Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
♫ En krona, två kronor, ♫ tre kronor, fyra
♫ Många saker man vill ha ♫ är alldeles för dyra
♫ Men lite fingerspring ♫ det kostar ingenting
♫ Och lite fingerspring ♫ det kostar ingenting
♫ Ingenting, ingenting
Du är den finaste flickan i hela världen!
Mammas skatt. Allt kommer att bli bra, Latifa.
Nu ska vi ner på stan och träffa din favorit, Tine.
Så.
Tine, säg inte så. Det ordnar sig.
Jag klarar inte det här.
Jag trodde aldrig det skulle bli så här. Hur kunde jag vara så dum?
Vad ska vi göra? Vi måste få hjälp.
Du måste slänga den. De kommer att döda dig.
Tine... Jag måste gå, Husam kommer.
Hej då. Vad skulle jag göra utan dig?
Du slänger den, okej? Lova!
Så och så och så.
SLAMMER
Vad gör du?
Jag ser dem hela tiden. Deras ansikten när de kommer till mig.
–De var kuffar. –Mm.
–Jag gjorde väl inte fel? –Absolut inte.
Jag visste inte att det var barn...
Men varför kommer deras bilder till mig? Varför ser jag blod?
Pervin?
Jag kommer att brinna i helvetet. Deras bilder kommer till mig.
Lugn. Jag ska ta hand om dig.
–Jag gjorde väl inte fel? –Nej, då.
Jag måste ta hand om lilltjejen. Lägg dig och vila.
Jag måste be.
Jag måste be.
Ååh! Fan!
Fatima.
Jag fick inte jobbet, på grund av den där jävla fittan Nadir!
Allt var klart. Jag skulle få 53 i månaden plus bonus.
Sen ringde de min referens Nadir.
Det här är hans sätt att straffa mig.
–Är det bra? –Sho, bre. Bra.
–Dags för läxhjälp. –Allt väl, Anna-Karin?
–Ibbe, de letar efter dig. –De är fett arga.
Åh, knas.
–Amira undrar om du är gift. –Tre fruar och en fjärde på gång.
–Hej, Dolores. –Ibbe, kan du franska?
Du är efterlängtad. Sulle och de behöver hjälp med samhällskunskapen.
–Eyy! –Jobba, jobba.
–Såg du Miami–Oklahoma i natt? –Du ska sova då.
Russel Westbrook, 34 poäng.
–Vad är ditt highscore? –30, kanske.
Woah, boom.
–Vad kan jag hjälpa dig med? –Kerima!
–Läget, Kerima? –Bra.
"Förklara skillnaden mellan tingsrätten och hovrätten."
–Vad står det i boken? –Domar kan överklagas till hovrätten.
–Vad betyder det? –Ska man överklaga...
–Varför ska vi läsa det här? –I Sverige är det bra att kunna det.
Jag vill inte bo i nåt jävla svenne- land. Jag vill bo nån annanstans.
Jason!
Skärp dig.
Okej, flickor. Vet ni vad en tingsrätt är?
–Typ. –Ta det därifrån.
Jag kan inte...
Ja, Fatima...
Några iranska affärsmän ska bilda en svensk-iransk kulturstiftelse.
Han är knuten till Irans ambassad.
Troligen en kartläggning av regimkritiker.
Flyktingspioneri, mm.
Vi behöver en kartläggning. Ekonomi, skulder...
Skämtar du? Jag ska gå igenom öppna källor. Ska jag ta "repan" också?
–Inget du uppskattar? –En idiot kan det där!
–Sara, vi tar in en prao. –Varför ska jag ringa runt?
–Jag är källdrivare, inte assistent. –Analytiker.
Hur länge ska jag vara avstängd?
Jag fattar att det kommer uppifrån–
–men jag har inte fått göra nåt vettigt sen det där med Lorentz.
Jag slåss för dig, vad du än tror.
Sprängdåd i Istanbul. 70 döda.
–Är du klar, eller? –Klar, brorsan.
–Jag hade en sån i Borås. Fotomodell. –Troligt.
–Tror du att jag ljuger? –Lägg ner.
Hon var rätt lik din fru, Husam. Om du blir martyr, tar jag över henne.
Kolla. Det räcker.
Vad är kul? 70 turister i Istanbul. Ingen minns det om en vecka.
Han kunde ha sprängt ett hotell, och gjort det igen. Men han blev martyr.
Det vi ska göra blir mycket större.
Vi ska slå korsfararna i deras trygga hem i Sverige. Igen och igen.
Gode Gud, hjälp mig. Jag vet inte vad jag ska göra. Hjälp mig härifrån.
Gode Gud, hjälp mig. Bismillah.
YTTERDÖRREN SLÅR IGEN
Hallå?
Husam?
Har nåt hänt?
–Aj, vad gör du? –Du är oren.
–Vad pratar du om? Vad då...? –De andra pratar om dig. De ska...
–Lugn. Vilka då? –Ahmed! Khalaf! Fadi!
–Du vill vara med Ahmed, va? –Så klart inte. Sluta.
–Vad är det? –I Sverige ville du det.
–Du ville knulla med Ahmed då. –Sluta.
Ljug inte! Säg som det är! Ni tjejer gillade honom när ni var yngre.
Säg som det är! Du tyckte han var snygg, eller hur?!
Han såg väl okej ut, men än sen?
Såja, såja.
–Dolores Costa. –Hallå.
–Ja? –Hej, det här är Pervin.
Pervin?
–Dolores, du måste hjälpa mig. –Ja.
Du måste hjälpa mig härifrån. Jag vill hem.
–Ciao, bella! –Ibbe! Välkommen.
Grattis på födelsedagen!
–Är det bra? –Jättebra. Kul att du kunde komma.
–Fatima, det här är Ibbe. –Hej. Fatima.
–Stans bästa elevassistent. –"Bästa" kan diskuteras.
På Järva gård, du vet. Han kom tillbaka i julas.
–Från idrotten. Basketproffs. –Vad kul.
–Tack. –Jag vill prata med dig sen.
Kan du hjälpa mig att ta in det här?
–Var det i USA? –Nej, Egypten. Andra ligan.
–Hur känner du Dolores? –Lång historia...
–Hej! –Välkommen.
Hon hittade mig i högstadiet då jag druckit hembränt.
–Dolores ska alltid rädda folk. –Ja. Nu åker vi på semester ihop.
Tack, Lasse!
–Och vem är den här ifrån? –Oss.
Nätverket mot radikalisering.
Ja, ett par gångstavar!
Läs på lappen.
Ja... "Lurad!"
"Vi bjuder på en salsakryssning inklusive fria drinkar."
"Du kan slänga stavarna."
Era jävlar!
–Var det de sista? –Japp.
Nej, lämna det där. Jag måste prata med dig.
Okej... Vad har hänt?
Jag fick ett telefonsamtal i går–
–från Pervin, en av mina gamla tjejer från Järvagårdsskolan.
Jag har inte hört av henne sen hon stack till Syrien.
–Till IS? –Ja. Och det är förskräckligt.
Hon bor där nere i Raqqa.
Hon vågade bara prata en liten stund, men hon sa att hon ville hoppa av.
Och så sa hon att hon ville kontakta svensk polis.
Okej, varför det?
Hon sa att de förbereder en attack mot Sverige.
–Okej... Vad sa hon mer, då? –Hon hann inte säga mer.
–Kan jag ge henne ditt nummer? –Ja, självklart. Absolut.
Gör det. Du ska bara få ett annat nummer. Har du penna?
Det är bättre att hon ringer mig på det här.
–Är du säker på att det är hon? –Jag kände igen rösten.
Jag kommer ändå att behöva fastställa hennes identitet på nåt sätt.
Vet du nåt jag kan fråga henne som bara hon vet?
Miryam Kheir...
–Hej. –Hej, Miryam.
–Hej, Johan. Är det lugnt i kväll? –Ja, än så länge.
Säg! Ärligt nu. Jag vet ju att de pratar om mig.
De tycker att du är paranoid.
–Har de sagt det? –Ja. Och naiv.
–Vad då "naiv"? –Måste vi prata om det här?
–Ja! Varför är jag naiv? –Jag vet inte.
De tycker att du litar för mycket på dina källor, att du är okritisk...
På riktigt? Tycker du det också?
Det vet du att jag inte gör. Jag känner dig.
–Är det för det som hände? –Jag måste gå.
–Lägg av. Är det för det som hände? –Jag måste gå.
Är det för det som hände? Calle, lägg av. Nu smiter du bara.
Hej då.
–Hallå, är det Pervin? –Ja.
Hej. Du, förresten... Jag...
Jag måste ställa en fråga först. Vad hette din mattelärare i nian?
–Bodil Ljungberg. –Okej. Bra.
Du kan kalla mig Eva. Jag vet att du har bråttom, säg vad du vill säga.
Ta mig härifrån. Jag kan inte låta mitt barn bo här, vi kommer att dö.
Jag förstår. Men Dolores sa att du nämnt nåt om en attack mot Sverige.
De har skickat en man till Sverige för att utföra ett terrorattentat.
Okej, okej. Vem då?
De kallar honom "Resenären" – al-Musafir.
–Okej. Vad vet du mer? –Inget mer.
–Tänk. Nåt mer vet du. –Jag måste verkligen...
Vad som helst. Hallå?
Pervin?
–Vem pratade du med? –Vad ser det ut som?
–Jag ber! –Du brukar inte be på natten.
Och du brukar inte slå mig. Om du slår mig igen, lämnar jag dig. Gå!
Bussarna till Arlanda avgår från gate 4.
Det är kallt på morgonen. Men det börjar i alla fall bli ljusare.
Jag vänjer mig aldrig vid svensk vinter. Den är så kall och mörk.
Men jag blir varm när jag ser en syster som vet hur man ska klä sig.
Som bryr sig om religion.
–Det enda jag vill är att tjäna Gud. –Bra. Det sa min fru alltid också.
–Vart ska du resa? –Till Irak, på affärer.
Irak? Jag kommer från Bagdad.
–Är det så? –Ja.
Jag bodde där tills jag var tio.
–"Resenären"? –Ja. Det bröts, så jag vet inget mer.
–Det här kan vara viktigt, tror jag. –Absolut. Om hon är äkta vara...
Ja, hon är det. Jag fastställde hennes identitet.
–Men hon är en "walk-in". –Är du avundsjuk, eller?
Det var hon som kom till oss.
Hon är svårbedömd, men jag kan jobba upp henne.
Det här kan vara viktigt på riktigt.
Det kan också vara påhitt för att skaffa en biljett ut ur Raqqa.
Eller nån som vill sprida desinformation hos oss.
–Eller gammal skåpmat. –Mm, vi får kolla upp det.
–Okej, har du snackat med Sara? –Nej, för fan.
–Inte än. –Vad ska du säga?
Allt utom vem som är min källa.
Hon är min, jag tänker inte låta dem ta henne.
Dessutom kan det vara farligt att lämna över. Hon kan ju försvinna.
–Så det här ska bli din revansch? –Lägg av. Eller, ja.
Jag kan ju inte lägga mig ner och dö.
–Tycker du att jag gör fel? –Jag tycker att du gör helt rätt.
Tack, snälla. Hej då.
–Hur var Pervin när du kände henne? –Hon påminde lite om dig.
–På vilket sätt? –Ensam, vilsen.
–Hade hon familj? –Bara mamma. Pratade bara turkiska.
Hon var rar. Jag trodde det skulle gå bra för henne.
–Och så träffade hon...Husam. –Ja.
–Hur var han, då? –Småkriminell.
–Men snäll på nåt sätt. –Okej...
–Var han religiös? –Nej, inte i början.
Men han hade såna vänner.
–Vad hände sen, då? –Det gick fort, några veckor bara.
Det var nån källarmoské. Hon började gå i slöja.
–En dag var hon borta. –Hörde du inte ifrån henne?
Jag fick ett sms från Turkiet. Allt var jättebra. Sen var det tyst.
Lilla Pervin... Jag är så glad att hon lever.
Såja, såja.
Emil, när du släppt har du 3 sekunder på dig innan granaten exploderar.
Hänger ni med?
Två...tre...pang! Där dog vi.
Ge mig.
Jag sa att det var en attrapp. Vet du vad det betyder?
Det är fejk, det är ingen riktig granat.
Det är lugnt, Emil. Det är lugnt.
Jakob, raka av dig skägget. – Du också, Emil.
–Varför då? –Det är bäst så.
–Hur mår du, Emil? Ska vi köra igen? –Ja, jo, jag mår bra.
–Jaha, är hon en mytoman? –Nej, ingen aning.
Men det är inte gammal skåpmat. Jag vet nog ganska väl vilka de här är.
Vi har bra koll på dem, men det pågår ingen utredning.
–Okej. Några stjärnor? –Han är ganska känd. Omar Soudani.
Inblandad i en sprängning i Libanon, har krigat i Syrien några år.
Resten är vanliga idioter.
Stopp, stopp. Vänta, nu ringer det.
–Hej, Pervin. –Hej, det är jag.
–Tänker du hjälpa mig? –Om du hjälper mig.
–Jag har ju sagt allt jag vet. –Ta reda på mer.
–Men...hur då? –Vi är ingen jävla resebyrå.
Om du vill ha hjälp, måste du hjälpa mig.
Du måste jobba för mig.
Men vad då, vad vill du att jag ska göra?
–Du vill att jag ska spionera? –Ja, det vill jag.
–Men de här männen är mördare! –Det är därför det är så viktigt.
Du kan rädda många människoliv. Du har chans att göra nåt fantastiskt.
Hallå?
Varje grupp ska välja en av de tre artiklarna.
–Lyssnar du? –Va?
Israel, Palestina. För och emot sockerskatt. För och emot dödsstraff.
Och en sammanfattning.
–Men lägg ner! –Okej, du flyttar ner där.
Skriv ner vad ena sidan tycker, deras argument. Sen samma med andra sidan.
Sluta!
–Kan vi ta Israel och Palestina? –Här, ta en bild.
–Kan vi ta Israel och Palestina? –Men snälla, ingen bryr sig.
–Tja, Sulle! Vad gör du? –Jag lider.
Jag håller på med en tidningsartikel om Israel. Bara lögner.
–Hur vet du det? –Jag har läst, hittat på nätet.
Det är folkmord på palestinier. Israel är värre än nazisterna.
–Tur att du bor här, då. –Nej, det är det inte.
Jag bor i världens typ mest rasistiska land.
Efter USA, typ.
–Hur då "rasistiskt"? –Ingen här kommer att få jobb.
Kanske som städare, men inte advokat.
För då måste man byta namn till typ Erik eller Caroline.
–Tror du mig inte? –Det är inte det...
Har du nånsin sett en snut som heter Mustafa? Nej.
För muslimer får inte bli snutar.
Alla svennar tror att alla muslimer är terrorister.
–Är inga snutar muslimer? –Jo, men de är inte muslimer längre.
De har tvingats säga upp sin tro för att vara poliser.
Det är så.
Du är jättemodig som vågar prata om de här sakerna.
–Tack. –De flesta i din ålder...
Du verkar mycket mer påläst än vad de är.
–De fattar inte sånt. –Jag vet.
–Men var hittar du de här grejerna? –Jag läser asmycket på nätet.
–Kan du inte skicka mig nån länk? –Mm, visst. Absolut.
–Hej, Ibbe! –Kerima, vad händer?
–Vad gör ni? –Det är bra.
–Fint skal. Få se. –Snygg, va?
–Ja, jag ska ha en sån. –Sluta, det kan misstolkas.
–Det skiter jag i, jag ska ha den. –Sluta, ge mig min mobil.
DÖRRKLOCKAN
–Tjena. Hur är läget? –Bra. Boendestödet, trodde jag.
–Har de inte kommit än? –Nej. Försenade som vanligt.
Vad är det här? Vad håller du på med? Du är så jävla dum i huvudet!
–Du får inte säga att jag är dum. –Vad fan är du, då? Lås dörren!
Skynda dig!
Du fick ju inte plocka fram det här. Vad händer om boendestödet ser det?
–Jag ville ta lite bilder... –Har du tagit bilder?
–Ge mig din mobil! –Den är där.
Fan... Du är så jävla dum, du är så jävla dum i huvudet.
–Säg inte så, Jakob. –Fan...
–Vad har jag gjort för fel? –Lugn...
–Vad har jag gjort för fel?! –Lugn, lugn.
–Släpp mig! –Det är lugnt, det är lugnt.
Det är lugnt. Men ingen annan får veta det här.
Det är ingen annan som...
DÖRRKLOCKAN
Säg att du är sjuk. Okej? Säg att de ska sticka, att du är sjuk.
Du får inte öppna dörren.
–Jag är sjuk, jag är sjuk. –Hur är du sjuk, Emil?
–Bara sjuk. Gå. –Jag behöver få se hur du mår.
–Nej, gå härifrån bara. –Jag kommer inte att gå härifrån.
–Hej. Jag tar hand om Emil i dag. –Okej, jag kollar i morgon igen.
Mm, bra. Hej då.
Bra.
Sa han nåt när han lämnade den? Grannen med pumpen.
–Vad då? –Den var trasig.
–Igen? –Mm.
–Det är andra gången nu. –Jag får ta det sen.
–När ska du åka igen? –Om två veckor.
Vi ska bemanna en vägspärr på Mosulvägen.
Måste du? Kan du inte fråga Omar...
Pervin, du tror att jag är svag. Du tror inte att jag klarar av krig.
Nej, jag vill bara inte att du ska behöva döda fler. Vill du det?
Varför skulle jag inte vilja det?
Vi ska döda dem här, vi ska döda dem i Sverige.
De ska frukta Allah, de ska veta att man inte vänder honom ryggen.
De ska vara rädda för att flyga, de ska aldrig mer gå säkra på gatorna.
Husam, det är sista rullen.
Titta, mamma. – Jag fixar det i morgon.
Titta, mamma vill ha toalettpapper.
Hallå, lyssna. De tänker slå till mot flygplan i Sverige.
–Hur då? –Jag vet inte, han sa bara det.
Okej. Tack, Pervin. Du är otroligt modig, du är helt fantastisk.
–Vill du fortsätta att hjälpa mig? –Ja.
Okej, bra. Då kommer jag att hjälpa dig hem.
–Lovar du det? –Ja. Men jag behöver mer bevis.
–Okej. Tack, Eva. –Okej.
Pervin! Pervin, du måste byta blöja.
Textning: Ulrika Jansson Båving Svensk Medietext för SVT
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.