med en...tjäder.

Ambulansen voltade ner i en å och tog eld och han drunknade.

-Varför hörde du inte av dig då? -Telefonen hade laddat ur!

Men min kompis var så uppriven så jag kunde inte lämna hen...han! Henne!

-Förlåt. Älskling... -Genus!

Förlåt att jag blev upprörd. Förlåt.

Vad hette din gudfar?

Lexington. Han hette Lars Lexington.

Stackars lilla du.

Gud, jag är jättetrött, känner jag.

-Du. -Mm?

-Vill du hålla Bingo? -Ja. Det kan jag göra.

Jag ska släcka bara.

-God morgon. -God morgon.

-Hur mår du? -Jo, det är mycket bättre, tack.

Kan jag följa med mamma och hjälpa till att fixa inför kalaset?

Vi hinner klämma in lite skidåkning om det får dig att må bättre.

Nej, det går inte. Jag ska på begravning.

-Sa jag inte det i går? -Är det begravning redan här i byn?

Ja, det var den tiden som kyrkan kunde erbjuda.

Det är högsäsong nu med alla skidolyckor och så.

-Vad hette han? Kände vi honom? -Lexington.

-Lexington? Nej. -Han med mustasch i Duved, kanske?

Nej, för den här killen har helskägg. Riktigt kapten Haddock-helskägg.

-Så det var nog inte han. -Ska du säga nåt till Lars?

-Din gudfar. -Klart jag inte ska. Han är ju död.

Ska du hålla nåt begravningstal?

Jaha! Självklart ska jag hålla ett tal.

Jag följer med mamma och pappa och kommer till kyrkan sen. När är det?

Nej, koncentrera dig på mammas fest. Det ska inte ställa till det för dig.

-Om du tycker det känns bäst. -Jag tycker det känns bäst.

Ska du ta pjäxor med dig?

Det kan bli skidåkning till kaffet. Det är ju folk från Jämtlands inre.

Ett bergsfolk, kan man tänka.

Vi kan ju aldrig riktigt förstå deras relation till snö.

Nämen... Du, eh...

Carl-Johan. Vi kanske borde prata lite.

-Ja, det kanske vi borde göra. -Mm. Du...

-Tänker du samma sak som jag? -Så klart. Det känns superkonstigt.

-Vad skönt att du känner likadant. -Jag förlåter dig.

Men gud...

Jag hittade klamydiamedicinen i din väska.

Du har en könssjukdom och har legat med mig. Det är inte okej.

Det kan vara svårt att hålla emot. Jag har en ganska attraktiv kropp.

Men man får inte vara så framfusig med sin mus.

-Medicinen var gammal, jag är frisk. -Och jag har redan förlåtit dig.

Det är inte bråttom med det sexuella. Vi har hela livet om Jesus vill.

Klamydia är inget att skämmas över. Det är en sjukdom.

-Det har jag haft många gånger. -Har du gått igenom min väska?

Dah! Vi är förlovade. Mamma går igenom mina saker hela tiden.

"Har du gått igenom min väska?" Klart jag har.

-Men vad fan tar du dig till? -Nämen gud, förlåt! Nämen...igen!

Verkligen, alltså. Igen, förlåt. Verkligen.

Men gud...!

Åh gud, vad roligt. Det var väldigt roligt.

-Hej. -Hej.

Vad fint. Helt otroligt.

Så där. Jag har den.

Wow!

Varför har du inte visat den här sidan för?

Man kanske känner sig lite känslig i en miljö med åttaåringar.

-Man måste visa nån värdighet. -Har du varit värdig i skolan?

-Varför har du inte visat den sidan? -Jag vet inte, jag...

Jag har tyckt om dig väldigt länge. Men vad skulle jag göra?

Visa det.

Du får mig att känna mig väldigt...

...väldigt trygg och väldigt rädd på samma gång.

Gud, vad gör jag nu?

Ta den. Vad värdigt...!

-Hej, Kajsa. Ska du ut och flyga? -Nej, jag har problem med ett knä.

-Det var tråkigt. -Pausar vi?

-Vill du köra i stället? -Ja, gärna. - Vill du flyga?

Nej, kör ni. Jag har flugit så mycket, så kör du.

-Har du tandemselen? -Ja, här.

Då så. Vill du pilota eller sitta fram?

Då blir ju skidorna kvar här uppe. Det blir så himla bökigt.

-Vad synd. En annan gång. -Inga problem, jag tar ner dem.

-Jag är osäker på den modellen. -Den har jag flugit jättemycket.

-Jag kan pilota, så sitter du fram. -Mm.

Det är inga vindar alls. Det är perfekt.

Det är kanon. Perfekt väder.

Med termiken stiger vi 800 meter, vi slickar kammen och landar på sjön.

Ja, just det. Vi slickar där, ja.

Ja. Ehh...mm...

-Du kan väl börja reda ut linorna. -Jag reder ut dem, ja.

-Så. Är du redo? -Nej, Frank, jag har redan glömt.

-Är det nåt jag ska tänka på? -Du är rolig. Nu kör vi!

Kom igen!

-Nej, nej! -Vad härligt!

Är du okej?

Absolut. Jag är bara inte van att sitta längst fram.

-Det är helt otroligt. -Jag vet.

Kolla, mamma! Mamma, mamma! De kysser varann, de kysser varann!

De är bergis på smekis. Wow.

-Okej. Är du med på landning nu? -Yes.

-Jag är beredd. -Bra.

Det där var helt fantastiskt. En helt obeskrivlig känsla.

Det var ungefär som...förra gången jag flög.

Fy fan, vad härligt!

Vera!

Hej! Hallå! Ja, där är ni, ja.

Men där är ni ju - turturduvorna. Grattis båda två, får man säga då.

-Ja. Det här är Mellen, Jakob, Maja. -Hej.

-Hej. Mellen. -Jakob.

Vi är väldigt glada för er skull. - Äntligen, Vera.

-Kyrka då? Har ni bestämt er? -Kyrka? Va?

De populäraste kyrkorna bokas upp direkt.

Vi ska vidare. Vi får pratas mera sen, tror jag.

Ska vi inte gå och ta en kopp kaffe? Vi vill ju lära känna Carl-Johan.

-Det går inte i dag. -Carl-Johan?

Va? Vad sa du? Nej.

Jaha, okej. Hej...då.

-Vad konstig du är. -Jag orkar inte umgås med dem.

-Du behöver inte bli aggressiv. -Frank, jag måste berätta en sak.

Gör gärna det.

-Men en annan dag. Vi hörs sen. -Men vad...?

-Hej. -Hej.

-Aj! Vad gör du? -Frågan är väl vad du gör.

Du är ju jättekonstig.

Jag är kär och lite nervös. Det är väl inte så konstigt?

-Du behöver väl inte vara otrevlig. -Jag har aldrig känt så här, Mellen.

Jag fattar det. Carl-Johan verkar jättegullig.

Visst är han? Det var inte Carl-Johan, utan Frank.

-Du har inte friat till Carl-Johan? -Jo. Och han sa ja.

Men du hänger med Frank? Och vad säger Carl-Johan då?

-Vi har inte hunnit ta det samtalet. -Jamen, för helvete, Vera!

Helvete, där kommer han!

-Men han är ju jättesnygg. -Han är ett barn och har gosedjur.

-Nu kommer du. -Nej! Jag är inte med på det här.

Skruttis!

-Hallå där. -Mamma, berätta.

Jag och Mats har köpt en liten present till er smekis.

En sportresa till Monte Gordo. Jag och Mats älskar Portugal.

-Vi följer jättegärna med. -Ännu bättre.

-Är ni på väg till kyrkan? -Vi är på väg, ja.

Det här är min kompis Mell... Det är Mellen.

-Hej. -Hej.

-Jag gissar att det är din far... -Som har avlidit, ja.

-Jag beklagar sorgen. -Tack.

-Då ska vi väl gå till kyrkan. -Jag borde faktiskt följa med.

-Det går inte. -Varför inte?

Därför att vi måste öva.

-På vad? -Mitt tal, förstås.

-Vi får höras sen då. Hej så länge. -Hej.

-Begravning? Har du slagit i huvudet? -Jag räddade den här situationen.

Tycker...

-Älskling! -Herregud. Gå bara, fortsätt gå.

Jag följer med dig. Jag är din blivande make.

Jag ska spendera resten av mitt liv med dig.

Då står jag vid din sida på din gudfars begravning!

-Har ni skidkläder på begravningen? -Han ville det.

-Lars Lexington? -Vem fan är Lars Lexington?

-Hette inte din pappa det? -Jo. Men vem fan var han egentligen?

De hade ett komplicerat förhållande.

Nej! Åh, det är låst! Då sa de fel kyrka. Det måste vara den i Duved.

Lika bra vi åker dit själva, Carl-Johan.

-Det är öppet. Det var lite trögt. -Jag måste berätta en sak.

-Jag har inte varit riktigt ärlig. -Sch! Det har börjat.

Isidor var aldrig en man som lämnade folk i sticket.

Lika omtänksam som han var mot dem som fick stå honom nära-

-lika svårt känns det nu när Isidor är borta.

-Isidor? -Smeknamn.

Isidor hade som bekant många barn i olika åldrar.

Och nu skulle jag vilja be er komma fram.

Hade han fler ungar?

Ja, det kunde man ge sig fan på. Din förbannade jävla horkarl!

-Hej. -Ni kan lägga blommorna på kistan.

Jag fick de här av dig när vi var i den där gläntan.

-Nu får du dem tillbaka. -Ta emot honom i din frid.

-Ge honom en glädjerik uppståndelse. -Och du är...?

Mellen heter jag.

-Du kunde ha talat om att du fanns. -Ja, det var dumt.

-Om du ska casha in från dödsboet... -Sch!

Nu ska vi få höra en sång.

Det är Isidors fem...sex barn-

-som ska sjunga en låt av Ted och Kenneth Gärdestad.

Utanför fönstret slår våren ut

marken blir grön igen

allt som var dött väcks till liv det kan också vi

så länge vi andas

Sjung.

det är för oss

solen går upp

lyser som guld

för kärlekens skull

-Vera. Varför drog du förut? -Hej.

Jag fick så bråttom hit. Hit, alltså. Hit.

-Kände du Isidor? -Ja, Isidor var Veras gudfar.

-Jag beklagar. Jag visste inte... -Gå ni. Jag kommer. Okej?

Så Mikaels morfar är din gudfar?

Jag fattar ingenting. Varför drog du? Du är jättekonstig just nu.

Det är för att jag har nånting som jag måste berätta för dig.

Du får vara hur velig, förvirrad, konflikträdd eller knasig du vill.

Jag tycker om dig för att du är den du är.

Du är den mest riktiga människa som jag nånsin har träffat.

Men just nu känns det inte som att du är ärlig mot mig.

Det är för att jag tog ett väldigt dåligt beslut tidigare i veckan.

-Jaha? -Jag tycker om dig, Frank.

-Som i...? -Som i väldigt, väldigt mycket.

Frank...jag är kär i dig.

-Vem var det där? -Vem då?

Han i kyrkan vars öra var så här nära dina läppar.

Jaha!

Ja, ja, du tänker på den döva killen. Det var för att han skulle höra.

Han var väl inte döv när vi hälsade på honom?

Det är sporadisk hörselnedsättning. Det kommer och går.

Herregud, Carl-Johan. Det är en folksjukdom.

Tror du mig inte? Ska vi gå och fråga honom?

-Ska vi gå och fråga honom nu? -Förlåt. Det är klart jag tror dig.

-Ska vi gå hemåt? -Himla trevligt att träffas!

Ja. Detsamma.

-Jättetrevlig begravning! -Tack.

-Ja, det var fint. -Hej då!

Hej. Hej, hej.

-Det där tror jag han hörde. -Han verkar trevlig.

-Hjälp mig. Det där var...? -Frank som jag är kär i.

-Och Frank vet om att...? -Nej, för fan.

-Nu får hon fan ta och bestämma sig. -Förlåt?

Du kan ta på dig bältet, tack.

Jag är ju inte kär i Carl-Johan. Du och livscoachen lurade in mig i det.

"Mållåsa" - vad är det för jävla ord?

-Sötkorv. Vi måste till mammas fest. -Ja, jag kommer.

Nu åker jag hem och berättar allt i lugn och ro, så är det bra sen.

Bra.

Mellen? Okej, hur mycket vill du ha för att dra härifrån?

Ganska mycket.

Var är Carl-Johan?

Han och Sia var så stressade så de åkte i förväg.

Jaha? Okej...

Hej, djupis. Förlåt, det här är min morbror Johan och hans fru Eva.

Trevligt. - Jag måste prata med dig nu.

Vi får vänta lite. Pappa ska hålla tal och du är nog involverad.

-Vad är det? -Jag måste prata med dig nu!

Vi väntar. Vi måste lyssna på pappa. Det här tror jag kan bli rätt kul.

Sia avskyr ju tal. Men det bryr jag mig inte om.

Sia, grädden på min tårta som jag har varit gift med nu i 43 år.

Tack för att du har tagit hand om mig så bra.

Och tack för att du har gett mig ett sånt kärleksfullt barn.

-Skål! -Skål!

Då vill jag ta tillfället i akt att presentera en ny familjemedlem.

Vera som har förlovat sig nyss med Carl-Johan.

Älskade Vera, välkommen in i familjen.

Carl-Johan, du är tredje generation uppe i vår fjällstuga.

Det är väl allom bekant att jag gärna ser en fjärde generation där uppe.

Därför, Vera, får ni och äger nu fjällstugan. Välkommen till byn.

-Pappa, var ska ni bo då? -Vi bygger på en våning ovanpå.

Det är inga problem alls.

Mamma...

Baby? Är du okej?

Kom, kom.

Snälla Carl-Johan, jag behöver... Jag måste kissa. Ge mig en minut.

Kissa då. Vi ska gifta oss och jag räds inte en skvätt urin, gumman.

-Jag ska bajsa också. -Här? Där är vi inte.

Hej, Vera. Kysste du just den där killen?

Säg ingenting till Frank. Jag har inte berättat för honom.

Det är ingen annan. Det där är bara min man eller...

Vi är bara förlovade och kommer inte ens att gifta oss.

Så jag ska ta parti för mytomanen min kompis är kär i och inte min kompis?

-Nej, det skulle inte jag ha gjort. -Nej.

Här, gumman. Oops! Här.

-Carl-Johan, jag har träffat nån. -Nån du känner?

-Ja, det är en före detta kollega. -Är det sant?

-Men jag ska hålla tal till mammis. -Nej, vi måste ta det här nu.

Men, skruttis, ta det lugnt. Vi har hela livet framför oss. Carpe dion.

Diem.

Hörru!

-Hej, Frank, hej! -Hej.

-Hallå igen! -Vem är det här?

Vi träffades på begravningen! Jag är Veras fästman!

Oj, nu känner jag mig jättedum. Jag drog inte förutsättningarna.

-Det är tyvärr en privat fest! -Kan du hålla käften lite? Tack.

Jag och din fästmö åkte skidor hela dan i går och hånglade ganska mycket.

Så du vet.

Om du går in och håller ditt tal så reder jag ut det här med Frank.

-Är det sant, älskling? Vera? -Förlåt?

Har du varit med den hörselskadade mannen?

-Vem? -Har du varit...? Är det sant?!

-Lite. -Fy fan.

-Frank! -Rör mig inte! Jag vill inte se dig!

-Det finns en rimlig förklaring. -Jag vill inte se dig i hela livet!

Okej?

Hallå?

Jag skulle vilja ha en taxi till... Jag är inte supersäker på var jag är.

Hallå? Hallå?

Mamma är min bästa kompis.

Man får inte vara så framfusig med sin mus, Vera.

Frank. Jag är kär i dig.

Kul i går? Jag pratade med läkaren. Det är ingen fara med dig.

-Jag måste prata med Frank. -Det är ingen bra idé.

Jag träffade honom och han sa att du var en äcklig människa.

Innan dess träffade jag Carl-Johan.

Och han ångrade alla gånger som han kallade dig för "baby girl".

Kallade han dig för "baby girl"?

Innan dess träffade jag hans mamma. Hon gav mig den här.

Oj då.

Hoppsan.

Oj. Usch.

Kan vi inte sticka ut och shoppa när vi kommer hem? Jag kan bjuda.

-Varför? -Det hände en så sjuk grej.

Jag följde med på begravningskaffet.

Ett av Isidors barn skrev ut en post- växel till mig på 4 miljoner kronor-

-mot att jag håller mig borta från bouppteckningen.

Men du tog inte emot det, va? Snälla, säg att du inte gjorde det.

Var det fel?

Okej. Ingen människa på jorden tackar nej till 4 miljoner kronor.

-Ah! -Nämen, gud! Nej! Fan!

-Vad har jag gjort dig? -Förlåt.

Carl-Johan, förlåt. Allt gick lite för fort för mig.

Ja, rätt ska väl vara rätt. Jag vill inte ha den där.

-Men...vad har hänt? -Mamma gick lös på den i snickerboa.

Självklart. Det är bara...sätt dig.

Jag vill att du ska veta en sak i alla fall.

Jag säger upp mig från Joe & The Juice-

-och startar eget inom juiceindustrin.

En juicebar som förmodligen kommer att heta Carl-Johan & The Juice.

Och det är så, Vera, att jag har inte precis svårt att träffa kvinnor.

Nej, det vet jag.

Det finns en liten risk att du kanske ångrar det här i nån framtid-

-när jag står där i en egen juicebar kanske med armen om en annan kvinna.

Så kanske det blir.

Rör inte mitt suddgummi, fucker!

-Det var han som gjorde fel. -Jo, men människor gör fel ibland.

Man behöver inte vara så hård. För till slut så har man inga...

-Inga vad då? -Då har man inga kompisar kvar.

-Frank, jag vill inte störa dig. -Men det gör du.

Förlåt att jag ljög lite för dig. Ganska mycket. Jag är hemskt ledsen.

-Milt uttryckt. -Förlåt.

Det är lugnt. - Jag sticker.

Frank!

Det finns ingen på jorden som jag tycker om lika mycket som dig!

Du siktar för högt. Du måste ha rimliga krav och bestämma dig.

Jag brukar kalla det för att mållåsa, Frans.

Frank. Jag heter Frank.

Det var det jag gjorde - mållåste. På en helt vanlig tjej.

Sen så visade det sig att hon var helt fantastisk.

-Sen blev jag kär, jag blev... -Det är ju jättehärligt. Grattis.

Vad är det fråga om? Lider du av sporadisk hörselnedsättning?

-Hon är ju förlovad. -Va?

-Surfar du när du pratar med mig? -Nej.

Jag drog två superlajks på Tinder. Jag får väl också ha ett kärleksliv.

Du är historiens sämsta livscoach! Köpte du licensen på nätet?

Nej, jag har gått mängder av kvällskurser. Och det var långt dit.

Jag har många kraschade relationer...

Hur kan du fakturera 1 200 kronor för ingenting? Helt sinnessjukt!

Förlåt. Är jag tidig?

-Vad gör du här? -Vad gör du här?

Jag vet inte. Det undrar jag också.

Hon är inte bra, va? Jag trodde det var mig det var fel på, men...

-Nu är det så här... -Tyst.

-Stackars han som måste vara med dig. -Hon sa att jag skulle mållåsa på en.

-Men jag var kär i dig. -Det här är det...

-Tyst! -Hur kan jag lita på dig igen?

-Ni håller ju... -Kan du vara tyst!

-Säg en enda sak som är sann. -Okej. Ehm...

Jag har aldrig skärmflugit förut.

Jag har haft klamydia två gånger. Jag har kondylom och herpes.

Jag får prickar på blygdläpparna som... Förlåt, skit samma. Vad mer?

Jag råkade förlova mig med en narcissistisk juiceförsäljare-

-med grava mammakomplex. Jag har varit kär två gånger.

Första gången var i Hellet i 8d och andra gången var i dig.

Det första jag gjorde när jag kom till lärarrummet på morgonen-

-var att jag luktade på din jacka.

Så låtsades jag för en liten stund att vi var tillsammans.

Jag hatade dagarna då jackan inte hängde där, för då var du inte där.

Och de dagarna sög.

Du borde springa efter honom.

Ursäkta!

Hallå!

Jag vet inte hur jag ska få dig att lita på mig igen, men...

Jag vill bara känna lukten från din jacka en gång till.

-Vill du lukta på min jacka? -Nämen gud, det är ju du!

-Vad vill du mig? -Vänta, ehh...

Vänta, det är ju... Frank! Frank!

Kan man stanna vagnen? - Frank! Frank!

-Det går fler tåg. -Ja.

Just den modellen kommer inte så ofta.

Rör inte min pennvässare, jävla...

Du får låna den förresten.

Vad gör han här? Frank har väl slutat?

Det är Frank! Frank!

Okej, vi sätter oss på våra platser igen.

Och så tar vi fram...matteböckerna.

-Det är svenskalektion. -Just det. Svenska.

Då... Det svenska språket ska vi ha nu. Som...

-Jag brukade göra samma sak. -Vad då?

Om din jacka hängde i lärarrummet brukade jag borra in ansiktet i den.

Varför gör du det? Det är ju sjukt.

Vad gör du?

Jag ångrar mig. Jag förlåter dig. Jag förlåter dig för allt.

-Om jag fortfarande får. -Du tycker alltså om mig?

Som i väldigt, väldigt, väldigt...

...väldigt...väldigt mycket.

Woooh!

Men "sch" själv! - Tyvärr.

-Vi har fått en sån nytändning. -Nej, vad kul! Vad roligt.

Jag älskar honom. Ibland behöver man bara lite pengar.

Just det. Vad härligt.

Jag hade gärna följt med, men jag har lite andra planer.

-Jaha. -Hej, älskling. Vänta, jag kommer.

Nu hänger jag inte med... Tyckte inte han att du var äcklig?

-Precis. -Eller var det Carl-Johan som...?

-Nej, det var Frans. -Ja. Eller Frank. Det var Frank.

Men vi har löst det. Vi går till samma livscoach, så det är löst.

-Så nu... - Hej. -Hej!

Ska vi åka då, så vi hinner? - Hej, Mellen.

-Ha det så trevligt på Barbados. -Det ska vi ha! Ha det bra ni med!

Då så, då drar vi!

-Har du dubbelkollat allt? -Ja. Är du beredd?

Nu kör vi!

Text: Thomas Jansson Scandinavian Text Service

Ansvarig utgivare: Anders Melin