Original subtitles

Downloaded from YTS.BZ

Official YIFY movies site: YTS.BZ

Jag kan inte göra nåt.

Det finns inga fler båtar idag, tyvärr.

Vi vet alla hur det här slutar.

Låt oss hoppa till biten då du säger "ja".

Hon har rätt. Du kommer ha kul, även om du inte vill det.

Du bekräftade inte. Båten är borta.

-Ja. Men du har fler båtar. -Hur mycket kostar den?

Kan du få bort Adrienne och Greg, älskling?

Okej.

-Vi sätter oss ner. -Varför då?

Ursäkta dem.

Du kommer att ha kul med oss.

Den större båten kanske är ledig?

Jag hade gärna sett dig vid rodret på den bjässen.

Kom här, älskling.

Ge mig lite.

Ser du dem?

Lugn, James. Det är Thailand. Ingen bryr sig om offentligt hångel.

Ja. Ledsen att din tjej kastrerade dig.

-Stort ord, nykomlingen. -Phi Beta Kappa, kompis.

-På ASU. -Okej.

Kan vi inte bara köpa bärs och dra till stranden?

Lugnt, Greg.

Du vet tydligen inte vad Max-magi är.

Hon är så rolig!

-Kom. Båten ligger här borta. -Ja.

Max-effekt!

Du är fantastisk, Max.

Tack.

-Bra gjort. -Ingen bokning, inga problem.

Du vet att jag hatar logistik.

Hej, vännen. Hej.

Hej, vännen.

Vilket monster.

Han är inte så farlig.

Vänta på mig!

Det händer bara en gång i livet.

Är det ett riktigt jobb?

Ja. Med badkollektionen från Sabrina Carpenter.

Hennes investerare känner min pappa.

Jag ska sköta deras sociala medier,

och om två år styr jag alltihop.

Gillar du ens Sabrina Carpenter?

Jag gillar att ha kul.

Vad tänker du?

Det är coolt.

Men New York har varit planen hela året. Det var det vi bestämde.

Men du ska till LA nu och det ändrar allt.

Jag lever i nuet.

Jag tar den här chansen och du ska följa med.

Jag tackade precis ja till jobbet jag har slitit för.

Jag kan inte dra.

Du drar inte.

Du ställer om.

Du är så rolig.

Jag menar…

Vad ska jag jobba med?

Var ska jag bo? Jag känner ingen i LA.

Du känner mig, det är allt du behöver.

Du och jag tills stjärnorna slocknar.

Slutpratat om LA och New York. Kan vi simma?

Jag måste visa amatörerna hur man spelar Flip Cup. Simma du.

Själv?

Du är med i mitt lag, Adrienne!

-Okej. -New York är över. Tro mig.

Ta en shot.

Herregud.

Nej! Jag ska döda dig!

Kör åt mig. Jag måste kissa.

Okej.

Herregud.

Ja.

Hämnd serveras bäst kall.

Nej.

Vi måste åka tillbaka nu.

-Var är den andra tjejen? -På toaletten.

-Så ska det se ut! -Dra åt helvete, Greg. Hur…

Hallå! Kom tillbaka!

Hallå! Jag är kvar! Herregud!

Hallå!

-Greg, Greg, Greg. -Hallå!

Hallå!

Jag är kvar här! Herregud!

Kom igen.

Herregud. Släpp mig!

-Kom igen! -Herregud! Här!

Var är Sara?

Va?

Var fan är Sara?

Stanna båten!

Förlåt. Vi visste inte.

Hur många var det?

-Allihop. -Det är typiskt Thailand.

Ni lämnade mig.

Jag visste inte att du var i vattnet. Eller att vi åkte.

Jag visste, men jag var förvirrad,

-kaptenen frågade mig… -Jösses, Greg. Tack.

Sluta.

Sluta bara.

Du klarar dig.

Tack och lov. Eller hur?

Du klarar dig. Jag ska ta hand om dig.

Vi borde åka. Det är sent.

Förlåt.

Tack.

Hugg in, allihop.

Okej.

Jag är så arg.

Jag ska såga båtsnubben på Yelp.

Det är ingens fel. Det hände bara.

Att lämna kvar någon är väl inget

som bara händer?

Det handlar om vanlig säkerhet.

Kolla att alla är med. Det är A och O för kaptener.

Jag kan få min pappa att stämma honom,

eller skicka ett brev och skrämma honom.

Klandra inte honom.

Okej. Du har nog rätt.

Det var en sån där hemsk händelse där allt gick snett.

Vi festade och du var någon annanstans.

-Det var högljutt… -Det var ingens fel.

Förutom uppfinnaren av Jägermeister.

Eller hur?

Kan vi ge dem en dålig recension?

-Bra idé, älskling. -Tack.

Jag glömde tiden.

-Jag trodde att du var på båten. -Det var jag inte.

Jag ansvar inte för allt och alla.

Sedan när?

Njut av middagen.

Jag ville bara ha en trevlig middag.

Stanna och ha det då.

Det är inte ett alternativ.

Jag vet att vi lämnade dig att dö ute på öppet hav,

och nu är du täckt av utslag, men glöm inte det riktiga offret.

Max.

Ni har varit helt oskiljaktiga ända sedan andra ring.

Jag tror att avståndet mellan LA och New York

kan göra er gott.

LA är väl okej?

Jag gillar köpcentrum.

Eller flytta till New York.

Gå din egen väg.

-Förlåt att jag glömde dig. -Förlåt att jag blev arg.

-Förlåt. -Jag är ledsen.

Tack.

-Förlåt att jag behövde kissa. -Jag med.

Det är inte första gången

Adriennes blåsa har orsakat problem.

-Du anar inte. -Han har rätt.

Greg är som en labrador, eller hur?

Eller en Golden retriever?

Han höll i båda på sin Bumble.

-Jag vet. -Kul att du tog med honom.

Han duger, i nuläget.

-Tänker de kyssas? -Det ser ut som det.

Jag måste få en bättre titt.

-Ja. På dem. -Gå.

Förlåt för idag.

Det gör inget.

-Det är okej. -Jag försöker ta ansvar.

Jag vet att jag har en dålig vana

att bara dundra på.

Det är inte bara du.

Jag har inte heller varit mig själv.

Din pappa.

-Ja. -Ja.

Han backpackade här en gång.

Men jag vill skicka en bild,

fråga om hans favoritstrand eller vilken gatumat han åt.

Ja.

Jag saknar honom.

Vi kan skippa grottorna imorgon om du vill.

Det är det jag vill göra.

Han älskade att simma i grottorna.

Imorgon. Djävulskäften.

För din pappa och för oss alla.

Om du inte hade dundrat på när han dog,

hade jag nog hoppat av skolan.

Du lät mig inte ge upp.

Trauma ser trauma. "Döda föräldrars sällskap", liksom.

Ja. Du tog med mig på fester…

Ja. Tveksamma klädval.

-Varför matchade vi alltid? -Varenda gång.

Min poäng är att du räddade mig.

Den är äkta.

Max-magin.

-Säg det. -Nej.

-Säg det. -Bara om du låter mig vara.

Aldrig. Du och jag…

-Tills stjärnorna slocknar. -Ja! Just det.

-Nakenbad! Kom igen! -Naken…

-Ja! -Herregud.

-Kom igen. -Nej, tack. Det är bra.

-Jag stannar här. -Helvete. Förlåt.

Glöm det. De kan göra det.

-Låt… James och Greg… -Nej, allvarligt.

…kan vara nakna tillsammans.

-Det är vad de vill. -Gå ni.

Jag blir upprörd annars. Ha kul.

Gå nu!

Ja!

Nakenbad!

-Skynda er! -Kom igen!

-Kom igen! -Av med dem!

-Kom här! -Kom igen, älskling!

-Herregud. -Kom igen.

Kom här!

-Vad är det? -Vadå?

Jag kände något.

-Herregud! -Vad menar du? Va?

Jag såg något. Simma!

Vad…

-Jag kände något! -Vadå?

Där. Vad är det där?

Det som spolades upp på stranden?

-Är det ett bett? -Okej.

Det här är motsatsen till kul. Bort.

Vi går tillbaka, bilen hämtar oss kl. nio.

-Klockan åtta. -Jag sa åtta.

Det är bara sötvatten i morgon. Det är ingen fara.

Okej. Kom.

Vi går.

Det här är galet!

Coolt. Är det där?

-Vadå? -Djävulskäften.

Ser du hur tänderna speglar sig i vattnet?

Inte än. Om det är som på bilderna på nätet,

är det mycket bättre.

Och längre bort.

Borde vi ha tagit med mer mat?

Sara har säkert en proteinbar i ryggsäcken.

Det kan du ge dig på.

Kom inte till mig sen när ni vill ha snacks eller nödprylar.

Jag lovar att Djävulskäften är värd väntan.

-Och ja, den här är vattentät. -Du tänker på allt.

Skyll på mina scoutbröder. "Alltid redo."

Gulligt.

-Hej. -Hej.

Hej!

Där är han.

Jag heter Wat. Jag är er grottguide idag.

Har ni besökt grottor förut?

-Inte? -Vi är alla nybörjare.

Schysst.

Är någon rädd för vatten eller att simma?

Inte för vattnet, bara det som finns i det.

Oroa dig inte. Vattnet är som djupast 15 meter.

Och det kan finnas småfiskar, som i Hitta Nemo.

-Det är min tröstfilm. -Det är min tröstfilm.

Ja.

Jag klarar mig. Fortsätt simma.

Simmar gör vi sen. Först ska vi paddla kajak.

Okej.

Uppfattat. Okej.

Herregud!

Grymt.

Mamma kommer att älska dem.

Nämner du din mamma en gång till…

Ja!

-Fint -Fint.

Är vi framme?

Det här är grottentrén, inte Djävulskäften.

Den väntar.

Ja.

-Är du okej? -Ja.

Okej.

Gulligt.

-Gulligt. -Verkligen.

Om man inte gör en TikTok om grottan, räknas det ens?

-Ja. -Snygg dykare, klockan fyra.

-Bra fråga. -Kanske.

Om ni har problem, få inte panik.

Säg bara till.

-Förlåt. -Nej.

Vi ska ta den gröna vägen,

som du önskade, Sara.

Det blir enkelt.

Den här ser cool ut.

Vi kan ta den röda vägen.

Nej.

Monsunen har redan svämmat över den.

Bättre för dykning.

Det är väl en månad kvar till monsunen?

En storm drog förbi nyligen.

Men allt är vackert nu.

Den röda vägen ska också vara bra.

-Jag gillar rött. -Ja, det gör du, älskling.

Den gröna vägen ska vara lika fin, och lättare.

Ja. Den röda vägen är för svår.

För svår? Då måste vi ta den. Hej.

Jag heter Max. Trevligt att träffas.

Jag är vd:n för kul. Så låt oss roa oss.

Ja.

Okej. Det låter bra.

Vi tar den röda vägen, om det är okej, Sara?

Självklart.

-Ja! Saris. -Ja!

Se upp. Rödtotten tar den röda vägen.

Det här blir kul.

Flytväst är valfritt, men…

-Jag tar en. -Okej.

Tack.

-Varsågod. -Tack.

Du.

Har gaphalsen skadat ditt ben?

Blinka om du behöver hjälp.

Jag bråkade med maneter.

Jag har betat av hela grottsystemet.

Det värsta jag har sett är en fet, deprimerad havskatt.

De är inte fina.

-Bra att veta. -Vi har tur.

De stängde ner grottan under stormen.

I dag är sista chansen innan Songkran.

Thailändska nyåret?

Om du blir rädd, titta ner.

Jag blinkar upp åt dig.

Vi ses.

Stod ni och jämförde visselpipemärken?

Det kan man säga.

-Vi ska gifta oss i höst. -Okej.

-Litet, mysigt, dykartema, såklart. -Coolt.

Hallå, hörni.

Nu eller aldrig.

Okej.

Då går vi.

Jag ska samla mina saker.

Kom igen. Gör som Greg, tänk inte.

Jag tänker aldrig!

Inga maneter. Jag lovar.

-Vad är det? -Vad händer?

Vad är det?

Är du okej, Sara?

En ål.

-De finns inte i grottor. -Jag såg en.

Mycket liknar ålar.

Nej, Greg. Snälla.

-Du vet… -Säg det inte.

Säg det inte.

-Okej. -Ja.

Ingen återvändo nu.

Nästa grotta på den röda vägen är speciell. Vänta bara.

Men inga ljud.

Det är Djävulskäften.

Djävulskäften är nog vad lacrosselaget kallade Adrienne.

Du är bara avundsjuk.

Jag vill berätta nåt.

Innan du dyker, andas ut

och ta sen ett djupt andetag. Okej?

-Jag klarar mig. -Titta ner.

Sa Wat att vattnet var läskigt?

ENTRÉ - RÖD VÄG BLÅ TUNNELN

Här är blå tunneln.

Solljuset träffar den vita sanden och visar vägen hem.

Tunneln leder ut. Uppfattat.

Vilken cool grotta.

Förlåt.

Jävla röda väg.

Här är Djävulskäften.

Ser ni? Tänder.

Skynda dig, Sara.

Det är ganska coolt.

Vänta, Max!

-Är du okej, Sara? -Ja.

Det här är Skelettgrottan. Det är riktiga ben under oss.

Människor? Djur.

Ja, människor.

-Wat. -Ja.

Du sa människoben.

Va? Varför?

Dessa grottor är väldigt gamla,

många, många år.

Ett slukhål.

Hela byn dog.

Vi är gäster här.

Grottorna styr.

-Respektera grottorna… -James, sughålet.

-Fattar du? Sughål. -Hallå.

Skämta inte.

Jag tycker att det är kul.

Okej!

Kom igen, James.

Människoben.

Där nere.

-Människor. -Där nere.

Sara! Akutläge.

Akut fotoläge.

-Kom igen. -Jag tar bilden åt er.

-Okej. Redo? -Okej.

-Ett, två, tre. -Okej.

Härligt. Nu har vi Greg i våra minnen för evigt.

-Ja. -Okej.

-Fota uppåt. -Okej.

Phi Beta Kappa.

Han borde fatta vad "respektera grottorna" betyder.

-Greg! -Han borde peka med tårna mer.

-Rikta ljuset. -Jag fattar.

Ledaren Max.

Bestämt sedan andra ring.

Hur överlevde vi utan henne?

Vad var det jag sa?

Berget är svagt. Rasar det, så dör vi.

Förlåt. Det var en olycka.

Det var inte meningen.

-Vi fortsätter till nästa grotta. -Okej.

-Kom igen, James. -Vad?

-Han sa åt dig. -Du är så dum.

-Du gör mig arg. -Okej.

Tänker du låta din vän säga så till mig?

Ja.

Jag hör dig.

Vilket otroligt ställe.

Jag vet inte.

Vad är det?

Vadå?

Det stinker.

Det är saltvattensfisk från havet.

Vad fan?

Alla fiskarna är döda.

Kan vi skippa sushin ikväll?

Hur hamnade de här?

Den grottan leder ut till havet.

SKELETTGROTTAN HAVET

Ja. Men öppningen är högt upp.

För högt upp.

Stormen kan ha svämmat över grottan.

Sötvattnet dödade allt.

Borde vi vända om?

Vi tar en annan väg tillbaka.

Den här vägen. Nästa grotta.

Mår du bra?

-Du kan följa med mig. -Jag mår bra.

Vad är det med all uppmärksamhet?

Din vän gav mig extra dricks.

Hon sa att du behöver extra hjälp.

Det behövs inte. Jag betalade för resan, det är jag som ger dricks.

Ingen mer särbehandling.

-Okej. -Tack.

-Äckligt. -Verkligen.

-Jätteäckligt. -Ja.

Jösses!

Det här är grymt.

Ser du ljuset?

Hur är utslagen?

Okej.

-Sötvatten svider inte lika mycket. -Bra.

-Var det därför du bad Wat sitta barnvakt? -Va?

Han berättade om din dricks.

Du sa att jag inte bryr mig om dig,

-så jag tänkte… -Behandla mig som ett barn?

Ge mig din kniv.

Ska vi slåss till döds?

Vi kan prova att flyta?

Max.

Nu är det ristat i sten. Du är fast med mig.

Okej, tönt!

Gay!

-Vad är det? -Jag kände nåt på foten.

Jag ser inget.

-Det är okej. -Ja.

Det är ingen fara. Kom.

Kom igen. Det är okej.

Stenarna är vassa. Försiktigt.

-Vad sa han? -Vassa stenar. Var försiktiga.

Toppen.

Otroligt hur gamla de är, men ändå så sköra.

Kalkstensslukhål.

-Det är så grottorna bildas. -Kalksten.

Karbonatbergart.

Låt mig gissa. Geologi för idrottsfånar?

Jajamän. Mitt första A i betyg.

A-minus.

-Fan. Jag skar mig. -Vad… Nej, nej, nej.

-Jag kan inte titta. -Kom igen.

-Jag kan inte titta. -Mår du bra?

Det är som knivar under oss.

-Ja. -Är det lugnt, kusin Greg?

Just det, han är känslig för blod.

-Älskling, minns du mantrat? -Känslig, hur då?

-Ja. -Han klarar det inte.

-"Jag är trygg. Jag är speciell." -Ja.

-"Jag är jag." -Ja, jag är jag.

-Herregud… Nej. -Herregud.

Allvarligt, Greg. Mår du bra?

Har hon slutat blöda?

Kan ni lugna ner honom?

"Jag är trygg. Jag är speciell. Jag…" Spela roll.

Min bror lurade mig som barn.

De iscensatte en cykelolycka med grannen Tanner,

som var typ fem år.

-De hade ketchup som blod. -Klassiker.

Det förstörde mig.

Nu får jag panik så fort jag ser blod. Allt jag ser är döda Tan-Tan.

Tejpen borde hålla. Ska vi fortsätta?

Nej, nej, nej.

Om någon blir skadad, så återvänder vi.

Okej, vänta.

Du mår väl bra, Adrienne?

Din omtanke är rörande.

Sista grottan är ett absolut måste.

Hon blöder, Max.

Okej. Vad sägs om det här?

Simma tillbaka,

jag kollar grottan jättesnabbt

och hinner ikapp er.

-Tänker du fortsätta själv? -Ja.

Är det säkert, Wat?

Nej, det är det inte.

-Hon kan väl inte göra det? -Nej.

-Wat! -Jag mår bra.

Vi tar oss till nästa grotta.

Hoppas dricksen är värd det här.

-Vad sa han? -Okej.

Greg, älskling. Titta på mig.

Inget mer blod.

Allt är bra.

Jag är trygg.

-Jag är speciell. -Jag är speciell.

-Jag är jag. -Jag är jag.

Allihopa nu.

Jag är trygg. Jag är speciell. Jag är jag.

Bäst att det här är värt det.

Jag ser inget än.

Släck lamporna.

Släck lamporna, hörni.

Släck.

-Herregud. -Va?

Du skojar.

Va?

Vår nöjeschef hade visst rätt.

Hon har rätt ibland. Det är sant.

Jag hör er.

Titta. Jag är Harry Potter.

Jag måste medge att det är häftigt.

-Ja! -Jag tar alltid hand om dig.

Ja!

Det här är galet.

Nu fortsätter vi.

Va? Vi kom precis.

Vi tar långa vägen. Det finns fler grottor.

Kan vi inte vänta en stund?

-Jag har ont i benet. -Det blöder väl inte?

-Två minuter till. -Okej.

Hur känns såret? Vill du låna min flytväst?

-Ja, gärna. Tack. -Okej.

-Häftigt. Såg du? -Jättefint.

Gör det du.

-Här. -Kom. Snurra.

-Vackert. -Fint.

Tack.

-Vad har hänt? -Va?

-Vad är det? -Dykaren är skadad.

-Va? -Lugn. Djupa andetag.

-Djupa andetag. -Det är jättemycket blod.

-Mår du bra? -Blöder han?

-Det är okej. Lugn. -Okej…

-Vi måste ge oss av. -Vi måste hjälpa honom.

-Leta efter honom. -Jag…

"Shalarm." Vad betyder det?

Vad betyder det?

Haj.

Va?

-Va? -En haj?

-Här inne? -Vad säger du?

-Va? Nej, nej, nej. -Upp ur vattnet. Sara?

Sa du "haj"?

-Va? -Sa han… Han sa… Ni hörde…

-Sa han "haj"? -Han sa…

-Ja, han sa "haj". -Lugna ner er.

Tysta!

Lyssna på Wat.

Vi måste ge oss av.

-Okej. -Okej?

Hur kan en haj leva i ett sötvattenssystem?

En del hajar klarar alla vatten.

Hur tog den sig in i en grotta? Tog den en Uber?

Vi behöver inte tänka på det nu.

-Jag ringde inte mamma idag. -Följ efter mig.

-Hur vet du? -Mår du bra?

-Vi följer efter Wat. -Jag klarar mig.

-Så länge det inte är blod. -Kom.

-Vänta. -Kom igen.

Jag rusar inte genom grottorna om det finns något farligt.

Vad är planen?

Det är en bra fråga.

Vi borde inte vara i vattnet utan en plan.

Jag håller er trygga. Kom nu.

-Det är en dum idé. -Sluta bråka.

-Nej! -Max…

-Nej! -Tänk om han inte…

Han hittar vägen.

-Jag följer inte honom. -Han vet vad han gör.

-Jag vägrar. -Följ mig!

Jag rör mig inte!

-Hon är dum. -Allt bra?

Varför ska vi följa honom? Varför i vattnet?

-Menar du allvar? -Följ mig.

-Vänta. -Följ med om ni vill.

Jag rör mig inte.

Wat?

-Wat? -Ingen lyssnar på mig!

Ingen lyssnar på mig!

Det är galet!

Wat!

Va?

Herregud.

Herregud.

Var är…

Wat.

Han är borta.

Det här händer inte.

Det gör det.

SKIMMERGROTTAN

RÖD VÄG DROPPSTENSGROTTAN

Jag kommer dö.

-Jag kommer dö. -Var fan är Wat?

Sluta prata strunt, Greg.

Kan du låta honom vara?

-Mår du bra? -Ja, tejpen är lite lös.

Jag fixar det när vi har lämnat grottan.

Jag vill inte sinka oss.

Vi ska ta oss ut. Tillsammans.

Greg?

-Greg! -Vill du att den följer efter oss?

Greg!

Jag kommer dö. Herregud.

Jag kan inte andas.

Greg, kompis.

Jag kan inte.

Jag kan inte andas. Herregud.

Förlåt. Lämna mig bara.

-Lämna mig bara. -Vad pratar du om?

Var vår Aquaman och rädda oss.

Jason Momoa är bäst.

Visst är han. Kan vi låna din flytväst, Adrienne?

-Ja. -Vår superhjälte ska med.

Vi gör det för Tommy.

Tanner.

-Ja, Tanner. -Tan-Tan.

Okej.

-På med den. Kom igen. -Okej.

Slappna av. Jag har dig.

Nu ger vi oss av.

-Nu ska vi få ut dig. -Jag ringde inte mamma.

Jag ringde inte mamma. Jag borde ha gjort det.

Greg!

Se upp!

Greg?

Nej!

Greg?

-Släpp honom! -Herregud!

Nej.

Nej.

Herregud.

-Ade. -Vi måste ge oss av!

-Vi kan inte lämna honom! -Vi måste.

-Kom! -Vi kan inte lämna honom!

Nej!

Kom igen.

-Upp, James. Kom igen. -Dra upp Sara.

-Kom igen. -Kom igen.

-Hjälp henne. -Kom igen.

Dra!

Okej.

Jag hjälper dig.

Det är inte så illa.

Det är okej.

Det är inte så djupt.

Slutar det bara blöda,

-så kan vi tejpa dig. -Nej.

Hajar vädrar blod. Glöm det.

Hur blev hon så skadad?

Stenarna. När hon åkte under måste hon ha dragits med.

Vad ska vi göra?

Vi tejpar henne, okej? Sen drar vi.

Jag kan lösa det här. Ge mig lite tid bara.

Ingen rör sig eller gör något dumt.

Vad är det?

Tjurhaj.

Måste vara det.

Det var ju det jag sa. De klarar både söt- och saltvatten.

De är sjukt aggressiva och skallar sina offer.

De slutar inga jaga en…

Det är overkligt.

Som en snubbe med en fena på…

…på huvudet.

Herregud, Greg.

Han ringer sin mamma varje kväll.

Hur kunde det här hända?

Det här skulle inte hända.

Den är fast i en labyrint.

Den skyddar sitt revir och…

Den är borta.

Hur kunde Wat lämna oss?

-Vi lyssnade inte på honom. -Han bestämde.

Därför borde vi ha lyssnat.

Wat är snabbare än oss.

Han kommer ta sig ut och hitta hjälp.

Vi måste vänta här.

Det är rätt sak att göra.

Som när man var liten och gick vilse. Man står kvar och väntar…

Vad tittar du på?

Jag försöker se var han tog vägen.

Döda fisk-grottan härnäst, sen Fladdermusgrottan…

-Nej. -…sen är vi nära…

Han kan ha tagit den här vägen. Det är som en bikupa.

Smala tunnlar. Hajen kanske inte kom igenom.

Det är slöseri med tid.

Vad menar du?

Wat kommer skicka hjälp. Så enkelt är det.

-Tänk om han inte kom ut? -Någon kommer att hitta oss.

Jag lovar.

Nej!

Nej.

Nej.

-Nej! -Herregud.

Nej.

Ingen kommer att hitta oss.

Vad ska vi göra?

Vi listar ut vilken väg Wat tog,

och tar den andra.

-Det är omöjligt. -Det finns en annan väg.

-Vi kan nå havet via nästa grotta. -Havet?

Ja, jag såg gången till luckan

som går ut i havet, titta.

-Vi tar… Vänta. -Det är den kortaste vägen.

Kartan visar grottorna.

Inte havet, okej? Så…

Vi vet inte var vi hamnar.

Det finns en orsak till att hajen är instängd här.

-Nej. Adrienne… -Nej.

Du är skadad och du blöder.

-Du behöver hjälp. -Nej, Max.

-Stanna här. -Vi är olika.

-Det är det jag säger. -Greg är död!

Ni bara bråkar och han är död.

Jag vill inte dö här ensam.

Okej.

Vi kan väl vänta här?

När de inser att Wat inte är tillbaka…

Det är röd dag. Vi kan inte bara vänta här på ingen.

Jag kan stanna med henne om ni ger er av.

-Nej. Jag gillar inte det här. -Vi måste inse fakta.

Det här var Wats jobb och han är död.

Vi måste hålla ihop nu, för Adriennes skull.

Jag kan inte lämna henne.

Ge mig kartan, för jag och James ska ge oss av.

-Vi borde inte lämna henne. -James.

Det måste finnas ett sätt att hitta hjälp

utan att lämna vår vän blödande och ensam.

Stanna med henne, men ge mig kartan, så jag kan rädda er.

-Nej, Max. Nej, snälla. -Sara.

-Ge mig kartan, Sara. -Ta den.

-Nej! -Ge mig den!

Adrienne!

Upp ur vattnet! Kom igen!

Kom igen.

-Dra upp mig! -Skynda dig. Kom tillbaka hit.

Hjälp!

Dra upp mig!

Skynda dig, Adrienne!

-Ut med handen! -Fort!

-Skynda dig! -Upp!

Ta min hand, Adrienne!

Dra upp mig.

Kom igen! Ta min hand, Adrienne!

-Kom igen! -Kom igen!

Herregud!

Den har fastnat!

-Om den inte kan simma, kvävs den. -De kan inte simma bakåt.

Vi klarar oss om vi ger oss av nu.

-Nej. -Vi hjälper dig, Adrienne.

-Vi måste ge oss av nu. -Lyssna på mig!

Jag hjälper dig hela vägen, men du måste ner i vattnet.

Kom igen, tillsammans.

-En åt gången. -Nej, det är…

Adrienne!

Jag kommer.

Den kommer närmare! Jag når inte! Adrienne!

Når du min hand? Adrienne!

-Titta! -Nej.

Simma!

-Skynda dig! -Ta min hand!

-Kom igen! -Ta min hand!

Ta min…

Åh, nej!

Åh, nej! Nej! Adrienne!

Herregud!

Hjälp!

Det här är så sjukt.

-Jag kan inte… -Hur kunde… Hon…

Borta.

-Nej. -Jag har aldrig sett nån dö.

Nu har jag sett två.

-Vi kunde ha räddat henne. -Du hade dött också.

Vi måste härifrån. Kanten ger vika.

Havsöppningen.

Bikupsgrottorna.

Dit där den inte kan följa oss lika lätt.

Den kanske fastnar igen och dör.

Ju trängre, desto bättre…

Vi kan inte stanna här.

Havet är närmaste vägen ut, bort från hajen.

Vet du var hajen kom ifrån, Sara?

Havet, okej?

Jag slår vad om att det finns fler där.

Då är det nog säkrare för oss där ute.

-Blir vi attackerade… -Den kan inte följa oss.

-Du vet inte det! -Hallå.

Lugna ner er.

Okej? Vi håller ihop.

Sara har nog rätt.

Varför tar du hennes sida?

Jag tar ingens sida. Jag vill bara att vi håller ihop.

-Kan inte jag ta hand om mina vänner? -Du gör alltid så här!

-Nej, jag… -Du vrider på mina ord!

Jag orkar inte mer.

Att vara med dig är uttröttande.

Max, jag…

Så är det inte. Jag…

Okej.

Då ska jag göra det enkelt för er.

Nej, James.

Skojar du?

Jag kan inte låta henne ge sig av ensam.

Du skojar.

-Max. -James.

Följer ni med?

Självklart.

Havsöppningen är där.

Vi vet inte vad som väntar, så vi får försöka på ditt sätt.

Okej. Tack.

Vi är i Skelettgrottan, den går till Bikupstunneln.

Okej.

Okej. Nu gör vi det. Tack.

Tack för din tillit.

Jag menar det.

SKELETTGROTTAN BIKUPSTUNNELN

Det ska finnas en undervattensöppning här.

Vänta. Håll er lugna.

Jag ska ta en titt.

Jag fattade ett beslut.

Om vi låter henne gå själv, hur är det bättre än vad som hände dig?

Jag simmade inte iväg, jag blev kvarlämnad.

Låtsas inte som att du inte är en del av problemet.

-Vad menar du? -Du lät henne bestämma.

Vi måste hålla andan länge, men vi klarar det.

"Trygg, speciell, jag är jag."

Damerna först.

Vart ska vi nu?

Den här grottan leder till ingången.

Men enda vägen ut är där uppe.

Hajen är definitivt inte där uppe.

Det är trångt.

Väldigt trångt.

-Dags att krypa. -Okej.

Jag vill inte dö här inne.

Ingen av oss vill dö.

Nej, jag kan inte dö när jag

fjantar runt i Thailand.

Tänk på mina föräldrar.

Ett bortslösat liv.

Jag borde ha tagit saker på allvar.

Inte väntat med att bli vuxen

tills juristlinjen.

Tänk om det är allt min mamma får?

En idiot?

-Du är ingen idiot. -Inte alls.

Jag har slösat tid.

Vi ska ta oss ut.

Vi måste bara fortsätta.

Om jag kommer ut ska jag…

Nej, nej, nej!

-Nej, nej, nej! -Åh, nej.

Nej.

Okej.

Okej.

Vad är det?

Hör ni det?

Kan ni stänga av ljuset?

Är det…

Är det dagsljus?

Herregud!

Vi ska ut! Herregud.

Max!

-Max! -Vad ska jag göra? Vad är under mig?

-Håll i Sara. -Jag kan inte. Hon kommer tappa mig.

-Sluta. -Okej.

Rör dig inte.

Nej!

Hjälp.

Sluta, James. Den går sönder.

-Den är borta. Kom igen. -Få upp henne!

-Jag når inte. Dra upp henne! -Jag kan inte.

Dra upp henne!

-Jag kan inte. -Hjälp mig!

Jag…

Jag måste släppa dig.

Nej, vänta!

Vi följer med.

-Vi måste fortsätta. -Okej.

Jag ska ta en titt. Vänta.

Det finns en tunnel där nere.

Den har en luftficka.

Vi måste hålla andan och simma till fickan.

-Kan vi göra det? -Vi har inget val.

Vi klarar det.

Okej.

Det var ett långt dyk.

-Det finns inte mycket luft. -Prata inte så mycket.

Jag simmar i förväg.

Max?

Om vi inte…

Säg inte så.

Tänk inte ens så. Vi kommer att ta oss ut.

Hela tunneln har luftfickor.

Så…

Vi simmar från den ena till den andra.

Gör som hajen. Stanna inte.

Simma!

-Ingen luft. -Fortsätt!

Jag älskar dig.

Fortsätt.

Nej!

Sara!

Nej!

-Nej. -Vi måste fortsätta.

Han är där nere.

-Vi måste fortsätta. Jo. -Nej.

Jag kan inte.

-Du och jag. -Nej!

-Vi måste fortsätta. -Jag vill inte.

Vi kommer att klara oss. Ett…

Två…

Herregud!

-Den var här inne. -Va?

Herregud!

Hjälp mig. Nej!

Vi måste ge oss av.

Okej.

Upp ur vattnet.

AVSATSGROTTAN

Det är Avsatsgrottan. Det var där vi förlorade Adrienne.

Där är Djävulskäften.

Där är havet.

BIKUPSTUNNELN SKELETTGROTTAN

Vi är tillbaka där vi började.

Nej!

Vad gör du?

Jag tar bara det vi behöver.

Klandrar du mig?

För James?

Nej.

Jag ville rädda honom.

Jag drog,

-och drog i honom. -Jag vet det.

Jag älskade honom.

Jag med.

Jag vet.

Men vi försökte ditt sätt.

Och vi är tillbaka till början.

Utgången är där.

Stanna här.

-Nej. Sara. -Jag ska se mig för.

Nej.

-Vad gör du? -Det är blå tunneln. Utgången.

Kom tillbaka!

Stanna! Jag vill inte att den ser dig.

Var är den?

Jag vet inte var vi är. Det är för mörkt.

Sätt på ljuset.

Men bara kort.

Den får inte se oss.

Vad gör du?

-Jag måste se. -Stäng av den.

Rör dig inte.

Adrienne.

Nej.

Ser du det där?

Vi tar skydd bakom stenarna tills den försvinner. Den får inte

-följa oss i tunneln. -Nej.

Det går inte.

Stanna, Max!

-Vi är så nära. -Helvete.

Max! Titta!

Nej! Gör det inte!

Hallå!

Nej!

Nej!

Här borta!

Nej!

Här borta!

Här borta!

-Herregud. -Vi är så nära.

Nej.

-Kan du simma? -Nej. Vi är fast.

Vi tar oss till havsöppningen. Om vi drar nu så hinner vi innan…

DJÄVULSKÄFTEN

HAVET

Var är den?

Död, hoppas jag.

Vi flyttar inte till LA, eller hur?

Vi är kvar.

När vi har tagit oss ut,

kan vi göra vad vi vill, när vi vill.

Vi kommer ha all tid i världen att komma på

hur vi ska leva med det här.

Terapi.

New York är nog bättre för terapeuter.

Håll utkik, okej?

Okej.

Helvete.

-Vad är det? -Det är stenar under.

Är det över?

Du kan inte klättra ner med ditt rep?

Det är inte långt nog. Det är så…

Herregud.

Du sa att det skulle fungera.

Det är okej. Låt mig tänka.

Det är lågvatten, om vi väntar på att tidsvattnet stiger…

…då kan vi klättra ut.

Ja.

Jag går själv. Förhoppningsvis är vattnet högt nog för ett hopp.

Om det inte är det?

Då…

…bryter jag benen och drunknar, och du blir uppäten.

Det fungerar.

Det är vår bästa chans.

Sara!

Du hämtar väl hjälp?

Vi har varit med om ett helvete, men det är inte mitt fel.

Det här var inte mitt fel.

Gud! Lämna mig inte!

Vad gör du? Det här är inte du!

Folk förändras.

Du.

Det är ingen fara. Bara en timme till. Vad är det?

Vad är det?

Jag kommer dö ensam här nere.

Jag vet det.

Du.

Du och jag,

tills stjärnorna slocknar.

Okej?

Men du måste göra en sak,

som ingen av oss har gjort.

Simma med en bruten hand?

Nej.

Lita på mig.

Jag hör hur vågorna slår allt närmare.

Hämtar du hjälp?

-Självklart. -Vänta, Sara.

Jag har alltid trott att jag måste vara den starkaste.

För min pappa och mina vänner.

Jag trodde att jag var tvungen.

Men jag såg inte dig.

Hur stark du är.

Jag är ledsen.

Jag är så…

Jag är så ledsen.

Jag kommer tillbaka.

Vänta! Snälla!

Vad gör du?

Sitt kvar på stenen!

Jag följer med!

Det går inte med din hand.

Jag kommer tillbaka.

Jag klarar det här.

Snälla, lämna mig inte.

Kan du ta dig upp?

Vänta!

Ta repet! Knyt det runt midjan och gör en knut.

Så hårt du kan.

-Okej. -Redo?

-Börja klättra. -Okej.

Okej.

Nej!

Jag halkar!

Okej.

Försök igen.

Okej.

Herregud.

Okej.

Okej.

Vi klarar det!

Max.

Respektera grottan.

Det här är Skelettgrottan.

Vi är gäster här. Grottorna styr.

Sara!

Akut fotoläge.

Berget är svagt. Rasar det så dör vi.

Hallå!

Kom och ta mig!

Middagsdags.

Hallå!

Kom igen!

Kom igen! Kom tillbaka! En gång till!

Undertexter: Victor Ollén

Kreativ ledare William Duckett