Original subtitles

Släpp mig!

Lisha!

Få ut henne!

Jag kräver ingenting. Du väljer, men ingen annan kan hjälpa henne.

Nej, Eva...

–Är det rätt att döda oskyldiga? –När är det kisspaus?

Kerima!

Varför ville du ta med Lisha till Syrien?

–Jag ville inte det. –Vem var det, då?

–Hej. Är du Ibrahim Haddad? –Stanna! – Ta andra vägen.

–Hur visste ni att jag var här? –Jag kan inte berätta nu.

Husam, jag är stolt över dig. Du ska bli martyr.

Det är dags. Abu Jibril gav signalen.

En medarbetare har utlyst rikslarm på Emil och Jakob Johannisson.

Det ska inte utlysas rikslarm på dem. Uppfattat?

Berätta för mig om terrorattentatet mot Sverige!

Jag vet hur vi ska hitta Fatima.

VÄCKNINGSSIGNAL

Klockan är 06.30 och det blir lokala nyheter med Daniel Furman.

Länets skolor behöver rustas upp för över 2 miljarder kronor...

–Kan du hjälpa mig? –Mm.

Svara, Eva...

–Hallå, Pervin. –Husam ska dö, bli självmordsbombare.

Det kan bli när som helst. Och då kommer de att låsa in mig och Lisha.

Jag kan inte fokusera på det nu, attacken är i dag.

–Attacken är i dag, Pervin. –När då?

Jag vet inte. Du måste hjälpa mig att ta reda på när.

–Men hur ska jag göra det? –Jag vet inte, lös det bara.

Eva, snälla. Jag kan inte.

Jag hjälper inte dig hem om inte du hjälper mig nu.

–Ta reda på när och var! –Va...? Vad då, vad säger du?

Du hörde vad jag sa.

–Du fick mig att gå tillbaka. –Jag skiter i det nu.

Jag hjälper dig inte hem om inte du hjälper mig nu.

Eva, Eva...

–Ursäkta... –Ja.

Har ni hittat en blå ryggsäck?

–Sa du det? –Ja.

–Hur kan du säga så? –Det fattar du väl?

Jag hade hellre låtit henne dö om det stoppade attentatet. Var är du?

–På väg till jobbet. Är du i stan? –Nej, under en motorväg i Västberga.

–Varför det? –Hela stan är ju full av poliser.

–Jag vet inte vart jag ska ta vägen. –Ja. Västberga!

Boarding med flight BK632 till London Heathrow.

Välkommen till Viktoriasalen. Varsågod.

Varför vänder han sig bort från mig?

Jag ber och jag ber. Men han bara vänder sig bort från mig.

Jag vill inte dö.

–Jag vill inte dö... –Vi måste härifrån.

Hur då? Hur?!

Jag har kontakt med svensk polis.

Jag har hjälpt dem, det är därför jag har mobilen.

De kan hjälpa oss att fly.

De måste rädda mig...

De måste rädda mig.

Okej.

De kan göra det.

Men då måste du berätta om attacken. Om Resenären, om alltihop.

–Om du berättar, hjälper de oss hem. –Okej... Tack!

MOBILSIGNAL

–Hallå! –Klockan 11 sker tre attacker.

De ska spränga planet mot London, och sen på nåt möte i Viktoriasalen.

–Och skjuta i en tunnelbanestation. –Vilken station?

Globen. De går in från var sitt håll och skjuter mot alla där.

Vänta, låt mig bara få ringa! Vänta!

Vänta, vänta! Det är ett terrordåd!

–SOS Alarm. –Ett terrordåd! Vänta!

–Det är ett terrordåd! –Släpp telefonen!

–Uppge namn och varifrån du ringer. –Ut ur bilen! Lägg dig ner!

–Är du kvar? –De ska spränga planet till London!

–Lugna ner dig. –Släpp telefonen!

De ska skjuta...

Du tar den ingången, och jag går in från andra hållet. Okej?

–Det är nu det händer, Jakob. –Vad är det första du ska göra?

Skjuta mot dörren, kasta in granaten, gå in och skjuta.

Precis. Alla du ser. Ta det bara lugnt.

Sen möts vi där på mitten.

Polis! Ligg still! – Ta vapnet!

Ligg still! Ligg still!

Säkrat vapen. – Vänd dig om, visa handflatorna!

Ner på mage! Ner på mage!

Du behöver inte trycka mer. Inget kommer att hända.

Det är över nu.

–Sätt dig ner. –Få fast de där bara.

Sätt dig.

–Båda bröderna utslagna. –I vilket tillstånd är de?

En har omkommit. Tillståndet för den andra är oklart.

–Mariestad 2, är ni klara? –Svar: ja.

–Viktoriasalen utrymd. Inga civila. –Uppfattat.

–Mariestad 3, var är Resenären? –Några minuter från Viktoriasalen.

...ett dröjsmål på ett år.

Nu rapporteras det om en skottlossning vid Globen.

Mariestad 5 här. Det är uppfattat, vi avvaktar.

Det handlar alltså om en eventuell skottlossning vid Globen.

–Vafan...? –Helvete!

–Kör, kör, kör! –Han kör västerut på Telefonvägen.

–Vad händer? –Han måste ha upptäckt oss.

–Hur upptäckte han er? –Ska vi försöka hejda honom?

Följ bara efter. Bomben i bilen är jävligt instabil. Ingrip inte!

Okej, uppfattat.

Han är i ett garage på Selmedalsvägen.

Stanna där och invänta förstärkning.

Säkra byggnaden. Invänta förstärkning.

–Status på Resenären? –Ingen kontakt. Utgångarna säkrade.

Gå ut med signalement och utrym byggnaden.

–Status? Var är bombgruppen? –På plats inom 20.

–Sen kan vi söka igenom byggnaden. –Sätt fart nu!

Hej! Jag är din granne här under. Du råkar inte ha en vattenläcka?

Alfa, våning 1. Beta, våning 2. In, in!

Här borde det vara helt torrt. Vi tittar väl vid tvättmaskinen, då.

–Polis! Öppna dörren! –Vad händer?

–Utrym fastigheten. Hur många är ni? –Tre.

Kom igen.

Jag har precis fått stambytt.

KNACKNING

Polis! Öppna dörren!

Öppna dörren, huset ska utrymmas!

Öppna! Fastigheten ska utrymmas!

Markera!

Alla måste lämna byggnaden.

Den måste omgående evakueras.

Alla måste lämna byggnaden. Detta är polisen.

Huset måste omgående evakueras.

–Börja tömma angränsande hus. –Det är påbörjat.

Var befinner sig grupp 3? Jag vill ha en ETA på dem.

Vi lämnar fastigheten. Det är risk för explosion.

Håll till höger. Lämna fastigheten.

När en bomb detonerade i södra Stockholm i dag–

–hade terrordådet redan misslyckats.

Men den ursprungliga planen beskrivs som extremt sofistikerad.

Man skulle attackera tre olika mål samtidigt.

Men alla attackerna avvärjdes i sista stund av Säkerhetspolisen.

I hela Europa jagas nu 25-årige Ibrahim Haddad–

–som tros vara hjärnan bakom planen.

Född och uppvuxen i Sverige, med en egyptisk far och en svensk mor.

Han misstänks för att ha förberett dagens avvärjda terrorattacker–

–och ha uppträtt under en rad olika identiteter–

–bl.a. som George Barakat och Mustafa Brahimi.

–Polis. –Du är anhållen...

I studion har vi Kristin Hägglöf, biträdande Säpochef.

Ni nämner ett sent tips. Var det slumpen som räddade oss?

Nej, detta är resultatet av ett lång- siktigt, systematiskt spaningsarbete.

Men det avgörande tipset kom sent.

–Vad kan vi lära av dessa händelser? –Att Sverige är oerhört sårbart.

Vi är en strategisk måltavla för internationell terrorism–

–och vi får inte vara naiva.

Naiva? Det var alltså det budskapet ni ville få ut?

Att svenskarna är så jävla naiva, och bara Säpo kan skydda oss?

–Mm. –Vilken jävla lögn.

Du har vetat exakt vad som skulle hända i flera månader, är det så?

–Stämmer bra. –Och Arlandas säkerhetstjänst likaså?

Självklart. Vi har ett utmärkt samarbete med dem.

Ni ville inte stoppa det.

Vet du vad alla i det här huset hatar? Va?

Att spana i månader på jihadister, och när vi stoppar dem, vad händer?

De blir frikända. Eller åker dit för förberedelse och är ute efter 3 år.

–Men det du gjort är olagligt... –En riktig polis hade jublat nu.

Om du hade följt order och litat på dina befäl.

–Ni försökte döda mig! –Det är det du tror?

Ni dödade ju Dolores.

Dolores dödades av Jakob Johannisson. Han trodde att hon var du.

Vad då Jakob? Hur kunde han hitta mig?

Genom bilregistret, antar jag.

Det är ditt fel att Dolores är död.

–Men varför sa ni inget? –För du hade gjort som mot Lorentz.

Du hade förstört operationen, aldrig hållit käften.

Och Abu Jibril?

Jag vände honom först. Jag har drivit honom i två år, själv.

Ingen annan har känt till honom. Han har gett oss allt.

Tack vare honom har vi kunnat följa varje steg Ibrahim Haddad har tagit.

Du har ett val. Antingen går du ut och berättar allt du vet.

Inget kommer att hända, ingen tror dig. Och du hamnar i fängelse.

Eller så väljer du att agera lojalt, och då släpper vi allt vi har på dig.

–Vad har hänt? –Vi misslyckades.

–Polisen väntade på dem. –Tog de Resenären?

–De jagar honom. –Varför ringer han inte?

Han kommer inte att ringa. Han vet att min telefon är avlyssnad.

–Polisen visste allting. –Hur kunde de veta?

–Nån har förrått oss. –Nån i Sverige?

Nån här.

Han har aldrig haft tron på riktigt, aldrig passat in.

Han hjälpte polisen för att fly. Jag visste egentligen, men var för svag.

Omar, säg vem det är.

Ahmed.

Vad gör vi nu?

Ber till Allah att emiren förlåter oss.

Hallå? Eva?

Hej, Pervin. Du...jag ska hämta hem dig nu.

–Va? Är det sant? –Ja.

–Lovar du? På riktigt? –Ja. Jag kommer ner och hämtar er.

Okej. Tack. Tack, snälla. Tack.

Se till att ha passen redo och packa bara det nödvändigaste.

Ni är snart hemma, Pervin.

Okej.

Tack för skjutsen.

Du har journumret till familje- enheten. Ring oss när som helst.

Och så har du numret till ungdoms- akuten också. Ha det bra nu, Kerima.

SMS-SIGNAL

SMS-SIGNAL

Ibbe!

–Ska jag göra pasta? Jag är skitgrym. –Är det sant? Du är bäst.

Jag vet.

SMS-SIGNAL

–Det är Sulle. Vad ska jag svara? –Får jag den? Ge mig telefonen!

–Vad gör du? –Du ska inte ha kontakt med Sulle.

Eller någon annan överhuvudtaget. Av säkerhetsskäl.

–Förstår du? –Mm.

–Lova. –Jag lovar.

Varsågod.

Det jag och Sulle skulle göra får inte äventyras.

–Så ni har snackat med varandra? –Jag och Sulle?

Ja, vi pratar rätt ofta faktiskt.

–Vad pratar ni om? –Vi har stora planer på gång.

Jag tror det är bäst att du inte vet.

Jag ska visa dig.

Så där. Håll med båda händerna. Den här under, för stöd.

Den ska vara lite nedåt, och så rör du bara på fingret. Bam, bam.

–Förstår du? –Mm.

–Whoa... Nej, nej, nej, nej, nej. –Varför inte?

–Vad ska du ha mig här för, då? –Jag behöver dig, jag tycker om dig.

Ta hit Sulle i stället. Det är ju henne du vill ha.

–Du vill inte vara med på det här. –Hur vet du det?

–För jag vet det. –Hur?

För du är inte beredd att dö.

Och så låser vi.

–Går det inte att ta av den? –Nej.

–För att man inte ska kunna fega ur. –Precis.

Här har du en klocka, så du vet när det är dags.

–Det blir en "Baghdad party pooper". –Okej...

Först kommer det att finnas mest folk framför scenen.

Och där kommer du att stå. Där kommer du att spränga dig.

Shit...

Det blir total panik. Alla springer mot utgången, och där står Sulle.

–Där kommer hon att spränga sig. –Fuck...

Sen kommer all sjukvårdspersonal, räddningstjänsten–

–och jag, klädd som sjukvårdare.

–Och då spränger jag mig. –Shit...

Som man gör i Bagdad.

Men...hur sprängs vi?

Det är jag som spränger oss, med min mobiltelefon.

–Vad är det för konsert? –Det är nån gala för tonårsflickor.

Såna som du.

Du fattar att de kommer att döda oss, va? Piska oss till döds på marknaden.

Ät, Lisha.

Vi kommer att hamna i helvetet.

En svensk polis? Du fattar att hon kommer att sätta dit oss, va?

Vi hamnar i fängelse.

Och tror du att Lishas föräldrar vill se henne igen? Va?

–Fan. Tror du det, va? –Tyst nu!

Hon är död för dem. Vi kommer att hamna i helvetet.

Den under.

SMS-SIGNAL

Hon är snart här. Kom.

–Har du passen? Pengarna? –Ja.

–Papperen? –Ja, allt.

Så, älskling.

KNACKNING

–Hon är här. –Okej.

Okej. Så, kom nu, skatten.

Kom, kom, kom.

Lisha, det är dags. Dra upp dragkedjan.

Öppna dörren, mannen. Det är Omar.

Det är Omar, Husam. Öppna!

–Får jag komma in? –Välkommen. Absolut, broder.

Slå dig ner.

Vill du ha te eller nåt? Inget?

–Vad kan jag hjälpa dig med, bror? –Du vet varför jag är här.

Du ska med till fronten. Du ska bli martyr nu.

–Ge mig 30 minuter, Omar. –Nej.

–Snälla. Ge mig 30 minuter. –Jag sa nej!

–Varför? –Din fru kommer att hindra dig.

–Jag svär, Omar. –Nej, Lisha...

Tro honom inte! De har snackat med polisen.

Jag kommer aldrig att åka hem!

Du ska dö. Du ska brinna i helvetet!

Pervin? Pervin?

Hon är skjuten i ryggen!

Lisha... Lisha, hej.

Är du okej? Är du skadad?

Jag heter Fatima. Jag är polis från Sverige. Jag ska hjälpa dig.

–Vi ska hem. –Jag är redan hemma.

–Din familj väntar på dig. –De är inte min familj längre.

Du kommer att brinna i helvetet! Du kommer att känna Allahs hämnd!

–Pervin, snälla, säg nånting. –Kom igen, vi är snart vid gränsen.

–Pervin, håll ut. –Vi är snart vid kontrollen.

Håll dig vaken, kom igen.

Nej, nej, nej...

Pervin, vi är snart klara.

Såja.

Åh, Pervin, vi åker! Vi åker, Pervin! Kom igen.

–Håll dig vaken. –Vi är snart framme.

Lite till, Pervin. Okej...

Åh, Pervin, vi åker!

Okej, okej...

Eva...vi gjorde det. Vi stoppade hela skiten.

Jag heter Fatima.

Vi är snart där, Pervin. Håll ut, vi är snart där.

–Latifa... Får jag lukta på henne? –Där är mamma. Så.

–Håll henne vaken. –Pervin! Pervin!

–Håll ut, snälla. Vi är snart där. –Pervin...

Vi ska hem nu. Vi är på väg hem nu. Allt blir bra igen, jag lovar.

Pervin, snälla, vakna!

Pervin, snälla!

Vi är snart hemma, Pervin.

Pervin, snälla, håll ut. Se på mig. Titta på mig, Pervin!

Pervin! Pervin! Snälla Pervin!

Pervin, snälla, snälla... Pervin!

Pervin!

Pervin!! Snälla, vakna!

Tack.

SMS-SIGNAL

Hallå.

Jag hör inte.

Vänta, jag hör ingenting. Vänta.

–Hallå? –Är du här?

–Vad menar du? –På konserten.

Vilken konsert? Vad pratar du om?

Inte jag. Vem har sagt det?

–Ibbe. –När då?

Nu, om 5 minuter. Jag har västen på mig.

–Vi ska ju dö tillsammans. –Jag ska inte dö.

–Han ljuger. Han har lurat dig. –Men han ska också dö.

Nej, han har lurat dig. Han har lurat oss allihop.

–Men...han sa... –Snälla, försök ta av dig västen.

Kerima, du måste ta av dig västen. Snälla Kerima...

Kerima!

Svara, Kerima! Svara, Kerima!

Kerima...Kerima...

–Det går inte, det är ingen idé. –Snälla, försök.

Försök, Kerima.

Det här är en bomb. Ni måste springa, det här är en bomb!

–Hallå. –Hallå! Var är du?

På toa. Jag sa åt alla att springa.

Kan du vara med mig?

–Snälla? –Ja, jag är med dig.

Kerima, hallå?

Är du kvar?

Vet du vem jag såg på konserten?

Nej.

Melek. Du vet, han i 9B. Han är så fucking snygg.

–Nej, han är bara creepy. –Han är skitsnygg.

Du är sjuk, Kerima. Joseph, han är snygg.

Han är värsta tönten.

–Han är ingen tönt. –Jo, det är han. Vet du vad han...

Textning: Ulrika Jansson Båving Svensk Medietext för SVT