Original subtitles

LONDON 1843 JULAFTON

KVÄLLEN FÖRE JULAFTON

Din snåle gamle fan!

JACOB MARLEY DOG DEN 23 DECEMBER 1842

Kan de inte läsa?!

Det står tydligt "vila i frid"!

Varför får jag ingen frid?

Ha en god jul om vi inte ses.

-Detsamma. -Vi kanske kommer efter middagen.

Gör gärna det. Ta med alla. Ni är så välkomna.

-God jul. -Mr Bob? Kommer ni imorgon?

Jag kan tyvärr inte imorgon. Jobb.

Jobb, kära du? Imorgon?

-Pappa. Du glömde den här. -Jag är ingen sak.

Jag glömde inte Timmy. Han sa en extrabön så jag lät honom vara.

För vår stackars katt som dog.

-Vila i frid. -Han ska inte vila i frid.

Han jagar möss runt Sankte Pers fötter.

Imorgon är det julafton. Du lovade att säga ifrån i år.

Kom igen, Cratchit. Det blir fint imorgon.

Barnen bestämmer. Blindbock och allt det där.

-Ta med hela klanen! -Jag tror dessvärre...

Min man jobbar dessvärre för en man med ishjärta.

Ja, du sliter visst för gamle Scratch. Jag beklagar.

Nåväl, så är det. God jul, Cratchit-klanen!

Så är det... År efter år.

Belinda. Kom hit. Du kan bli blöt och dö på kuppen.

-Det är snart jul, mamma. -Ja.

JULAFTON KLOCKAN 06.59

Kastanjer! Rostade kastanjer!

Lumpsamlaren! Jag tar allt ert gamla skräp!

SCROOGE & MARLEY INVESTMENT

Sen...

En...

Två...

Tre...

Fyra.

Så ja. Det går utanpå det rimliga.

Fläcken kommer säkert från den fjärde klumpen.

Fläcken är från vänligheten.

God morgon, mr Scrooge.

-God jul på er också, mr Scrooge. -Jag har lagt fram ett dokument...

...för att kopieras tre gånger. Till London, Birmingham och Manchester.

-Tre och inte fyra, sir? -Hur sa?

Idag är en dag för fyra, inte tre.

Du tänker på den extra kolklumpen. Strunta i den fjärde.

Strunta i gesterna.

Gör bara tre kopior av brevet. Om du inte gör några fläckar får du gå hem.

Klockan fyra.

Jag trodde att vi var överens om att jag kunde gå hem vid tre idag.

Jag ger dig en extra kolklump-

-och genast vill du slippa en arbetstimme.

Tre blir fyra, fyra blir tre - jag ogillar din revolutionära matematik.

Det här är inte Paris.

-Det är fruset, sir. -Vad då?

Mitt bläck. Jag måste tina det över elden.

Nej, det tar bara tid. Du kan ta mitt.

Underbart. Är det en sorts julklapp, sir?

Snälla du... Om det vore en julklapp skulle jag ha slagit in den-

-för att på konstgjord väg öka din förväntan.

Du skulle slita upp den och utbrista: "Å, min herre!"

"En flaska med bläck. Precis vad jag alltid har önskat mig."

Och jag skulle rycka på axlarna och le och säga-

-att av alla bläckflaskor i världen-

-så är det här just den bläckflaskan jag ville att du skulle få-

-på den här heligaste av alla dagar.

Titta. En dag på året så ler de och hälsar på varandra-

-när de annars varje dag går förbi med nedsjunkna ansikten.

Det gör mig sorgsen att se alla lögner-

-som kommer lika säkert som snön så här års.

Hur många "god jul" är ärligt menade, och hur många är lögner?

Att en dag om året låtsas...

...att människodjuret inte är ett människodjur.

Att det skulle vara möjligt för oss att förvandlas.

Men om så vore fallet...

Om det vore möjligt för de dödliga-

-att titta i kalendern och förvandla sig från varg till lamm-

-varför gäller det då inte varje dag?

I stället för en dag av godhet och resten tarvlighet-

-kan väl alla le mot varandra hela året och ta en dag om året-

-då vi alla är odjur och går förbi varandra?

Varför inte vända på det?

Ja, sir.

Man skulle kunna kalla den djuriska dagen för Scrooge-dagen.

För att hedra upphovsmannen.

Ja, varför inte?

Det skulle bli den enda dagen då alla har rätten att säga till omgivningen-

-exakt vad de tycker om dem.

Varenda kontorist i England skulle nog infinna sig på jobbet den dagen.

Så att de kunde uttrycka den hemska sanningen för sin chef?

Ja.

Sanningen utan förskönande utanpåverk?

Vad säger du?

Jag säger, sir...

Under mina tio år som anställd här har ni aldrig förklarat er filosofi.

Jag är smickrad att ni just idag delar med er av mekanismerna-

-bakom er storslagna logik till en simpel kontorist.

-Det är inte logik, Cratchit. -Vad är det då, sir?

Se upp med ordet "rättstvist". Det stavar du ofta fel.

Jag har stavat fel på det en gång.

För fem år sen.

Lumpsamlaren! Jag tar emot ert gamla skräp!

Lumpsamlaren! Jag tar emot ert gamla skräp!

Var tredje dag. Exakt klockan tio över sju-

-de senaste 189 dagarna med ett uppehåll på sju dagar.

Den 4:e till 11:e juli när han och hans häst var i Margate-

-och eller på någon annan avskyvärd plats. Två.

Inget bläck... Tre utrop, femton steg av hästen och fem varv med hjulen.

Jag behöver en penna.

Kastanjer! Rostade kastanjer!

Vad? En ny röst?

Jag tar emot ert gamla skräp!

Fyra utrop. 21 steg med hovarna, nio varv med hjulen.

-Direkt från kolen! -Två från kastanjekvinnan.

Tusan också.

-Jag tar emot ert gamla skräp! -Fem utrop.

27 steg av hästen, elva varv med hjulen.

Tre från kastanjekvinnan.

Fem och 27...

...elva, lumpsamlaren...

Passera nu, båda två. Snälla, passera.

Hur ska jag kunna jobba i detta satans oväsen?

Ja, jag hör er.

Fyra.

Fem. - Ja?

Lumpsamlaren är utanför. Han undrar om vi har några trasor eller skräp.

Ingenting. Han tigger bara om en julklapp.

-Sex. -Sir. Mår ni bra?

-Ni verkar inte vara er själv idag. -Det är jag - alltid.

Återgå till jobbet.

Igår natt...hade jag en dröm...

...om kedjor och smältugnar...

...och jag insåg...

...att när jag är ensam och pratar högt...

...så är det fortfarande dig jag pratar med.

Som om du inte var helt död.

Men jag var på din begravning.

Och jag är rationell.

Jag la mynten på dina ögon. Jag...

Jag såg din kista sänkas ner.

Jag har ingen förklaring till varför jag pratar högt med dig.

Jag tar emot ert gamla skräp!

Eländiga skitstövel!

Sex, lumpsamlaren.

Jacob...

På din plats är det väl åtminstone tyst.

Ödet...

Livets och dödens andar...

Vem som än bestämmer över detta olycksaliga universum-

-så ber jag dig att befria mig från det här medvetandet.

Låt mig vila. Ge mig mörker.

Jag vet att jag begick flera synder, men jag har ångrat mig flera gånger!

Säg vad jag måste göra för att gottgöra det...

...så ska jag göra det.

Jag ber dig.

HOPP OCH LÄNGTAN SKÄRSELDEN, ENGLAND

Du store tid...

-Det är väl inte helvetet? -Inte direkt, pilgrim.

Jag har pengar. Två penny. Du får dem.

Snälla, släpp mig.

Jag... Jag känner igen dig.

Ja. Det gör ni.

Jag dog som en häst av utmattning i en av era verkstäder.

Så många män, kvinnor och barn dog...

...för era snåla händer.

Jag har format varenda en till en länk i kedjan.

Kedjan som ni nu måste bära, mr Marley.

Av vilket skäl? Jag har varit död i ett år. Varför just nu?

Ni ringde i klockan.

Ni erbjöd botgöring.

Eftersom ert rop hörsammades...

...så tror jag att andarna har en liten uppgift åt er.

Jag är färdig, mr Scrooge. Klart.

-Ni har redan korrläst de första två. -Jag kollar igen, Cratchit.

Ljuset fördunklas.

Jag anar att du är arg på mig.

-Varför säger ni det? -Därför att allt på sidan är perfekt.

Oklanderligt, kan man säga.

Ni gjorde rätt på ren trots, för att visa mig...

Nej, sir. För att...

...ge er möjligheten nu när jobbet är klart-

-att släppa iväg mig tidigare, så att jag kan vara med familjen.

Din ilska fick dig att jobba fort, men felfritt.

Det slog dig inte att ett snabbt, felfritt utfört jobb passar mig-

-föremålet för ditt hat, helt perfekt.

Jag hatar er inte, sir.

Jag är inte van vid att diskutera dylika frågor med er.

Jag frågar igen - är allt som det ska?

Julen ger uppenbarligen upphov till stora känslor.

Goda och, bevisligen, ondsinta.

Jag känner din blick borra sig in i mig.

Tänk om du vore en våldsam man. Tänk om din penna vore en dolk.

Tänk dig om jag skulle påträffas död på juldagsmorgonen?

Mordet skulle väl då kunna skyllas på julstämningen, inte sant?

Mr Scrooge...

Klockan är nu åtta minuter över tre. Jag är klar med jobbet.

Om vi återgår till logiken så säger den-

-att simpelt avsittande av tiden är det avvikande.

Ett klagobrev till borgmästaren angående det ständiga oväsen-

-som orsakas av försäljare, zigenare, musikanter, lumpsamlare-

-och diverse andra rännstensungar.

Jag vill att brevet skrivs i två exemplar till sista postrundan.

Det innehåller exakt matematik som rör frekvensen i störningarna.

Var noga med siffrorna.

Det var väldigt mödosamt.

Väldigt mödosamt. Jo, jag ser det.

Det är inte jag som är på underligt humör, utan du.

-Som om du struntade i din situation. -Nej, sir.

Jag struntar inte i min situation. Jag känner till min situation.

Jag har två barn och en fru att försörja och arbetslösheten är hög.

Ett av mina barn är väldigt sjukt och hans vård kostar pengar.

Jag känner till utsattheten i min situation.

Det gör ni också.

Det gör ni också.

Två exemplar av brevet hinner du innan klockan fyra.

Vi får väl se.

Hallå?

Varför är jag här?

Jag hörde att andarna hade ett jobb åt mig.

Vilka andar? Vad då för jobb...

Värme, åtminstone. Och en förklaring...

...och kanske frälsning.

Åh, Gud...

Hallå, gamle vän!

Sex gånger vann vi Epsomderbyt tillsammans.

Hallå?

Hallå?

Hallå!

Hallå! Hallå?

Jag såg att någon såg till elden! Var är du?

Hallå?

Jag har ingen aning om vem du är, men varför brände du min gunghäst?

Därför att du står på tur.

I brasorna bränner jag minnen och gamla kära ägodelar.

Jag är forna julars spöke.

Jag är här för att röka ut botgöring.

Du har blivit kvar i skärselden för dina många synder.

Om det visar sig att du kan frias från skuld...

...ska jag kratta fram dig ur lågorna...

...och blåsa dig sval...

...och ge dig beständig...

...och evig frid.

Jag förstår. Frid är precis det jag söker.

Om du vill ha frid... så har det ett pris.

Det priset är...botgöring.

Om det gäller botgöring så är det redan gjort. Jag ringde i klockan.

Jag ringde som en följd av min ånger, och smeden...

Jag bryr mig inte.

Du är inte här enbart för dina egna synder.

Ditt öde är sammanbundet med Ebenezer Scrooges själ.

Det var med honom du vanärade människosjälen.

Tillsammans ska ni få sona det.

Och tillsammans - enbart tillsammans, kan ni göra bot.

Så du menar att jag blir kvar i skärselden-

-ända tills min vän också har gjort bot?

Då får du slänga ännu ett år på elden.

Ge mig en filt och en kudde, om det tillåts-

-för jag blir utan tvekan fast här i en jävla evighet!

För den där mannen, det där föremålet i människoskepnad...

Den där tingesten med svart bläck i ådrorna...

...består till 94 procent av grus och sten och resten är hans fåniga hår.

Jag vet helt säkert att han aldrig kommer att ångra sig!

Innan den här julen har blivit till aska...

...måste jag söka igenom Ebenezer Scrooges hjärta för en öm punkt.

Ditt öde...hänger på det.

God eftermiddag.

Morbror Ebenezer!

Jag sprang om du skulle stänga tidigt.

Nej. Det återstår mycket att göra.

Du verkar andfådd.

Jag sprang för att få tag på dig, och för att bjuda dig på middag imorgon.

Jaha. Vad händer imorgon?

Det är en födelsedag imorgon.

Det är vår Herre Jesus Kristus födelsedag.

Jag vet att du inte tror på julen, men du tror väl på honom?

Nej.

Jag tror inte heller på Ali Baba eller den magiska anden i flaskan.

Vad är det för lögnare som har sagt att det är hans födelsedag?

-Det står i Bibeln. -Ännu ett bedrägeri.

Det nämns inget datum i den boken eller någon annan.

Och de där bilderna på kyrkoväggarna på tre vise män på kameler i snön...

Inget tyder på att det var vinter, eller att det har snöat i Palestina.

Att rida kamel i snö-

-är väl talande för absurditeten och lögnerna-

-som har gett upphov till fler lögner genom åren-

-under dagarna som nu markeras som 24 och 25.

Men du tror på fikonpudding.

-Det blir fikonpudding. -Det blir det även i januari.

-Kommer du i januari? -Nej.

Morbror... Innan hon dog sa min mor till mig:

"Fred..."

"Du måste förlåta min bror Ebenezer."

"Han plågas av smärta. En väldigt gammal smärta."

Nåväl...

Jag ska komma till saken.

Jag kommer hit varje år-

-och bjuder dig på middag hos mig och min fru och mina barn-

-som du aldrig ens har sett.

Det här är sista gången jag bjuder dig.

I enlighet med min frus krav ska jag inte göra det här igen.

Bra. Då slipper du bli andfådd.

Morbror...

Jag tänker säga det, för jag vet att det sårar.

God jul, morbror Ebenezer.

Jag tvivlar på att jag kommer att få se dig igen här på jorden.

1831 och 1837.

Exakt samma årtal som på mynten jag la på dina ögon när du låg i kistan.

Jag tittar alltid på årtalen. De intresserar mig.

Hur kommer det sig att samma mynt är här?

Varför nu?

Högaktningsfullt, Ebenezer Scrooge

Ska de läggas till på er lista över störande röster?

Gör det... - Mr Scrooge?

Ge dem mynten.

God jul, sir!

Försvinn!

Färdig, sir. Det är 40 minuter kvar. Ni har säkert ännu en uppgift?

Gå hem.

-Hem? -Hem.

Trasor och ben...

Allt det är och kan vara.

FÖRBERED DIG

Klocka...

Jag vet att den är tjugo över tre, men snälla, slå fyra nu.

Hur vet jag inte.

Jag tänker inte gå hem tidigt och buga för den här absurda årstiden.

Var snäll och säg att den är fyra och släpp mig fri.

Ljug för mig så ska jag tro på dig.

Pappa.

Måste jag träna idag?

Det är julafton.

Inga lediga dagar, Tim.

Du är värre än gamle Scrooge.

Om du vill att jag ska träna-

-kan du väl låta mig åka skridsko på dammen bakom gården?

Jag kan låna Belindas skridskor.

Så du ska åka skridskor innan du kan gå och springa?

Dessutom är Belindas skridskor trasiga.

-Hej, hjärtat. -Vad fick ni?

Vi fick en stor, fet gås.

Vänta, två minuter till.

-Vresig pappa. -Ja.

Hej...

När kom du hem?

Fanskapet lät mig gå 40 minuter tidigare.

-Han var på ett underligt humör. -Det är jul.

Nu ska vi inte prata om honom, inte en enda gång.

Du verkar förakta honom ännu mer än jag.

Jo, förresten. Medan du var...

Medan du var borta skrev Tim sitt julbrev till din kusin Jack.

Så här skrev han: "Bäste mr Levitt."

"Jag hoppas att ni mår bra och att det är en massa snö i Amerika."

Efter sju år...

...så behöver inte Tim skicka tackbrev till Amerika-

-vid varje jul i en evighet.

Varför inte? Han räddade Tims liv.

Nåväl.

Jag går och postar det. Jag hinner till sista postgången.

Vi... Vi kan följa med dig.

Luften skulle göra oss gott.

Då så.

Vi går allihop. - Tim.

Belinda.

Mr Scrooge. Sir. Har ni växel för ett gott ändamål?

Vilket ändamål talar vi om?

Det är till de fattiga som lider svårt så här års.

Hundratusentals i stan är i behov av det mest nödvändiga.

-Finns det inga fängelser? -Jo, flera.

Fattighusen? Är de fortfarande i drift?

-Jag önskar att det inte var så. -Trampkvarnen och fattiglagen?

Ovanligt livligt sen finanskollapsen.

En del dör hellre än åker dit.

Låt dem då dö.

Det enda vi ber om, sir, är några ynka pennymynt.

Har ni inte två pennymynt i er ficka?

Jag vet inte om vi har stavat rätt på din kusins namn.

Är det Levitt med två T eller ett T?

Det stavas med två T.

-Är allt bra? -Var är Belinda?

Förra året sa du att det stavades med ett T.

Min kusin är nu amerikan.

De tycker inte om T, så de dricker kaffe.

-God jul. -God jul.

Kusinen vars namn ändras varje år nämnde du aldrig innan Tim blev sjuk.

Barnen är glada här. Stanna med dem. Jag postar brevet och kommer snart.

-Är allt bra? -Ja.

Vem har lämnat er här?

Marley?

Jag ber om ursäkt, gamle vän.

Jag vet inte riktigt hur det här fungerar.

Jag tog först form som din dörrklapp och du slet av mig hakan!

Den är i sin ordning nu.

-Jag förstår om det här är en chock. -Nej.

Nej, för det här är inte verkligt.

Jag har mycket att berätta om vad som är verkligt och inte.

Vår verklighet är ett beslut. Det har jag lärt mig.

Jag skickades hit av en ande.

En ande som inte bryr sig och säkert vill se oss misslyckas-

-men är förbunden att försöka hjälpa oss.

Jag åt inget idag. Det här är yrsel som har orsakats av hunger.

Jag sitter och sover i den här fåtöljen.

Har du glömt, Ebenezer?

Jag är redan död. Du kan inte döda mig.

Om du skulle slå mig med den där saken-

-blir jag bara väldigt kladdig under resten av samtalet.

Och vi har mycket att tala om.

Jag förstår det inte alls-

-men du kastade en filt över några frusna svarta hästar.

-Det betyder nog att det finns hopp. -Hopp om vad då?

Jag behöver inte förklara. Du får snart träffa dem.

-Träffa vilka då? -Andarna.

Jag har träffat en, men det ska finnas tre.

Jag har inga planer på att träffa någon. Jag vill vara ensam.

Och ändå är det jul, Ebenezer. Jul!

Nåväl. Gå ut dit.

De har förberett en liten föreställning för dig.

Det var du! Det rapporterades om gas.

För att spara pengar vägrade du att gräva ut rören!

Du gjorde det här! Du!

Du drog ner på allt!

Minns du Morris & Thompson?

En fabrik i Birmingham som vi köpte billigt.

Vi skar ner på grund av snålhet.

Man får alltid ta konsekvenserna av ens handlande.

Vi var så rättfärdiga och upprörda under utfrågningen. Minns du?

Lathet, fylleri, brist på sunt förnuft från arbetarna.

Vi skyllde på dem och frikändes av en domare som jag mutade.

Se på de här kedjorna, Ebenezer.

Det här är ingen jävla lek! Titta!

Varje länk är en man eller kvinna eller ett barn-

-som dog i våra verkstäder i London-

-Birmingham, Manchester, Bombay, Batavia...

Vänta, de var underleverantörer!

-Nu räcker det! -Nej, det räckte aldrig!

Inte för dig eller för mig. Och varför?

Vad var syftet med vår kapitaltillväxt?

Det här? Vi vandaliserade världen.

Vad du än är så vill jag att du lämnar mitt hem nu.

När din tid kommer ska du också få kedjor.

Ditt öde blir att vandra runt med bördan från ditt förflutna.

Såvida jag inte ångrar mig, inte sant? Humbug, säger jag!

Ångra vad då?, säger jag.

Anden jag träffade bryr sig inte om din själ - eller min.

Jag vill ha frälsning, men sanningen är att det är upp till dig.

Ebenezer Scrooge.

Den första av tre andar kommer i natt när klockan slår midnatt.

Nästa kommer natten därpå vid samma tid.

Och den tredje kommer följande natt, också vid midnatt.

Förbered dig.

En verklighet som så lätt förvisas är inte mycket till verklighet.

En osmält köttbit. En bit okokt potatis.

Humbug!

Två...

Nio...tio...

...elva...

En timme kvar.

Sen börjar det.

Förnuft mot fantasi.

Vi vet vinnaren imorgon bitti.

Text: Joakim Sandström www.sdimedia.com