Original subtitles

Har du nånsin vaknat ur en dröm så verklig att du inte minns var du är?

Precis som det här.

I college minns jag att min polare Joel och jag var med i en studie.

De hade en ny drog som återskapade vad som sker i hjärnan när man dör.

Hypotesen var att hjärnan utsöndrar kemikalier för att mildra dödsångesten,

likt psykedeliska krockkuddar när man tar steget ut i det okända.

Medan jag väntade på min första dos lärde jag mig nåt viktigt om mig själv.

Tydligen är jag livrädd för att dö,

men min polare Joel behövde pengarna.

Vi sågs några dagar senare, men han verkade annorlunda.

Jag frågade vad som hänt och han sa:

"Verkligheten är ett val, kompis."

Jag trodde att han hade tappat förståndet,

men nu börjar jag äntligen förstå vad han menade.

Jag tror att allt kommer att klarna,

bara jag hittar min plånbok...

Här är analysen av Warren-fallet. Jag ringer strax för att få beröm.

SKICKA TRYCK ENTER

- Ralph här. - Har du läst analysen?

- Jag tittar på den nu. - Det ser vattentätt ut, va?

- Det är förbannat spännande. - Så bra.

Stämmer siffrorna så har du ökat kvartalsintäkterna.

- Vänta bara tills jag visar Jonas. - Jag skulle själv vilja presentera det.

- Du vet, få lite egentid med Jonas. - Det kan jag tänka mig, din kuksugare.

Visst, du har förtjänat det. Mötet börjar halv tio.

Ja, halv tio blir utmärkt.

I konferensrummet på övre planet.

Kom inte sent, Frank. Frankie, det är stort!

- Därför anlitade ni mig. - Det kan du ge dig fan på!

- Jag är glad att du är på mitt lag. - Detsamma. Vi ses i morgon.

- Bra nyheter? - Jättebra.

Hur lång tid tog det?

16 år, bortsett från de tio åren jag var hos Newman.

En tredjedel av mitt liv har lett fram till den här stunden.

Warren-fallet. Ingen utbetalning?

Gräver man djupare så hittar man saker.

En diskrepans?

Jag hittade en förvanskning.

- Som dödar det? - Dödare än försäkringstagaren. Läs.

"Brandförman Warren. 38 fack..."

- Det var en sjuhelvetes utbetalning! - Eller hur?

- Tre anhöriga. - De är alla det, Jeff.

Jo, jag vet.

Det fullkomligt lyser om dig. Vi borde gå ut och fria.

Nej, jag ska presentera det för styrelsen i morgon.

Du förtjänar en liten belöning. Du ska ju visa mig hur man gör.

- Det går inte. Det är tisdag. - Och?

Cheryl går på gymmet och sen köper hon hem kinamat.

Det är det jag inte fattar med folk som är gifta.

Det är lite väl specifikt för en oplanerad kväll.

Jeff, kom till saken.

- Vi borde gå ut och festa nu. - Det är tisdag.

- Aperitifdag! - Det är ingen grej.

Det ska bli det. Vi ska göra det till vår grej.

Om vi tar den här chansen som vi bara får en gång i livet.

- Tisdag. - I dag. Dagen är ung och löftesrik!

Jeff, jag uppskattar ditt erbjudande, men jag måste vara skärpt i morgon.

- Cheryl låter mig ändå inte gå ut. - Ljug för henne.

- Säg att du måste jobba över. - Jag tänker inte börja ljuga för min fru.

Börja ljuga?

För fan, kompis! Jag måste ha låtit som en okänslig skit

som antog att en advokat som du skulle tänja på sanningen för allas bästa.

Vad menar du med "allas bästa"?

- Äventyr, min gode herre. - Så klart...

Äventyr.

Jag hoppar det.

Ingen is. Glaset är tomt.

- Så du har börjat dricka på vardagar? - Jag firar.

På tal om det... Tammy och jag ska köpa en klänning till bröllopet i morgon.

I morgon?

- Jag vill använda guldkortet. - Det går inte.

- Varför inte? - Lånet ska betalas på fredag.

Skulle vi inte använda din övertidslön från förra månaden?

- Vi var ju på spa med din syster. - Använde vi inte guldkortet då?

Betalningen var försenad, så jag fick använda lånepengarna.

Nu får jag använda guldkortet för ett betala lånet.

Men jag behöver en ny klänning till bröllopet.

Vad är det för fel på dem du har?

- Vad var det för fel på teven du hade? - Den här har 4K.

Vad fan är det?

Det gör den liksom bättre.

Jag tänker köpa en klänning i morgon.

Jag ber banken att skjuta upp betalningen.

Du kan använda guldkortet.

Tack. Jag går och lägger mig.

- Klockan är halv tio. - Jag är trött.

Går du ut med hunden?

- Sätt på en tröja. Det är kallt. - Javisst.

Inte på dig, alltså.

Kom nu.

Tjenare, Jeff! Du, kompis...

Vad sägs om lite äventyr?

- Är det hit vi ska gå? Herregud... - Kom igen nu.

Jösses...

Jajamän!

- Är det här äventyret? - Det är här det börjar.

Och man får hepatit.

Min vän, äkta äventyr är inte renskrubbade.

Ibland måste man skita ner händerna.

Tjenare, hur är läget i kväll? Det är en grym publik här.

- Kom nu! Jag ska presentera dig. - Jag letade efter dig.

Det här är Terry och Nat.

- Theresa. - Och Natalie.

Det låter bra. Jag heter Frank.

En sup!

Nya vänner kräver en sup.

Frank, du får ta två för att komma i kapp. Vi har redan legat i.

- Jag är visst sen till festen. - Du kan ta min med.

- Jag har inte druckit klart min drink. - En till. Botten upp!

När när vi druckit ur går jag och köper en runda till.

- Frank, vad ska du ha? - Whisky med is.

- Detsamma. - Jag följer med.

Red har nåt speciellt åt mig i baren.

Det låter spännande.

- Får jag smaka? - Jag vet inte.

Det är för riktiga karlar.

Jag gillar henne.

Nästa band för soundcheck!

- Då så. - Då så...

- Vad jobbar du med? - Jag är advokat.

Advokat?

Är du offentlig försvarare eller jobbar på nåt kallt, opersonligt företag

som heter Reginald, Richter och Satan?

Kall opersonlig företagsanställd, helt klart.

- Är det så? - Ja, så är det.

Det är rätt fascinerande. Vilken inriktning?

Det är främst bolagsrätt.

Fastigheter, banker, livförsäkringar utmätningar och konkurser.

Väldigt sexigt.

Så du vräker folk?

Nej, det gör jag faktiskt inte.

Min erfarenhet är att folk själva orsakar det.

Ja, alla de där personerna är riktiga idioter.

Det finns yttre omständigheter,

men huvudsakligen är det att folk lever över sina tillgångar.

De tar för höga risker.

Så de fick vad de förtjänade?

Man bör inte belåna huset för att köpa en platteve,

oavsett vad huset sägs vara värt.

Jag kan inte avgöra om du vill övertyga mig eller dig själv.

Jag kan inte avgöra om du bryr dig.

Visst...

Din åsikt är helt sjuk, men du har i alla fall en.

De flesta säger bara samma skit som deras lärare på Berkeley.

Jaså?

Det är nästan uppfriskande. Människocynism är nåt jag behöver.

- Kul att kunna hjälpa till. - Men du har helt fel.

Och om jag hade trott att du var övertygad om det,

så skulle jag nog kastat glaset i ansiktet på dig.

- Det är synd att slösa med fin whisky. - Snarare billig.

Jag får inte vara slösaktig. Jag har spanat in en platteve.

De nya med 4K är visst riktigt bra.

CHERYL RINGER

- Nån som väntar på dig? - Här kommer drickat!

Jag är tillbaka med er dricka.

- Vad är jag skyldig? - Det är lugnt.

- Vad har ni pratat om? - Frank varnade för lyxlivets risker.

Hans sexiga raggningsknep.

Jag tar faktiskt många risker hela tiden.

- Visst gör han det. - Käften på dig!

Jag är ju ute på en tisdag.

- Festa inte för hårt bara, Vince Neil. - Jättekul.

Till mitt försvar: Hon ställde frågor och jag svarade på dem.

Jag tror att mina svar funkade, eller hur?

Så där...

Jag är uttråkad. Jag vet var det är fest. Vem hänger på?

Då drar vi.

Tack.

- Jag känner mig för finklädd. - Du ser bra ut.

Folk stirrar på mig konstigt.

De undrar nog varför jag tog med pappa.

- Var är Jeff och Natalie? - Jag vet inte.

Jag tror att de gick upp.

Det är en snubbe där...

Sånt har jag inte gjort på åratal.

Har du lust?

Det är lugnt om det inte är din grej, alltså.

Det är inte det. Jag brukade göra det på mitt gamla jobb.

Det bara ett tag sen. Vi gör det. Skit samma.

Visst, det är lugnt.

Finns det nånstans vi kan sitta och prata? Folk bara knuffas hela tiden.

Det finns stolar i rummet där borta. Ska vi gå dit?

Jag ska bara på toa. Vi ses där.

Fan... Ursäkta mig.

Ja!

Hej på er.

- Vill du vara med, gullet? - Du måste vara den där snubben.

Nej, jag väntar bara på en vän. Jag brukar inte...

Men bry er inte om mig.

Bara snorta på.

Jag heter Frank. Och du är...?

Den där snubben, tydligen.

Jaha... Nej, det var inte så jag menade.

Det är lugnt. Jag har varit den där snubben förut.

Det är jag som är Aeolus.

- Trevligt att träffas. - Jaså?

Ja, det är det.

Var är din kompis?

Vänner, faktiskt. Jag kom hit med några andra.

Lustigt nog trodde jag att två av dem var med dig.

Är det här dina vänner?

Ja... Nej.

Vill du ha en lina, gullet?

Om det okej för dig, så...

- Känns det bättre? - Ja, mycket bättre.

- Det har jag inte gjort på länge. - Vad då?

- Nu är jag visst sen till festen. - Det bara blev så.

Jag köper gärna en till.

Nej, det behövs inte. Som sagt, jag är inte den där snubben.

- Så generöst. - Det är inte bara till dig.

Den här killen behöver slappna av.

Så att snorta kola är ett bra sätt att slappna av på?

Vet du vad? Du har faktiskt inte fel.

Jag har nåt speciellt som kan hjälpa dig med dina besvär.

Det enda som är besvärligt är hur jävla bra jag mår nu.

Lura inte dig själv. Du är besvärad.

Det här...

...räcker till er båda.

Vad är det för nåt?

Det är...

- ...hallucinogent. - Som svampar, alltså?

- Har du testat svampar? - Javisst.

- Jag med. - Ja, nåt i den stilen.

Se bara på oss. Vi har alla tagit det.

Okej, jag är med.

Vad har jag att förlora?

Vi kan testa om du vill, men jag tog just en lina. Jag är nöjd.

Är du fortfarande rädd?

Om du är rädd så gör jag det gärna med den unga damen.

- Hur tar man det? - Jo...

Givaren lägger en pytteliten droppe på tungspetsen

och kysser sen mottagaren.

När deras tungor möts...

...möts även dem.

Jag gör det.

- Vad sa du? - Jag gör det. Vi tar en risk.

- Vem är först? - Jag.

Kom här, min sköna.

Håll det nu på tungspetsen.

Ser man på...

Det var väl inte så illa?

Det kommer att hjälpa dig att finna din väg.

Var är du?

- Fan också! - Vad är det?

Det är senare än jag trodde.

När ska det slå till?

Det kommer som en våg.

Vad i helvete?

Vad fan hände?

Fan.

Åh, herregud...

Vad fan?

Hejsan!

Förlåt... Jag har inte gjort det här.

Bara så ni vet så har jag inte stökat till.

Nej, det är ingen fara. Jag vill er inget illa.

Jag behöver bara låna en mobiltelefon.

Ja, precis. Tack!

Hallå? Polisen?

Jag är vän med familj.

- Kan du ta mig till Palm och Gregory? - Har du nån aning om var du är?

Nej, inte den blekaste.

- Då får du betala i förskott. - Jävla idiot!

- Ursäkta mig? - Inte du. Han tog visst min plånbok.

- Fan, glöm det. - Nej, vänta!

Snälla, lyssna på mig.

Du lär inte tro mig, men jag blev drogad och rånad.

Jag vet inte var jag är och hur jag ska ta mig hem.

Min mobil är död. Jag kan inte ringa efter hjälp.

Om en och en halv timme har jag ett viktigt möte. Jag kan få sparken.

Jag förstår om du vill lämna mig här,

men då överger du nån som desperat behöver din hjälp.

Nån som kan betala dig dubbelt, bara du skjutsar hem honom.

Kom igen.

Vad skulle Jesus göra?

Han skulle nog ta tredubbelt av en pappskalle som du.

Ja, vi säger så. Tack.

Toppen.

Det blir 125 dollar, gånger tre.

Vänta här. Jag är strax tillbaka.

Fan också! Cheryl!

Dörrkedjan är på.

Cheryl, kan du öppna dörren?

- Var har du varit? Vet du vad klockan är? - Nej, jag har ingen aning.

Jag vet bara att jag är sen till ett väldigt viktigt möte.

- Jag har försökt ringa dig. - Mobilen är urladdad. Har du pengar?

- Har du det? - Jag har kanske nåt i handväskan.

Ska du inte berätta var du höll hus? Det är inte klokt.

Jag satt uppe och väntade hela natten. Nu får du ge dig.

- Frank, vad är...? - Har du inte mer?

Hör här. Jag försöker inte luras, men jag hade bara 296 dollar hemma.

Jag trodde det fanns mer, men det här är allt jag har.

- För kyrkan. - Dålig karma att lura kyrkan, gullet.

- Särskilt efter natten du haft. - Vad kallade du mig?

En nödställd man slipper betala. Men se till och skärp dig nu.

Du har en viktig dag framför dig, så kom inte sent!

- Tänker du berätta nu? - Jösses, jag är sen!

- Frank, svara mig nu! - Jag vet inte riktigt, Cheryl.

Jag jobbade över och när jag skulle gå frågade Jeff om vi skulle äta.

- Jag var vrålhungrig, så... - Vänta nu!

Jeff Ward som gjorde slut med Marsha för två månader sen?

- Vem är Marsha? - Min vän från bokklubben.

Hon var på julfesten och din polare Jeff bad mig att presentera honom.

Han ville inte binda sig, men hon kom på honom med en annan.

Då sa han: "Vi var ju inte riktigt ihop." Den där Jeff!

- Var är kemtvätten? - I tvättstugan.

Vi gick till en bar där hans vänner var. De satt där alla och drack.

Sen drog de med mig till nån jävla fest.

- Varför ringde du inte bjöd in mig? - Min mobil var ju urladdad.

Det var sent, och jag ville inte vara där.

Jag var ensam och olycklig. Jag minns bara att jag inte ville vara där.

Det nästa jag minns är att jag vaknar i ett tomt hus och min plånbok är borta.

Blev du så full att du tuppade av?

Nej, Cheryl. Jag blev drogad.

Ditt jävla svin, du är otrogen mot mig!

Älskling, vänta lite. Lugna ner dig!

Så du var inte med en annan kvinna? Dina kläder stinker av den där slynan!

Vänta, Cheryl! Jag kan förklara.

Herregud, Cheryl!

Frank!

Tack och lov! Du missade nästan din stora dag.

Du ska till konferensrummet genast.

Kaffe?

- Vad hände i går kväll? - Jag tänkte fråga detsamma.

Du bara försvann. Jag tänkte att du var på äventyr.

Warren-fallet. Slå dem med häpnad, gullet!

Gå nu! Annars daskar jag till dig igen.

STYRELSERUMMET

Vänta lite.

Jag vill inte göra det. Gör det du. Du har nån skit där.

Är du redo? Slå dem med häpnad.

Ett, två, tre...

...kvartalets bruttoförtjänst och trenden är...

- Bra att du kunde komma, Frank. - Förlåt, jag...

Harris var ändå klar.

Visst, inga problem.

Bra. Nu när vi alla är här kan vi väl börja.

Barney, flytta undan blädderblocket.

Då så, Frank.

Kan du förklara varför vi fick vänta?

Självfallet.

Jag är hemskt ledsen att jag är sen. Jag blev...

...rånad.

- Fy fan! - Är du okej?

- Hände det på parkeringen? - Nej...

Det spelar ingen roll om man ger dem pengar. De är ute efter blod.

- Vilka då? - Du vet. De fattiga.

Barney, kommer de att fixa kamerorna på parkeringen?

Funkar de inte? Tänk om nån gör inbrott i min bil och dödar mig?

Hörni, det spelar ingen roll.

Det är viktiga är att Frank är oskadd och är här med oss nu.

Jag är lite omskakad, men jag klarar mig.

Sarah?

Vi ska gå igenom nya fall, särskilt det som du flaggade för att granska.

"Brandman dog i hjärtattack i sitt hem." Warren-fallet.

Det verkar rätt uppenbart att summan ska betalas ut.

Men Frank upptäckte nåt märkligt som han ska förklara vidare.

Ja, Ralph. Det ska jag.

Tydligen var Warren patient hos dr Klein för fyra år sen i Glendale.

Han skrev ut en låg dos av hjärtmedicin

då Warrens EKG visade att han hade blåsljud i hjärtat.

- Här står inget om hans hjärtproblem. - När ställdes diagnosen?

2004, men vi fick ärendet 2001.

Om hjärtfelet inte var medfött, så måste vi ändå betala hans familj.

Jag instämmer. Det är bara bortkastad tid.

- Frank? - Jo, på sätt och vis.

Det är... - Tack ska du ha.

Läkaren diagnostiserade problemet,

men den utskrivna medicinen gjorde patienten sjuk.

- Vad menar du? - Enligt journalen från slutet av 2004...

...några månader efter diagnosen, gjorde den honom yr och illamående.

- Det försvårade hans arbete. - Tog läkaren bort medicinen?

- Inte direkt. - Nu kommer det.

Läkaren erkände att medicinen gjorde patienten sjuk.

Men i journalen avrådde han patienten att sluta med medicinen.

Mr Warren slutade självmant för att behålla jobbet.

Väldigt intressanta uppgifter som du har grävt fram, Frank.

Försäkringstagaren fick en allvarlig diagnos för tio år sen.

Men han valde sen att ignorera läkarens rekommendationer

och har själv orsakat sin alltför tidiga död.

Det tyder på att mr Warren avsiktligt begått självmord,

och det täcker inte vår livförsäkring.

Jag vet inte om vi kan kalla det "självmord".

Jag tror att det i alla avseenden bryter mot vår privata försäkringspolicy.

- Herregud... - Är allt bra?

Frank, det här är stort. Du är ett geni.

Utbetalningen var på nästan fyra miljoner.

Det enda vi behöver återbetala är en del av hans bidrag.

Han kan ändå inte överklaga nu.

Det stämmer.

Vi kan hävda att han dolde information för att begå försäkringsbedrägeri.

Vi ska inte betala tillbaka.

- Det är sant. - Vi begraver dem i pappersjobb.

Vi ska visa de där jävlarna att de inte kan lura vårt företag.

- Skit samma om han har tio ungar. - De har alla anhöriga!

Tack vare dig får de inte ett öre.

Knulla mig här på ansökan. Jag är redo.

Bra att du upptäckte det här, Frank.

- Upp på bordet och sätt på Sarah nu. - Ja, Frank.

Knulla henne med din halvhårda kuk. Bara kör in den.

Vill du knulla Ralph i stället? Gör honom till din fängelsehora.

Det spelar ingen roll att vi förstör den där familjens liv.

Att du får din sexuella tillfredsställelse betyder ingenting.

Det enda som betyder nåt, är att vi behåller pengarna.

Vi behåller pengarna!

Det här är din stora dag. Dags för dig att få din belöning.

Du har verkligen förtjänat det!

Hur är läget, kompis?

Du stormade ut från mötet som en galning.

Det är nånting fel med mig.

Nåt hände på festen i går.

- Du är nog bara bakfull. - Nej, det är inte det.

Jag fick nån typ av knark av en konstig gubbe som var där.

Av en främling? Du har tur om han inte drogade och våldtog dig.

Jag minns inget.

Jag vet inte vad han gav mig, men jag är påverkad.

Jag är hög. Jag ser och hör en massa grejer.

Sånt som inte finns, men jag ser det ändå.

Okej.

Minns du när du tog det?

Det var sent. Klockan var väl fyra eller nåt.

Ungefär åtta timmar sen.

Med LSD hade du varit hög i fyra timmar till. Det är helt naturligt.

Det är inte alls naturligt, tro mig.

Du ska till en trygg plats där du kan lugna ner dig.

- Jag skjutsar dig hem. - Nej, min fru är hemma.

Hon blev inte så glad när jag inte kom hem i går kväll.

Särskilt som jag var på fest med en annan kvinna och nog blev drogad.

Såg du när Theresa gick?

Jag var ju med Natalie. Jag såg er inte på festen.

Kan han ha velat droga henne?

- Vem då? - Den där gubbjäveln! Han ville ha henne.

Du låter paranoid.

Hade du varit i konferensrummet, så hade du aldrig sagt det där.

Okej, förlåt. Men du måste lugna dig.

Mr Winter, er fru på linje tre. Det är viktigt, säger hon.

Jag tar det på mitt kontor.

- Cheryl, min älskling... - Lägg av! Var hon värd det?

- Vad pratar du om? - Guldkortet saknar täckning.

Jag ringde banken och alla våra konton är övertrasserade.

Hoppas du hade kul med din lilla slyna, för hon skinnade dig!

Är allt bra, kompis?

Nej, allt är inte bra, Jeff. Jag fick...

Jag fick just veta att den som tog min plånbok stal hela mitt liv.

- Du måste ringa polisen. - Det kan jag inte.

Ingen här får veta att jag var ute och söp och knarkade dagen före mötet...

- Mår du bättre nu, Frank? - Javisst, jag mår prima.

Du ser lite blek ut. Ta ledigt resten av dagen och gå hem och vila.

Det låter bra. Tack ska du ha.

- Men min bil... - Just det!

- Du blev ju rånad. - Ja, precis.

- Jake kan väl skjutsa hem dig. - Javisst.

- Jag är Jake. Jag skjutsar hem dig. - Tack.

- Jag heter faktiskt Jeff. - Krya på dig, Frank.

Behöver några extra dagar för att repa dig, så är det inga problem.

- Ta all tid du behöver. - Så generöst.

Du har verkligen förtjänat det.

- Vi måste hitta snubben från festen. - Vi vet inte vems fest det var.

- Vi måste hitta tjejerna. - Jag fixar det.

ONSDAG 27 APRIL, KL. 16.42

Hallå där! Det är ju du!

Har du en dollar?

Tyvärr inte. Nån stal min plånbok.

Det är förjävligt. Nån stal min med.

- Det måste vara tufft. - Inga problem.

Jag klarar mig.

Bara håll ut. Har du tur så slutar du som jag.

Vill du ha en cigg, gullet?

- Vad sa du? - Jag erbjöd dig en cigg.

Förlåt... Gärna, tack.

- Du är den femte som kallar mig det. - Och troligen inte den sista.

Det är en stor dag för dig.

Vi ses i morgon!

- Var hon där? - Nej. Har du börjat röka nu?

- Och hennes vän som var bartender? - Red? Nej, han var inte heller där.

De gav mig inte numret, men de ska komma in senare.

- Du kan vänta inne. - Helst inte.

Jag sov inget i natt. Om det är lugnt så slaggar jag i bilen.

- Är inte du trött? - Inte det minsta.

- Får jag låna din laddare? - Det är bara att ta för dig.

Fan.

Kom igen!

Kom igen nu!

För fan, kompis.

Varför lät du mig sova så länge?

Jag...

Jag måste nog ha somnat. Ledsen...

De borde vara här nu.

Okej då.

Fy fan...

Ska han bara ligga där, eller?

Natalie!

- Var är hon? - Har du inte sett Theresa?

- Inte sen hon var med dig. Var är hon? - Fan också.

- Vi letar också efter henne. - Nånting hände i går kväll.

- Vad fan har du gjort med min vän? - Ingenting. Jag lovar.

På festen var det en knarklangare som gav oss nåt och jag fick blackout.

När jag vaknade var knarklangaren, plånboksjäveln och din vän borta.

Nån har tömt hela mitt jävla bankkonto, och jag ska ta reda på vem det var.

Skulle vi komma hit och leta efter henne om vi hade skadat henne?

Snälla, hjälp oss.

Okej, som ni vill. Hur kan jag hjälpa till?

Jag tror att knarklangaren som gav oss drogerna nog vet vad som har hänt.

Och?

Vet du vem knarklangaren på festen i går kväll var?

- Är ni snutar? - För fan...

Nej, vi är inte snutar. Hur fan skulle vi kunna vara det?

Okej, jag känner honom.

Så bra.

Kan du ta oss till honom? Snälla?

Spänn fast er.

Kom igen.

Skit också!

Bra bil.

Ska vi ta min i stället?

DU HAR KOMMIT LÅNGT, GULLET

I DAG ÄR DIN STORA DAG!

Hörni!

- Hej. - Hej på dig med.

Vi har försökt hitta dig.

Här är jag.

- Är du verkligen det? - Vad då?

Är du det?

Är du det?

- Nu driver du bara med mig. - Ja, kanske en smula.

Men du lämnade mig här, så det är här du kan hitta mig.

- Din vän Natalie är orolig för dig. - Hon är en bra vän.

Vi försöker hjälpa henne att hitta dig.

Så gulligt.

Vi är väl höga, eller hur?

Varför säger du det? Verkar inte det här vara på riktigt?

Nej.

Det låter rimligt.

Stjärnorna har väl aldrig sett ut så här?

Stjärnorna har alltid sett ut så här.

De syns bara inte hela tiden.

Jag har tittat på stjärnor förut. De har aldrig sett ut så här.

Allt du ser är verkligt.

Med tanke på det jag sett i dag, är det en skrämmande tanke.

Hur som helst... I dag är ju din stora dag.

- Varför säger du så? - Vad då för nåt?

- Vad är klockan? - Nästan åtta.

- Det har gått sexton timmar. - Sen vad då?

Sen jag tog det där. Jag borde tänt av för sju timmar sen.

- Är du fortfarande hög? - Stanna här.

Richie bor här.

Han är ingen man jävlas med.

Om du fortfarande är hög, så får du skärpa till dig.

Han tål inte att knarkare kommer hit. Kan du hålla dig i schack?

Jag är ingen knarkare. Jag fixar det här utan problem.

- Det är under kontroll. - Visst, kompis.

Mår ni bra?

- Lägg av, jag mår bra. - Bara håll dig lugn.

Han kanske inte är hemma, men han ligger nog lågt efter festen.

Han är nog utmattad efter att ha slösat alla mina pengar.

- Vad gör du? - Ingenting. Förlåt.

- Kom igen nu. - Skit också, jag är rökt.

- Lugna ner dig, för fan. - Jag är lugn.

Nu kommer han.

- Vem är det? - Natalie.

- Vilka är de där snubbarna? - De är mina vänner. Det är lugnt.

Vi letar efter min vän Theresa.

- Fan. - Vad är det?

- Jag borde inte ha sagt det. - Låt mig sköta det här.

- Låt henne prata. - Jag tar hand om det.

Hallå där?

Fan också...

- Är ni snutar? - Nej, för fan heller.

Absolut inte.

Är du Richie?

- Nej, Lamont. - Okej, det här är Lamont.

- Lamont, är Richie här? - Kanske, kanske inte.

Men herregud, Lamont... Vi hörde ju honom skrika.

Vi vet att han är här. Jag måste prata med honom.

Okej då, bitches!

Ni ville ha Richie, så här har ni honom.

- Han är inte snubben. - Skit på dig! Inte du heller!

Jag menade inget illa.

Lugna ner dig nu.

Mr Richie...

...var det nån annan som sålde på festen i går?

- Ursäkta? - Festen vi båda var på. Minns du?

Du sålde mig ett gram.

Kola.

Avslöjad, bitch!

Det var ju i går kväll. Så klart jag minns dig.

Läget, kompis? Du hängde ju med min polare Natalie.

- Blir du överraskad nu? - Avslöjad igen, bitch!

- Läget, Natalie? - Hej, Richard.

Fan, nu minns jag.

Men jag minns inte den där bleka bitchen.

Inte min vanliga typ av kund.

- Vi letar efter min vän Theresa. - Får jag se?

Jag har inte sett bitchen. Och som svar på din fråga:

Jag hoppas verkligen att ingen annan sålde på den där festen.

- Hajar du? - Absolut.

Nån gav min polare nåt, så om du kan hjälpa oss...

Fy fan!

Du har tagit nåt förbannat bra, eller hur?

Vet du vad, kompis? Du kan komma in. Vi kan ge dig nåt som tar udden av det.

Det är lugnt.

- Nu går vi. - Jag kommer snart.

- Lyssna nu... - Jag kommer snart.

- Allvarligt? - Gå nu.

Gå.

Det är lugnt. Jag klarar mig.

Kan du hjälpa mig? Vad har du?

Kom in.

Det är går att ta udden av en drog med en annan drog.

Bara du vet vilken drog du redan har tagit.

- Vad då? Nu? - Ja.

Det var nån droppe på en djävulssked, och den smakade vidrigt.

Det hjälper mig inte.

Jag skulle sen kyssa... Tungorna skulle mötas.

Jag skulle kyssa nån annan så att den fördes över.

Jag vill hjälpa dig.

Men ge mig nåt att gå på. Var det uppåttjack, lugnande eller nån opiat?

Ibland är jag uppåt, ibland neråt. Snabb, långsam. Jag ser syner.

Jag reser i tiden. Vet du nåt om det?

Vi får gå igenom hela utbudet.

Jag ger dig gärna smärtstillande eller lugnande om det tar udden av det.

Min syrra sniffar fortfarande färgsprej ur papperspåse.

Hon dreglar lite, så hon kan vara efterbliven.

- Det är så hon tar udden av det. - Min kusin är utvecklingsstörd.

Seriösa knarkare kommer till mig, för jag är den där jäveln som vet.

Hajar du?

Bra.

Jag har alla möjliga piller.

Jag har extasy, molly, rödisar och lugnande åt dig.

Jag har även oxy eller moffe.

Jag har även ätbar cannabis.

Jag föredrar dem framför att röka.

Att röka är för fan vidrigt.

Man hostar, får slem och kläderna stinker. Det är äckligt.

En del påstår att man inte har koll på sina doser.

Till dem säger jag: "Skit på er!" Visst har jag rätt?

Vill du ha koll på dina doser, testa heroin.

En drog man verkligen måste hålla koll på.

Och vilken jävla dos. Den är perfekt.

Det är som att var omsluten i en skön, varm och saftig mutta.

Jag gillar mutta.

En del klarar inte en sån tripp. De måste ta udden av den.

Sjukhusen erbjuder metadon. Själv går jag hellre till roten.

Helt unik i sitt slag.

Meth!

Meth har lite dåligt rykte, inte helt oförtjänt. Inget för veklingar.

Därför föredrar jag oldschool-grejer.

Gammal hederligt jävla kokain.

Tyvärr är det inte billigt. Det är rätt dyra grejer.

Men det finns inget bättre om du vill få rätsida på det.

Saken är den, kompis, att det finns hundratals olika sätt.

Allt handlar om preferenser.

Lamont, ta hit vågen.

Vågjäveln står där.

Vad fan?!

Du kommer att dö.

Hej på dig, din lille rackare! Var kom du ifrån?

Hej svejs!

Där är du.

- Jag letar fortfarande efter dig. - Jag sa var du kan hitta mig.

Men jag vill hitta dig på riktigt.

- Jag är ju här. - Du vet vad jag menar.

Gör jag det?

Du vet, som häromkvällen.

- I verkliga livet. - Jaha, häromkvällen.

Var det verkliga livet?

- Var det ditt verkliga jag? - Det hoppas jag verkligen.

Du pratade om folk och deras löjliga tv-apparater,

även om du själv har en på väggen som du inte har råd med.

Där ser du! Bara att du vet det säger mig att du inte är verklig.

Då har vi det gemensamt.

Nej, så är det inte... Jag sa det, men inte för att jag inte tror på det.

Varför sa du det, då?

Antagligen för att jag trodde att du ville att jag skulle vara en sån kille.

Varför?

Varför?

För att... det är killen jag önskade att jag var.

Berätta mer om honom.

Han är en bra kille.

Han är det.

Han...

Han begår misstag ibland, men...

Han försöker jämt rätta till dem.

Men han vet inte alltid hur, bara.

Vad då för misstag?

Är det vad det här handlar om?

- Du tycker att jag lurade familjen. - Det är dina ord.

Jag gjorde bara mitt jobb.

Jag förtjänar inte att bli straffad.

Universum straffar en inte.

Ibland styr det en genom svårigheter för att i slutändan bara uppnå en sak.

Vad då?

Harmoni.

Bara du är uppmärksam.

Det som verkar kaotiskt är bara universum som skriver sig självt.

Det hjälper dig att finna din väg.

Det var det den där snubben sa. Aeolus. Han sa att jag skulle finna min väg.

- Var det därför du tog hans drog? - Jag tror det.

Vad fan tog du knarket för?

Vad har jag gjort?

- Du stal från en knarklangare, idiot! - Jag har inte stulit nåt.

För fan!

Ge tillbaka knarket, ditt as!

Du tog hans knark, Frank!

Vad fan är det för fel på dig? Betalade du för det?

- Jag har ingen plånbok. - Du dödade oss, din jävel!

Han närmar sig. Fan också!

- Förlåt, vi ska betala för knarket. - Fan ta er!

Vad gör du?

Herrejävlar!

Hör här, låt mig bara få förklara.

Snälla, skjut inte. Jag ser att min vän har gjort dig upprörd.

I sitt rus kan han ha glömt att betala för narkotikan han ämnade köpa.

Ingen i fordonet kände till denna överträdelse, tillika min vän här.

Han har haft en jobbig dag på grund av en okänd substans.

Men viktigast av allt...

Vi är beredda att ersätta dig för drogerna som min vän oavsiktligt glömde betala.

Tack och lov. Då var allt bara ett stort missförstånd.

Vi fick intrycket av att vi måste döda såna as som ni.

Nej, det finns inga as här som behöver dödas.

Men faktum är...

Jag vet att tid är pengar. Pengar är tid, så jag vill återgälda dig.

- Och dessutom sköt du två kulor. - Åtminstone.

Vi avrundar väl uppåt till fyra. Kulor är dyra, så du ska få nåt för dem.

Hur mycket för att lösa allt det här?

237 465 dollar.

I runda slängar.

Så...

Okej då.

När han snodde knarket tänkte jag: "Jag blir nog tvungen att döda aset."

Antingen har han fått ett psykotiskt anfall eller så ska han råna mig.

Jag går och hämtar pistolen för att lära dumskallen en läxa.

Men när jag vänder mig om har han stuckit med hela mitt lager.

Snälla, vänta!

Jag vet inte hur den lille skiten kom undan, men det ska inte hända igen.

Det kan jag inte lova.

Okej...

Frank.

Var är mitt knark, grabben?

Jag är hemskt ledsen, men det vet jag inte.

Jag har ingen aning.

Okej då.

Lyssna nu.

Jag vet att ni inte har pengar för att lösa det här.

Men eftersom du tog hit de här idioterna från första början,

så håller jag dig ansvarig. Förstått? Du är den första som ryker.

- Vänta, jag kan fixa pengarna! - Jaså? Har du redan sålt knarket?

- Jag vet inte var det är. - Skit i det här.

Men jag kan fixa fram pengarna. Snälla, skada henne inte.

Ring min fru. Hennes föräldrar är rika aktieägare.

De har gott om pengar. Min fru kan komma hit med lösensumman.

Lösensumman? Jag håller er inte gisslan.

Du stal av mig. Det är jag som är offret här!

Absolut, helt klart. Och därför är vi skyldiga att ersätta dig.

Ge mig bara min telefon så ska jag ordna det. Jag lovar.

Lamont ringer upp. Förstått?

Inga dumheter som att du råkar ringa polisen.

Jag lovar.

- Vad har du för kod? - 6969.

- Är du tolv, eller? - Mitt måltidskortnummer i college.

- Vad heter din fru? - Är du inne i kontakter?

Ja, jag är inne i... Jag vet hur man använder en telefon.

Förlåt... Hon heter Cheryl.

Det ringer.

- Inga dumheter nu. - Jag svär.

- Vad fan vill du? - Cheryl, tack och lov!

- Hur vågar du ens ringa mig? - Älskling, sluta skrik nu.

- Vet du vad klockan är? - Jag vet att det är sent.

Du måste göra mig en stor tjänst. Det gäller liv och död.

- Vårt äktenskap är över. - Bokstavligt talat.

- Vi har inte ens sex längre. - Tyst nu, älskling! Lyssna nu.

Du ska ringa dina föräldrar och be dem om 240 000 dollar.

Fråga inte varför, men får jag dem inte snart så kommer folk...

Din jävla idiot! Lycka till!

Älskling?

Cheryl?

- Hon la på. Jag ringer upp. - Skit i det här!

Vänta! Jag ringer upp henne igen.

- Nej, vänta! Gör det inte! - Frank, det är dags nu.

Hördu, Richie!

Jag är här.

Kul att du är här.

Hördu, Frank!

- Du har visst haft din stora dag. - Vad fan har du gjort?

Vad fan var det där för drog?

Tror du fortfarande att du är hög? Frankie, gullet. Du är förvirrad.

Vad fan är det som händer? Är nåt av det här på riktigt?

- Varför gör du så här? - Du kommer att rätta till allt.

- Vad då för nåt? - Harmoni, gullet. Harmoni.

Fan ta dig och den förbannade harmonin! Folk är i riktig fara just nu.

Vänta lite, jag är i nuet. Det här är inte nu.

Jag löser det. Natalie och Jeff är här på festen nu.

Varnar jag dem så kommer det inte hända.

- Frank! - Vad är det?

- Tror du att du är här nu? - Mer mumbo jumbo.

Se på ditt ansikte så förstört det är.

Du kan inte förändra det som redan har hänt.

Frank, kom hit. Du måste sätta dig ner.

Nu får du tamejfan sätta dig.

Fan...

Du är nästan där.

Universum försöker säga dig nåt.

Allt du behöver göra är att vara lite uppmärksam.

Vad i helvete...?

- Är det din plånbok? - Så klart.

Den lär du behöva.

Okej.

Mina vänner är i stor fara just nu.

Jag ber dig.

- Jag behöver din hjälp. Snälla... - Vad tror du vi har gjort hela dagen?

Du måste inse när folk försöker hjälpa dig, gullet.

Gullet.

- Gullet. - Gullet!

Okej, folk som du.

Folk som du.

Vad ska jag göra? Snälla, säg vad jag ska göra.

Bara lyssna.

Lyssna på vad då?

Hej, gullet!

Det där var din signal att sticka.

Lycka till, Frank!

- Hej, gullet! - Vad heter du?

- Vad hände med ditt fejs? - Jag ska visa dig. Så här!

Okej, onsdag.

Så det är i morgon bitti. I går, menar jag.

I morgon efter festen, men i går efter i dag.

Så det är i morgon just nu. Jag är med.

Varför är jag här? Tänk inte för mycket nu, Frank.

Vad har jag? Vad visar det här mig?

Vad har redan hänt?

Okej.

Är du vilse, gullet? Behöver du hjälp?

Minns du mig?

Ja, du var i baren i går kväll.

- Jag minns dig. En cigg? - Nej. Har du tid en minut?

Jag behöver din hjälp. Jag lovar att kompensera dig.

Fin klocka. Funkar den?

Ja, du. Jajamän.

- Vad fan är det där? - Var fick du klockan ifrån?

Jag kan inte förklara det nu, men ni får lita på mig.

Snart kommer nån att knacka på dörren och ställa allt till rätta.

Fan.

- Skit i det här! - Vänta nu!

Din luriga bitch.

Vad fan är det där?

Dina pengar.

Gå och titta!

Det var som fan!

Jag vill aldrig mer se er igen, era svin.

Vänta, Natalie!

Natalie, vänta lite!

Bara vänta lite.

Förlåt, det var inte meningen att dra in dig i det här.

Du måste göra mig en stor tjänst. Ser du Theresa, så be henne ringa mig.

Snälla.

Inser du inte vilken katastrof till människa du är?

Du fick oss nästan dödade.

Jag dog nästan. Och för vad då?

För att du skulle hitta din plånbok?

Du vet väl att banken kan ersätta dina kort?

Så varför skulle jag nånsin låta min bästa vän ha nån kontakt med dig?

Men du tänkte inte, för det enda du bryr dig om är vad du vill ha.

Natalie?

Theresa?

Var fan har du varit?

Jag träffade nån kille på festen och min mobil dog.

Jag sov i bilen som en hemlös.

Är det killen från baren?

Vad har hänt med hans ansikte?

Jag orkar inte... Hoppa in så berättar jag.

Vi kan åka nu.

- Släpper du av mig på kontoret? - En snabb fråga.

Varifrån fick du pengarna?

Jag belånade huset igen,

övertrasserade mina kreditkort

och tömde alla mina konton.

Medan vi var fastbundna skrev du på papper för att belåna huset,

löste in checken och lät en uteliggare leverera pengarna.

Ja, en hemlös.

Nåt i den stilen.

Hur fan gjorde du det?

Jag betalade honom 10 000, direkt ur påsen.

- Han är en ärlig kille. - Uteliggaren är en ärlig kille.

- Den hemlöse. - Den hemlöse. Förlåt...

Du pratar om honom som om han vore den svåra biten att förstå.

Tja, det är väl den enda biten som jag kan förklara.

Visst.

- Vad gjorde du av knarket du stal? - Ingen aning.

Jag minns inte ens att jag tog det.

- Kommer det att hända hela tiden nu? - Nej, jag...

- Jag tror inte det. Jag har klurat ut det. - Då så.

Förlåt, men det är över nu.

- Min bil är sabbad. - Jag ska betala dig...

- Du har inte pengar till det. - Ja, det är sant.

- Jag kör dig till kontoret. - Tack.

Sen drar jag till en bar och dricker tills allt det här klarnar.

Du får gärna följa med, men jag tror att du har en del att reda ut.

Du måste verkligen reda ut det här. Jag vill att du förklarar det här för mig.

Det skulle jag också behöva.

Vänta!

Vad vill du ha?

En underskrift.

Och en uppdatering om försäkringspremien.

Vad är det här?

Vart tredje år måste de anställda se över sin försäkring

och uppdatera sina förmånstagare. Ni har varit här i sex år nu.

Gratulerar.

Ni är nu berättigad till en platina hälso-och livförsäkring.

Vad är det?

Det är premiumförsäkringspaketet för långtidsanställda.

Det har lägre självrisk, bättre sjukförsäkring

och en livförsäkring på fyra miljoner för din familj.

Den är enbart för företagsledare. Visst låter det bra?

Vad behöver jag göra?

Längst ner fyller ni bara i namnen på er fru, era barn och föräldrar

eller nån som ni vill ska få pengarna.

- Min fru, alltså? - Javisst.

Toppen.

Du, Helen...

- Jo, Helen... - Er fru har lämnat ett meddelande.

Kan du läsa det? Jag har sprängande huvudvärk.

- Det är inte så lämpligt. - Snälla Helen, jag ber dig...

Så kinkig.

"Frank, din sjuke fan."

"Banken berättade vad du gjorde."

"Hoppas du har roligt med pengarna och din nya lilla hora."

"Pappa hade rätt om dig."

"Jag flyttar till mina föräldrar i New York."

"Hoppas din kuk trillar av."

"Vi ses i domstolen, din jävla skit." Cheryl."

Det är helt rimligt.

Jag har varit gift länge.

När jag gör fel hjälper det mig att inse

att jag vill ställa saker till rätta, även om jag inte vet hur.

Är det allt som krävs?

Jo, men man måste även göra det.

Bara ord räcker inte så långt.

Just det.

Fina blommor. Firar ni nåt speciellt? Fyller du år?

Nej, de är till från mr Jonas. Det är nationella sekreterardagen.

Han är en sån bra chef.

- Var inte det i går? - Nej, det är i dag.

Jag såg en skylt om det i går.

Det var nog en påminnelse att göra nåt fint för nån.

Det var inte i går. Det var i dag.

Det är i kväll.

Den här låg i ert fack.

Den blev kvar i konferensrummet.

Jag har ingen penna.

Universum bistår.

Då så.

Har posten redan gått i dag?

De hämtade den just, men om ni skyndar så.

- Jag vet vad jag ska göra. - Det måste kännas skönt.

Grattis på nationella sekreterargrejen!

- Vi föredrar administrativ assistent. - Visst.

Mike.

Frank! Jisses, vad har hänt med ditt ansikte?

Jag sa ju att jag blev rånad.

- Igen? - Ja, nåt i den stilen.

- Är det din nya försäkringspremie? - Jag är inte klar än.

- Den är toppen. - Jag måste bara avsluta.

Den...

- Vi behöver ta ett allvarligt snack. - Jag håller med. Vi kan...

Lyssna på mig, din lille kuksugare. Jag vet vad du planerar.

Om nån försöker håva in premien,

så kommer jag att slå tillbaka med alla advokater jag har.

Jag kommer att muta domare och ändra lagar.

Helvetet ska frysa över innan vi betalar ut ett enda ruttet öre.

Mr Jonas.

Du vet, Frank...

Jag vet att du har haft det jobbigt. Det ser ut att ha tärt på dig.

Jag ska ge dig en chans.

Riv premien och kom till jobbet som vanligt i morgon

eller skriv under den, vilket absolut inte förändrar ett dyft.

Förutom att du måste lämna in din avskedsansökan.

Idiot!

Jag trodde att det var svårare.

Att göra det rätta verkar alltid så svårt.

Men när det är dags att göra det, känns det helt naturligt.

Universum vet vad det vill ha. Det vill ha balans.

Att motverka det gör livet kaotiskt, men när man väl släpper taget,

om det man tror att man vill ha eller tror att man behöver,

då blir allting så klart.

Även det riktigt svåra blir lätt.

Håll ut, kompis. Jag är på väg.

Hela livet består av val. Vem man gifter sig med,

hur man klär sig, vad man har för yrke och vad man äter till frukost.

Alla val har sina konsekvenser och belöningar.

Men ibland återspeglas inte alltid syftet i ens val.

Frank?

Ibland återspeglas syftet i andras konsekvenser.

I dag godtar jag min roll i universum.

Jag är ödets hammare, och jag ska återställa balansen.

Frank!

Det här är min stora dag.

- Fan! - Oväntad tvist.

Se upp!

- Hej på dig. - Hej på dig med.

Jag har letat efter dig.

Här är jag.

Har du äntligen listat ut det?

- Ja. - Det tog sin tid.

Jag insåg att tiden är ett mer relativt begrepp än jag trodde.

Det tog sin tid.

Jösses, stjärnorna ser overkliga ut.

Han var på väg över för att hjälpa till

och för att se om nån hade blivit skadad.

Jonas kom från ingenstans.

Han hade ingen chans att se det.

Jag beklagar det som hände din vän.

Vi kände att idioten stank sprit. Vi ska se till att han får betala.

Han har ändå systemet på sin sida.

Han behöver nog bara ta ett par körlektioner.

Det brukar jämna ut sig i slutändan.

Man får det man förtjänar.

Översättning: Lisa Di Biaggio