Original subtitles

Historien så här långt...

Bin! Hjälp mig! Snälla, Laura!

-Här borta, Jessie! -Josh! Det gör ont!

Jessie tål inte bistick.

Hon blev bara stucken ett par gånger då, inte dussintals som nu.

Hon kan till och med dö.

Min fru telegraferade efter ett zinkpreparat. Det kommer i morgon.

Men fungerar det?

- -Jag vet inte, mr Macahan. -Är smärtstillande allt hon kan få?

-Du är också rädd, farbror Zeb. -Läkaren kan nog inte rädda henne.

Jag vill ta dig till indianbyn och låta medicinmannen titta på dig.

De har tagit hand om stick och ormbett och giftiga svampar-

-i en evighet.

-Du bestämmer om vi ska åka. -Ta mig dit, farbror Zeb.

-Du kan inte göra det här. -Beklagar, Luke.

Luke! Kom ihåg att farbror Zeb inte är din fiende.

Fiende eller ej, vi har rätt att hämta Jessie. Innan det är för sent.

Om hon dör, farbror Zeb... dödar jag dig.

Om hon dör, Luke... behöver du inte göra det.

Kommer pappa hem? Jag hör dig inte, mamma.

-Jessie... -Farbror Zeb?

Febern är borta.

-Är det hundkött de grillar? -Det ser så ut.

-De äter vad som helst. -Du också om du inte hade nåt val.

-Varför är ni inte ute och jagar? -Vad då?

-Det finns bara harar där ute. -Harar kan inte mätta hela stammen.

-Ska du hämta boskap från Texas? -Genom Badlands, över Llano Estacado.

-Det är omöjligt, Zeb. -Det är en risk jag vill ta för dem.

Kan jag inte få driva boskapen med dig och Luke?

Vem ska passa gården när Molly och Jessie är i Clearwater?

Jag vet vad vissa av er tänker. Ni kunde rida ensamma.

Men ni är smartare än det. Och stoltare.

Vi rider söderut.

Får jag göra dig sällskap?

Skicka inte tillbaka mig. Ingen bryr sig om var jag är.

-Jag kan inte ha folk som ger upp. -Jag ska inte ge upp. Aldrig.

Hövdingen säger att vi måste lyda dig. Vi gör det, men det är allt.

Det räcker.

-Vad är det med er? -Jag rider inte.

Om du inte hinner i fatt oss begraver jag dig på tillbakavägen.

-Är vi i närheten av Texas? -Vi har vart i Texas i några timmar.

Men det värsta väntar nog.

Vår historia fortsätter...

Titta! Där är Stone Hand!

Drick.

Skönt att ha dig här igen, Stone Hand.

Gör er redo. Vi rider om tio minuter.

Moster Molly...

Tack för att du tog mig med. Jag har haft det så trevligt.

Efter tre veckor på sjukhuset förtjänar du att ha roligt.

-Jag önskar att Laura var här. -Jag hoppas hon gillar underkjolen.

Nu när du mår bättre, tycker jag att vi tre borde åka till St. Louis...

-...eller kanske San Francisco. -Menar du det?

-Jag menar det. -Jag älskade teaterpjäsen.

Jag har aldrig sett så många damer i fina klänningar förut.

-Vad väntar ni på? -Damerna kommer nu, Deek.

Teaterpjäsen var fantastisk. Det roligaste var när clownen kom ut.

Det var väldigt roligt.

-Låt mig hjälpa er, fröken. -Tack.

-Kan jag hjälpa er, frun? -Tack.

Jag klarar resten, Jessie.

-Då åker vi, Charlie. -Ge mig ett par minuter, Deek.

-Varsågod, frun. -Tack.

När mr Booth gick upp på scen, var det så rörande att jag nästan grät.

Gillade ni Edwin? Han blir glad att höra det.

-Känner ni mr Booth? -Vi spelade poker halva natten.

-Tänk att känna nån så berömd. -Han är som vanliga människor.

-Deek Peasley. -Jessie Macahan.

Jag heter Molly Culhane.

-Miss Culhane. -Mrs.

Jag förstår att ni har fått många erbjudanden, frun.

-Hur skadade ni ert ben? -Jag trampade på en skallerorm.

Det läker. Om en vecka är jag ute och dansar med damerna igen.

-Är ni från Colorado? -Vi har ett nybyggarhemman.

-Var då? -Elk Creek.

Det finns fina jordlotter där uppe.

Macahan? Är ni släkt med Zeb?

-Min morbror. Känner ni honom? -Ja. Jag känner Zeb.

Är ni goda vänner?

Tja... Vi har känt varandra ett tag.

Trevlig resa.

Ni har ett milt uttryck när ni sover, miss Culhane.

-Ursäkta? -Ett milt uttryck när ni sover.

Milt och inbjudande.

-Är ni på väg hem till er make? -Nej.

Jag är änka.

Synd att vi inte träffades i staden. Jag kunde ha visat runt er.

Jag...

-Jag är själv änkeman. -Jag beklagar.

Min fru är något av en kvinna.

-Det var en stor förlust när hon dog. -Det var det säkert.

-Ni kände nog samma sak. -Ja, givetvis.

Hon hade mörkt hår. Mörka ögon.

Men hon hade samma mjuka hy som ni har.

Som en sommarbris mot ens läppar.

Vissa kvinnor vet naturligt hur de ska tillfredsställa en man.

Hon brukade stå framför spisen med knytnävarna på höfterna.

Hon utmanade mig att ta henne.

Hon gillade en hårdhänt hand, som också kunde vara varsam.

Om ni vet vad jag menar.

Jag hade aldrig träffat en kvinna som kunde klä av sig som hon.

-Mr Peasley... -Frun?

Tycker ni inte att sakerna ni säger...

...och sättet ni säger dem på... är för personligt?

Va?

Det är nåt intimt med det...

Ja, frun, det är intimt.

Min fru var en intim kvinna.

Leker ni med mig, mr Peasley?

Vad menar ni? Blev ni upprörd över att jag pratade om min fru?

-Ni vet nog precis vad jag menar. -Nej. Ni bör förklara det för mig.

-Bry dig inte om honom, moster Molly. -Bry dig inte om mig.

God dag.

Det blir mer än en bensträckare. Ni måste övernatta p.g.a. stormen.

Det är företagets regler. På natten kommer stormarna.

Vi har en stor en på väg. - Hej, Deek.

Det blir inte så illa, Molly. Vi kan lära känna varandra bättre.

Har de alla bekvämligheter?

Var snäll och kalla mig inte "Molly". Jag heter "mrs Culhane".

-Mrs Culhane? -Ja.

Beklagar, frun. Jag ska försöka komma ihåg det.

Allt de har är en torr plats, men det förändras när stormen kommer.

-Det är bäst ni går in. -Kom, Jessie.

-Vad är i den här soppan, mr Swinson? -Fågelmage. Inget konstigt.

Fågelmage ger näring. Det beror när på dagen man dödar djuret.

Snälla, mr Peasley.

Känslig mage? Förlåt.

-Vad har ni för sovplatser här, sir? -Det här är allt.

-Vad menar han med det? -Kusken sover ute i vagnen.

-Det finns två sovplatser. Här... -Den vi inte kan använda.

-Vad är det andra alternativet? -Ladan. Jag rekommenderar inte den.

När det regnar sover många indianer där.

Indianer?

Vi måste visst hitta ett torrt ställe här inne.

Det låter vettigt. Det är här jag ska sova.

Jag tror inte att ni hade störts av indianerna i ladan.

De vill nog inte mista rätten att sova här.

-Vad tror ni att ni gör, mr Peasley? -Förbereder min säng.

När ni kan sova var som helst, måste ni välja en plats precis vid oss?

Det är här det är torrast.

Struntprat! Jag ser andra torra ställen ni kan sova på.

Jag har aldrig träffat en stingsligare kvinna.

-Jag blir glad när natten är över. -Jag också.

Jag sover tungt, så om ni hör nåt krypa över golvet i mörkret...

...så är det inte jag.

Exakt vad kan krypa över golvet?

Mr Peasley?

Mr Peasley!

Ja, jag kunde göra det.

Jag kunde döda honom utan ånger.

Chefen!

Vänta här.

-God dag. -Vad vill du?

-Jag heter Zeb Macahan. -Jag frågade dig vad du vill.

Jag frågade en speditör var jag kunde köpa boskap. Han nämnde er.

-Varför har du med dig indianerna? -Kreatursfösare.

Boskapen är till deras folk. Arapaho-stammen i Colorado.

-Jag har inte boskap till salu. -Vi har sett er boskap i 15 km.

Speditören sa att ni kunde sälja oss boskap för 40 cent stycket.

Vildarna hade inte fått boskap ens för 40 dollar stycket.

Få bort dem från mina marker innan jag gör hål i dem.

-Så gör man sin fru till änka. -Det är inget hot.

Jag har ingen fru. Apache-indianerna tog henne. Min son också.

Jag tänker inte berätta vad de gjorde mot dem innan de dog-

-men om du inte får bort indianerna lovar jag att jag dödar dem.

Beklagar det med er familj. Jag förstår hur det känns.

Det finns ingen annan som vill sälja boskap till de där mördarna.

Tja... Det ger mig något av ett problem.

Och du får ett problem om du ska driva boskap längs Good Night-leden.

Vi ska driva dem rakt norrut till Colorado.

Det är omöjligt. Du förlorar ett djur för varje kilometer.

Du förlorar nog hälften av indianerna också.

Det passar väl er fint, mr Appleton?

Jag har inget emot dig, men att en indian lider passar mig fint.

Vad sägs om att sälja oss ett par hundra nötkreatur?

Ni kan tjäna pengar och glädja er åt alla indianerna som lider.

Jag behöver också 8-10 hästar, om du inte tar för mycket för dem.

Du får köpa boskap för 50 cent. Bara för jag vet att de dör i Badlands.

Jag har dem samlade inom en vecka.

Och en ledaroxe, som kan styra dem norrut?

Du kan visst driva boskap. Du ska få en ledaroxe.

Och du får bra hästar för tolv dollar stycket. Har du pengarna redo?

Pengarna är här, så fort ni har samlat ihop dem.

Och... Appleton, jag beklagar det med er familj.

-Tror du diligensen söderut kommer? -Den kan vara en hel dag försenad.

Jag kommer nog att sova i en vecka när vi kommer hem.

Jag gillar inte att behöva vänta här en hel dag.

Men jag kan väl rida med er till Elk Creek.

En omväg, men ändå...

Tja...

Jag får väl vänta här.

Jessie.

Adjö, mr Peasley.

-Mrs Culhane. -Adjö, mr Peasley.

Vi ses igen.

Trevlig resa.

-Jag är gammal nog att dricka. -Det är du om du vill.

Tack, mr Macahan!

Ingefärsdricka.

Det är hårt att vara ung.

Vi driver 200 djur norrut till Colorado. Vi letar efter en kock.

Om apacherna inte tar djuren, gör öknen det. Bara en dåre ens försöker.

Och jag vägrar att rida med indianer. Men jag är ingen kock.

-Vi betalar dubbel lön. -Pengar hjälper ändå inte här.

Kocktjänsten är fortfarande ledig.

Känner du honom, farbror Zeb?

Vi är gamla vänner, Luke.

-Du försöker dränka mig, Zeb. -Du dränker dig själv i whisky.

Det tog mig hela natten att bli så full. Det är bortkastade pengar.

Jag har ett bra skäl att få dig nykter.

Det är trevligt att se dig. Det är länge sen sist.

En evighet.

Jag tvingades gå till sjöss för att komma undan ditt oväsen.

-Tror du fortfarande du kan sjunga? -Inte så bra som du kan snarka.

Det var så jag kände igen dig. Vad har du gjort den senaste tiden?

Mina sjömansdagar är över.

Att klättra i masterna i höga vågor-

-kräver yngre händer och ben än mina.

Vi blir alla lite äldre, Tap, men du svarade inte på frågan.

Ärligt talat, så gör jag inte mycket alls.

Jag tycker mig minnas att du var en bra kock. Är du fortfarande det?

Jag behöver en förrådsvagn till en boskapsdrift och letar efter en kock.

Du har väl med dig medicin om nån behöver det?

Det är väl nödvändigt att ha med sig nog att sockra kaffet på kvällen.

Jag gillar ett par koppar på kvällen.

Det är ett avtal, Tap.

Jessie?

Jessie!

Jessie?

Jessie?

Jessie!

Jessie?

Jessie!

Jessie!

Moster Molly!

- Laura! - Josh!

Herregud! Vad har hänt? Är du oskadd?

Huvudet gör ont, men jag är oskadd.

Diligensen kraschade, och jag hittade inte Jessie.

Jag var medvetslös. Hon måste ha gått tillbaka för att hitta hjälp.

Kom, vi kan hämta upp henne.

Jag har sån tur som är vid liv. Kusken dog.

-Gudskelov att vi kom. -Skynda dig, Josh.

Vi väntade i Elk Creek hela natten.

När diligensen inte kom, bestämde vi oss för att köra ut till stationen.

Nåväl... Ni vill visst köpa alla chaps i Texas.

-De är till mina kreatursfösare. -Jag ska berätta nåt:

Om de inte har egna chaps är de inte kreatursfösare.

De ser goda ut, eller hur?

När jag var i din ålder hade jag en penny.

Det kunde ta mig halva morgonen att bestämma mig.

På min tid fick man sex gelégodisbitar för en penny.

Och de var jättegoda, men de varade inte länge.

Och de här karamellerna...

Om man inte biter för hårt kan de vara i en halv dag.

-Jag tror att jag gillade dem bäst. -Jag också!

Vilket sammanträffande. Du hjälper mig, och vi gillar båda karameller.

Det är det verkligen.

När man spenderar mer än tio dollar här, som Zeb precis gjorde-

-får man godis för en penny gratis.

Ta en karamell och säg till mr Curney att han är skyldig dig den.

-Tack, mr Henry! -Kalla mig "Tap". I väg med dig nu.

-Jag betalar er vad som helst. -Jag kan inte bara rida och leta.

Jag får sparken om en tjuvaktig indian tar för sig här.

Ni förstår visst inte. Flickan kan dö om hon vandrar ensam i öknen.

Jag förstår att ni är bekymrad-

-men jag kan inte göra nåt förrän diligensen kommer.

-Då kan vi säga till i Elk Creek. -Vi kan inte leta när det är mörkt.

-Vi måste hitta Jessie nu! -Och vi går vilse ensamma.

Det kan hända mer än det, unga dam.

-Mr Peasley. -Mrs Culhane.

-Vad menade ni med det? -Hände olyckan vid Rim Canyon?

Jag vet inte. Det var en lång kurva i vägen med ett stup till vänster.

Det låter som Rim Canyon.

Flickan var skadad och gick åt andra hållet. Men det finns ingen väg ut.

Hon går bara i cirklar i den varma solen.

-Känner ni till området? -Jag har varit där några gånger.

När jag var guldgrävare.

-Är ni släkt med Zeb Macahan? -Ja. Jag är Josh och detta är Laura.

-Känner ni morbror Zeb? -Vi har träffats några gånger.

Kan ni hjälpa oss att leta?

Tja...

När ni ser på mig med de stora, blå ögonen, kan jag inte säga nej.

Vi behöver fyra sadlade hästar.

Hästar kan jag skaffa er.

Det finns vattenskinn i ladan. Fyll minst sex.

Det finns bacon och bröd där inne, Molly. Laga nåt vi kan ta med oss.

Swinson har inget emot det. Ni bör tvätta såret.

Jag ser att du inte gillar den mannen.

Han är omöjlig, men just nu har jag inget val.

Swin... Jag tar den gråbruna hästen.

-Ja, men han är en av Zebs vänner. -Han sa aldrig det.

Bara att han kände honom. Zeb skulle nog inte vara vän med en sån man.

Det kan bli en trevlig ritt.

Nej...

Nej.

Snälla, döda mig inte.

Tack.

Jag måste ha gått länge.

Jag var på diligensen med min moster.

Den körde av vägen.

Det är allt jag minns.

Pratar du inte engelska?

Jag förstår inte dig heller.

Vill du att jag ska sätta mig på hästen?

Vart för du mig?

Låt gå.

Jag tror att jag bör rida i den riktningen.

Hörde du inte mig? Vi ska gå åt det hållet!

Jag sa att vi går åt fel håll.

Nej! Låt mig vara!

Nej! Släpp mig!

Jag tänker inte...

Vi ska rida ut och leta efter er flicka-

-men det kändes inte rätt att lämna Charlie här åt vargarna.

Det räcker, pojk. Tack.

Jag förstår, mr Peasley.

Men min systerdotter har gått vilse i öknen och natten närmar sig.

Precis.

När solen går ned, äter djuren upp Charlie om han inte är nedgrävd.

Tja, Charlie...

Vi tog oss friheten att kasta jord över dig. Det är din sista viloplats.

Vi såg ingen mening i att ta dig till staden, för du har ingen släkt.

En furukista kostar ju fem dollar.

Amen.

Herre...

Charlie var sannolikt en syndare.

Men han var inte värre än oss andra.

Men det skadade inte nån att du tog honom till dig.

-Amen. -Amen.

Då så, allihop.

Leta efter stenar och buskar som en kropp kan söka skugga under.

Glöm inte att många efter ett tag här ute-

-hade hoppat i en ormgrop för att hindra solen att torrkoka hjärnan.

Då ger vi oss av.

Kom igen.

Jag sa ju att han skulle bli glad att se oss.

Ni trodde nog att jag hade glömt pengarna jag är skyldig er.

Vi trodde nåt viktigt hade hänt, eftersom du stack mitt i natten.

Ärligt talat var jag rädd att säga att jag hade pengarna-

-när jag inte hade det. Men jag betalar alltid det jag är skyldig.

Man kan inte ge nån nåt man inte har.

Det tar ett tag att skaffa dem, men jag ska skaffa dem.

Jag har fått ett jobb som kock.

Skär ett hack i näsan, så han kommer ihåg att betala oss.

Kom igen, jag är ful nog som jag är.

-Så du har fått ett jobb som kock? -Ja.

Med mannen som ska driva djuren norrut?

-Han är en vän. Zeb Macahan. -En vit man kan inte driva djur där.

Zeb inleder inte nåt han inte kan fullföra.

-Nu pratar vi om pengarna igen. -Jag ska betala er.

Jag tror att lyckan vänder. Man har otur, och sen kommer turen.

Är vi överens, grabbar?

Gamle Tap ska se till att ni får varenda slant.

Vi hör av oss.

Du kan räkna med det. Vi hör av oss.

Jag kastades ut från barnhemmet utan nåt annat än mina kläder.

-Jag var 13 när jag gick till sjöss. -Var du sjöman?

Jag var faktiskt hyttuppassare.

Jag mönstrade på en skonare som skulle till Ostindien.

Det finns inte en fläck av det havet jag inte har sett.

-Finns det indianer där? -Självklart.

Det är därför de kallar det Öst- indien. Men de är ett konstigt folk.

Inte som indianerna vi har här.

-Vissa av dem bär klänningar. -Klänningar? Indianmännen också?

De kallar dem "sarier" och "saronger".

Men det är hedningarna i Afrika som tar priset. Kvinnorna är nakna där.

Nej?

De har i alla fall ingenting ovanför naveln. Jag vill inte överdriva.

-När träffade du Tap Henry? -Vi var guldgrävare på 1840-talet.

Efter tre år bestämde Tap sig för att gå till sjöss igen.

-Så han har varit på alla ställena? -De och flera därtill.

Vi kom väldigt bra överens. Vi passade på varandra.

På den tiden måste man vara två för att överleva. Vi var goda vänner.

Om han får upp hjorden till Hob...

...är den värd 4000-5000 dollar.

Pälsjägaren har mycket pengar på sig. Han la mycket på utrustning.

Kanske det är värt att träffa dem. Vi behöver nog inte vara fler än fem.

Jag gick vilse.

Mr Peasley? Ser ni fortfarande spår efter Jessie?

-Inte spår, mer av ett tecken. -Jag ser inga tecken.

-Säger du att det finns några tecken? -Jag ser bara inga.

Kom ned från hästen, så ska jag lära dig.

-Har inte Zeb lärt dig om tecken? -Han är borta mycket.

-Var är han nu? -Inga tecken efter Jessie här.

-Var är Zeb? -| Texas.

Var i Texas?

Vad har det med var Jessie är att göra, mr Peasley?

-Vi pratade bara lite, Molly. -Jag tror inte nåt kunde ha gått här.

Det är andra gången du har tvivlat på mig. Gör det inte igen.

Om du tittar på marken, i stället för att ha näsan i vädret-

-ser du att den precis knäcktes.

-Tror du att en hare gjorde det? -Varför tror ni att det var Jessie?

Jag har inget emot att en vacker dam tvivlar på mig.

Vi kan chansa.

Det är inte så många som reser här så här års.

Såvida inte Daniel Boone misstycker kan vi rida vidare.

-Jag menade inte att tvivla på dig. -Jo då, men det är okej.

Du är ju släkt med Zeb. Jag vill inte såra en Macahans känslor.

-I alla fall inte männens. -Mr Peasley!

Inte dig, grabben. Du är ju en Macahan-man.

Mr Peasley! Min brorsdotter är kanske döende.

-Ni sa nåt om att rida vidare. -Då rider vi vidare, Molly.

Kom igen, Daniel.

Nåväl... Där är de.

Ni vet var ni ska vara.

-Är det inte spännande? -Att driva en hjord på en ny led...

...sätter blodet i svallning. Jag måste erkänna det.

Du är skyldig mig 220 dollar. Inklusive hästarna.

Männen säger att det är 210 djur där nere, men du betalar för 200.

Om de har räknat fel.

Jag uppskattar det, Appleton. Jag vill bjuda männen på ett glas.

Jag köper drickan till dem. Vi vill inte dricka din whisky-

-när vi hoppas att boskapen dör på vägen till Colorado.

Tråkigt att ni känner så.

Bara ett ärligt svar från en man som lever efter Bibeln.

Ett ärligt svar, kanske, men det är inte så jag lever.

Jag hoppas jag träffar er igen på en bättre dag.

-Då är vi på väg. -Det är slutet som räknas.

-Rulla vagnen! -Visst, Zeb!

Nu tar vi dem till Colorado!

Sluta skjuta, annars får de panik!

Jag slår vad att 30 är döda innan de kommer till sitt första vattenhål.

-Färska tecken. -Tror ni att hon är i närheten?

-Indianer. -Indianer?

Ser du det, Daniel? Oskodd. Indiansk ponny.

-Bara en indian? -Det krävs inte fler än en.

Tecken på att en hel stam har varit här. De är nog en dag framför oss.

Säger ni att Jessie är tillfångatagen av indianer, mr Peasley?

Titta här. Nu är han till fots.

-Han lyfte upp Jessie på ponnyn. -Tog han det hållet?

-Jag tror det. -Då är han inte långt före oss.

-Jag tror det. -Då är han inte långt före oss.

Det beror på om han lägger tiden på nåt annat.

-Sluta säga så! -Kan vi inte bara fortsätta?

Fortsätt. Du har chansen att förtjäna en sjubbskinnshatt. Jag vänder.

-Vad menar ni? -Följ inte efter indianer utan skäl.

-Är inte ett barns liv skäl nog? -Jag tror inte att du förstår, Molly.

Jag följde med hit som en tjänst. Men en man måste tänka på sig själv.

-Vi kan inte leta efter Jessie. -Nej, det kan ni inte.

-Jag råder er att vända nu. -Det var ju bara en indian.

En indian brukar bli sex eller sju.

-De är på viltjakt. -Ni har gjort oss en tjänst tills nu.

Jag vill göra det här till affärer.

-Om jag erbjuder er 100 dollar? -Jag kan vinna det i poker.

-Okej. 500. -Har ni så mycket pengar på er?

Inte här, men de väntar på banken när vi kommer tillbaka.

Det är mot bättre vetande, Molly.

Snälla, Peasley.

Vad väntar ni på? Ni har er egen spejare. Då rider vi.

Jag är inte hungrig.

Jag sa att jag inte är det.

Jag var väl dum som flydde från dig.

Jag hade dött utan din hjälp.

Vi borde åtminstone veta varandras namn. Jag heter Jessie.

Jessie.

Jessie!

Jessie. Jessie!

Jag önskar att jag kunde få dig att förstå.

Min moster...

Hon kan vara död.

De letar efter mig allihop.

Och jag vet inte vart du för mig.

Vad är det? Vad är på tok?

Ska vi rida hästen nånstans?

Ditåt?

En natt och sen är vi framme?

Fem dagar.

Var?

-Var ska vi slå läger? -Sorry Creek är i närheten.

-Halva tiden är det inget vatten där. -De låter törstiga.

Om det inte finns vatten där, rider vi till Boulin. Där finns det vatten.

Jag rider i förväg och ser hur det ser ut.

-Verkligen? Var du i en duell? -Ja. Tjugo steg.

Att vi stötte till honom tog han som en förolämpning.

Du har gjort det mesta. Precis som mr Macahan.

Ja, men på olika ställen.

När jag blir vuxen hoppas jag att jag kan göra allt mr Macahan kan göra.

Bli en spejare i armén, leva i bergen, strida mot indianer.

När du blir vuxen, är det nog en väldigt annorlunda värld.

Jag vet inte om den blir bättre eller sämre.

Men Zeb är en beundransvärd man.

-Det kallas vad? -Det är en bola.

Man fångar djur med den, men man måste vara en expert som jag.

Ser ut som Zeb kommer tillbaka i full fart.

Vattnet är dåligt. Vi måste jaga över boskapen, så att de inte dricker.

Kör vagnen i förväg.

-Få boskapen att fly med vilje? -Det, eller så får alla magont.

Här kommer de.

Fortsätt! Låt dem inte stanna för att dricka!

Få upp mannen på en häst!

-Kör över med vagnen, Tap! -Kom igen, grabbar!

-Fortfarande till fots. -Hur långt framför oss är han?

Svårt att säga. En indian kan gå här lika fort som han kan rida.

Och ingen rider här i mörkret, så vi slår läger här över natten.

Inte när Jessie är där ute med indianen.

Om indianen har bestämt sig för nåt gör det ingen skillnad.

Mr Peasley! Det brådskar.

Ja, frun. Det gör det.

Vi bör inte rida i bergen på natten. Det är så en häst bryter ett ben.

Utan hästar har vi ingen chans att hitta Jessie.

Det är väl sant.

Så vi bör stanna här tills det blir ljust igen.

Låt gå.

Håll den.

-Vill du ha nåt som värmer, Molly? -Nej tack.

Mr Peasley...

Vet ni vilken stam indianen kan vara från? Kan han vara vänlig?

De är vänliga tills man vänder ryggen åt dem.

Stammen...

-Han går mot Simeron-stammen. -Simeron? Det är ju sexton mil bort.

Minst, men det spelar ingen roll för en indian.

Har ni en plan för när vi träffar dem?

Om han fortfarande är ensam tar jag honom levande.

Naturligtvis ska ni det.

Sen får vi höra från Jessie... om han har utnyttjat henne.

Mr Peasley! Det är en förfärlig sak att säga!

Ni kan sluta prata så framför min syster och moster, mr Peasley.

Du låter dummare och dummare.

-Vi har kvinnor som måste höra dig... -Lägg dig inte i, Josh.

Så du tycker det är grovt sagt? Vad ska du göra när nåt måste göras?

Det blir lite tufft här för dig, så du bör sadla upp och rida i väg.

-Sluta besvära pojken. - "Pojken?" Jag trodde det var en man.

Beklagar, jag ska inte besvära dig mer.

Men jag tycker att du bör avlägsna dig. Jag vill inte se dig på ett tag.

-Gå nu. -Gå, Josh. Det är ingen fara.

Josh...

Det finns ett namn för män som gillar att besvära andra.

Han är bara ett barn, så låt honom vara i fred!

Du bör låta honom vara, Molly! Du vill inte låta honom bli vuxen!

-En man som mobbar och hotar... -Det är så det är ibland.

Har ni inte medlidande i er? Ingen ömhet?

Jo då, det finns det.

Zeb Macahan gav dig det ärret.

Josh...

Josh.

Jag var rädd för honom.

Vi var rädda för honom allihop, Josh.

Det är okej att du och moster Molly är rädda.

Men jag lovade Luke nåt.

Att jag skulle vara mannen i familjen.

-Jag gör bara inte ett bra jobb. -Åh, Josh.

Vi tycker att du gör ett väldigt bra jobb.

När han utmanade mig att säga ifrån, och jag måste ge mig...

Att undvika bråk är inte att vara en ynkrygg.

Och det var ju bara ord, Josh. Ord från nån som inte spelar nån roll.

Josh...

Tänk inte mer på det.

Oavsett om ni vet det eller ej, är ni väldigt annorlunda när ni druckit.

-Alla är olika människor. -Jag tänker inte diskutera det nu.

Min systerdotters liv står på spel.

Jag höjer ert arvode till 1000 dollar.

-Så du har så mycket pengar, Molly? -Ja, det har jag faktiskt.

Jag har pengar på en bank i Chicago. Min man efterlämnade mig ett arv.

-Så trevligt för dig. -Men det finns flera villkor.

Ni ska hitta Jessie och återlämna henne oskadd till familjen Macahan-

-med så lite våld som möjligt.

Jag gör ju det för 500. Vad är de andra 500 för?

Ni ska... uppföra er annorlunda än ni har gjort.

Ni ska respektera min systerdotter, min systerson och mig.

Förstår ni mig, mr Peasley?

Det finns bara två saker i livet som är värda att tänka på.

-En kvinna och pengar. -Vad menar ni?

Att vi är överens, mrs Culhane.

God natt. Sov gott.

Frun.

Fortsättning följer...

Översättning: Jeffery Rahm www.broadcasttext.com