Original subtitles

Låt mig göra en jämförelse mellan program och matrecept.

Båda två är listor över vad som ska göras-

-med regler som avgör när man är klar eller ska upprepa något.

I slutändan får man ett resultat.

Lagar man mat ofta brukar man byta recept med sina vänner-

-och ofta ändrar man i dem också.

Om man ändrat något och vännerna gillar maten-

-så kanske man ger vännerna den nya versionen av receptet.

Tänk er en värld där det inte går att ändra i receptet-

-för att någon har gett sig fanken på att det inte ska gå att ändra.

Och om man delar med sig av receptet blir man kallad pirat-

-och riskerar att hamna i fängelse.

En hacker är egentligen en person-

-som utövar programmering som konstform-

-och som identifierar sig med hackerkulturen-

-som är den rörelse som get upphov till Internet, Linux och webben.

Man måste nog själv vara hacker för att förstå grundtanken-

-som är att vägra godta att opera- tivsystemens källkod undanhålls.

Idén om fri källkod står i konflikt med den fria marknadsekonomin.

Den hotar också begreppen upphovsrätt och immateriell egendom.

Bolag som Microsoft, som bygger sina affärer på sluten källkod-

-har inte skytt några medel för att svartmåla den fria mjukvaran.

Alltsammans har bidragit till en av 1990-talets mest udda framgångssagor-

-där rörelsens begåvade ledare och ovärderlige ikon stod i centrum.

Han sådde fröet till en rörelse vars förgreningar växt längre och längre.

Linus Torvalds har skapat ett datorsystem som har slagit-

-hela branschen med häpnad.

Linux - ett operativsystem som nu styr 8 miljoner av världens datorer.

Tidskriften "Wired" : "Han är en schaman i klass med Väinämöinen"-

-"och hans operativsystem Linux är Internets briljantaste mästerverk."

Torvalds beslut att fritt sprida Linux och dess källkod-

-har gjort honom till en kultfigur.

Linus Torvalds, datorgeniet som drömmer om att fälla Microsoft-

-egentligen Bill Gates. Hur går det?

Det finns de som säger att Linus Torvalds har åstadkommit ett-

-mirakel.

Arbetsmyrorna står i ständig förbindelse med varandra via modem-

-och de delar med sig av sin kod och ber om synpunkter på ändringarna-

-för att skapa världens bästa operativsystem.

Jag ville inte att andra skulle behöva göra samma jobb som jag-

-för att hitta nåt som Linux. Kanske fanns det nån annan datorstuderande-

-som ville ha ett eget operativsystem och som skulle slippa börja på nytt.

Det handlade inte om någon Don Quijote som slogs mot väderkvarnar-

-för att förbättra världen.

Kom, kom. Vill du ha mat?

Jag föredrar att jobba med folk via e-post framför personlig kontakt.

Annars blir det bara en massa mötesfrågor och oviktiga detaljer.

Med e-post måste man tänka lite innan man skickar iväg meddelandet.

Bara för att vi inte finns i samma rum betyder inte det-

-att vi inte umgås socialt. Det är som ett jättelikt gemensamt kontor.

Vi argumenterar och kivas via Internet istället.

Det här är ett jätteprojekt. Det har aldrig funnits ett mjukvaruprojekt-

-som så många har jobbat med på så många olika platser-

-för att få ihop en helhet.

Det mest nyskapande med Linux är det sociala nätverket kring källkoden.

Vad Linux är...? Det är nog...

Alla datorer är olika, alla diskettenheter är olika-

-alla hårddiskar är olika, alla grafikkort är olika...

Linux är det som vet hur alla dessa delar i en dator-

-ska göra för att utföra "enkla" uppgifter, som att spara en fil-

-eller läs en fil från en diskett, eller rita upp en bild på skärmen.

Linux kan prata med hårdvarudelarna och få dem att göra det vi vill.

Vad menar vi med "Linux"? En del menar hela operativsystemet-

-som styr allt som händer i datorn.

Med Linux menar en del Det viktigaste programmet - kärnan.

Det måste ha med den som startade alltsammans att göra-

-till den som med hjälp av nätet skapade en samarbetsgemenskap.

En sådan förmåga att få andra att samarbeta-

-kanske bara kan finnas hos någon som växt upp i ett land som Finland.

1969 - det verkar ha varit ett väldigt bra år.

Månlandningen, Woodstock, uppkomsten av ARPANET, som ledde till Internet.

Den första grunden till UNIX lades, operativsystemet för stordatorer-

-och den 28 december föddes Linus Torvalds.

Alla barn lär sig huvudsakligen genom att dem leker.

Av den orsaken tror jag det var oerhört viktigt för Linus att han kom-

-in i datorvärlden när datormaskiner ännu var så enkla att det också för en-

-10-12 årig pojke var lätt att begripa vad som fanns inne i den här maskinen.

I dagens värld så finns det så många lager av information och-

-invecklade grejer mellan det som som kommer ut i datormaskinens skärm-

-och det som finns inne i maskinen. Det är oerhört svårt för dagens-

-pojkar och flickor att leka sig fram till den insikt som Linus gjorde.

Jag tror det var kärlek vid första ögonkastet både för min pappa och för-

-Linus som tillsammans var barnsligt förtjusta, båda två, i att pröva de-

-möjligheter som VIC-20 erbjöd.

Platsen där Linus utvecklade Linux finns ju inte längre-

-eftersom väggarna har rivits.

Här i hörnet där soffan står så var Linus skrivbord och dator-

-som han jobbade med.

Den största förändringen är att han numera är en standup-guru-

-för att han är van att uppträda för publik och han kan ta sin publik.

Det är kanske inte förvånande, men i alla fall frapperande när man jämför med-

-hurdan han faktiskt var: relativt blyg och tillbakadragen, och inte den som själv-

-tog kontakt, utan hans vänner var dem som höll kontakt med honom.

Hej, alla MINIX-användare därute. Jag skapar ett fritt operativsystem.

Det är bara en hobby och kommer inte att bli stort och proffsigt-

-som "GNU" för AT-kloner byggda på 386:or och 486:or.

Jag har hållit på sen i april och det börjar bli färdigt.

Jag vill veta vad ni gillar eller inte gillar med MINIX-

-eftersom mitt OS liknar det lite grann. Alla förslag är välkomna-

-men jag lovar inte att använda dem. torvalds@kruuna.helsinki.fi.

1991 - Sovjetunionen upplöses.

Gulfkriget.

Den brittiske fysikern Tim Berners-Lee-

-släpper ett hypertextsystem som han kallar "World Wide Web".

Microsoft är på god väg mot världsdominans.

Och den 17 september skickar Linus Torvalds ut-

-den första Linux-versionen, 0.01, till resten av världen, via Internet.

De första reaktionerna kommer inom några timmar.

"Linux uppfanns här"

"Helsingfors Universitet"

Det var ju först på kaféet som det viskades om-

-att operativsystemet utvecklades och hade börjat sprida sig.

Vi lärde känna Linus bättre.

Med sin begåvning hade han redan väckt uppmärksamhet på institutionen.

Linus utgick från UNIX när han byggde Linux, på grund av dess enkla ideal.

Det första UNIX-operativsystemet hade skapats av Ken Thompson-

-och Dennis Ritchie vid AT&T:s Bell Labs 1969.

UNIX var först relativt fritt och mycket populärt vid universiteten.

Filosofin bakom UNIX byggde på två idéer:

Först och främst att allt är en fil-

-och dessutom att när program skapas ska de utföra en specifik uppgift-

-och den uppgiften ska utföras väl.

Att lägga ut Linux på nätet kändes naturligt, på många sätt.

Det fanns många små skäl, som att jag tyckte att det var en bra idé-

-att erbjuda andra Linux, så att de kunde ge mig kommentarer.

Han hade att välja på att göra det helt gratis eller försöka ta betalt.

Linux hade inte funnits om han hade försökt tjäna pengar på det.

Ingen hade köpt det. Det hade aldrig slagit igenom.

Sen du var här sist har vi dragit igång den tredje versionen...

Vi hade problem med att få plats med Linux på en dator.

Linus gick först inte med på att offentligt förklara Linux som fritt.

Han tänkte intensivt på vilken copyright som skulle gälla för Linux.

Jag lyckades övertala Linus att släppa Linux under GNU copyright.

Eftersom min kompilator släppts under GPL använde jag också GPL.

Användarlicensformen "GNU GPL" som skapats av Free Software Foundation-

-i mitten av 1980-talet innebär att om man ändrar i koden-

-måste förbättringarna erbjudas alla andra utan kostnad.

GPL förhindrar människor att skaffa monopol över tekniska landvinningar.

Timingen var bra. Bara ett år tidigare hade det nog inte gått-

-och ett år senare hade nån annan skapat nåt liknande.

Internet hade inte nått ut till den stora allmänheten ännu-

-men det började bli stort på universiteten.

Jag hade gjort ett sändliste-program i programmeringsspråket "C"-

-och det behövde hela tiden uppdateras med nya funktioner.

Redan tidigt var folk i tusental intresserade.

Det var en överraskning. Siffrorna dubblades i korta intervaller.

1 000 personer blir 2 000 på en dag, och 4 000 dagen därpå.

Att utveckla Linux utan Internet hade varit som att spela schack per brev.

Namnet jag valde var "FREAX".

Det kom från både free, freak och så X:et som hör ihop med UNIX.

Jag gillade inte namnet FREAX, det var inte alls slagkraftigt...

Ari Lemmke, som la det på en FTP- server, gillade inte namnet alls.

Han la upp FTP-sajten och kallade det bara Linux, som var det kända namnet.

Det namnet fastnade och Linux är ett mycket bättre namn...

"TÖNTAR"

"NÖRDAR"

Vi har massor av töntar och nördar här.

Den första av de lätta frågorna är: "Hur uttalas Linux?"

Jag uttalar Linux som "Linux".

Om jag ska svara utförligt är det nog så att om man heter Linus Torvalds-

-så uttalar man det nog "Liinux". Kommer man från USA:s västkust-

-säger man nog "Lajnix". Men Linus bryr sig inte om hur man uttalar det-

-bara att man använder det!

Det var i juli 1991-

-alltså kort efter det att Linus släppt 0.09-versionen av kärnan-

-som jag började lattja med Linux. Jag hörde talas om det på Usenet.

Jag laddade hem det från Finland och tyckte det verkade riktigt bra.

På den tiden var bandbredden över Atlanten väldigt begränsad-

-så det var drygt att ladda hem filpaket från Finland.

Därför tyckte jag att något behövde göras åt saken-

-så jag använde min egen dator, "TSX-11.mit.edu"-

-för att lägga upp ett spegelarkiv med källkoderna till alla kärnorna.

Det var den första USA-baserade FTP-sajten för Linux som skapades.

Första gången jag använde Linux laddade jag hem diskettavbilderna-

-och installerade det på en dator i datorlabbet på Penn State University.

De portade mig i labbet för det, men det var min första kontakt med Linux.

Nån gång i början av 1992 upptäckte jag att jag inte kände alla längre.

Det var inte längre bara jag och några vänner.

Det var jag och några hundra andra som jag inte visste var de fanns-

-vad de gjorde med systemet eller vilka de var. Det var ett stort steg.

1.0-versionen som kom 1994 var viktig och det låg massor av jobb bakom.

Den nya versionen innebar att man kunde använda Linux kommersiellt.

Jag vill hälsa er välkomna till Linux 1.0 presskonferens.

Att system som UNIX tas fram ...i synnerhet för universitetsmiljö-

-beror på att sådana existerar även för hemdatorer, men prisnivån är skyhög.

Man kan köpa DOS till en hemdator för runt 200 mark-

-medan UNIX lätt kostar omkring 20 000 mark.

Det är en aning för dyrt för studerande.

Fråga efter SCU-Unix i vilken datoraffär som helst-

-så kommer de bara titta på dig som om du var galen.

Det är faktiskt lättare att skriva det själv!

Utvecklingen av Linux sker inte på konventionellt sätt.

Den utgår inte från en hierarki, utan alla kan föreslå ändringar i koden.

Det är en person som fattar besluten och väljer ut de bästa förslagen:

Linus - "den välvillige diktatorn".

Nån måste ju leda arbetsgruppen, och då var Linus det naturliga valet-

-eftersom han skapat den ursprungliga kärnan i Linux-

-och Linus var en väldigt bra ledare.

Han är ödmjuk och tar inte åt sig äran för sånt han inte ligger bakom.

Fördelen är att tusentals människor jobbar med kärnan samtidigt-

-men man vill inte att de ska trampa varandra på tårna-

-för då måste man lägga en massa tid på att lösa konflikter mellan dem.

Förr såg jag det som en hierarki där de andra var mina medhjälpare-

-men så är det inte längre. Nu är det som ett förtroendenätverk-

-där jag har människor jag litar på och de andra har sådana de litar på.

Det finns mycket som driver utvecklarna: konstnärlig stolthet-

-tillfredställelsen i att göra ett proffsigt jobb-

-och känslan av att ingå i ett större och viktigare sammanhang.

Och så en önskan om att bidra till att berika världen med bra lösningar.

Eftersom man inte tjänar pengar vill man förtjäna ett gott rykte.

En styrka i utvecklingsarbetet med Linux är-

-att i princip alla utvecklare kan nås direkt med e-post.

Ted Ts'o spelade en avgörande roll för spridningen av Linux i USA.

Det är lätt att säga "om vi bestämde skulle vi inte göra så här".

Men det är inte till oss folk bönfaller om att lägga till nya funktioner.

Så jag vet inte hur jag skulle göra om jag bestämde.

Dave Miller är förvaltare och granskar föreslagna ändringar.

Han är som en tratt mellan bidragslämnarna och "kungen" Linus.

Vårt arbetssätt... Visst kan man prata om en bra idé-

-eller en lösning på ett problem eller en bra ny funktion-

-men man måste visa oss nåt konkret, en kodsnutt som utför funktionen-

-nåt påtagligt som jag kan testa och utvärdera-

-istället för att bara prata om det.

"Rennässanshackern" Alan Cox är Linus närmaste man, och hans högra hand.

Vad gör Alan... Andra sidan av historien

För mig har programkod mycket gemensamt med poesi eller viss prosa.

Skönheten ligger i strukturen, i snyggt och klart framförda idéer.

Bra kod kan man läsa utan kommentarer och man förstår direkt-

-varför den har skrivits. Man vill ha kod som är både ren och elegant-

-som inte bygger på programmeringstrick-

-och som inte gör antaganden som kanske inte stämmer i framtiden.

Vi vill inte ha en massa kod i Linux- kärnan som kräver mycket underhåll.

Vi vill ha kod som kan fungera hur länge som helst.

Efter att i fem år ha lett Linux-projektet från Helsingfors-

-rekryterades Linus till Silicon Valley i Kalifornien.

Han ville se affärsvärlden också, inte bara den akademiska.

"Edward Helmore samtalar med Linus Torvalds, ny stjärna i Silicon Valley"

Du är en ganska oortodox figur i det genomkommersiella Silicon Valley.

"TRANSMETA"

Linus började jobba på företaget Transmeta-

-en hemlighetsfull firma som i åratal dolde vad man jobbade med.

Det var paradoxalt nog också ett bo- lag som arbetade med sluten källkod.

Villkoret var att Linus fick fortsätta med Linux-utveckling.

Jag har tvingats in i en roll som omslagspojke för Linux...

...och hela rörelsen för öppen källkod, fast jag inte var först.

Det finns ingen person som ensam representerar hela historien-

-och det finns ingen klar startpunkt. Det är som med bamburör:

Vad är början och vad är slutet?

Den här rörelsen är inte ny - den har funnits länge.

Redan på 1970-talet, med andan som omgav UNIX-

-även om det rent tekniskt inte handlade om öppen, gratis källkod-

-eftersom man behövde en licens från AT&T.

Eftersom det inte var nån stor fråga så man spred saker och ting fritt.

När man kör ett program, kör man dess exekverbara form-

-och det är en uppsättning siffror som ingen kan utläsa något från.

Bara datorer kan förstå sifrrorna.

Siffrorna representerar den form av programmet som datorn kan förstå.

Det är svårt för människor att tolka dem. När vi skriver datorprogram-

-skriver vi källkod, och den ser ut lite som algebra. Det är den formen-

-som en programmerare kan tolka.

För att göra den lättare att förstå brukar det finnas kommentarer-

-alltså förklaringar, så att andra ska förstå tankarna bakom koden.

Får man bara exekverbara filer, vilket är vad man får av Microsoft-

-så går det inte att lista ut vad man vill ändra på, även om man fick.

För att verkligen kunna ändra på en programvara behöver man källkoden.

Om man ser till hela projektet... Det var Linus som utvecklade kärnan-

-men det viktigaste var nog när Richard Stallman startade rörelsen.

Känner du till Richard Stallman?

Han ville ge alla rätt att använda, kopiera-

-sprida och förbättra mjukvara. Han ville ge människor rättigheter.

När han ville störta den korrupta kapitalismen inom datorbranschen-

-sa han upp sig och fortsatte att programmera.

Häng med och dela med dig av mjukvaran

Ni kommer att bli fria, hackers, ni blir fria

Jag tänker på saker i termer av rättvisa, frihet och etik.

Jag presenterade min idé i november 1983-

-och i januari 1984 sa jag upp mig från jobbet på MIT-

-för att börja utveckla ett fritt operativsystem-

-som jag kallade "GNU".

Här har vi "GNU General Public Licence" och under den finns förstås kärnan...

"Fri mjukvara" handlar om frihet, inte kostnadsfrihet.

Det är olyckligt att ordet "free" är tvetydigt-

-och kan betyda både "gratis" och handla om "frihet".

Vi använder det som i "det fria ordet", inte som i "fri öl".

Det finns en likhet med folkloristiska rörelser-

-där en sång eller berättelse kan förbättras eller göras om-

-av den ena berättaren eller sångaren efter den andra.

På samma sätt förbättras fri mjukvara.

Ofta vidareutvecklas fri mjukvara av helt andra människor-

-än de som var med från början.

1991 var GNU nästan helt färdigt.

Vi ville göra ett operativsystem, som UNIX, men som var helt fri mjukvara.

Ett helt operativsystem krävde många olika komponenter-

-och 1991 hade vi nästan alla komponenter.

Många hade vi skrivit, andra hade någon annan skrivit för egna ändamål.

Vi sammanförde delarna i GNU.

En viktig komponent saknades dock:

Kärnan. Därför passade det bra att Linus Torvalds skrev en kärna.

När vi kombinerade hans kärna, Linux, med resten av GNU-systemet-

-fick vi ett helt fungerande system som man kunde köra på sin PC.

När Linux hade utvecklats blev GNU-systemet komplett.

Det blev mer och mer populärt, men samtidigt hände nånting olyckligt:

De som använde GNU-systemet förstod inte att det var GNU-systemet...

De började kalla hela paketet för Linux-

-och den förväxlingen blev etablerad.

Därför är det svårt för oss inom GNU-projektet-

-att uppmärksamma användarna på de etiska och politiska frågorna.

Giriga samlare tjänar massa pengar

Det är sanning, hackers, det är sant

Men de hjälper inte sin nästa

Inte bra, hackers, nej, det är inte bra

I USA har datorvetenskapen i regel rötterna i försvaret.

Kanske är det inte så konstigt att "fri mjukvara"-rörelsen-

-har plats för både Richard Stallman och frihetsideal.

För att tjäna pengar på fri mjukvara behövdes en mindre radikal modell.

Upptäck öppen källkod.

"Jag vill att du ska utveckla öppen källkod"

Vi såg på hur argumentationen hade förts inom "fri mjukvara"-rörelsen.

Vi såg att det inte hade fungerat.

Den retorik och taktik som Richard Stallman använt-

-hade gjort mer ont än gott.

I begreppet "öppen källkod" ligger inte de politiska frågeställningar-

-som fanns där tidigare och som fort- farande förknippas med fri mjukvara.

Nu finns även "öppen källkod"-rörelsen-

-som bara ser till de praktiska fördelarna.

De vägrar bokstavligen... De ser noggrant till att undvika-

-frågor om principer, frihet, etik och att skapa ett bättre samhälle.

Den sortens språk uppfattas som hotfullt för människor-

-som har aktieägarnas och företagets bästa för ögonen.

Sådana som vill lösa praktiska vardagsproblem.

Att säga till dem att de borde använda öppen källkod-

-för att det är bra att dela med sig... Det når helt enkelt inte fram!

Jag vill inte avskaffa affärs- verksamhet. Jag gör själv affärer.

Men affärer ska inte styra våra liv.

Samhällsreglerna ska inte främst syfta till att gagna näringslivet.

I början av 1998 gick majoriteten av användarna av fri mjukvara över-

-till öppen källkod på bara sex veckor. Det var på senvåren 1998.

Det tyckte jag visade att det fanns ett uppdämt behov bland användarna-

-av att hitta ett mer effektivt sätt att förklara vad vi höll på med.

Attityden i branschpressen och bland investerare förändrades fullständigt.

Samma människor som i åratal fnyst åt fri mjukvara-

-och som hade talat om sandal- klädda galenpannor med långt hår...

Just de människorna hade ett år senare fullt upp med att strö lovord-

-över alla fördelar med öppen käll- kod. Det hela var väldigt lustigt-

-för det handlade om samma mjukvara och för det mesta samma människor!

"Nördarnas egen Robin Hood"

"Martin Luther, möt Linus Torvalds"

Linux kom till utan hjälp från kapitalstarka människor.

Hur undviks att magin går förlorad med alla pengar som satsas i Linux?

När Linux började bli kommersiellt-

-ville många att det skulle förbli deras eget lilla projekt.

"Ingen ska tjäna pengar på det."

Ute i verkligheten tjänar folk pengar på saker. USA är kapitalistiskt-

-och Europa är kapitalistiskt. Om företagen ska börja använda Linux-

-vill de ha någon som kan ge dem hjälp, någon som säljer hårdvaran...

De som säljer hårdvaran och hjälp- tjänsterna måste tjäna pengar.

Det är inte alla som är hackers.

Det är i själva verket få som tar sig för att ladda ner Linux från nätet.

Ännu färre är de som själva ändrar i källkoden för att förbättra den.

Linux var visserligen svåranvänt, men användarna värdesatte stabiliteten.

Detta öppnade möjligheter för företag med nya visioner.

"Red Hat"

Red Hats operativsystem behövde inte vara bättre än Microsoft:s eller Sun:s-

-utan det viktigaste är att vårt operativsystem löser kundens problem-

-alltså problem som de inte kunde lösa med vanlig skyddad mjukvara.

Vi insåg att vi producerade teknik och gav bort den!

Vi undrade hur vi skulle kunna tjäna pengar på det.

Vi hörde oss för i Silicon Valley och där sa man att det inte gick-

-att tjäna pengar i mjukvarubranschen genom att ge bort produkten.

Vi pratade med kunderna och insåg att deras lojalitet mot oss berodde på-

-att vi skänkte bort vår teknik. Nu kontrollerade de tekniken de använde.

Det reella värdet i mjukvarubranschen ligger i supporten till användarna.

Det är det som gör att mjukvara faller inom tjänstesektorn-

-snarare än tillverkningssektorn.

Linux blomstrar på marknaden för internetservrar.

Men eftersom det inte har funnits nån lättanvänd mjukvara för privat bruk-

-har Linux bara en liten del av marknaden för hemdatorer.

GNOME-projektet, med dess grafiska gränssnitt, försöker fylla tomrummet.

Men hacker-elitismen tycks fortfarande förfölja Linux.

Ser du vem som är här? En pingvin!

-Det är Tux, faktiskt... -Hej, Tux!

I takt med att Linus Torvalds verk föder nya miljonärer och miljardärer-

-bereder han bekymmer för världens näst rikaste man, Bill Gates...

Microsoft använder en traditionell modell: sluten källkod såld på CD.

De bär hela utvecklingskostnaden själva. Allt vilar på dem.

Har man börjat med den affärsmodellen är det svårt att ändra sin kultur.

Det är svårt att ändra affärsmodellen till en som bygger på samarbete.

Det är lättare att tjäna pengar på produkter som bygger på sluten kod-

-om man har en dominerande marknadsställning.

Så det finns ingen morot för Microsoft att börja med öppen kod.

Det skulle nog dra ner deras vinst, så de lär nog inte gå över till det.

Vissa algoritmer vill man skydda. Det finns t.ex. komprimeringsalgoritmer-

-som företag har satsat mycket på, t.ex. för direktuppspelning av media.

Andra får inte veta hur det går till - produktens värde ligger i metoden.

Kampen mellan Linus, som är Linux ledare, och Microsoft:s Bill Gates...

Det där görs till något väldigt personligt.

Dags för den bisarra frågan: Vem tillhör de här läpparna?

Jo, det är Bill Gates läppar i färd med att yttra ännu en lögn...

Att Linux har blivit så accepterat har i hög grad berott på-

-att folk har fått veta att Linux finns genom nyhetsmedierna.

David mot Goliat-liknelsen har hjälpt till, men den stämmer ju inte så bra.

"Microsoft:s Ballmer liknar Linux vid kommunism"

-Så du är socialist...? -Det är en av etiketterna jag fått.

Det är ingen hemlighet att jag var vänsterradikal i slutet av 1960-talet-

-i gamla studenthus och studenternas FN-förening som organiserade nästan-

-alla demonstrationer på den tiden.

Mina värderingar bygger mer på personlig heder.

Jag bryr mig inte om vad andra gör... Jag vill göra det jag känner är rätt.

Linus håller sig på ett mycket bestämt avstånd från politik.

Det hänger säkert ihop med att han så att säga skadades lite under sin-

-tidigaste barndom av en mycket aktiv och politisk far.

Det handlar om att ha ett socialt samvete-

-och om du vill kalla det socialism, så är jag väl socialist...

Att han är radikal inom ett bestämt område där han själv skapar ramarna.

Han går som jag upplever det ogärna ut i flummiga samhällspolitiska-

-resonemang och där finns skiljelinjen mellan den här pragmatikern-

-som vill syssla med nånting kännbart och inte låta ångan åka-

-ut genom öronen och flumma iväg om nånting-

-som vi gärna gjorde på 1960-talet.

I Linux-gemenskapen får man ta men man måste ge tillbaka!

Årets vinnare av IDG/Linus Torvalds- priset är Debian!

Det är bra att Linux-gemenskapen varit positiv till nya saker-

-inklusive de kommersiella aspekterna.

Hej! Jag kommer från Brasilien. Hur kan vi få dit dig i maj nästa år?

-Kommer du på VA-festen? -Jag tror det, ja.

-Du skulle visst bli fotograferad...? -Häng med!

Många är oroliga för att stor- företagen inte ska ge något tillbaka.

Folk förväntar sig att andra ska vara hyggliga och sköta saker och ting.

Jag tycker inte att det är så det ska vara. Jag tror att Linux styrka är-

-att även om man inte får någon hjälp alls av andra-

-så har man ändå sin egen version av Linux att göra vad man vill med.

Jag vill inte lägga mig i de politiska frågorna som omger Linux.

Jag vill vara nån som alla tycker är en reko kille som inte lägger sig i.

En sista fråga...

Är det många indiska utvecklare som bidrar till kärnan?

-Inte särskilt. -Vad vill du säga så att fler bidrar?

Ett problem är infrastrukturen. Alla har inte ens tillgång till Internet.

Många är inte vana vid att samarbeta över Internet.

-De är lite nervösa. -Nåt budskap för att motivera fler?

Jag vet inte vilka problemen är i Indien men det finns förstås problem.

Indier vill antagligen göra saker som amerikaner inte alls bryr sig om.

En stark drivkraft är när någon säger: "Det här kan jag ju lösa!"

"Jag kan göra min egen version av Linux"-

-"som passar mig bättre som indier", eller vad man nu är.

Det är den drivkraften man bör ha. Ni ska inte bry er om vad jag säger.

Tack så mycket!

-Du får komma till Indien nästa gång. -Jag ska försöka...

Kan du vara med på en bild för en nederländsk tidning?

Kanske ligger Linux värde i något annat än att slå ut Microsoft.

Linux är anpassat för billig hårdvara och för att lösa vanliga problem.

Har man dåligt med pengar är det ett bra alternativ, helt gratis.

Linux-projektet började i Europa och i USA.

Men nu lockar den fria mjukvaran nya programmerare från allt fler håll-

-från områden där datoranvändningen fortfarande ligger i sin linda.

Kina är långt efter de utvecklade länderna i fråga om IT.

Vi vill snabbt komma ikapp och måste ta till oss allt utländskt kunnande.

T.ex. fäster vi stor vikt vid operativsystemet.

Tidigare gjorde vi en del arbete baserat på UNIX-

-men vi misslyckades eftersom vi missbedömde marknaden.

Med Linux har vi en bra bas för att ta till oss världsledande teknologi.

"Kinas militär fattade tycke för Linux"

Det här är den största överflytt- ningen av tillgångar vi har sett-

-från norra hemisfärens rika länder i Europa och USA, till tredje världen.

Det är den öppna källkoden.

Det är väldigt viktigt för många människor, tycker jag.

Jag tycker om filosofi så jag ser saker ur ett filosofiskt perspektiv.

Jag tycker det stämmer med ett vetenskapligt förhållningssätt-

-att släppa kunskapen fri till alla utan ersättning.

Det är mitt första intryck av Linux.

Den andan borde spridas till andra områden också-

-och inte begränsas till datorvärlden.

En av kapitalismens mest privilegie- rade klasser är programmerarna.

De tjänar så bra som programmerare att de får tid över för sina hobbys.

Programmerare som Alan Cox kan själva sätta pris på sina tjänster.

Programmerarna högst upp på toppen... Med sin metod för spridning-

-av intellektuellt kapital delar de med sig av sina rikedomar.

Det är praktiserad socialism, även om liberalerna avskyr benämningen.

Projekt som bygger på öppen källkod har jämförts med forskning.

Forskning i sig genererar inte pengar-

-utan det kommer som en följd av forskningens tillämpningar.

För dem som jobbar med öppen kod-

-har Linux-utvecklingen varit som ett ideellt forskningsprojekt. En hobby.

Så småningom rekryterades de bästa Linux-programmerarna.

1999, under IT-bubblan, börs- noterades en del av Linux-företagen.

Linux-aktierna värderades rekordhögt på Wall Street.

Det varade inte, men ett tag var en del Linux-programmerare snuskigt rika.

På papperet...

Alla som utvecklade kärnan innan pengakarusellen satte igång-

-har hållit fast vid sina värderingar när de började med sina nya jobb.

Alla jag känner har bekväma jobb och gör ungefär samma sak som förut.

De har lika stor frihet som förut. Jag bedömer förslag som förut-

-och skickar iväg dem till Linus, precis som före börsintroduktionen.

En del av oss har finare bilar och äter mer sushi än förut, det är allt.

Några hade tur och började på rätt företag vid rätt tillfälle.

De lyckades vara med i börs- lotteriet. En del tjänade miljoner-

-och vissa tjänade många miljarder.

Bidrog de med mer till företaget än andra?

I vissa fall råkade de bara investera rätt belopp vid rätt tillfälle.

Det är ett allmänt problem som inte bara gäller företag med öppen kod.

Jag vet inte om det finns nån bra lösning.

Det jag gillar med Silicon Valley är dynamiken - man kan göra allt här.

Till och med penningfixeringen... Även om den är lite smaklös-

-särskilt för en europé, så är den en bra drivkraft för folk.

Den gör att saker och ting blir gjorda.

Om det har förändrat mig? Ja, det har det nog.

Jag är inte samma människa som förut-

-men jag tror inte att det har gjort mig så mycket mer penningfixerad.

2001 - året som Stanley Kubrick gjorde film om.

I den mest groteska PR-kupp världen skådat-

-angrep självmordskapare USA med långtgående konsekvenser.

IT-svackan drabbade även den öppna källkoden.

Linus behöver inte ständigt framträda offentligt som en upplyst filosof-

-som förföljs av medierna. Med Linux coolhet intakt-

-övergår fenomenet i tekniska små- prylar för hem och nöjesbranschen.

Gradvis förvandlas vi till Linux- användare, allteftersom koden hamnar i-

-våra klockor, brödrostar och mobiltelefoner.

När det handlar om större ideal, kan en stor chans ha gått förlorad-

-om det enda den fria mjukvaran frigjorde var källkod.

Teknikutvecklingen kommer förr eller senare att göra Linux föråldrat.

Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta.

Kommer det att hända om 5, 15 eller 50 år?

En av den öppna källkodens styrkor är att om 50 år-

-kommer det operativsystem som är det bästa då-

-att kunna dra fördel av den kodbas som Linux byggde på.

Själva källkoden kommer i någon mån alltid att påminna om Linux-

-och folk kan använda den som en mall.

Men det finns också de abstrakta aspekterna-

-som handlar om varför vissa saker utformades som de gjorde.

De aspekterna skulle finnas där även om inte jag fanns...

The Code - Story of Linux ©2001