All language subtitles for Frankie.2019.1080p.BluRay.x264-AAA

God morgon.

- Det är faktiskt folk på hotellet.
- Jag ser ingen.

De kan ta bilder.

Det går bra.

Jag gör mig bra på bild.

Det hela känns så orättvist.

Jag kan inte släppa det.

Ett av de gladaste -

- mest romantiska par vi känt.

De är inte perfekta.
De har sina missnöjen.

Har du sett min gula kashmirtröja?

Tanken på att en av dem
plötsligt ska rövas bort av en...

Ett ting.

Ett förfärligt ting.

Det får mig att förlora tron på kärleken.

Plötsligt så romantisk.

Var inte cynisk.

Din far går från romantisk lycka
till tårar och desperation.

Jag måste sluta äta bröd.

Börja inte nu.

Jag går upp i vikt.

Det är omöjligt att låtsas
att vi njuter av resan.

Det var brutalt av henne att tvinga oss
att åka ut hit, i en tid som denna.

Var det verkligen inte din fars idé?

Vad tror du?

Vi kallar den La Fonte dos Noivados.

Förlovningsfontänen.

Mosaiken är från det sena 1700-talet,
under Doña Maria I: s styre.

På den tiden kom ogifta flickor
från hela regionen hit -

- för att dricka från fontänen.

De gav sig ut på pilgrimsfärden i tron om -

- att vattnet skulle hjälpa dem
att hitta en god make.

Fungerade det?

- Det är vad som sägs.
- Strålande.

Om det bara var så enkelt.

Du ser trött ut idag.

Fick du inte nog med sömn?

Tack ska du ha.

Det var roligt att få
höra såhär på morgonen.

Förlåt. Det var inte...

Äsch, trötthet är sexigt.

Luciana!

Jag ska låtsas tro dig.

Det blir 14 euro.

Hans ögon är svullna.

Han har gråtit.

Ha en bra dag, mr Jimmy. Hälsa frun.

Jag har hemsk allergi, om du vill veta.

Min make med.
Det är hemskt den här tiden på året.

Tack.

Duger den här?

Vänta lite.

Ja, underbar, inte sant?

Är den äkta?

Ja. Burmesiskt guld och
champagnediamanter.

En gammal Pomellato.

Jag fick det av en man jag kände
mellan Michel och din far.

Jag var mycket ung.

Det var länge sedan. De var faktiskt flera.

Jag bär det aldrig.

Inte på grund av din far, Jimmy bryr
sig inte, men det är väl lite pråligt?

Nej, det är utsökt.

Jag brukade vara rädd att förlora det,
men nu tänker jag:

"Vad tusan?"

- Får jag prova?
- Visst.

Han måste ha älskat dig.

Älskat? Det vet jag inte.

Han gillade mig och han var rik.

Jag försöker att inte
förväxla pengar och kärlek.

Han sa att färgerna var perfekta för mig,
vad nu det betyder.

- Det är en läcka i mitt rum.
- Jaså?

Byt rum.

Jag frågade. Inget är ledigt.

Droppade det på dig?

Nej, det är i hörnet,
men det pågår hela natten.

Dropp, dropp, dropp.

Dropp. Det är omöjligt.

Du är för känslig.

Vill du byta rum?

Vill du sova med min make?

Frågan är: vill du sova med din make?

- Det angår inte dig.
- Du startade det.

Barn, jag har inte ens druckit kaffe än.

Jag ska gå ut i solen.

Du borde prova, Paul.
Det vore bra för din hy.

Vivi!

Förlåt. Glömde.

Glöm inte solkräm,
särskilt inte där, på sidan.

Solen kan vara skoningslös mot dina rynkor.

- Mamma, jag är så olycklig.
- Det är klart du är.

Bespara mig ironin.

Paul, om det är nån som
får klaga är det jag.

Du måste medge
att semestern är långt ifrån idyllisk.

Men det är bra för dig.

Du ska flytta till New York.

Du är ung och frisk.

Vädret är vackert.

Och på en av världens vackraste platser.

- Jag är förälskad i Anne-Sophie.
- Nej!

Snälla, det är inte möjligt!

Hurså?

Du håller ihop med tjejerna i två år,
och undrar om du älskar dem -

- tills de lämnar dig.

Så fort de är borta inser du att du är kär.

Du måste sluta.

Anne-Sophie, Beatrice, Julie.
Du går i cirklar.

Det tog slut med
Anne-Sophie för två år sen.

Du kan inte möjligen älska henne.

Det är du som tror på oändlig kärlek.

Oändlig? Så långt skulle jag inte gå.

Du och Jimmy verkar mer kära nu
än när ni träffades.

Paul, hon lämnade dig. Det är absurt.

Träffa rätt kvinna
så glömmer du Anne-Sophie.

Vet du vem den rätta kvinnan för mig är?

Ja, kanske.

Jättebra.

Jimmy.

Förlåt. Kan jag hjälpa dig?

Ja, jag är vilsen.

Jag tillhör inte ortsbefolkningen,
men vart ska du?

Jimmy, det är jag. Det är Ilene.

Jag jobbade med Frankie i New York,
på Noah Baumbachs film.

Jag var stylist...

- Förlåt mig!
- Det är okej.

Herregud. Vilken liten värld.

Sa inte Frankie något?

- Jovisst, hon talar om dig ofta.
- Det var rart.

Under alla mina år i branschen är hon
den enda skådis som jag blivit vän med.

Men det är svårt att hålla kontakten
med långa avstånd.

Absolut. Du, häromdagen försökte jag
minnas restaurangen du tog med oss till.

- Sist vi var i New York?
- Vilken?

Jag vet inte. Jag försökte
rekommendera den.

Klassiskt amerikanskt.

- Keens, på 36th Street.
- Precis. Helt fantastiskt.

Javisst.

- Du gillar fårkotletter, va?
- Jag älskar det.

Var det sist vi sågs?

Var det inte London med?

Nej, jag har inte varit i London.
Jag hoppas att få komma dit.

Men, vad gör du här då?

Jag jobbade på nya "Star
Wars"-filmen i Spanien.

Betyder det att Chewbacca får ny frisyr?

- Jag provade en Farrah Fawcett, men...
- Hallå, vi skrev på ett sekretessavtal.

- Det är okej.
- Superlarvigt.

Men, det är "Star Wars"
och de menar allvar.

Förlåt. Jag heter Gary. Andrateamets
chefsfotograf.

Detta är Jimmy. Frankies make.

Är du Françoise Crémonts make?

- Ja.
- Jag är ett stort fan.

- Du är lyckligt lottad.
- Det vet jag.

Hittade du den då?

Ingen vet. Nej, jag...

Jag förstår dem inte,
eller de förstår inte mig.

Det är konstigt, för jag trodde
att det skulle vara antingen...

Jag kanske kan hjälpa till.

Michel, detta är Ilene, en av Frankies
goda vänner från New York.

- Och detta är...
- Hej. Gary Tomlinson.

- Jag är Frankies första make.
- Ja, Pauls far.

Jag har hört så mycket om dig.

- Vet inte om jag gillar hur det låter.
- Nej, nej. Bara bra saker.

Frankie menar att du har
den bästa skaldjursrestaurangen i Paris.

Den bästa? Det är väldigt likt Frankie.

Detta är Tiago,
en av Sintras sanna lokalinvånare.

- Ilene.
- Hej.

- Vart försöker ni åka?
- Quinta da Boika?

Tiago, Quinta da Boika? Da Boika?

- Boiça. Boiça, inte "Boika."
- Boiça. Ja.

- Därför hittade vi inte.
- Jag ska visa.

- Ja?
- Visst.

- Okej, trevligt att träffas.
- Du med.

Bakelse?

Gärna.

Trevligt att se nån i filmindustrin
som äter bakelser.

Jag äter allt. Anledningen till att resa.

Det här stället är unikt.
Du kommer att älska det.

Detta är delikat.

Ta hand om dig.

Ilene!

Jo, men det skulle kosta en
förmögenhet.

Min dotters börjar snart på universitetet.

Jag behöver inte två badrum och det går
bra om vi måste titta mera västerut.

Okej.

Mamma?

Kanske som jämförelse. Det är för långt.

Vad gör du?

Tack. Det hade jag uppskattat. Adjö.

Fick ingen täckning inomhus.

Är det om lägenheten?

Varför tror du det?

För att du är så hemlighetsfull.

Jag laddade ner WhatsApp åt dig.
Du kan använda internetanslutningen.

Jag försökte, men du måste visa mig.

Pappa frågade
om jag visste nåt om en lägenhet.

Sa du något?

- Inte mycket?
- Vad betyder det?

Jag sa att jag inte visste.

Bra.

Nej, det är inte bra.

Maya, älskling, lyssna på mig.

- Låt oss inte gräla.
- Vad?

Din far fiskar bara.

Han söker efter nåt som inte finns.

- Du är sinnessjuk.
- Säg inte så.

Varför inte?

Du lär mig att lögner är hemska
och sen ber du mig ljuga åt dig.

Maya, du ljuger inte.
Du håller bara på information.

Din far borde inte få veta
förrän det finns nåt att veta.

Jag berättar när tiden är inne.

Tror du inte att han vet när jag ljuger?

- Du tvingar mig alltid till detta.
- Jag tvingar dig inte. Förlåt.

Det är bara svårt.

Kom hit, älskling.

Du är min bästa vän.

- Jag vill inte göra dig olycklig.
- Sluta, Sylvia.

Hur skulle vi inte bli olyckliga
av att du flyttar ut?

Kalla mig inte Sylvia. Jag är din mor.

Mor eller bästa vän? Vilket av det?

Kan jag inte vara bägge?

Maya, vart ska du?

Det är inte självständighetsdagen om
jag berättar.

Stanna. Se på mig.

Gå inte så långt.

Du vet att vi ska samlas
vid Peninha i eftermiddag.

Vad är det?

Det är ett ställe på toppen av berget
som Frankie bestämt att vi ska se.

Jag kan inte lova.

Maya!

Det är från Frankie!

Åt helvete med Frankie!
Hon är inte ens min mormor.

- Hur ser hon ut?
- Bra. Bättre.

Hur länge sen var den filmen?

- Fem år. Kanske sex.
- Ja.

Nej, hon var för smal när vi var i New
York.

Kanske.

Hon ser bara mer mogen ut.

- Snälla, Jimmy.
- Vad?

Jag avskyr det ordet. "Mogen".

- Det är stötande för kvinnor.
- Det vet jag inte.

Vore det inte kul om hon och Paul kom
överens?

Vad pratar du om?

Det kan vara ensamt i New York.

De vore bra för varann.

Ilene och Paul, Paul och Ilene.

- Jesus.
- Vad?

Du bjöd in henne. Detta är en plan.

Nej, jag tror bara att hon vore perfekt.

Frankie, du leker Amor igen.

Försök inte med mig.

Du av alla borde förstå.

Jag vill inte att Paul ska vara ensam.

Berätta bara inte för barnen.
De blir ursinniga.

- Detta skulle vara en familjeresa.
- Det är det. Det är...

familjen plus en.

Du hittar på vilda scenarion i ditt huvud.

Du tror att du kan manipulera allt.

Jag brukar ha rätt.

Okej.

Vad?

Ja...

- Vad är det lustiga?
- Jag har nyheter, raring.

Ja, vad?

- Ilene tog med en vän.
- En vän?

Ja. Ilene har sällskap av Gary,
jag tror att han heter så.

En vän som framstår som hennes pojkvän...

Oh, mais non, hon skulle inte ta med
nån.

Ja. Quelle surprise.

Okej.

Vi får se.

Stället är otroligt.

Bilderna på nätet gör det inte rättvisa.

De borde anlita mig för att ta bilder.

Det är verklige, verkligen...

verkligen fint.

Det måste ha varit mycket dyrt.

Det är ingen fara.

George Lucas har varit mycket god mot mig.

Och mig med.

Men vem vet var nästa jobb väntar?

Nej, jag vet.

Det är därför jag vill göra den här filmen.
Jag vill inte vara...

kameraman för evigt. Jag måste byta
växel innan det är för sent.

Jag hoppas det.

Här.

Jag har något åt dig.

- Gud.
- Öppna.

- Du borde inte ha gjort det.
- Du gillade den.

Jo, men ändå...

Jag åkte tillbaka till butiken i Valencia.
Den var kvar i fönstret.

Vet du vad jag tänkte?

Vad tänkte du?

Jag tänkte att jag vill
att vi ska tillbringa mer tid ihop.

- Jaså?
- Ja.

Jag hade en tanke om
att vi gör oss av med lägenheten i stan -

- och flyttar in i huset i Water Mill...

och gör ett hem av det, på heltid.

Plötsligt så många planer.

Vi skulle ha ett vackert hus på vattnet
och en fin lägenhet på Upper West Side.

Vi skulle ha två hem.

Vi behöver inte mer än så.

Vad säger du?

Med mer tid i Water Mill, Ilene,
skulle du kunna skriva eller måla -

- eller göra allt det
där du alltid vill göra.

Och utan min lägenhet skulle vi båda
spara pengar.

Du hade inte behövt arbeta så mycket.

Jag vill vara med dig.

Jag vill att vi ska vara ihop.

Är detta ett frieri?

Jag vet inte, jag hade inte...

tänkt på det. Jag antar att det är det.

Vad säger du?

Jag säger...

Vi går ut.

Vi går ut och ser oss om.

Vi kom precis hit.
Jag älskar den här ringen.

Jag älskar den så mycket, Gary och...

Vi bara...

Vi hämtar din kamera och din jacka.

Vi ser var vi är innan
vi planerar framtiden.

Okej.

Älskar den här ringen.

Förlåt, jag talar inte...

Jo då. Du talar väl.

Jag talar inte portugisiska.

Jag förstår. Det är okej.

Vad skriver du?

Det är inget.

- Ska du till stranden?
- Ja.

Detta är väl rätt håll?

Var är du ifrån?

Jag är från England, East Midlands.

Min familj flyttade till London i fjol. Du?

Från Porto, några timmar norrut.

- Bento här är från Sintra.
- Ja, jag bor i Sintra.

- Är du här på semester?
- Typ.

Kan jag hyra en boogiebräda på
stranden?

Nej.

Men du får använda min.

Nej, det går bra.

Det är ingen fara. Bento har en med.
Vi kan turas om.

- Har du varit i Praia das Maçãs förut?
- Aldrig.

Du kommer att älska det.
Det är den vackraste stranden.

"Praia das Maçãs", äpplenas strand.

- Finns det många äppelträd där.
- Inga.

Jag tror att den är döpt
efter äpplet i Bibeln, om du förstår?

Nej.

I paradiset, frestelsen? Arvsynden?

- Adam och Evas äpple?
- Ja.

Vad knäppt.

Vi är ett väldigt katolskt land.

Känns det spännande med New York?

Det ska bli kul att åka dit.

Men inget känns spännande just nu.

- Fick du lägenheten?
- Jag har inte skickat dokumenten än.

Finns inget bättre bot för en över-
väldigande situation än pappersarbete.

Ringde du den där skatteadvokaten?

Ja. Vilken arrogant typ.

Han sa att jag skulle övertyga min mor
att införlivas med mig och din far.

Jag pratar med pappa och du med
Frankie.

Nej, det är det sista jag vill ta upp.

Då får du betala den
löjligt stora arvsskatten.

Du är så...

- Pragmatisk?
- Det är ett ord för det.

Det är bara livet, Paul.

Jag tjänar inte lika mycket som du -

- och med en tonårsdotter måste man
vara praktisk.

Kanske.

Jag tänker lämna lan.

- Hur många gånger har du sagt det?
- Jag menar det nu.

Jag orkar inte mer.

Är det därför du räknar på ditt arv?

Sluta.

Jag har bara hört dig prata om det
så länge, timingen är intressant.

Du är så jävla självgod.

- Kom till New York.
- Varför skulle jag?

Nytt liv, ny stad.

Det är inte så lätt.

Det är det inte.

Tiago berättade om S: t Eufemia.

Vilken vacker kyrka.

Så enkel.

Jag sa ju det.

- Bonjour, Tiago.
- Bonjour, señora.

Jag berättade att under barbarernas
tid...

Det är okej, Tiago.

Den vackra prinsessan Eufemia -

- förälskade sig i en ofrälse
men hennes far, kungen, förbjöd det.

- Och den unge mannen blev svårt sjuk.
- Fortsätt nu, Tiago.

Sjukdomen spred sig över hans kropp.

Hela huden var full av förfärliga bölder.

Prinsessan besökte pojken,
mot sin fars order -

- och tog med honom hit,
där de brukade se på utsikten.

Hon tvättade honom med vattnet
från fontänen...

Och hans hud blev genast som förut.

Inte genast. Han mådde långsamt bättre.
Det tog några dagar.

Först var det benen, sedan armarna -

- sedan ansiktet, till sist hela kroppen.

Det ansågs vara ett mirakel.

Och folk tvättar sig ännu
i det mirakulösa vattnet?

Ja, för vattnet sägs bota
alla sorters åkommor.

Var är fontänen?

Den är därnere,
men den är svår att hitta för...

Frankie, snälla.

- Snälla!
- Sluta upp med det här, Michel.

Tre vattendroppar skadar inte.

Jag tror inte på skiten.

Säg inte så. Det är inte skit.

Sluta upp med det här.
Du är klädd för en begravning.

Jag får det av Jimmy. Titta!

Jag orkar inte mer.

Var lite mera mjuk, Frankie.

Det handlar inte om dig.

Inte?

Jag ska be er båda om en tjänst.

Låtsas åtminstone att
ni accepterar mitt öde.

För resans skull.

För idag.

För familjen.

Snälla?

Du tror väl inte på allt det här?

Jag vet inte, señor.

Det som hjälper kan inte skada.

Jag antar att det stämmer.

- Vill du ha?
- Nej, tack.

- Är du gift, Tiago?
- Det är jag, señor.

Jag har fru och son.

De bor norrut, i Braga.

Jag förstår.

Är ni separerade?

Nej, nej. Bara fem månader om året.

Jag åker hit för turistsäsongen.

Det måste vara svårt.

Det är det, ärligt talat. Väldigt svårt.

Min fru är...

Hon är som min polis.

Jag älskar henne mycket -

- men hon vill inte ens
att jag ska sitta nära en annan kvinna.

Så du kan föreställa dig hur det är
när jag är här i Sintra.

Det är därför jag ser så trött ut idag.

Jag åt middag med en vän igår,
en annan guide...

och när jag ringde
min fru för att säga godnatt -

- visste hon redan var jag varit, vad jag
drack -

- och vem som var på restaurangen.

Du anar inte hur det är.

Det är otroligt.

Vi pratade i telefon i timmar
och det är inte bra för arbetet.

Jag måste vara pigg.

- Dagarna är inte korta, vet du?
- Ja.

Ibland undrar jag ens varför jag är gift.

Förlåt, señor, det är...

Jag vill inte besvära dig. Det är lugnt.

Jag borde titta till din vän.
Se till att han inte försvann.

Detta är ingen plats för turister -

- och det är svårt
att hitta de mirakulösa vattnet.

- Du går så fort.
- Det är min normala takt.

Vi är inte i stan, vet du.

Jag tror att du försöker komma undan.

Hallå.

Lyssna på mig.

Jag vill ha förändring.

Jag vill inte bara fortsätta
som att detta kommer att vara för evigt.

Jag vill påbörja något nytt.

Du behöver bara göra din film.

Nej, nej, det är inte det.

Det kanske blir av, kanske inte,
men jag är redo att slå mig ner.

Och jag älskar dig.

Jag älskar att vara med dig.

Det är därför huset i
Water Mill kan vara svaret.

Vet du?

Jag kan göra om garaget till en studio.

Du kan få ha sovrummet på
ovanvåningen för dig själv.

Jag lovar att knacka först.

Vad säger du?

Ilene?

Ilene!

Syster Aline.

- Françoise Crémont.
- Madame Crémont!

Madame Crémont.

Madame Crémont.

Jag är ett stort fan.

Du måste ha god filmsmak.

Jag känner igen dig från
TV, Arquivos do Vaticano.

"Vatikanens dokument."

Vill du följa med?

Det är min systers födelsedag.

Hon skulle bli förtjust
om du skålade med henne.

Snälla.

- Okej.
- Tack. Merci.

Hon identifierar sig med
syster Alines karaktär.

Lika säkert som att solen stiger på
morgonen -

- och att kvällen avslutar dagen -

var jag att Frankie och jag
skulle vara tillsammans för evigt.

Så när hon en dag sa
att hon skulle lämna mig -

- undrade jag hur det var möjligt.

Jag trodde på vigselorden.

"Tills döden skiljer oss åt" och så vidare.

Du har alltid varit en god katolik.

Fram tills idag hade jag inte
satt fot i en kyrka på länge.

Men ja, jag uppfostrades katolskt.

Frankie och jag var så unga -

- och jag var rädd.

Jag visste inte om något av det skulle gå:

restaurangen, relationen till
min egen familj, Frankie.

Det är svårt att minnas nu.

Jag minns mestadels de
roliga, spännande bitarna...

Men det var väl skrämmande att vara ung?

Ja då.

Du träffade väl aldrig min far?

Det tror jag inte.

Han var tuff.

Han var del av motståndsrörelsen.

En äkta hjälte och en äkta katolik.

Äktenskapet räddade livet på mig.

Jag kunde inte ens föreställa mig
ett liv utan Frankie.

Men ändå vet jag nu att det bästa
som hänt mig var att hon lämnade mig.

Jag träffade Thierry.

Och jag lät mig själv äntligen
bli förälskad i en man.

Jag minns dagen du ringde och berättade.

Frankie spelade så chockad.

Jag gav henne nästan en Oscar-statyett.

Nej, hon spelade inte.

- Snälla.
- Jag var där.

- Hon borde ha vetat.
- Fast det gjorde hon inte.

Otroligt att folk ibland väljer
att inte se vad de har rakt framför näsan.

Hon sa att hon aldrig visste -

- så ditt uppträdande måste ha varit
övertygande. Du förtjänade en Oscar.

Detta är Capela Manuelina.

Det byggdes av
Jerónimos-munkar på 1500-talet.

En helig plats för meditation och
isolering.

Vänta lite, raring.

Jimmy.

Efter Frankie, kan saker förändras.

Snälla.

Efter henne, om det kommer någon, och
det hoppas jag...

Michel.

Livet tar vändningar, saker förändras.

Jag vet inte vad "efter Frankie" betyder.

Det finns inget "efter Frankie" för mig.

Jag såg din bild i tidningen.

Det som de tog på sjukhuset, vet du.

Minns du?

Fotot som de tog.

Det är jättefint.

Du kämpade som en lejoninna.

Det är sant.

Min bästa vän genomgick samma sak.

Hon var en enastående kvinna.

Så stark, helt strålande.

Men...

Jag förlorade henne ändå.

Men du.

Du vann.

Här är du.

Du är en kvinna utan rädsla.

Skål för dig, Françoise Crémont.

Du har gjort min 88:e födelsedag -

- ännu vackrare.

Vänta. Det är nog den andra.

- Vad menar du?
- Ditt kaffe.

- Nej, min är en cappuccino.
- Ja, min är med skummjölk.

- Nej, vänta.
- Ian.

Jag är förvirrad.

För Guds skull, raring. Du sprang
precis sex km. Lite fett skadar inte.

Ännu en hyresmäklare?

Sök för det, lan, så ska du finna.

Var inte ett sånt arsle.

Maya berättade.

- Om vad då?
- Hon berättade.

Du behöver inte dölja det, Sylvia.

Jag vet inte vad hon sa.
Det finns inget att berätta.

Och varför frågar du henne?

Varför blanda in henne?

Det är ingen machiavellisk plan. Jag
tittar bara.

Så du funderar.

Du kan inte vara överraskad.

Det är jag inte.

Jag är sorgsen.

Vad vi genomgår är normalt.

Jag vill inte ha något normalt.

Frankie?

Hejsan.

Frankie, bonjour. Françoise.

Jag heter Gary.

Jag kom med Ilene i morse.

- Du är vännen.
- Berättade hon om mig?

Nej, det var min make.
Ni träffades visst förut?

Det är ett nöje att få träffa dig.

Ilene och jag jobbar på "Star Wars" ihop.

Jag är chefsfotograf för andrateamet.

Du måste ha fullt upp.

Jag är trött. Tacksam för en paus.

Första gången i Sintra?

Första gången i Portugal.

Vi har filmat i en månad -

- och när Ilene berättade att du var här
sa jag: "vi åker".

Jag är ett stort fan.

Jag är ett stort fan av Ilene.

Hon har varit en fin vän.

Vi träffades på en annan film, "The Void".

Jag var A-fotograf på den.
Vi har umgåtts sen dess.

Jag vet inte vad det betyder.

Jag älskar Ilene.

- Ja. Det är något.
- Ja.

Frankie, Ilene menar...

Får jag kalla dig "Frankie"?

Det är vad mina vänner säger.

Du ser faktiskt ännu bättre ut i person.

- Du är för snäll.
- Nej, det är helt sant.

Det är faktiskt något jag ville prata om,
ifall vi kan hitta tid för det.

Jag har ett filmprojekt jag vill regissera.

Första gången som regissör?

Ja, min första långfilm.

Men jag har tänkt på det länge.

Och jag har filmat över 18 filmer åt andra.

Jag tror att jag är redo.

Och jag tror att du och jag delar en
liknande smak för en viss filmkonst.

Det handlar om en operasångerska
som förlorar rösten.

- Lustigt.
- Ja.

Du vore perfekt för det.

Jag kan inte sjunga.

Det är saken. Hon förlorar rösten.

Det är som att spela för en stumfilm.

Jag kan inte tänka mig
någon som är lika uttrycksfull.

Som Greta Garbo.

Eller Fatty Arbuckle.

- Får jag skicka det till dig?
- Om du vill.

När tänker du dig att du skulle filma?

Det kommer inte att ske nu.

Förberedelserna tar minst ett år.
Du vet hur branschen är.

Jag förstår.

Vet du...

Frankie, jag ska ta ledigt
för att jobba på filmen -

- och har ett hus i Water Mill,
strax under två timmar från stan.

Ett vackert ställe.

Jag bad Ilene att komma
ut och bo där med mig.

Vore det inte en bra idé för henne att...

slå sig ner, inte resa så mycket -

- att inte vara så distraherad
av projekt hon inte riktigt bryr sig om?

- Spelar det någon roll vad jag tycker?
- Ja, du känner ju henne väl.

Jo, men spelar det roll?

Du bad henne, så du borde veta.

Ilene är den sortens kvinna
som är rak med vad hon tycker.

Ilene snackar inte skit.

Och inga skitsnackare.

Hon ägnar inte tid åt folk
som inte är helt äkta och ärliga.

Därför gillar jag henne.

Det slutar snart regna.

Om du ursäktar ska jag hitta min son.

Jag har inte sett honom på hela dagen
och detta skulle vara en familjesemester.

Vi ses senare. Farväl.

Jag sov knappt igår.

Migrän igen?

Förfärligt. Det blir allt värre.

- Ta dina piller.
- Det gör jag.

Öka dosen.

Jag går till dr Bernhard.
Det fungerar inte så.

Jag tar redan mycket.

Vad gör det, i det här stadiet?

- Förlåt mig.
- Nej, be inte om ursäkt.

Jag vill inte se dig lida.

Du har rätt. Vem bryr sig vid detta laget?

Du verkar vara i fin form.

Här.

Jag vill att du ska ha det.

Varför?

Det är värt minst 40 000 euro.

Om du får det nu,
behöver du inte betala skatt.

Lägg det nånstans säkert.

Sen, om några år...

Är det ditt. Ingen får veta.

Jag vill inte ha.

Din framtida fru kan gilla det.

Jag kanske ska börja med en flickvän?

Livet i New York är dyrt, vet du.

Jag har ett jättebra jobb, som jag sa.

Vet du vad? Jag tjänar bra.

Jag vet och jag gillar det inte.

Vad du tycker spelar ingen roll för mig.

Här, ta det.

Ännu en sak vi måste prata om -

- är Sylvias idé om en trust.

Jaha?

Pengar är ditt område.

Vad är det egentligen?

Vi måste fråga en advokat.

En specialist.

Dyk inte bara ner i det.

Låt oss inte prata om arvskatt.

Tanken med semestern var att komma undan.

Det är enkelt i mitt fall.

Allt jag har är lägenheten i Paris.

Den ligger ute på marknaden.

Jag efterlämnar vinsten
till konservatoriet.

Vad?

Ger du bort den?

Vet Jimmy om det?

Javisst, såklart.

Du behöver inte mig.

Det har du gjort helt klart.

Och Jimmy har det bra ställt.
Hans besparingar täcker hans behov.

Sylvia kan räkna med lan.

Han tjänar säkert ännu mer än dig.

Utan tvekan.

Jag klagar inte.

Jag har ingen lust att bo i Paris.

Du får gärna donera lägenheten.

Jag är bara överraskad.

Hur mycket är den värd?

Tre miljoner, i vårt kvarter.

Det kan inte stämma.

Förringa mig inte, Paul.

Det är bara onödigt.

Konservatoriet har lovat
att anrätta ett stipendium.

Françoise Crémonts stipendium
för unga skådespelare.

Jag förstår.

Ja, det är fåfänga, men så är det.

Det är vad jag vill, så jag gör det.

Men det måste göras rätt.

Kan du se till det?

Vad då?

Att de anrättar stipendiet!

Lägg av, du får dem att låta som skurkar.

Har du träffat Ilene?

Min vän Ilene som anlände i morse.

- Hon du pratat om?
- Min stylistvän.

Hon är så talangfull och smart.

Hon får mig att skratta.

Du hade gillat henne.

Bor hon i New York?

Är hon singel?

Det vet jag inte.

Men hon är mycket söt.

Och råkar bara vara i
Sintra samtidigt som vi.

Hon arbetar runt hörnet, i Spanien.

Skulle inte detta vara en familjesemester?

Men hon jobbar med nya "Star Wars".
Det är underbart för henne.

Det visar hur bra hon är.

De flesta mödrar tycker inte
att någon duger för deras söner.

Jag vet inte vilka mödrar du menar.
Inte min i alla fall.

Så länge han inte var jude
och var en man -

- dög han för henne.

Han dög till och med trots att han var gay.

Paul, i hela ditt liv har du fått
allt du velat ha -

- och du är ändå aldrig nöjd.

Inget duger åt dig.

Ingen kvinna eller man.

Inte din mor och inte din far.

Du är galen! Vad gör du?

Helt otroligt.

Är det fortfarande Sintra?

Nej, det är staden Praia das Maçãs.

Precis som stranden.

Det är så vackert.

Jag visste att du skulle älska det.
Jag kan köpa ett vykort åt dig.

Jag åkte hit med min familj
vartenda sommar fram tills jag var 12.

Vad hände sen?

Mina föräldrar skiljde sig -

- och jag fick dela min semestertid
mellan mamma och pappa.

Så vi hade inte tid för
äpplenas strand mer.

Men jag träffade Bento i Lissabon i fjol.

Vi möttes i en fotbollsturnering.

Hans skola vann, men vi blev vänner
efter. Och han bjöd in mig till Sintra.

När jag åker hit tar han och hans vänner
med mig hit.

De vet hur mycket jag trivs här.

En gång var vi här,
innan mina föräldrar skiljde sig.

Jag minns att min far tog fram ett äpple.

Innan han erbjöd det till min mor -

- skämtade han om att det var här
som Adam frestade Eva med äpplet.

Det var solnedgång -

- och ljudet av vågorna
som bröt mot sanden...

Hur kunde hon motstå?
Hur kunde någon tjej alls?

Vad har du nu förlorat, Frankie, raring?

Om du stöter på ett väldigt dyrt
italienskt armband är det mitt.

Allvarligt?

Guld och massor av diamanter.

- Du skojar.
- Inte alls.

Vad hände?

Min korkade son.

Den enda jag har.

Hjälp mig upp.

Ilene, det är så kul att se dig.

- Kul att se dig.
- Min älskling.

- Frankie?
- Jag är okej.

Hjälp mig.

Frankie?

- Tänker du inte äta?
- Jag är inte hungrig.

Ursäkta.

Kan jag få ett glas Planalto?

Oavsett vad jag känner
och vad jag tror att du känner...

har du ett hem och en
fantastisk dotter och...

Det kanske är min personlighet.
Jag vet inte.

Jag växte inte upp som du. Som er.

Jag kan förstås fantisera ibland
hur mitt liv hade varit om...

Om jag gjort andra val.

Det är normalt.

Det är mänskligt.

Men att ta steget till skilsmässa?

Jag har aldrig ens tänkt tanken.

Aldrig?

Nej.

Jag kan inte säga detsamma.

Då vet du att det bara finns ett skäl
för skilsmässa under brittisk lag:

att äktenskapet är utom räddning.

Fem fakta kan utgöra detta skäl:

äktenskapsbrott, orimligt beteende -

- två års separation med
bägge parters samtycke -

- fem års separation
om bara en part samtycker -

- och två års övergivande.

Gud.

Du gjorde djupare efterforskningar än
jag.

Det är klart.

Jag ringde en advokat. Vad trodde du?

Om du mot all förmodan skulle ges
ett slutgiltig skilsmässoavgörande -

- eftersom du inte har någon lön -

- skulle ditt underhåll ge dig, enligt
beräkningarna -

- en enrumslägenhet i Upper Edmonton -

- eller kanske en tvåa i...

Lower Edmonton.

Jag tänker gå.

Tänker du inte hämta Maya med mig?

Nej, jag vill se Regaleira.

Får jag fråga vad Regaleira är?

Det kvittar.

- Borde vi inte ringa en doktor?
- Nej då.

Jag mår bra.

Säkert?

Jag var på knä så länge att jag bara
kände mig yr när jag ställde mig upp.

Nej, du svimmande inte bara.
Du hade ett anfall.

Ja. Du skrämde livet ur mig.

Jag beklagar.

Säkert att du mår bra?

Ja, jag fryser bara. Gör inte du det?

Vi går tillbaka till hotellet.

Det borde inte vara långt.

Har det hänt förut?

Jag har ett sådant varannan dag nu.

Men jag trodde att du var bra?

Det var jag.

Efter behandlingen var
jag cancerfri i två år.

Det var...

härligt.

Jag började jobba igen och
spelade in två filmer på raken.

En i England, en i Frankrike.

Du sa att du var slutkörd.

Jo, för att inspelningen var så lång.

Det var i Bath och vi
var utomhus i vintern.

Det var inte lätt, men det var underbart
och jag mådde fint.

Jag vill inte gå in på detaljer, men...

Cancern har spridit sig.

Det är överallt.

De tror inte att jag lever året ut.

Frankie.

Det svåraste för mig är att se andra
gråta, så gråt inte är du snäll.

Jag ville bjuda in dig
för att träffa min familj.

Jag ville att vi skulle ha det kul,
vilket för mig betyder tid att umgås.

Jag kommer att sakna dig.

Förfärligt mycket.

Det vet jag.

Fryser du? Gör du? Här.

Jag är okej.

Har du nån aning om var vi är?

Jag har dåligt lokalsinne.

- Jag vet inte varför jag litar på dig.
- Jag tror... Vi går hitåt.

Vi tar den.

Snälla!

Han har många planer, denna Gary.

Han är faktiskt väldigt rar.

Vi har haft kul ihop.

Jag tror att manuset blir bra.

- Men du...
- Han är djupare än han verkar.

Men du måste veta att
han inte är rätt för dig.

- Finns det nån för mig?
- Det är klart!

Ibland tror jag att jag
har letat i hela mitt liv.

"Hitta det innan du söker efter det."

Så säger Jimmy.

Ett av hans berömda citat.

Paul Valéry.

Eller Breton, tror jag.

"Hitta det innan du söker efter det."

Ilene?

Hej.

Hej, älskling.

Nej, oroa dig inte.

Det är ingen fara.

Det är okej.

Du.

Du behöver inte säga något.

Okej?

När jag kom hit, hade...

När jag kom hit hade
jag inga förväntningar.

Jag vet.

Inte jag heller.

Jag vet inte om det är bergen eller luften
eller vad, men...

Jag ska åka, Ilene.

- Vi har ännu...
- Nej. Jag vet, jag vet.

- Lediga dagar.
- Jag åker till...

Lissabon för en natt eller två.
Det ska vara en fin stad.

Jag är hemskt ledsen, Gary.

Nej, nej.

Be inte om ursäkt.

Du.

Mina känslor för dig...

Om det inte är ömsesidigt...

Och jag vet hur mycket
du värderar dina vänner och...

Stanna här.

Du vet?

Men när du gör din film
tänker jag arbeta på den.

Det är nog ingen bra idé längre.
Jag hoppas att du förstår.

Javisst. Förstås.

Jag beställde en bil. Jag ska packa.

Är Françoise här?

Du måste vara Ilene.

- Ja och du är...?
- Kom in.

- Jag heter Paul.
- Som jag trodde.

Jag kom bara för att se hur din mor mår.

- Hon vilar däruppe.
- Det var bra. Okej.

Jag kokar te. Vill du ha?

- Nej, jag ville bara se hur hon mår...
- Gör mig sällskap.

- Vilket fantastiskt ställe.
- Det är det.

Om man inte har nåt emot några läckor.

- Ska du flytta till New York?
- Du bor väl där?

Sedan tjugotre år.

Vet du var i stan du ska bo?

Jag vet inte.

Sa inte din mor att du redan hittat något?

Min mor tror att hon vet allt.
Hon har så många planer.

Javisst.

Hon har brått.

Du vet alltså?

Jag beklagar.

Om du behöver något...

Vi klarar oss. Tack.

Ursäkta mig.

Din mor bjöd in mig hit.

Det vet jag. Hon ville att vi ska träffas.

Hon är rädd att jag ska bli
ensam i New York.

Hon kanske bara ville ha mig här.

Vi är ju goda vänner.

Får jag berätta något om Frankie?

- Det tror jag inte att du behöver, Paul...
- Men jag vill att du hör den.

Det hjälper dig förstå
vår familj lite bättre.

När min mamma började träffa Jimmy -

- tog han med oss till Algarve.
Har du varit där?

- Aldrig.
- Praia da Falésia, en vacker strand.

Söderut.

Mamma, Jimmy och Sylvia... Hans
dotter. Har du träffat Sylvia?

Det har jag inte.

Hon är ljuvlig.

Lite skadad, men ljuvlig.

Vi åkte till Algarve ihop.

Mamma hade tillfälligt flyttat till
London, för en film -

- men hon och Jimmy testade
uppenbarligen även vattnet -

- för en ny familj.

En familjesemester bestämdes
och iväg åkte vi.

Jag talade knappt engelska.

Jag var bara en vanlig fransk skolpojke.

Så jag var förstås nervös.

Uppspelt, men nervös.
Framförallt på grund av Sylvia.

Det kanske inte syns nu, men hon var
den vackraste flickan någonsin.

Hon var några år äldre.

Jag var kanske 15 och hon 18 eller 19.

Socker?

Hon hade redan en kvinnas kropp.

En vacker kropp.

När jag såg henne i bikini, herregud.

Jag var sådan pojke.

Men...

det var sommar och varmt
och vi var på stranden hela dagarna.

Jag kanske inte behöver fortsätta.
Du förstår väl?

En kväll
gick mamma och Jimmy ut för middag -

- och vi sa: "Sylvia och jag stannar
hemma och ser på TV."

De visade filmen "Grease".

Minns du?

Jag vet inte vad som kom över mig, för...

Jag var faktiskt en blyg pojke.

Finnig och smal och...

Väldigt tafatt.

Men jag började imitera
John Travolta och hans koreografi.

Jag tog tag i henne så vi kunde dansa,
men hon skrek.

Inte för att hon inte ville.
Nej, hon var solbränd.

Så jag erbjöd mig förstås att smörja...

Jag erbjöd mig att smörja
hudkräm på axlarna.

Hon tog av sig tröjan.

När mamma och Jimmy kom tillbaka
hade vi sex på soffan.

Jag och min blivande styvsyster.

Som du kan föreställa dig -

- satte det stopp för denna nya familjeidé.

Jag skickades tillbaka för att bo
med Michel, min far, i Paris.

Och mamma flyttade till London
med Jimmy och Sylvia.

Och så var det med det.

Förstår du?

Jag har redan förlorat min mor
en gång i Portugal.

Det känns passande att jag är här igen.

Men hon har rätt om en sak.

Du är mycket attraktiv.

Är det en komplimang?

Kanske.

Mamma vill att vi ska gifta oss, så...

Tycker du att du är giftastypen?

Inte med dig.

Jag trodde inte det.

Så vackert.

Förlåt.

Nej då.

Det är väldigt sorgligt.

Verkligen sorgligt.

Ja.

En till?

Nej.

Jag ska gå en promenad, om det går bra.

Okej.

Jag möter er vid Peninha.

Hur mådde Frankie?

Mer än återhämtad.

Hon är en stjärna.

Jag vet. Det är underbart.

Och komplicerat.

Det kan jag tänka mig.

Folk säger sällan nej till Frankie.

Jag vet. Hon måste vara besviken på mig.

Hon förväntade sig inte
att du skulle ha en pojkvän.

- Före detta pojkvän.
- Jaså?

Han friade så fort vi kom hit.

Och?

Och han sitter på tåget till Lissabon nu.

Jag har alltid älskat New York.

Det var en äkta kärleksaffär så länge,
men nu är allt bara irriterande.

Konstant oväsen, utvecklingen,
den hemska tunnelbanan.

Alla mina favoritrestauranger
är borta eller på väg bort.

Inte Keens.

Man kan inte äta på Keens varje kväll?

Varför inte?

Om Gary hade friat när vi var i New York
hade han fått ett annat svar.

Men det är något med att vara här.

Jag vet inte.

Jag kände mig stark.

Vet du, Jimmy.

Jag hoppas att vara i London
till slutet av året.

Det är ett jobb som varar i flera månader.

Jag hoppas vara till hjälp för Frankie.

Och dig.

När kommer du vara där?

Snart. Jag väntar på svar från
produktionsbolaget.

Håll mig underrättad.

Jag hade gärna visat dig runt.

- Det blev plötsligt kallt.
- Jag vet.

Undertextning:
Tomas Lundholm