Original subtitles

Vi mأ¥ste undersأ¶ka Pأ¥skأ¶ns fأ¶rhistoria igen.

Vi ska inte bara tro pأ¥ det vi fأ¥r hأ¶ra.

Rapa Nui-bon och arkeologen dr Sonia Haoa Cardinali…

ARKEOLOG

…har fأ¶rsأ¶kt أ¥terskapa أ¶ns fأ¶rlorade historia i nأ¤stan 50 أ¥r.

Hon har inte studerat moai-statyerna eller gamla boplatser,

utan genom en noggrann undersأ¶kning av أ¶ns vأ¤xtlighet.

Sonia, jag har fأ¶rstأ¥tt att du har ett sأ¤rskilt intresse fأ¶r botanik,

men du أ¤r أ¤ven arkeolog.

Ja. Det viktigaste fأ¶r mig أ¤r att fأ¶rstأ¥ mأ¤nniskorna.

Det أ¤r att fأ¶rstأ¥ hur mأ¤nniskor kom hit och hur de anpassade sig till den hأ¤r أ¶n.

Vi mأ¤nniskor kan inte gأ¶ra nأ¥nting utan vأ¤xter.

I kratern pأ¥ en av Rapa Nuis utdأ¶da vulkaner

har dr Cardinali och hennes kollegor letat efter belأ¤gg fأ¶r icke-infأ¶dda vأ¤xter.

Vأ¤xter som mأ¥ste ha fأ¶rts hit av mأ¤nniskor.

Vad sأ¤ger vأ¤xterna om nأ¤r mأ¤nniskor bosatte sig hأ¤r?

Nأ¤r vi studerade de olika matvأ¤xterna hأ¤r fick vi resultat…

Ja?

…hos bananer.

Vi fann bananer pأ¥ أ¶n fأ¶r 3 000 أ¥r sen.

Sأ¥ det har funnits bananer pأ¥ Rapa Nui i أ¥tminstone 3 000 أ¥r?

Ja.

Bananerna kom inte hit sjأ¤lva.

De kom inte hit med fأ¥glar. De kom inte hit أ¶ver havet.

Bananerna mأ¥ste ha planterats av mأ¤nniskor.

Sأ¥ det أ¤r dأ¤rfأ¶r jag kan berأ¤tta fأ¶r dig

att mأ¤nniskor anlأ¤nde pأ¥ Rapa Nui under en annan tidsperiod.

Ja.

Det var en stor أ¶verraskning fأ¶r alla, och det fأ¶rأ¤ndrade historien lite.

Det fأ¶rأ¤ndrar historien mycket.

- Jorden ljuger inte. - Nej, jorden talar sanning.

Vi trodde inte att bananen var sأ¥ viktig.

Dr Cardinalis datering byggde pأ¥ mikroskopiska fragment av bananplantor.

Hennes fynd flyttade koloniseringen av Rapa Nui ungefأ¤r 2 000 أ¥r bakأ¥t.

Fأ–R 3 215 أ…R SEN

Vأ¤xterna hjأ¤lper oss att utvidga tidslinjen bakأ¥t.

Det أ¤r mأ¶jligt att det handlar om mer أ¤n 3 000 أ¥r.

Vi vet inte. Men det أ¤r dأ¤rfأ¶r vi mأ¥ste fortsأ¤tta forska.

Absolut.

Utifrأ¥n de hأ¤r belأ¤ggen mأ¥ste vi tأ¤nka om nأ¤r det gأ¤ller Rapa Nuis fأ¶rhistoria.

Enligt dr Cardinalis fynd nأ¥dde polynesierna den hأ¤r أ¶n

mycket tidigare أ¤n man har trott.

Men Rapa Nuis muntliga traditioner ger oss أ¤nnu en mأ¶jlighet.

Kanske Hotu Matu'a och hans sju spejare anlأ¤nde hit

flera tusen أ¥r tidigare أ¤n nأ¥n nأ¥nsin har trott var mأ¶jligt.

Kan det inte finnas ett glأ¶mt kapitel i den hأ¤r أ¶ns historia?

Ett tidigare kapitel, som skrevs av أ¶verlevare frأ¥n den globala katastrof

som أ¤gde rum fأ¶r ungefأ¤r 12 000 أ¥r sen?

Visit hoofoot.ru to watch all sports livestream and highlights for free

Om mأ¤nniskor kom till Rapa Nui fأ¶r tusentals أ¥r sen, var bodde de dأ¥?

Var أ¤r de arkeologiska spأ¥r som vi dأ¥ borde hitta?

Under den senaste istiden var havsnivأ¥n أ¶ver 100 meter lأ¤gre أ¤n idag.

Dأ¥ var Rapa Nui en mycket stأ¶rre أ¶.

Den stأ¶rre landytan hade kunnat fأ¶rsأ¶rja en mycket stأ¶rre befolkning.

Det skulle kunna fأ¶rklara hur de lyckades hugga alla moai-statyer.

Kan byggarna ha valt att leva nأ¤ra kusten, i ett omrأ¥de som nu ligger under vatten?

De kanske bara anvأ¤nde den mark som vi ser idag fأ¶r sitt statyprojekt?

Det أ¤r svأ¥rt att fأ¶rstأ¥ hur mycket land som fأ¶rsvann i havet mot istidens slut.

Det handlar om i stora drag 25 miljoner kvadratkilometer.

Det var dأ¥tidens bأ¤sta odlingsmark.

Nأ¤r havsnivأ¥n plأ¶tsligt stiger hamnar kustomrأ¥dena under vattnet.

Allt som har byggts dأ¤r kommer att bli fأ¶rstأ¶rt.

Ingen vet vad som gick fأ¶rlorat i havet.

Det vi vet أ¤r att de tidigaste bosأ¤ttarna hأ¤r

utvecklade mer أ¤n enastأ¥ende stenhuggarfأ¤rdigheter.

Enligt Rapa Nuis traditioner tog deras grundare, kung Hotu Matu'a,

med sig nأ¥t sأ¤rskilt frأ¥n det fjأ¤rran landet Hiva.

Ett skriftsprأ¥k.

Det finns bevarat pأ¥ trأ¤tavlor som kallas rongorongo.

De أ¤r fأ¶rmodligen kopior av kopior av sen lأ¤nge fأ¶rlorade original.

Det finns fأ¤rre أ¤n 30 rongorongo kvar, pأ¥ museer pأ¥ olika hأ¥ll i vأ¤rlden.

Fأ¶r Rapa Nuis invأ¥nare, som dokumentأ¤rfilmaren Leo Pakarati,

har de hأ¤r tavlorna en sأ¤rskild plats i historien.

Det أ¤r en otrolig bedrift.

I vanliga fall finns skriftsprأ¥k bara i stora, vأ¤lorganiserade kulturer.

Hأ¤r finns ett pأ¥ en liten أ¶.

DOKUMENTأ„RFILMARE

Rongorongo أ¤r vأ¤ldigt intressanta och viktiga fأ¶r vأ¥r kultur.

De أ¤r vأ¤l unika i Polynesien?

Ja, de أ¤r unika. Rongorongo finns inte pأ¥ andra أ¶ar.

Med slavrأ¤derna pأ¥ 1800-talet och utplأ¥nandet av Pأ¥skأ¶ns traditioner,

fأ¶rlorades kunskapen att lأ¤sa rongorongo-tavlorna.

De fأ¶rblir ett av forntidens stora mysterier.

Lingvister har visat att det finns fأ¶r mأ¥nga olika symboler

fأ¶r att skriften ska kunna vara ett alfabet.

Det أ¤r fأ¶rmodligen en hieroglyfisk eller piktografisk skrift,

som liknar dem som utvecklades i Egypten och i Indusdalen.

Skriftsystemet mأ¥ste ha tagit hundratals eller tusentals أ¥r att vأ¤xa fram.

Rongorongo-systemet أ¤r vأ¤ldigt komplext.

Det krأ¤vs mأ¥nga olika bestأ¥ndsdelar: fred, vatten, mat, samhأ¤lle…

Det أ¤r en vأ¤ldigt intellektuell, komplex process.

Under flera أ¥rhundraden, tills europأ©erna anlأ¤nde,

uttryckte man skriftsprأ¥ket i sأ¥ng.

Men sambandet mellan ljud och symboler أ¤r bortglأ¶mt sen lأ¤nge.

Mأ¤nniskor lأ¤rde sig inte att lأ¤sa.

Man lأ¤rde sig bara sأ¥ngerna, sأ¥ sأ¥ngerna أ¶verlevde lأ¤ngre.

Vad handlade de hأ¤r sأ¥ngerna om?

- Jordbrukssystem. - Ja.

Regler fأ¶r navigering. De olika stamtrأ¤den och slأ¤ktlinjerna.

- Vem som أ¤gde mark, sأ¥na saker. - Okej.

Fأ¶r mig أ¤r rongorongo kanske det viktigaste

som Tupuna, vأ¥ra fأ¶rfأ¤der, skapade.

Att det finns ett fullt utvecklat skriftsprأ¥k pأ¥ Pأ¥skأ¶n

أ¤r en paradox och ett mysterium som أ¤nnu inte har fأ¶rklarats.

Jag tror att man mأ¥ste vأ¤ga mأ¶jligheten

att skriftsprأ¥ket fأ¶rst kom till Pأ¥skأ¶n fأ¶r vأ¤ldigt lأ¤nge sen,

av de fأ¶rsta bosأ¤ttarna, som den muntliga traditionen sأ¤ger

kom frأ¥n ett mycket stأ¶rre land i Stilla havet som kallades Hiva,

som drabbades av en enorm أ¶versvأ¤mning och sjأ¶nk i havet.

Jag inser att jag bara spekulerar.

Men kan det hأ¤r vara det sprأ¥k som anvأ¤ndes

av den fأ¶rsvunna civilisation som jag letar efter?

Ett folk frأ¥n fjأ¤rran Hiva…

…vars ursprungshistoria och skriftsprأ¥k bevarades av de sjأ¶farande polynesierna,

de som idag kallar sig sjأ¤lva Rapa Nui.

Jag tror att moai-statyerna ocksأ¥ kan komma frأ¥n samma tidigare civilisation.

Det finns till och med belأ¤gg fأ¶r att ahu-plattformarna som moai stأ¥r pأ¥

kan bygga pأ¥ en أ¤ldre design som skapades av andra.

Som den hأ¤r.

Det hأ¤r أ¤r Ahu Vinapu. Den أ¤r unik pأ¥ tvأ¥ sأ¤tt.

Fأ¶r det fأ¶rsta har den byggts helt och hأ¥llet i hأ¥rd basalt,

och inte i mjuk vulkanisk tuff, som de flesta andra.

Det andra kan man inte undgأ¥ att se.

Stenblocken har sammanfogats pأ¥ ett sأ¤tt

som أ¤r mycket mer avancerat أ¤n hos nأ¥n annan ahu pأ¥ أ¶n.

Den byggdes sأ¥ precist av de ursprungliga byggarna,

att inget organiskt material frأ¥n den tiden har fastnat i fogarna.

Det gأ¶r att det inte gأ¥r att datera den.

Den أ¤r sأ¥ malplacerad hأ¤r att man kan tro att den skapades av en helt annan kultur.

Det finns ett annat skأ¤l till att jag tror att den hأ¤r andra kulturen

skulle kunna vara den fأ¶rlorade istidskultur som jag letar efter.

أ–ns ursprungliga namn أ¤r Te Pito o te Henua.

Det betyder "vأ¤rldens navel".

Att urgamla heliga platser kallas "navel"

dyker upp om och om igen i mأ¥nga kulturer och sprأ¥k runt om i vأ¤rlden.

Gأ¶bekli Tepe betyder bokstavligen "navelns kulle".

Delfi i Grekland var vأ¤rldens navel.

DELFI - GREKLAND

Angkor i Kambodja var ocksأ¥ en.

KAMBODJA

أ„r det mأ¶jligt att en enskild global fأ¶rhistorisk kultur

anvأ¤nde den hأ¤r navelreferensen fأ¶r att benأ¤mna sina heligaste platser,

dأ¤ribland Rapa Nui?

I sأ¥ fall, hur tog de sig hit?

Det finns en spأ¤nnande mأ¶jlighet.

Rapa Nui ligger pأ¥ vأ¤stra kanten av en underjordisk bergskedja.

Under istiden var havsnivأ¥n 100 meter lأ¤gre,

och havsbotten kan ha varit hأ¶gre pأ¥ grund av fenomenet som kallas isostasi.

Topparna pأ¥ nأ¥gra av bergen kan ha nأ¥tt upp أ¶ver ytan.

Dأ¥ kan de ha skapat en kedja av smأ¥أ¶ar mellan Rapa Nui och det som nu أ¤r Peru.

Och det أ¤r precis dأ¤r som vi hittar nأ¥t enastأ¥ende,

pأ¥ en bergssluttning som vetter mot havet.

En enorm geoglyf, som idag أ¤r kأ¤nd som Andernas kandelaber.

Man har skrapat bort sanden frأ¥n berget i form av en enorm treudd.

Nأ¤r man nأ¤rmar sig Perus kust kأ¤nns den nأ¤stan som en signal,

som kallar mأ¤nniskor mot sig, och sأ¤ger: "Kom hit. Hأ¤r finns nأ¥t viktigt."

Geoglyfen kan inte dateras sأ¤kert,

men keramik som har hittats i nأ¤rheten har hأ¤nfأ¶rts till Paracas-kulturen,

Visit hoofoot.ru to watch all sports livestream and highlights for free

Geoglyfen sأ¤gs ha inspirerats av legenden om guden Viracocha.

Han blev en gud efter att ha skapat mأ¥nga underverk i den hأ¤r delen av vأ¤rlden,

frأ¥n de berأ¶mda nascalinjerna,

till det mystiska stenkomplexet i Tiahuanaco i Bolivia,

hأ¶gt uppe i Anderna, dأ¤r hans berأ¤ttelse bأ¶rjar.

Enligt inkafolkets myter ska omrأ¥det ha drabbats av en stor katastrof,

en riktig urtidskatastrof.

Efterأ¥t dأ¶k en frأ¤mling upp ur Titicacasjأ¶ns vatten.

Man kallade honom Viracocha.

"Havets skum."

Han och hans lأ¤rjungar lأ¤rde أ¶verlevarna jordbrukets hemligheter.

De visade dem avancerad stenhuggarkonst och hur man fأ¶ljer himlavalvets rأ¶relser.

I princip ger han civilisationens gأ¥va

till de demoraliserade och fأ¶rkrossade أ¶verlevarna efter en katastrof.

De hأ¤r berأ¤ttelserna liknar berأ¤ttelser som finns runt hela vأ¤rlden,

som handlar om varelser, gudar, mأ¤nniskor, som أ¶verlevde katastrofen,

och som fأ¶rsأ¶kte starta civilisationen pأ¥ nytt.

I Egypten var det Osiris,

som lأ¤rde sitt folk att odla, skأ¶rda och stifta lagar.

Hos Mexikos azteker var det Quetzalcoatl, den skأ¤ggige vandraren,

som fأ¶rst gav dem civilisationens gأ¥va.

Pأ¥ Rapa Nui fأ¶ljer kung Hotu Matu'a och hans utvalda mأ¤n samma tema.

De kommer till sjأ¶ss frأ¥n ett fjأ¤rran land fأ¶r att starta civilisationen pأ¥ nytt.

Eftersom samma traditioner finns runt hela vأ¤rlden mأ¥ste vi ta dem pأ¥ allvar.

أ„ven idag أ¤r historieberأ¤ttande ett kraftfullt sأ¤tt

att fأ¶ra vidare kunskap frأ¥n en generation till nأ¤sta.

Med de hأ¤r universella berأ¤ttelserna,

tror du att det vi fأ¥r أ¤r en liten spillra av den dأ¤r أ¤ldre kunskapen?

Ja, det tror jag.

Och var kom den ifrأ¥n?

Fأ¥ أ¶verlevande kunde fأ¶ra kunskapen vidare,

men kunskapen spreds som myter och som traditioner.

Mأ¤nsklighetens myter أ¤r mأ¤nniskoslأ¤ktes minnesbank,

frأ¥n en tid utan nedskrivna minnen.

Ja. Den muntliga traditionen أ¤r ett kraftfullt sأ¤tt att berأ¤tta om historien.

Fأ¶r mig handlar det om nأ¥t slags historiska hأ¤ndelser.

Ja, precis.

Det أ¤r det hأ¤r att samma tanke hela tiden أ¥terkommer

hos kulturer som inte hade nأ¥n kontakt med varandra,

som fأ¥r mig att tro att det أ¤r ett arv frأ¥n en betydligt أ¤ldre kultur.

Dأ¤rfأ¶r tycker jag att vi mأ¥ste ta myter pأ¥ mycket stأ¶rre allvar.

Ja, det tycker jag ocksأ¥.

De stora lأ¤romأ¤starna frأ¥n vأ¥ra myter, som Viracocha,

kan ha varit nأ¥gra av de fأ¥ أ¶verlevarna frأ¥n en civilisation som gick fأ¶rlorad.

Det kan finnas fler belأ¤gg fأ¶r vad Viracocha lأ¤mnade efter sig.

Nأ¤stan 50 mil أ¶sterut frأ¥n Kandelabern…

…pأ¥ en bergsplatأ¥ nأ¤ra staden Cusco…

…mer أ¤n 33 000 meter أ¶ver havet…

…ligger Sacsayhuaman.

Det hأ¤r أ¤r en av vأ¤rldens mest otroliga fyndplatser och en av de mest mystiska.

Den stora platأ¥n أ¤r full av arkeologiska underverk i sten.

Vid platأ¥ns kant finns den stأ¶rsta gأ¥tan av alla…

Tre rader med hأ¤pnadsvأ¤ckande stenmurar…

…i sicksackmأ¶nster أ¶ver berget.

Jag har kommit hit i أ¶ver 30 أ¥r, och jag blir fortfarande lika fأ¶rbryllad.

Men nu nأ¤r mitt sأ¶kande efter en fأ¶rlorad civilisation har fokuserat pأ¥ Amerika…

…vill jag undersأ¶ka det hأ¤r urأ¥ldriga mysteriet pأ¥ nytt.

Jag kأ¤nner mig alltid pytteliten nأ¤r jag stأ¥r vid de hأ¤r jأ¤ttestenarna.

Det finns tusentals sأ¥na hأ¤r stenblock, som أ¤r perfekt formade och sammanfogade.

Inget block أ¤r likadant som nأ¥t annat.

Trots det أ¤r de sammanfogade med en otrolig precision.

De ser nأ¤stan sammansmأ¤lta ut.

Till och med med dagens teknik, var skulle man bأ¶rja? Hur gjordes det hأ¤r?

Fأ¶r att fأ¶rstأ¥ Sacsayhuaman mأ¥ste vi veta mer om dess historia.

Den أ¤r sammanflأ¤tad med staden bredvid.

Idag أ¤r Cusco en livfull storstad med 500 000 invأ¥nare.

Det أ¤r en populأ¤r turistdestination fأ¶r miljoner mأ¤nniskor varje أ¥r.

Fأ¶r mig أ¤r staden sأ¥ mycket mer أ¤n det.

Cusco var huvudstad i det mأ¤ktiga inka-imperiet,

en otrolig, verkligen enastأ¥ende civilisation.

Det var en civilisation som frodades i Anderna.

Den أ¤r berأ¶md fأ¶r fantastiska stenkonstruktioner som Machu Picchu.

Men som med Rapa Nuis moai, أ¤r den sanna historien en om katastrof.

1532 kom de spanska conquistadorerna hit och spred kaos och fأ¶rstأ¶relse.

Eftersom spanjorerna fأ¶rtryckte ursprungsbefolkningens kultur,

vet vi bara fragment om inkafolket. Det أ¤r ett svart hأ¥l i historien.

Varfأ¶r det? Fأ¶r att historien naturligtvis skrivs av segrarna.

Vأ¤ldigt fأ¥ conquistadorer lade nأ¥n tid pأ¥ att lأ¤ra sig om den kultur de utplأ¥nade.

Inkacivilisationen var magnifik.

De utfأ¶rde otroliga bedrifter, men de varade inte lأ¤nge.

Inka-imperiet var rikt och mأ¤ktigt, men det var bara knappt hundra أ¥r gammalt

nأ¤r conquistadorerna anlأ¤nde.

Fأ–R 467 أ…R SEN

Men spanjorerna visste fأ¶rstأ¥s inte det.

De antog att allt de sأ¥g, inklusive de otroliga stenmurarna,

hade skapats av det folk som de just hade trأ¤ffat.

Det أ¤r svأ¥rt att tأ¤nka sig hur man skapade allt detta

med de verktyg som inkafolket ska ha haft.

Det var mest andra stenar som de kunde banka pأ¥ de stora stenarna med.

Jag fأ¥r inte ihop det.

Inkafolket hade inget skriftsprأ¥k.

Men enligt de bristfأ¤lliga spanska dokumenten

skapades Sacsayhuaman av Pachacuti Inka Yupanqui,

som var inka-imperiets fأ¶rsta hأ¤rskare, fأ¶r أ¶ver 500 أ¥r sen.

Jag hoppas lأ¤ra mig mer av experten Amadeo Valer Farfأ،n.

ARKEOLOG & Fأ–RFATTARE

Ungefأ¤r nأ¤r, i vilket أ¥rhundrade, tror du

att det hأ¤r otroliga, magnifika byggnadsverket kom till?

Man bأ¶rjade bygga runt 1440.

- Det stod fأ¤rdigt efter 90 أ¥r. - Okej.

Precis innan conquistadorerna kom.

Pachacuti bestأ¤mde att man skulle bygga Sacsayhuaman av sten som fanns pأ¥ platsen.

Det var en ganska mjuk bergart.

Nu ligger platsen أ¶ver 3 500 meter أ¶ver havsytan,

men en gأ¥ng i urtiden var det hأ¤r havsbotten.

Fأ¶r lأ¤nge sen lأ¥g den hأ¤r delen av Sydamerika under vattnet.

I olika delar av den hأ¤r dalen kan man se kalkstensberggrund.

- Kalksten. Sedimentأ¤r sten. - Ja.

Det gأ¶r att den hأ¤r stenen أ¤r mjukare att jobba med أ¤n andra typer av sten.

Enligt arkeologerna kommer stenarna frأ¥n stenbrott أ¶ver en mil bort.

Jag inser att kalksten أ¤r en mjuk bergart som أ¤r ganska enkel att jobba med,

men det hأ¤r أ¤r verkligen helt enorma kalkstensblock.

- Vad vأ¤ger det tyngsta blocket? - Det tyngsta vأ¤ger أ¶ver 100 ton.

Herregud…

Det som fأ¶rbryllar mig أ¤r hur man fأ¶rflyttade de stora stenblocken.

Jag fأ¶rstأ¥r inte hur man gjorde.

Som jag ser det أ¤r hemligheten en frأ¥ga om kvantitet.

Pedro Cieza de Leأ³n var en spansk soldat och historieskrivare.

Enligt honom jobbade أ¶ver 20 000 mأ¤nniskor hأ¤r varje dag.

Det أ¤r en stor organisatorisk utmaning.

Att organisera ett lag pأ¥ 20 000 arbetare أ¤r en vأ¤ldigt avancerad uppgift.

Fأ¶r att bygga Empire State Building i New York

krأ¤vdes ungefأ¤r 3 400 arbetare, pأ¥ 1900-talet.

أ„ven med sex gأ¥nger sأ¥ mأ¥nga arbetare

mأ¥ste det ha varit en enorm utmaning att flytta stenarna med den tidens teknik.

Det kunde snabbt gأ¥ fel.

Den enda som har skildrat hur man fأ¶rflyttade en sأ¥n hأ¤r stor sten

أ¤r en spansk historieskrivare, nأ¥gra tiotal أ¥r efter erأ¶vringen.

Enligt vad han hأ¶rde av lokalbefolkningen slutade det fأ¶rsأ¶ket i katastrof.

Han berأ¤ttar om ett enormt stenblock som drogs أ¶ver berget

av أ¶ver 20 000 mأ¤nniskor.

Men plأ¶tsligt fأ¶rlorade de kontrollen vid en klippavsats.

Blocket krossade أ¶ver 3 000 arbetare.

Om det var sأ¥ svأ¥rt fأ¶r inkafolket att flytta ett enda stenblock,

hur kunde de ta hit tusentals?

Enligt spanska historieskrivare

anvأ¤nde inkafolket en kombination av rep, rullande stockar och hأ¤vstأ¤nger.

Med enorma anstrأ¤ngningar skulle man kunna sammanfoga tvأ¥ eller tre sأ¥na block,

men att sammanfoga hundratals, som alla sitter ihop vأ¤ldigt precist,

det gأ¥r inte att fأ¶rstأ¥.

Tأ¤nk om inkakejsaren egentligen bara أ¶versأ¥g byggandet av ett fort

ovanpأ¥ stenmurar som redan fanns pأ¥ plats?

Det أ¤r svأ¥rt att fأ¶rstأ¥ hur otroligt detta mأ¥ste ha sett ut innan spanjorerna kom.

Genom att kombinera ny forskning med conquistadorers أ¶gonvittnesskildringar

kan vi fأ¥ en bra uppfattning om hur Sacsayhuaman sأ¥g ut

under inka-imperiets storhetstid.

Enligt spanjorerna var huvudkomplexet en militأ¤rfأ¶rlأ¤ggning,

med plats fأ¶r tusentals soldater.

De beskriver ett runt torn med tre murar, som tornade upp sig 15 meter أ¶ver platsen.

Tornet omgavs av rektangulأ¤ra byggnader och gأ¥rdsplaner.

Man hade ett eget fأ¤rskvattensystem och lador fأ¶r grأ¶dor.

Angriparna trodde att Sacsayhuaman hade byggts som ett fort.

Nأ¤r Cusco hade fallit var inkakrigarnas sista fأ¤ste bakom de hأ¤r vأ¤ggarna.

De أ¤r allt som أ¥terstأ¥r idag.

Men var det deras ursprungliga syfte?

Vad sأ¤ger arkeologerna om Sacsayhuamans ursprung, och vad det byggdes fأ¶r?

Mأ¥nga menar att det var en militأ¤r konstruktion.

Spanjorerna, conquistadorerna sa att det var ett militأ¤rt fort.

Men det var det inte.

Det var en helig plats, ett tempel, dأ¤r man utfأ¶rde ritualer och ceremonier.

Sأ¥ det vi kan lأ¤sa i historiebأ¶ckerna,

att Sacsayhuaman byggdes som ett militأ¤rt fort, أ¤r det fel?

Det أ¤r helt fel.

Det som finns kvar uppe pأ¥ kullen, vأ¤ggar av likadana rektangulأ¤ra block,

tyder pأ¥ att de inte byggdes samtidigt som de stora stenmurarna.

Sأ¥ man skulle kunna sأ¤ga att inkafolket أ¤rvde أ¤ldre byggnadsverk,

och att de أ¤r svأ¥ra att fأ¶rklara?

Ja.

Det tyder ocksأ¥ pأ¥ att de tillverkades med en annan, okأ¤nd, stenhuggarteknik.

Man kan se det som en fأ¶rlorad teknologi.

Det hأ¤r أ¤r ett mysterium, en gأ¥ta som vi inte kan fأ¶rklara.

Kan Sacsayhuamans slأ¤ta, massiva, sicksackformiga murar ha skapats,

inte av inkafolket, utan av andra?

Tأ¤nk om byggnadsverken hأ¤r, som hأ¤nfأ¶rs till inkafolket,

egentligen أ¤r ett arv frأ¥n en mycket أ¤ldre tid?

Kan det vara ett arv frأ¥n en civilisation som vi أ¤nnu inte har identifierat?

Man har ju faktiskt inte hittat enklare versioner av de slأ¤ta stenmurarna

nأ¥n annanstans i Peru.

Men vi sأ¥g nأ¥t liknande nأ¤r vi var pأ¥ Rapa Nui.

I Ahu Vinapus murar.

De lأ¤r ha byggts lأ¥ngt fأ¶re Sacsayhuaman, mer أ¤n 300 mil bort.

Stenblocken أ¤r av solid basalt och de أ¤r vackert sammanfogade.

De innehأ¥ller mأ¥ngkantiga element, precis som Sacsayhuamans murar.

Liknande konstruktioner finns i urgamla murar i Turkiet och i Egypten.

CHEFRENS PYRAMID - EGYPTEN

Dأ¤r finns ett sأ¤rskilt litet block som har fogats in mellan stأ¶rre block.

Det أ¤r identiskt. Det ser precis likadant ut i Cusco.

Vissa menar att man bara anvأ¤nde أ¶verblivet material pأ¥ ett effektivt sأ¤tt.

Men titta bara pأ¥ precisionen.

Det kأ¤nns som att det hأ¤r أ¤r en gammal teknik som inte bara anvأ¤ndes i Peru.

Tأ¤nk om inkafolket byggde de strukturer som vi ser hأ¤r pأ¥ en mycket أ¤ldre grund?

En grund som kanske hأ¤rrأ¶r frأ¥n den fأ¶rsta civilisationen i Amerika.

Den mأ¶jligheten fأ¶r mig till den stad som Sacsayhuaman أ¶verblickar.

Det أ¤r en stad vars namn kan vara en avgأ¶rande ledtrأ¥d.

Pأ¥ quechua, inkafolkets sprأ¥k, betyder Cusco "vأ¤rldens navel".

TURKIET

Precis som alla de andra heliga navelplatserna, dأ¤ribland Rapa Nui.

Att platser أ¶ver hela vأ¤rlden kallas "vأ¤rldens navel"

أ¤r mer أ¤n bara ett sammantrأ¤ffande.

Kan de otroliga stenarbetena som vi ser أ¶verallt i den hأ¤r vأ¤rldens navel

vara أ¤nnu ett arv frأ¥n den urgamla avancerade civilisation som jag sأ¶ker?

أ–verallt i staden finns lager pأ¥ lager av vackra, intrikat utformade stenmurar.

Vissa innehأ¥ller gigantiska stenar.

Mysteriet أ¤r att alla murar ofta har flera olika arkitekturstilar.

Vissa أ¤r vأ¤ldigt avancerade, andra أ¤r fأ¶rhأ¥llandevis enkla.

Det mysteriet har fأ¶rt mig till Calle Loreto i Cusco.

Dأ¤r trأ¤ffar jag arkeologiforskaren och inka-أ¤ttlingen Jesus Gamarra.

Under mأ¥nga أ¥r har han undersأ¶kt Perus urgamla stenkonstruktioner.

ARKEOLOGIFORSKARE

Berأ¤tta om ditt arbete i Cusco och den heliga dalen.

Min passion أ¤r antikviteter som kommer frأ¥n mأ¤nniskans ursprung.

Det أ¤r nأ¥t som reflekteras i stenen,

som أ¤r det أ¤ldsta vittne som finns i historien.

Precis som i Sacsayhuaman,

أ¤r gatans stenmurar sأ¶mlأ¶st sammanfogade.

En stens mjuka kanter flأ¶dar in i nأ¤sta.

Det أ¤r helt otroligt. Jag blir helt fأ¶rstummad av det hأ¤r.

Jag kan inte fأ¶rstأ¥ hur nأ¥n kan ha byggt murar

dأ¤r de hأ¤r enorma stenarna sitter ihop sأ¥ perfekt.

Arkeologerna sأ¤ger att inkafolket byggde dem,

och att de anvأ¤nde enkla stenverktyg fأ¶r att skapa det hأ¤r fantastiska.

Det gأ¥r inte att skapa det hأ¤r underverket med bara hammare och mejsel.

Det gأ¥r inte att rأ¤kna ut den perfekta precision

som finns i de hأ¤r stenmurarna.

Den precisionen أ¤r allra tydligast hأ¤r.

Den 12-hأ¶rniga stenen أ¤r ett geometriskt underverk.

Dess sidor passar perfekt ihop med 11 andra unika stenblock.

Men det finns nأ¥t mer som stأ¶r med de hأ¤r sأ¥ kallade inkamurarna.

Jag ser mأ¥nga olika arkitekturstilar hأ¤r.

Hأ¤r finns de hأ¤r otroliga murverken,

men sen ser vi betydligt enklare stenarbeten sida vid sida.

Hjأ¤lp mig att fأ¶rstأ¥ det mysteriet.

Den hأ¤r arkitekturen kommer inte frأ¥n inkafolket.

Inkafolket anvأ¤nde inte den hأ¤r sortens mأ¥nghأ¶rnig arkitektur.

Inkafolket hade en annan slags arkitektur,

som karaktأ¤riserades av rأ¤ta vinklar.

Den أ¶ver delen har stenblock med mأ¤rken frأ¥n de verktyg som inkafolket anvأ¤nde.

De utgأ¶r inget mysterium, till skillnad frأ¥n de lأ¤gre lagren.

- Enligt dig skapade inkafolket inte detta? - Nej.

Jesus tror att inkafolket byggde ovanpأ¥ och runt betydligt أ¤ldre murar,

som redan fanns pأ¥ plats nأ¤r de kom hit.

Cuscos historia bأ¶rjar inte med inkafolket,

utan den gأ¥r betydligt lأ¤ngre tillbaka.

Jesus Gamarra أ¤r أ¶vertygad om att vi hأ¤r ser inte bara en,

utan أ¥tminstone tre arkitekturstilar, skapade av tre olika kulturer.

Jesus menar att inkafolket ligger bakom de senaste, grova stenarna.

Men han menar att de slأ¤ta stenarna bأ¥de hأ¤r och i Sacsayhuaman

har skapats med en betydligt أ¤ldre teknik, som inkafolket inte kunde أ¥terskapa.

Det finns saker som أ¤r omأ¶jliga fأ¶r mer moderna civilisationer.

De أ¤r betydligt أ¤ldre och de bevisar

att de أ¤r produkter av ett annat sأ¤tt att arbeta i sten.

Jesus Gamarra kallar den hأ¤r stilen Hanan Pacha.

Fأ¶r att se den med egna أ¶gon fأ¶reslأ¥r han ett besأ¶k pأ¥ en spأ¤nnande plats.

Den ligger pأ¥ bergssluttningen pأ¥ vأ¤g upp mot Sacsayhuaman.

Det أ¤r verkligen en mystisk plats.

Den har en hemlig ingأ¥ng som nأ¤stan inte gأ¥r att se.

Hأ¤r ser man أ¥terigen en mأ¤rklig blandning av byggnadsstilar.

Platsen kallas Mأ¥nens tempel.

Mأ…NENS TEMPEL

Det hأ¤r أ¤r en mأ¤rklig, komplicerad, mystisk plats.

De lأ¥ga murarna أ¤r typiska inkamurar.

Men dolt inuti den hأ¤r klippan finns nأ¥t helt annat.

Man kommer in genom en smal passage, i total tystnad.

Det أ¤r nأ¤stan som att gأ¥ in i en labyrint.

Det ser ut som en okأ¤nd teknologi som vi inte helt fأ¶rstأ¥r.

Den har skapats av anledningar som vi inte kan fatta.

Undertexter: Peeter Sأ¤llstrأ¶m Randsalu