Original subtitles

Om en kvart utsätts f.d. assistent David Speed för det ultimata provet.

Det blir fjärde gången som man försöker avrätta honom.

Han är dödsdömd för mordet på sin vän och chef Willy Dunlop.

Aldrig förut i USA: s straffhistoria har nån överlevt tre avrättningar.

I gaskammaren andades Dave in cyaniden som vore den bergsluft.

Andra försöket att döda Dave skulle ske genom hängning.

Men när Dave föll gick repet av.

Sen var det arkebusering, men David fick inte en skråma.

Nu sätts han i elektriska stolen. Jag vill se den jäkeln överleva det.

Nu ska han grillas.

Ja?

Det är till dig, chefen.

- Hej, Rosy. - Allt är ordnat.

Oroa dig inte. Inget kan gå snett den här gången. Ja, vi hörs sen.

Jag tror maffian ligger bakom det. Fråga min man. - Va, Leopold?

Leopold säger inte mycket, han är så deppig. Han är emot dödstraff.

- Vad tycker ni då? - Jag är glad att det inte är jag.

Jag vet att han inte mår så bra.

- Inga besökare i dag. - Guvernören har skrivit på.

Jag struntar i om presidenten har skrivit på. Ingen släpps in.

Känner ni inte igen mig? Jag är Rosy La Bouche.

Den dödsdömde och jag var nära vänner.

Även om ni är den dödsdömde så kommer ni inte in.

Kan ni åtminstone se till att han får blommorna?

Ställ dem framför elektriska stolen så att han ser dem.

Jag vill att David tänker på mig när de sätter på strömmen.

- Jag ska se vad jag kan göra. - Vad snällt av er. Tack så mycket.

Hej, Joshua.

Dave, det är din 14:e portion bönor. Vill du ha nåt att dricka?

- Du kan få till och med champagne. - Champagne? Det ger mig gaser.

- Vill du ha nåt annat då? - Ja, mer bönor.

Kan jag få azukibönor nu?

Det har jag aldrig hört talas om, men jag ber kocken fixa till det.

- Bra. Då äter jag dem till lunch. - Lunch?

De hämtar dig nu. När det är lunch får du äta hos vår herre och skapare.

Då var det dags igen.

Du behöver inte bikta dig.

Vilka synder kan du ha begått sen vi gick till din avrättning i förrgår?

- Vad sägs om frosseri, pater? - Jag förlåter dig.

Kom nu, min son.

Jag kunde inte drömma om att det skulle sluta så här.

Jag var nyutexaminerad polis och ute på mitt första solojobb.

Det känns som vore det i går.

Som ni vet så återinträder Röd Plutonium i atmosfären-

- och störtar träffsäkert mot en förutbestämd plats på jorden.

Syftet är att testa en topphemlig apparat-

-för att söka mineraler på månen.

Försöket äger rum i Creektown, eller som indianerna säger: Popoke.

Invånarna är patriotiska amerikaner och de får nu se historia skapas.

Dunlop sände mig till Creektown för att inkassera en obetald p-bot.

Byn låg mitt i ett träsk och jag fick lämna bilen på torra land.

Men jag var fast besluten att slutföra mitt uppdrag.

Högkvarteret till assistent Speed. Svara, assistent Speed.

Inspektör Dunlop till Speed. Hör du mig, Speed? Kom.

Smart att skicka honom till Creektown-

- samma dag som Nasa utför ett topphemligt experiment där ute.

Hur skulle jag veta det? Du sa ju att det är topphemligt.

Vad hade hänt med Popoke-borna om de inte hade evakuerats i tid?

Antagligen ingenting. Men när raketen exploderar-

- bombarderas jordytan med ofarliga omegastrålar-

-som får allt under marken att lysa.

Mr Jim Opalaka?

Mr Jim Opalaka! Hallå?

Är det nån hemma?

Speed till högkvarteret. Inspektör Dunlop?

Det är han. Han sänder på kortvågsbandet.

Vi hör honom, men han hör inte oss.

Speed, din korkade aspirant! Kom tillbaka hit med en gång!

Du kan dö. Kom tillbaka till högkvarteret. Det är bråttom.

Här är så fridfullt. Jag tror att jag häftar fast boten i hans totempåle.

Alla system går.

Uppdraget slutfört. Klart slut.

Hallå, kompis. Hallå, kompis.

Kan du flytta på dig?

Schas! Schas!

Stackars grabb.

Han var ingen vidare aspirant.

Men han dog i tjänsten.

Han försökte inkassera böter för en trafikförseelse, den arma saten.

Lite sent för dåligt samvete, va?

Men om det stör dig så mycket-

- så har jag ett jobb som får dig att glömma-

-polisassistent Dunlop.

Hej, inspektörn!

Det är inspektörn.

Hallå, inspektörn!

Det var helt otroligt. Jag la på locket genom att tänka på det.

Då slog det mig att nåt otroligt och fantastiskt hade hänt med mig.

Vi glömmer det du sa till chefen. Du körde aldrig till Creektown.

- Men jag gjorde det, inspektörn. - Men såg inte helvetet braka löst?

Jag såg en jättexplosion. Större än när jag blåser bubblor.

Kom inte med dina bubblor. Inte ens en myra hade överlevt explosionen.

Det låter som om du är ledsen att jag lever.

Står man mitt i en atomexplosion så borde man ha vett att dö.

Men som jag sa så blev allt rött och det hördes ett dån.

Sen vaknade jag under ett berg av sand.

Ett berg av sand? Den var bra.

Det är en ful ovana som strider mot reglementet och gör mig spyfärdig.

Tuggummi. De som tuggar och blåser bubblor står överst på min lista.

- Måste du sätta det där? Ditt nöt! - Förlåt, inspektörn.

Jag menade inget illa. Jag är ett av Rosy La Bouches största fans.

Jag har sett alla hennes filmer. Till och med stumfilmerna.

Hon är ung nog att få Cheryl Ladd och Farrah Fawcett att se fula ut.

- Du är helt tokig i henne, va? - Ja, det skäms jag inte för att säga.

En gång höll jag henne i min famn. Det var för länge sen i Hollywood.

Jag jobbade som stuntman på en av hennes filmer.

Den upplevelsen glömmer jag aldrig.

Akta, inspektörn!

- Vad försöker du göra? Ha ihjäl oss? - Du fick inte köra på elefanterna.

Vilka elefanter?

De där.

Hur visste du att elefanterna skulle gå över här? Ingen kan ha sett dem.

Jag vet inte. Intuition, antar jag.

Jaså?

Vem går över framför oss nu då? Få se på lite mer intuition.

Kom igen.

Jag kan inte.

Elefanter, ja. Nunnor, nej. Va?

Jag kommer strax.

- Hej, farbror Willy. Med Dave igen? - Glöm Dave och ge mig min tvätt.

- Vad gör du? - Jag parkerar. Vad ser det ut som?

Klant!

Hallå!

- Okej, vi ses. - Okej, hej då.

Det var ingen tvekan längre. Jag hade superkrafter.

Men de kom och gick på måfå.

Jag ville säga det till inspektörn, men han pratade bara om Rosy.

- När jag spelade rysk centurion... - Rysk centurion?

Nej, romersk centurion.

Jag skulle dyka i vattnet och rädda henne från en hel hög krokodiler.

Jag hade rustning på mig och sjönk till botten som en sten.

- Vad hände? - Jag drunknade nästan. Härliga tider!

- Svara i radion. - Varför? Ingen anropar oss.

Högkvarteret till bil 40. Kom.

Intuition.

Bil 40 här. Tiger Lilly, kom.

Pågående rån på 4th Street 1147, plan 20 hos Johnson & Johnson.

- Tvärs över från Daily Herald. - Vi är på väg.

Du och din intuition börjar gå mig på nerverna.

- Ingen rör sig! Gå dit bort! - Upp med händerna.

- Hej, inspektörn. - Silvius, vad händer här?

De har spärrat alla hissar. Vi får ta trappan upp. Kom!

- Sno på! - Stick!

Vi är snart uppe. Kom. Ge mig handen.

Bara fem våningar.

Inspektörn? Där.

Vi använder stormingsknepet.

- Vad är "stormningsknepet"? - Det misslyckas aldrig.

Du stormar dörren och jag täcker dig härifrån.

- Jag stormar dörren? - Ja. Och jag täcker dig härifrån.

- Bra tänkt, inspektörn. - Okej.

Kolla dörren och se om nån kommer.

Tjusigt!

Fantastiskt. Mina ögon tåras när jag ser ett sånt trick.

Verkligen?

Ta hans vapen.

Nån måste ringa efter ambulans. Grabben måste vara svårt skadad.

Rör dig inte. Annars slutar du som din kompis. - Kolla efter fler snutar.

Inspektörn, det är över.

Nån där uppe gillar dig. Utan plattformen där nere-

-hade du krossats mot trottoaren.

- Varför tog det sån tid att komma hit? - Du hade ändå aldrig trott mig.

- Här. - Okej, upp med nävarna!

- Varför är du så glad? - För att vi stoppade rånet.

Håll dig till mig. Vi kommer att gå långt.

- Vad är det nu? - Det pågår hasardspel i lastbilen.

Hasardspel?

Stanna!

Okej, kliv ut.

Polis! Öppna!

Ingen rör sig. Ni är gripna.

Jag larmade högkvarteret. Nästa gång du får ett sånt tips, säg till först.

- Det var inget tips, jag såg... - Jag vill inte veta. Jag är din chef.

Du varken tänker, agerar eller talar innan jag sagt till. - Få upp nävarna!

Kom igen nu! Okej! - Dave, du tittar inte ens på matchen.

Du tänker på att fara runt i din bil och fånga bovar, va?

- Nej. - Vad tänker du på då?

Jag tänkte att jag vill vara ensam med dig nu.

- I den här folkmassan? - Ja.

Vilken folkmassa?

Jag har ett litet jobb att göra. Jag kommer strax.

- Släpp mig! - Du är gripen, Scardella.

Jag fattar inte hur du bar dig åt. Vi har jagat Scardella i över två år.

Hur såg du honom i folkmassan?

Jag ville vara ensam med Evelyn. Även om du inte gillar det.

Jag fick alla att försvinna. Då var bara Evelyn, Scardella och jag där.

- Vill du att jag ska tro på det? - Det är sant.

Sluta upp med de här dumheterna. Annars får du köra sopbil. Förstått?

- Ja. - Bra.

Fick alla att försvinna...!

- Du tar hand om föraren. - Vart ska du? Stanna där!

- Släpp era vapen. - Skjut honom!

Akta.

Ut härifrån. - Du stannar där.

Stanna! Lugn, spelet är förlorat.

Stopp! Släpp vapnet. Stopp!

I morgon bitti är det du som kör till skjutbanan.

Du träffade honom inte en gång. Ge hit handfängslet.

Upp med händerna! Kom igen, händerna på ryggen.

Stackars inspektörn. Hur kunde jag säga sanningen till honom?

Vad fick er att tro att ett rån pågick här, assistent Dunlop?

Min partner och jag åkte förbi affären och plötsligt så...

Vi såg den misstänkte i flyktbilen.

Tack. - Vill ni tillägga nåt, Speed?

Nej, han sa allt. Jag har bara tur som har en sån partner som han.

Ni måste vara stolt över dem.

Det följer av åratals engagemang och hårt arbete i en stad som...

Paradise? De två snutarna börjar bli lite väl styva i korken.

Lugn, chefen. Ingen snut kan sätta dit dig.

Allt du gör är lagligt och hederligt.

Du har Golfens bästa fiskfirma.

Ja... Ring Barracuda. Jag vill ha en lägesrapport.

Sandy, mr Torpedo i telefon.

Hallå, chefen? Allt går som smort.

Vi skickar iväg 100 000 dollar i endollarsedlar i detta nu.

Inspektörn! Det står här att Rosy La Bouche gör comeback.

- Visste du det? - Självklart. Jag vet allt om Rosy.

- Vill du ha kaffe? - Ja, svart, tack.

- Inspektörn, jag gjorde det. - Vad?

Jag fick muggen att flyga hit genom att tänka på den.

Du kan inte gå runt och säga till folk-

- att du får muggar att flyga och ser elefanter genom väggar. Förstått?

Inspektörn, lastbilen... Den fraktar falska pengar.

- Hur vet du det? - Jag såg det genom sidan på den.

Kom, vi ska ta en titt. Kom!

Öppna där bak! Kom igen!

- Okej, öppna här bak. - Vill du det, så öppnar jag.

Vad har ni här?

Fisk.

Okej, stäng igen.

Stick härifrån.

Falska sedlar... Jag såg bara fisk.

Det kan ha varit falska fisk, men det är ju inte förbjudet.

Eller är det?

Det på arenan... Jag måste ha varit tokig som trodde att alla försvann.

Du är inte tokig, Evelyn. Alla försvann.

- Lägg av, Dave. - Evelyn...

Jag måste berätta en sak för dig.

Jag är... Hur ska jag säga det?

Jag är inte normal längre. Jag är annorlunda.

Nej, Evelyn, inte annorlunda så.

När jag var i Creektown och råkade ut för explosionen så hände nåt i mig.

Det är som om en del av mig som jag inte kan styra plötsligt aktiverades.

Dave, jag förstår inte vad du menar, men vi pratar om det sen.

Jag byter om, sen hoppar vi i.

Gör det du. Jag kan inte simma. Jag växte upp i bergen. Minns du?

- Lugn, jag lär dig. - Okej...

Hör ni, barn. Ingen fara, jag hämtar den åt er.

Titta. Han går på vattnet.

David!

Hjälp!

Ingen fara.

Kom igen.

- Vi är snart framme. - Jag kan inte simma!

David? Herregud.

- Ska du inte ge honom mun-mot-mun? - Tack.

- Hej, inspektörn. Vad vill du? - Hur visste du det var jag? Nej, tyst.

Du ska komma hit nu och berätta för chefen om dina superkrafter.

Förstått? Och du har fem minuter på dig att komma hit. Förstått?

Fem minuter? Han bor på andra sidan stan.

Inställer mig för tjänst.

Ser ni, chefen? Såna lumpna trick måste jag stå ut med vareviga dag.

Men jag har fått nog.

Det var ju du som gav honom fem minuter på sig att komma hit.

- Då har han telefonsvarare. - Det är inte sant, inspektörn.

Lugna ner dig nu.

Assistent Speed, jag har också alltid gillat ett bra skämt.

Jag har själv skojat med folk. När jag var nyutexaminerad polis-

- målade jag mig grön från topp till tå och lekte marsmänniska!

Han fick mig nästan att tro att han föll 20 våningar utan att bli skadad.

- Det låter inte möjligt. - Låter det inte möjligt?

Låt mig få visa er en sak.

Jag är strax tillbaka.

Vad gör han?!

Vad hände?

- Larma ambulans. - Ja, sir.

Rör honom inte. Vänta på ambulansen.

Som röntgenbilden visar så har han inte ett enda helt ben i kroppen.

- Jag fattar inte hur han kan leva. - Inspektörn.

- Ja, grabben, vad är det? - Evelyn får inte se mig så här.

- Okej. - Vad sa han?

Ingenting. Vi går ut och väntar. Det finns ändå inget vi kan göra.

Vi tog fler röntgenbilder efter att ha gipsat honom. De är klara snart.

Men även om benen leker bra så är de inre skadorna för stora-

- för att uppmuntra till optimism. Ursäkta mig.

Varför gjorde du det, Speed? Trivdes du inte i poliskåren?

Chefen. Dörren.

Vad är det med dörren?

Det är ett mirakel! De nya bilderna visar att alla ben har läkt helt.

Dave? Dave, det är ett mirakel. Doktorn sa...

Dave?

Dave?

Åh, Dave! - Förlåt, chefen.

Jag hade letat efter Silvius. Bara han hade sett mina två fall.

Han kunde säkert förklara vad som gick snett andra gången.

Kom närmare, mitt herrskap. Se elefanten.

- En biljett, tack. - Sju dollar. 350 kilo.

Har du alltid jobbat här?

Om man kan kalla biljettnasande hela dagarna för jobb. Hur så?

Jag söker gubben Silvius. Han ska ha jobbat här.

Vad vill du honom?

Ja, Silvius - jag känner honom. Han är buktalare, mycket skicklig.

Han kan få en hund att prata som en människa.

- Han har haft det svårt på sistone. - Vad då?

Jag har inte sett honom på ett år. Jag tror han är skyldig nån pengar.

- Vet du var han bor? - På River Road, sist jag hörde.

I ett gammalt ruckel. Han säljer hundar.

- Tack. - Du...

Jag reagerade inte över det då, men tre karlar frågade om honom.

- Vad sa du till dem? - Det jag sa till dig.

Silvius? Är det nån hemma? Silvius?

Tjena, vovven. Vill du ha ett kex?

Silvius? Hallå?

Silvius tappar "rösten"

Hollywood kallar

Föremål rör sig

Silvius? Är du här?

Kolla där inne.

Vad letar vi efter?

De 30 000 som mr Torpedo gav för den pratande chihuahuan.

- De pratar inte. - Därför gjorde chefen sig av med den.

Det är därför som han vill bli av med Silvius också.

- Hittat nåt? - Ingenting, Paradise.

Kolla garderoben.

- Hej. - Hej.

Det står en karl där, men det är inte Silvius.

- Hej. - Vem är du?

Jag vet vem jag är och jag vet vem du är, men vet du vem han är?

Jag tror jag har sett honom på tv. Han är sångare eller evangelist.

Jag struntar i vad han är. - Vad gör du här och var är Silvius?

Även om jag visste så hade jag inte sagt det till er tre idioter.

- Vad sa du? - Han sa att vi är tre idioter.

Ja.

Han är din.

Två slag med gitarren. Sen är det min tur.

Nu då.

- Så ska det göras. - Du är bäst, Paradise.

Kom. Han kommer inte tillbaka i brådrasket.

Ska ni gå?

- Jag borde få hämnas. - Ska jag hämta en gitarr?

- Nej. - Ta honom, Slot Machine. - Så gärna.

Jag sa ju att jag kunde hämta gitarren!

Tillsammans!

Du skulle ha låtit mig hämta gitarren, Paradise.

Stick ut och hitta en brandpost.

Var snälla nu, pojkar.

Goda nyheter för alla filmfans. Filmstjärnan Rosy La Bouche-

- kommer till vår väna stad klockan fyra i eftermiddag.

Hon uppträder sen hela veckan på Tony Torpedos nattklubb...

Åk till flygplatsen och hämta henne.

- Hittade ni gubben med hundarna? - Nej...

Hitta honom! Ni vet att han och jag har nåt otalt!

Ni vet att jag har nervös mage. Ni vet det, va?

Stick härifrån nu. Vart ska ni nu?! Bakdörren.

Varför såg du till att vi skickades till sjöflygplansbasen i dag?

Vissa människor blir kära bara en gång i livet.

- Jag är en av de lyckliga. - Vad fasen betyder det?

Strunt samma, du får själv se.

Hallå.

Det är Tony Torpedos torpeder. De är här för att hämta henne.

- Hämta vem? - Rosy La Bouche, ditt nöt.

- Om jag bara fick prata med henne. - Har du inte hållit henne i famnen?

Jag... jag hjälpte henne bara ner från diligensen. Det var allt.

Tack ska ni ha.

- Här kommer hon. - Ja.

Visst är hon vacker? Om jag bara fick prata med henne.

- Jag ska fixa det åt dig. - Nej, du blandar dig inte i det här.

Lugn bara, inga superkrafter. Kör radiobilen till ankomsthallen.

- Det är snubben vi mötte hos Silvius. - Ja. Det var bara det som fattades.

Kom.

Körkortet, tack.

Vi har bråttom. Vi ska hämta damen.

- Registreringsbeviset, tack. - Ge mig registreringsbeviset.

- Vad är det? - Mina fingrar!

De sitter fast i dörren!

Var försiktigare. Ut ur bilen, alla. Vi ska testa om ni får köra bil.

Miss La Bouche, roligt att se er här. Stannar ni länge?

Ja, jag stannar ett bra tag. Men nu måste jag gå.

Håll ut armarna.

Lyft på vänster ben. Jag sa vänster ben!

Lek änglar. Flaxa med vingarna.

- Så här? - Ja. Snabbare.

Snabbare.

Glöm det. Ni kommer aldrig att flyga. Hör ni! Armarna.

Sparka ut med höger ben.

Vänster. Höger.

Vänster. Höger. Vänster. Höger.

Vänster. Höger. Bra. Fortsätt.

Tack.

Kan jag hjälpa er, miss La Bouche?

- Du vet vad jag heter. - Det gör ju alla.

Ni minns kanske inte mig, men jag var med i några av er filmer.

- Inspektörn? Gör ni mig en tjänst? - Vad som helst. Säg bara till.

Jag måste vara på hotellet om tio minuter för ett viktigt samtal.

- Det vore en ära att få köra er dit. - Mina väskor.

Är ni gift, inspektörn?

Jag har alltid varit mitt jobb och min mamma hängiven.

Men sen kom jag in vid filmen... Akta scarfen.

Och sen började jag jobba där.

Jag var inte mycket till skådis-

- men jag gillade att göra stunts, så jag jobbade som stuntman.

Men sen fick jag...

Okej, det räcker. Nu dubbelkollar vi era reflexer. Kom hit bort.

Håll den. Nu slår du honom. Och du duckar dig jättefort.

- Ska jag slå honom? - Ja. Och du duckar jättefort.

Nu slår du honom - du duckar dig. Du slår honom - du duckar dig.

Och nu alla tre på en gång. Höger, vänster, höger, vänster.

Höger, vänster, höger, vänster...

Okej, ni klarade provet. In i bilen igen.

Ni kan åka nu.

Körkortet.

Jag rapporterar dig för vårdslöshet i trafik och skadegörelse. Körkortet.

Vad tänkte du på när du använde radiobilen som taxi?

Det var akut. Jag gjorde bara min plikt.

Din plikt är att fånga bovar, inte att leka scout.

Titta på mitt skrivbord som är fullt av anmälningar.

Visste du att stan kryllar av förfalskade sedlar?

Titta. Tiotusen såna här har plockats upp den här veckan.

Vem plockade upp dem? Vem hittade dem? Vem tappade dem?

Det är falska pengar, ditt nöt.

Inte konstigt att folk tar emot dem när inte ens polisbefäl ser skillnad.

Och vem ifrågasätter väl en sketen dollarsedel?

Mannen som kom på det här är ett geni.

Du och Speed ska hitta och gripa honom.

Satsa detta på Momma Loves Money åt miss La Bouche.

- Jag tror att jag såg Silvius. - Håll dig klistrad vid honom.

Där sticker haren.

- Vem är idioten som vinkar? - Vet inte, jag umgås inte med såna.

- Är du här på grund av Rosy? - Skojar du?

På min lediga dag blir jag hundkännare-

- för att få ihop pengar till skatt så att du kan skydda mig.

Men i dag är det kört. Människans bästa vän...!

- Vänta lite. Ska du göra så där? - Hur så?

Han kommer att vinna.

Den hunden kan inte vinna även om haren bär honom.

Shag ligger långt efter på bortre långsidan.

- Kom igen, Shag. - Shag avancerar.

Han springer om fältet. Se vilken fart han har!

Han är femma... han är fyra. Han går om Momma Loves Money.

Och Shag vinner!

Han vann! Jag ska hämta min vinst. 60 gånger pengarna!

Ge mig en vanilj, hjärtat.

Behåll växeln.

- Silvius! Jag måste få prata med dig. - Jag har inte tid nu.

Killar, jagar ni den trevlige farbrorn i herrgårdsvagnen?

Vi? Nej, vi är bara ute och åker.

Kör försiktigt. För livet ni räddar kan vara ert eget. Ha en bra dag!

- Tack. - Se dig för!

Silvius, jag måste prata med dig. Har du tid nu?

Varför kommer och går mina krafter?

Vet du inte?

Ibland behövs det bara nåt litet för att förstöra ens koncentration.

En plats, en person, en färg, ett ljud...

Tappade ni bort honom?

Lät ni en liten gubbe smita?

- Men det var snuten som... - Vilken snut?! Vad yrar du om?

Han som är vän till din vän... Jag menar madame La Bouche.

Dave Speed. Han är partner till den tjocka polisen som är kär i mig.

Jag är inte intresserad av romantik, utan av en gammal man. Hitta honom!

Förstår ni? Varför berättar ni alltid såna här saker när jag ska äta?!

Dave?

Dave? Dave, vi är här.

Dave?

Vad konstigt. Jag undrar var han kan vara.

Han är i alla fall sen.

- Nej, ni är sena. - Men du...

- Svävar. - Tror du på hans superkrafter nu då?

- Kom ner därifrån. - Kan inte du komma upp? Det är kul.

- Är du galen? - Nej. - Evelyn, tog du med det där?

- Ja. - Kom ner därifrån nu.

- Du kunde väntat tills jag var klar. - Förlåt, Dave.

Ta bort det nu.

Är du beredd, inspektörn? Titta.

Ser du? - Okej, Evelyn, visa det för mig igen. Vänta.

- Nu. - Okej.

Tack. Jag vet nu varför mina krafter kommer och går. Det är röd färg.

Röd färg? Vad yrar du om?

När jag ser rött förlorar jag mina krafter.

Jag ska förklara. Plutoniumsmällens röda ljus gav mig mina superkrafter.

Men rött tar dem ifrån mig när jag ser den färgen. Fattar du?

De två krafterna tar ut varandra. Kommer du ihåg nunnorna?

- När jag hoppade ut genom fönstret? - Och på arenan.

- Och fiskbilen. - Ja, fiskbilen. Det minns jag.

Du gjorde mig till åtlöje.

Bilen var röd på insidan. Då såg jag inte de falska sedlarna.

Menar du att pengarna fanns i fisken?

Just precis.

Just det. Minns du vad det stod på sidan av lastbilen?

- Ja, "Torpedos fiskfirma". - Torpedo är vår man. Fattar du?

Nej, jag fattar inte. Vad ska jag göra? Gripa honom?

Kan du tänka dig vad domaren och juryn hade sagt om du sa-

- att du såg de falska sedlarna i fisken genom lastbilens sida?

De hade burat in dig. Vi behöver konkreta bevis. Jag vet varifrån.

Sluta tänka att jag är knäpp.

En mans tankar är hans egna och de är privata. Så sluta lägga dig i.

Jag har aldrig sett honom så arg. Det är inte bara hans fel.

- Varför inte? - Dave, det är nåt som inte är bra.

- Evelyn, vad är det då? - Det är dina superkrafter.

Jag vet inte om jag kan vänja mig vid dem.

Jag älskar dig, men jag vill ha dig som du var.

Kom igen, Evelyn, var positiv.

Jag kan diska, tvätta, bädda sängen och hacka grönsaker-

-bara genom att tänka på det.

Du gifter dig med en livs levande hushållsapparat. Batterier medföljer.

En mänsklig hushållsassistent. När du vill tala allvar är jag hemma.

Stilla!

Jag har superkrafter och jag kan inte göra nåt åt det. Och vet du vad?

Jag gillar dem och du kommer snart att gilla dem. Jag älskar dig, Evelyn.

Och vi ska gifta oss vare sig du vill eller inte.

Okej, nu kan du slappna av.

Samma kväll fick jag en lista med platser där falska sedlar dykt upp.

Jag stack ut för att hitta bevis som kunde avslöja Tony Torpedo.

Elvan i hörnhålet.

Tvåan i sidohålet.

Fjorton i hörnhålet.

- Fjorton i hörnet... - Ursäkta.

Lägg av!

- Vad vill du? - Jag söker ägaren här.

Du har hittat honom. Stick nu.

Jag har satsat fem dollar på stöten.

- Fem dollar på att du missar. - Säg tio, så slår vi vad.

Tio? Vänta lite.

- Kör till. - Det är dina pengar, dumsnut.

Jag vann!

- Vad skrattar du åt? - Skratta aldrig åt andras olycka.

- Jag vet hur det känns. Vinsten? - Vet du det? Följ med.

Vilken tur.

Här ska du se. En, två-

-tre, fyra, fem, sex-

-sju, åtta, nio-

- och tio. Tio äkta USA-dollar. Ha så kul.

Tack.

- Var är muggen? - Där inne.

- Det är låst. - Vad då, låst? Det är alltid öppet.

- Prova du. - Vänta nu här.

Nu slutar vi tjafsa. Du är illa ute.

Tio äkta USA-dollar...

Snacka om att kasta pengarna i sjön.

Du tvättar falska sedlar och jag vill ha del av vinsten.

500 i veckan, så får du vara ifred.

Inget mindre än femdollarsedlar.

Snutar... Där har du.

Och du kan hälsa Torpedo att det är dags att dela med sig.

- Vill du höra min plan eller inte? - Jovisst.

Fas 1: Övertyga den undre världen om att jag är en ohederlig snut.

Fas 2: Ta Torpedo på bar gärning.

- Fantastiskt, helt fantastiskt. - Tack. Kul att du gillar det.

Gillar det? Jag älskar det!

- Varför bjuder du inte upp henne? - Är du inte klok? Vi är i tjänst.

Om chefen får veta det kan du säga att du hörde ett vittne.

Att dansa i tjänsten är ett brott mot polislagens paragraf 42/B.

- Du är en heder för kåren. - Dessutom kan jag inte dansa.

Se på mig.

Du ska dansa som Fred Astaire. Som Fred Astaire.

Jag ska dansa som Fred Astaire.

Här är en som verkligen vill dansa med mig.

- Ska vi dansa, inspektörn? - Hemskt gärna.

- Du dansar gudomligt bra. - Jag försöker bara hänga med er.

Din chef vill prata med mig och jag ska med till kontoret.

Chefen vill prata med dig och du ska med till kontoret.

- Sa du inte det precis? - Gjorde jag? Då går vi.

- Varför slår du alltid tolv? - Torpedos män är omöjliga att slå.

Slå igen.

- Det är svårt att slå. - Det är omöjligt att slå.

- Får jag försöka? - Varsågod.

Slå, grabben.

Essike, dessike, luntan, tuntan, ärtan, pärtan, piff, paff, puff.

Det där är svårt att slå. Ta pengarna och stick.

Tackar.

Ni förstår, han har superkrafter.

Han kan göra precis vad han vill och få andra att göra likadant.

- Han låter som en seriefigur. - Nej, nej.

Nej då.

Han är lika mänsklig som vi. Men varje gång han ser rött...

förlorar han sina superkrafter.

Verkligen?

Så det är alltså du som är polisassistent David Speed.

Du har ställt till med rabalder.

Det är på tiden att vi sätter oss ner.

Din usla plattfotade smartskalle. Du lurar inte mig!

Du hoppas att jag ska erkänna att jag la ut kontraktet på Silvius.

Jag lät döda den jäkla luffaren, men tror du jag säger det till dig?

- Nej... - Glöm det. Jag är inte dum.

Och jag berättar inte var jag trycker de falska sedlarna vi har spridit ut.

Och du får aldrig veta att tryckpressen står på min båt-

- som ligger för ankar i Golfen. Och vet du varför?

För att det inte finns nån snut som är smartare än jag.

Byling, jag tror inte att du kan gissa-

- hur vi fraktar sedlarna från båten till leveranspunkterna.

Få se nu...

De sys in i buken på fiskarna som din båt fångar, va?

Tack, mr Torpedo. Det var allt jag ville veta.

Titta, där är hon. Barracuda.

- Hon ser övergiven ut. - Var inte så säker.

Om du kunde flyga den här kunde jag ta en titt där nere.

- Jag kan sticka ner. - Du? Det är nog ingen bra idé.

Tycker du jag är för gammal?

- Flyg ner så ska jag visa dig. - Som du vill.

- Okej? - Ja.

Hör på nu. Du tar hand om Evelyn.

Jag fick bättre betalt som stuntman.

- Jag går under däck och kollar. Okej? - Okej. Det måste vara i lastrummet.

- Dave, hör du mig? - Klart och tydligt. Vad händer?

Torpedo lurade dig. Det finns inte en själ ombord och ingen tryckpress.

- Fortsätt leta. Den måste vara där. - Okej. Men det finns inget här nere.

Dave? Jag har hittat den.

Hör du det? Det är en förfalskares dröm.

Falska sedlar, tryckplåtar och till och med fisk, Dave.

Vi har bevis som ger Torpedo livstid. Flyg tillbaka och hämta hjälp.

- Jag väntar på dig här. - Jag är tillbaka på nolltid. Hej då.

Sno på! Kom nu.

Vi sänker Barracuda. Vi hittade en snokande snut som vi lämnar ombord.

- Kom igen nu! - Skynda på. Båten sjunker snart.

Allihop, lämna båten!

- Speed, vad har du gjort med honom? - Med vem, chefen?

- Inspektör Dunlop. - Han är ombord på Barracuda.

Jag sa ju det i radion. Det är där som Tony Torpedo har tryckt falska sedlar.

- Hon kan berätta mer än jag. - Jag har berättat allt jag vet.

I går kväll hörde jag honom pressa mr Torpedo på beskyddarpengar.

Dunlop hörde att han är ohederlig. Därför tvingades Speed döda honom.

- För att inte bli avslöjad. - Det är ju löjligt. Hon ljuger.

Låt en patrull kolla Barracuda. Inspektörn sitter där ute på bevisen.

Enligt kustbevakningen så finns det inga båtar-

- inom 8 mil från den position som Speed har gett oss.

Ni är gripen för mord av första graden på inspektör William Dunlop.

Det finns inget värre än en ohederlig polis, Speed.

Ta med honom och lås in honom.

Så hamnade jag i dödscellen.

Under rättegången stoppade Rosy mina superkrafter-

- genom att alltid ha nåt rött synligt överallt dit jag fördes.

Räddningen är att Rosy inte har fått vara med när de avrättar mig.

- Vem har skickat blommorna? - Filmstjärnan Rosy La Bouche.

Jag ska läsa kortet.

"Till Dave."

"Må dessa blommors röda färg ge dig värmen du förtjänar. Rosy."

Vad härligt med en vän som Rosy. Kan jag behålla kortet som minne?

- Visst. Jag får en sista önskan, va? - Självklart.

Jag vill ha bubbelgum.

Bubbelgum?

Kan du lägga det i min ficka? Jag tar det sen.

Tack.

Pater. Jag vill att du tar blommorna till altaret i din kyrka.

Vi ska kolla alla båtar inom 80 km från kusten.

Herrejesus!

Kom igen, lilla björn. Det är dags att lämna idet.

Äntligen kom du. Var fasen har du varit?

Det är en lång historia.

Vad fasen är det här?

Det luktar som...

- Det smakar tuggummi. - Visst, du har ju alltid rätt.

Ta det lugnt. Håll dig i mitten, så är det lugnt.

- Vi flyger! - Lugn.

Jag har så mycket att berätta. Sen jag lämnade dig på Barracuda...

Rosy, varför så bråttom? Var brinner det?

- Båda snutarna är döda. - Dunlop, ja. Speed är jag osäker på.

Han dyker upp förr eller senare och jag vill inte vara här då.

Vart ska vi ta vägen?

Dit där en miljonärska kan leva flott och ostört. Kuba.

- Kuba? Jag talar inte ens språket. - Just därför ska vi dit.

Vi bryter för en uppföljning om Dave Speeds rymning i dag.

En stor ballong med två män steg från havet mot yttre rymden.

Mr Belluchi fiskade och såg det. Var det de här två männen?

Ja, det är de två männen.

De två männen är Dave Speed och den döde Willy Dunlop.

Vi följer utvecklingen.

- Förstår du nu, inspektörn? - Ja. Få ner mig nu, snälla!

Släpp! Vad vill ni mig?

Med dig som gisslan vågar inte Speed använda nåt av sina superkraftstrick.

- Fixade ni planet? - Ja, men vi fick dumpa piloten.

Fick ni dumpa piloten? Vem ska flyga planet då? Vem?

Det ska jag. Kom nu!

- Chefen... - Över min döda kropp.

Chefen, titta där. Där, titta.

Det är en ballong. Vi har bråttom, kom nu.

Titta.

Rosy och Torpedo sticker. De har Evelyn.

Vi måste stoppa dem.

- De kommer att ta fast er. - Håll klaffen.

- Ni får ruttna i fängelset. - Tyst!

- Stanna här, så stoppar jag dem. - Vart ska du?

Jag måste med ett plan!

- Vad händer? - Lugn, det är bara en luftgrop.

Oj, oj... Dave!

Till alla bilar. Dave Speed här.

Inspektör Dunlop lever. Jag kommer med La Bouche-ligan.

Vi landar på sjöflygplansbasen strax. Möt mig där. - Chefen?

Om den här operationen lyckas så blir ni guvernör. Kom.

Jag kan inte styra planet.

- Varför landar du här? - Spakarna funkar inte, dumbom!

Okej, alla ut ur planet! Ut!

- Upp med händerna! - Härligt att se er killar. Vad nu?

- David! - Evelyn!

- Jag var så rädd. - Förlåt att du fick genomlida det.

- Hur gjorde du? - Med superkrafter.

Min största roll. Vilket slut.

- Assistent Speed... grattis. - Tack, chefen.

Det var bra jobbat. Jag visste att du var oskyldig från början.

Jag visste att Rosy La Bouche och Torpedo var de riktiga bovarna.

Du sa att inspektör Dunlop lever. Var är han?

- På ballongen? - Dave!

Dave!

Du är inte den enda. Se på mig!

Det är inspektörn.

Jag står på världens tak. Du skulle bara våga!

Dave, jag kommer ner. Du måste fånga mig. Kom igen!

Nej!

David, akta! Du har nåt rött runt benet!

Dave och farbror Willy!

Givakt! Vi kan alla vara stolta över polisassistent Dave Speed.

Han dog i ett tappert om än fruktlöst försök att rädda sin vän-

-och chef inspektör William Dunlop.

Vi ska minnas dem med värme och stolthet... Visa de döda er vördnad.

Jag tycker att ni ska ta samtalet. Det är från utlandet.

Kör till då.

McEnroy. Vad då? Vem?

Är det ett sjukt skämt?

Just det, chefen. Vi är oskadda.

Ja, vi är okej. Va?

Var vi ringer ifrån? Vänta. - Var ringer vi ifrån?

- Just det. - Dave, farbror Willy?

Evelyn! Hur är det med dig? Ja, han är här. - Evelyn.

Hej, Evelyn. Vi är oskadda. Tack vare mina superkrafter.

Vi gifter oss. Jag vet att du lär dig leva med dem.

David Speed, tar du den här kvinnan till din äkta hustru...

- tills döden skiljer er åt? - Ja.

Evelyn Dunlop, tar du den här mannen till din äkta man?

I kraft av mitt ämbete förklarar jag er för man och fru.

Du kan kyssa bruden.

Text: Thomas Jansson Scandinavian Text Service 2012