All language subtitles for The Forsyte Saga 03

God eftermiddag, Bilson.

Tack, Bilson.

Gamle Jolyon �kte till Alperna med June
i morse f�r att muntra upp henne.

-Vinkade du av dem?
-Nej.

-Jag trodde inte det.
-Urs�kta...

Du har varit borta hela dagen.
Var har du varit?

-Robin Hill.
-Vad gjorde du d�r?

-Huset �r f�rdigt.
-Jag vet det.

Ett hus m�ste m�bleras innan man kan bo
i det. Jag ville se vad som passar.

Betyder det
att du kan t�nka dig att bo d�r?

V�nta!

-S� d�r...
-Tack.

Min mor s�ger
att Florens �r underbart s� h�r �rs.

Vore det inte uppiggande
med en semester d�r?

-Du kan inte resa bort nu.
-Varf�r inte?

Du m�ste se till huset nu n�r du
har spenderat s� mycket pengar.

Soames! Det �r mycket mer imponerande
�n jag f�rest�llde mig.

Lantlivet ger nya perspektiv och visar
att man inte m�ste bo i London.

K�r vidare.

I slutet av veckan flyttar arkitekten
ut och vi flyttar in.

Hur l�ngt �r det till stationen?
Du �ker v�l vagn.

-Vad kostar t�gresan?
-Mindre �n man tror.

De vet att vi kommer, men jag vill inte
att ni ska snava �ver hinkar.

-Jag trodde att det var f�rdigt.
-N�stan. V�nta h�r.

-Han �r som ett barn med en ny leksak.
-V�lkomna till Robin Hill!

-Se upp f�r trappstegen.
-�r du n�jd med huset, Irene?

-Det �r ett konstverk.
-Soames har alltid haft god smak.

-Jag �r avundsjuk, mr Bosinney.
-Blir ni orolig nu, sir?

Hon skulle inte st� ut fem minuter
p� landet. - Titta, Emily!

-Plats f�r hela din konstsamling.
-Och mer d�rtill.

-Och ett s�dant ljus.
-Man har b�st utsikt fr�n verandan.

-Jag skulle oroa mig f�r kylan.
-Och r�kningarna. Varmvatten �verallt.

Vid klart v�der kan man se
�nda till Epsom.

-De �r h�nf�rda.
-Mot sin vilja.

Det h�r �r bara b�rjan.
Hela stan kommer att tala om dig.

Vi ger oss av tillsammans.

-Mr Bosinney, kan ni visa mig runt?
-Naturligtvis. - Urs�kta mig.

-Den h�r v�gen.
-Jag �r nyfiken p� den h�r delen.

-Du anstr�nger dig inte det minsta!
-Jag �r h�r.

Varf�r d�? Du bryr dig
inte det minsta om det h�r huset.

D�r har du helt fel.

-Farbror Swithin f�reslog biljardbord.
-Om Soames hade �nskat det...

Hade han byggt ett bord
av ebenholts med guldfickor.

Inte ens drottningen hade f�tt det.
Jag f�raktar guld i inredning.

12 400 pund i st�llet f�r 8 000
som vi sa fr�n b�rjan.

-Hur kom vi fram till den siffran?
-Vi �ndrade summan.

-N�r det redan var f�r sent.
-Du skrev under.

12 000 pund plus h�gst 50 pund
f�r miss�den och din kr�senhet!

-400 pund �r inget miss�de.
-Det �r m�lade f�nster.

Det �r ebenholts, inte furu.
Granit, inte sandsten.

-Det �r kontraktsbrott.
-Nyskapande, inte imitation.

-P� vems order? Jag �ger huset.
-Jag byggde det.

Ni �r lika v�rdel�s som ert ord!

-Jag t�nker inte bli f�rol�mpad.
-Jag vill ha tillbaka mina pengar.

Ni har f�tt ett hus som v�cker allas
avund och till ett oslagbart pris.

God eftermiddag, sir.

-V�ga inte g�.
-Jag har sagt mitt.

-D� tvingar ni mig.
-Att g�ra vad?

-Att ta lagen till hj�lp.
-Soames...

-Det skulle kosta mer �n ni kan vinna.
-Det g�ller principen.

Principen?
Ingen h�r tror p� att det �r ert motiv.

Allra minst ni sj�lv.

-350 pund.
-En struntsumma v�rd ditt f�rakt.

Du �r v�rd mitt f�rakt om du g�r s� h�r
fast du vet att Phil inte har ett �re.

Du vill bli av med honom, men nu
kommer det att dr�ja flera m�nader.

Den d�r mannen ska
inte f� g�ra mig till �tl�je.

Nej, det g�r du s� bra sj�lv.

-Blir det r�tteg�ng?
-Soames insisterar.

-Det blir fullt p� l�ktaren.
-Det tror jag inte.

Du �r f�rsynt n�r det g�ller din bror.
- Annars �lskar hon att skvallra.

Det g�ller ett trist kontraktsbrott,
inte n�gon skandal.

-Det har f�rts krig om mindre �n s�.
-Mindre �n en kvinnas hand?

-Det g�ller Bosinneys neds�nkta badkar.
-Nej, blomkrukan av marmor.

-Det g�ller en kvinna!
-En marmorkvinna?

Irene Forsyte.

Vad bryr sig Soames om 350 pund?
Fribytaren straffas f�r olaga intr�ng.

-Ni m�ste ha h�rt rykten.
-Du sa att de dansade hos Swithin...

-Trodde du att det var en vals?
-Soames �r en perfekt make.

Erk�nn att ni vill tro p� det.

-M�n kan s�kert charmas av Irene.
-Monty har aldrig f�rst�tt det.

Men hon �r s� tyst,
mera som en vissnande viol.

Jag �r r�dd att hon har plockats.

-Och jag �r r�dd att vi �r sena.
-Sena?

Vi ska bes�ka en av Montys v�nner.
Urs�kta oss.

Mina damer...

-De �lskar allt skvaller.
-Men det g�r inte jag.

-Vad sa advokaterna?
-Jag har lika stor chans som Soames.

-Nu f�r folk se vad han �r f�r en.
-Han �r advokat, precis som sin far.

-Han kan sin sak.
-Det kan min man ocks�.

-Han har anlitat de allra b�sta.
-Men jag har r�tten p� min sida.

-Du tycker v�l det?
-Sj�lvklart, Phil.

-Men pengar talar �ven i domstolen.
-Jag har pengar.

Eller kommer att f�, f�r Wilsons hus
och det kommer mera. Mitt rykte sprids.

-Vad ska jag g�ra d�? Vi kan fly.
-Det kan vi inte.

Jag kan sl� mig ner i Liverpool,
Glasgow eller Paris. Jag �r en fri man.

-Soames kan inte hindra mig.
-Om jag var med dig skulle han f�rs�ka.

Du ska inte ge dig av.
Du har inte gjort n�got fel.

-V�lkomna hem!
-Ni har fint v�der, Parfitt.

-Var resan behaglig?
-Jag beh�ver semester efter det h�r.

-Miss June, ni har haft br�da dagar.
-Farfar sk�mde bort mig i Paris.

Hur har jag klarat mig utan att veta
skillnaden mellan boucl� och chenilj?

-S� miss June �terv�nder utvilad?
-Som en ny kvinna.

-Te i arbetsrummet, Parfitt.
-Genast, sir.

Det konventionella vore
att ha en v�gg med d�rr h�r.

Jag f�resl�r en ledad skiljev�gg,
som en slags stor skjutd�rr.

Det ger avskildhet, men med etsade
glaspaneler f�rlorar man inget ljus.

Jag tycker om det h�r,
men jag �r os�ker p� verandan.

-Robin Hill har n�got liknande.
-Liknande, men inte det samma.

Jag skulle vilja se det f�rdigbyggt
f�r att se proportionerna.

-Jag har inte tilltr�de l�ngre.
-Ni kan v�l tala med �garen?

Jag har en liten tvist med �garen,
men jag kan visa er n�got liknande.

-Sen kan vi skriva kontrakt.
-Vad g�ller tvisten?

-Bara n�gra hundra pund.
-�r han skyldig er?

-Ni �r skyldig?
-P�st�r han.

-Jag �nskar att jag hade vetat om det.
-Det p�verkar inte arbetet.

Jag f�rs�krar att det �r en bagatell.

-�terkom n�r problemet �r l�st.
-Jag kan ge referenser.

�terkom n�r vi kan g� vidare! Adj�!

-Han tror att jag �r en tjuv.
-Han vill anlita dig.

Efter r�tteg�ngen n�r jag �r p�litlig.
Om han bara hade skrivit p� kontraktet!

-D� hade jag klarat en f�rlust.
-Du f�rlorar inte.

-Om jag g�r det f�rlorar jag allt.
-Inte allt.

-Mitt hem, firman... Jag blir ruinerad.
-Inte allt.

H�r...

Min fars.

-Jag kan inte ta den.
-Du m�ste.

Vi m�ste g�ra som Soames
och spela med i det r�ttsliga spelet.

Vi �r trogen hustru och f�ror�ttad
arkitekt. Ingen f�r veta v�ra planer.

Vid minsta antydan om skandal
kan du f� domaren emot dig.

-Vi beter oss som hycklare.
-Vi beter oss diskret.

Bara i n�gra veckor,
i slut�ndan �r det v�rt det.

-Men du dyrkade din far.
-Minnena �r inte till salu.

Sjunker vi till deras niv�
om vi s�ljer den h�r?

-Det visar att allt har sitt pris.
-Ibland kan man k�pa sig fri.

D� ska vi bli riktigt fria. Vasen �r
v�rd en slant. Och statyetten.

-Du kan inte s�lja allt.
-Varf�r inte?

Vi ska leva som zigenare i husvagn
och �ka dit arbetet f�r oss.

-Fr�n byggplats till byggplats?
-Du kan sk�ta v�ra barn i husvagnen.

-Sex? Sju.
-Jag skaffar en husvagn p� sl�p ocks�.

-Jag m�ste g�.
-Det m�ste du ocks�, min v�n.

Vi m�ste spara den. Den p�minner om
en tid d� varje sekund var dyrbar.

Nej, den p�minner mig om en tid
d� jag var tvungen att dela dig.

-Har dagen varit bra, sir?
-Ja, tack, Bilson.

-Be mrs Forsyte g�ra mig s�llskap.
-Mrs Forsyte �r fortfarande ute.

-N�r gick hon?
-Efter lunch.

-Sa hon vart hon skulle?
-Nej.

-June! En s�dan trevlig �verraskning!
-Faster Hester...

-Juley...
-S� roligt att se dig.

Jag kunde inte �ka till Schweiz
utan att k�pa choklad �t er.

-Det var rart av dig att skicka kort.
-Din handstil var sv�r att tyda.

Det s�g ut som om en spindel
hade kravlat genom bl�ckhornet.

-Men vi f�rstod att du hade roligt.
-Det hade jag.

-Ni verkar m� bra. G�r alla andra det?
-M�r bra? Alla andra?

-Ja, mycket bra.
-Bra.

-�r Soames och Irene i stan?
-Ja.

Historien med huset gjorde
att de �r kvar.

Vilken historia?

Sv�righeter av n�got slag.
Hester f�rst�r det b�ttre �n jag.

Faster Hester?

Mr Bosinney var v�rdsl�s med budgeten.
Soames t�nker st�mma honom.

-Hur v�rdsl�s?
-350 pund.

-�r det allt?
-Det �r en ansenlig summa.

Inte f�r en man som Soames.

-Folk kommer att prata.
-Vi lyssnar inte.

Det har �nd� betydelse.

Ni m�ste f�rst�
hur k�nsligt det �r f�r mig.

Jag presenterade Phillip Bosinney
f�r Soames f�r att hj�lpa honom.

-Du kan inte klandra dig sj�lv.
-Du presenterade honom som arkitekt.

-Tror du att han avvek fr�n den rollen?
-Jag har ingen aning.

Men det �r vad folk s�ger?

Den dumme Soames har hittat p�
ett s�tt att st�mma Phil.

-Fast han inte har n�gonting.
-Utom Irene.

Soames agerande f�r dem samman.
Irene tycker ocks� synd om honom.

-Det f�rtj�nar han inte.
-Han f�rtj�nar inte det h�r.

Han �r en briljant man, en vision�r.
Allt det kan g� f�rlorat.

F�rbannade Soames med tusentals pund
p� banken och en tom sj�l!

Om det inte var Phil skulle du
h�lla med. Hela London vet.

�n sen? Sn�lla June, gl�m Bosinney.

-Hej.
-Hej. Nej, Phil, inte h�r.

Bosinney? Jag har inte sett dig
p� klubben p� l�nge.

-Hur st�r det till?
-Bara bra. Och du?

-Mrs Irene Forsyte.
-God dag.

-Mr Jolyon Forsyte.
-God dag.

-Forsyte �r konstn�r.
-Ingen Turner, tyv�rr.

Mest akvareller.

Dystra dagar hj�lper det alltid
att promenera h�r. Eller hur?

Ja.

Stackars mr Bosinney...

Han anade inte n�r min make
bad honom rita v�rt hus-

-att han m�ste ge mig r�d om allt,
fr�n v�xter till kuddfodral.

-Vi ska l�mna dig �t din konst.
-Adj�.

-Det var Junes far.
-Som �vergav henne och f�ljde hj�rtat.

Han skyddar henne fr�n prat.

Och han �nskar henne inte ett olyckligt
liv, vilket hon hade f�tt med mig.

Vi kan inte hj�lpa att vi tr�ffades.

N�r vi f�r�lskade oss var det redan
f�r sent. Det h�r �r inte l�tt.

-Du �lskar v�l mig?
-�lskar dig?

Jag �r beredd att ge upp allt
f�r din skull. Jag kan l�mna landet.

Jag skulle gr�va i dynga, jag skulle
s�lja min sj�l f�r att f� leva med dig.

Du vet att respektabilitet
inte h�ller en varm om natten.

Jolyon Forsyte fick k�mpa f�r sin lycka
och det m�ste vi ocks� g�ra.

Men vi ska klara det
och v�r bel�ning blir ljuv.

Fatta mod, min �lskade!

Brevet visar att Bosinney fick ett
l�gre pris p� kakel av Temple & Son.

-Bra firma?
-Bra nog f�r Lady Charlesworth.

-Hur st�r det till, Jolyon?
-Jag vill ha mitt testamente.

-Jag h�rde att ni har varit i Schweiz.
-Det har vi.

Unge Bosinney har f�rsatt sig i knipa.
Det kunde man v�nta sig.

-350 pund f�r mycket.
-Du vet redan?

-�r det allm�nt k�nt?
-Jag trodde att Soames var f�rm�gen.

-Det �r inte pengarna.
-Vad �r det d�? Principen?

Jag betvivlar
att Soames ens kan stava till det.

-Vill du g�ra en �ndring?
-Jag anlitar Herring & Pullbred's.

Adj�, sir.

Jag har en sak att ber�tta.
Jag t�nker ge dig 1 000 pund om �ret.

June f�r 50 000 n�r jag d�r, resten �r
till dig. Jag bara informerar dig.

Jag har funderat. Londonlivet �r
orsaken till h�lften av v�ra bekymmer.

Jag vill att vi ska bli en familj igen
och b�rja om utanf�r London-

-d�r vi kan presentera oss
som Forsyte utan att blinka.

T�nk p� saken. Frisk luft i st�llet f�r
dimma, plats f�r barnen att springa.

Utrymme, ljus, natur...

-Allt vi inte har nu.
-Just det.

-Har du best�mt var?
-Inte �nnu.

-Vad k�nner du, Helene?
-Vad menar du med "k�nner"?

-Kan man k�nna annat �n l�ttnad och...
-Vad? Tacksamhet?

-Varf�r nu?
-F�r att tiden �r inne.

Vi �r lyckliga d�r vi �r.

-Kan man vara lycklig i St John's Wood?
-Ja.

Man kan vara mycket, mycket lycklig.

Det hade du inte v�ntat dig.

Du har �nnu mindre av Forsyte i dig
�n jag trodde.

Jag antar att jag borde
vara tacksam f�r det.

Du kan b�rja rida igen
och l�ra barnen.

-Det beror p� var vi hamnar.
-Det finns nog stall.

Han erbj�d oss att bo med honom.

Men det skulle vara din fars hus
och hans val. Och Junes, antar jag.

-Om du k�nner minsta tveksamhet...
-Jag vill att mina barn ska h�ra hemma.

Det har jag alltid velat.
�r det h�r vad du alltid har velat?

Jag var s� s�ker p�
att det aldrig skulle ske.

Under alla dessa �r har du
saknat honom mycket, eller hur?

Han �r min far.

De �ren gjorde oss till vad vi �r
och de gav oss Joley och Holly.

Jag vet.

Jag �r bara r�dd.
Det skulle bli s� annorlunda.

-Men om du fick v�lja igen...
-Det skulle alltid vara du.

Jag �lskar dig.

-Jag m�ste g�.
-G� inte.

Jag m�ste.

-Kommer du att sakna det h�r?
-Nej.

-Tv� dagar kvar. �r du s�ker?
-Hotellet �r bokat, allt �r klart.

-N�r domen faller b�rjar v�rt nya liv.
-Tv� dagar...

Tv� dagar f�r mycket.

-Soames?
-Ja, din make.

-Nej. Du har druckit f�r mycket.
-Jag har v�ntat alltf�r l�nge.

-Sn�lla, nej. G�r inte s� h�r.
-Jag har v�ntat alltf�r l�nge!

-Du ska vara sn�ll f�r en g�ngs skull.
-Nej!

Ligg still, sa jag!

Var tyst. L�gg dig ner.
Det �r m�rkt, l�tsas att det �r han.

Varf�r kan det inte alltid vara s� h�r?

-Kan du t�nda? Det �r dystert i dag.
-Det �r dimman, sir.

Skaffa en droska
om mrs Forsyte g�r ut i dag.

-Ska jag g�ra rent rivm�rket, sir?
-Jag skar mig n�r jag rakade mig.

-Irene?
-Jag kom f�r att �nska dig lycka till.

Jag ska precis g� till Chankery
f�r en sista genomg�ng.

Bli tillsagd att klippa mig och ta p�
ren skjorta och det tar han betalt f�r.

�r allt v�l, Irene?

-Jag har inte sovit.
-Vad �r det?

Det �r n�gonting.

Du har �ngrat dig.
Du v�gar inte l�mna Soames.

Vad �r det d�? G�r inte s� h�r.

-Vad �r det d�r?
-Ingenting.

F�rl�t. F�r jag se?

Har han gjort det h�r? I g�r kv�ll?

Har han gjort dig illa f�rut?

-Vad h�nde?
-Om vi bara kan klara morgondagen...

-Jag packar i kv�ll, han vet ingenting.
-Du f�r inte g� hem.

Jag ska inte gl�mma
att l�sa d�rren den h�r g�ngen.

Kom han till ditt rum?

-Vad gjorde han?
-Du skulle d�da honom.

-Irene...
-Jag sov.

Han lade sig i s�ngen och sa att jag
skulle vara sn�ll mot honom.

Han sa att han var min make.

Jag b�nf�ll honom att sluta.
Du m�ste tro mig.

Varf�r v�ntade vi?

Vi kunde ha �kt f�r flera veckor
sedan. Varf�r lyssnade jag p� dig?

-Var �r han? P� sitt kontor?
-Du f�r inte g� dit. G� inte dit!

-Han ska inte komma undan.
-Jag f�ljer med.

-Du har g�tt igenom tillr�ckligt.
-L�mna mig inte.

-Urs�kta, fr�ken. Gick det bra?
-Ja.

Phil?

Forsyte?
Var har vi samh�llets st�ttepelare?

F�rs�k inte g�mma dig
bakom dina kontorsslavar!

-Vad st�r p�? Vad g�r du h�r?
-Fel Forsyte.

-Jag har goda sk�l. Var �r er son?
-Inte h�r som tur �r.

-Jag v�ntar.
-Du f�r s�ga ditt i domstolen.

F�rsvinn innan du blir utkastad.

-Jag vet var han bor.
-�r det ett hot?

-Jag vet var hans klubb ligger.
-Du hamnar i f�ngelse.

Det �r det v�rt, tro mig.

F�lj honom ut.

-Mr Forsyte, tack. Det �r viktigt.
-Var v�nlig och v�nta h�r.

-Mr Soames Forsyte �r inte h�r i dag.
-Ni ljuger.

-Jag tycker inte om er ton, sir.
-Ni ljuger och ni vet inte vad jag vet.

-Var v�nlig och g�, sir.
-Behandla mig inte som lort!

Forsyte!
Kom hit och bete dig som en man!

Bete dig som en man f�r en g�ngs skull
innan jag ber�ttar vad du har gjort!

Jag k�pte det h�r �t dig.

Tycker du om det?

Du f�rtj�nar det allra b�sta, Irene.

Du �r blek, du borde vila.

-Ska jag servera middag nu?
-Nej, tack.

-Ni har inte �tit n�got, sir.
-Jag �r orolig inf�r r�tteg�ngen.

-Ni beh�ver s�kert inte oroa er.
-Hoppas att domaren har samma �sikt.

L�t mrs Forsyte sova.
Hon har redan �nskat mig lycka till.

Jag antar att vi b�rjar med det samma.

-�r Boulter r�tt man?
-Jag hoppas det.

V�r firma tar inte skada �ven om du
inte vinner. Men det g�r du f�rst�s.

Nu h�nger det p� advokaterna.

-Din eller hans?
-Min.

Den andre m�ste vara Bosinneys. Han ser
ut som ett barn som har kl�tt ut sig.

-�r Forsyte f�rberedd, Boulter?
-Vad g�r hon h�r?

Jag sa att Bentham �r
en f�rnuftig domare.

-S� sn�llt av dig att komma.
-Sm� strider m�ste utk�mpas v�l.

God arkitektur kr�ver disciplin och
balans mellan hj�rta och huvud.

Det �r tragiskt
att Soames inte har det.

-Du �r h�r f�r att st�dja motst�ndaren.
-Ja, det �r jag.

-Vart tog familjelojaliteten v�gen?
-God morgon, sir.

Det �r ingen god morgon.
Jag ska tala med Boulter.

-�r du nerv�s, Soames?
-Du vill v�l tv�la till Fribytaren.

-Inte alls, det handlar om principen.
-D� �r du ute p� hal is.

Du kan alltid l�gga dig.
Jag kan tala med Bosinneys...man.

-Vad s�gs om 250 pund var?
-Muta honom?

-Sl� vad med honom. Vinnaren betalar.
-Det l�ter rimligt, Soames.

-Var inte absurd.
-Du skulle tj�na p� det. Knepigt fall.

-Ja?
-Champagne, mrs Bosinney.

-Jag har inte best�llt.
-Det gjorde er man.

-N�r?
-N�r han bokade rummet.

-Ska jag �ppna champagnen?
-Nej, tack, jag v�ntar.

Phil?

Jag var p� r�tteg�ngen. Jag kom f�r
att ber�tta att han f�rlorade.

-Kom f�r att ber�tta?
-Han d�k aldrig upp.

-St� inte d�r som huggen i sten!
-Jag �nskar att jag vore det.

Jag var h�r f�rst!
Du har ingen r�tt att komma hit.

Jag har l�mnat Soames,
precis som du alltid ville.

-Det var v�l innan han vann.
-Jag bryr mig inte om det.

-Den lyxen har inte Phil.
-Han har talang och kan b�rja om.

-Var? Hur?
-Vi hittar ett s�tt.

"Vi"? Du har varit en falsk v�n.

Du brukar s�ga att man inte kan tvinga
fram k�rlek d�r den inte finns.

Att Soames f�rs�kte k�pa min kropp och
sj�l. Du hade gjort samma sak med Phil.

-V�ga inte j�mf�ra mig med Soames!
-Varf�r �r du h�r d�?

Varf�r nu n�r du vet
att han skulle ha sv�rt att s�ga nej?

Du �r s� samlad och s� blid.

Du har s� mild r�st
och �nd� s�ger du s� grymma saker.

Jag vill inte vara grym. Din v�nskap...

-Tala inte om v�nskap!
-Din v�nskap r�ddade mig.

Och din har f�rst�rt mitt liv.

Den kommer att f�rst�ra hans ocks�.

-Jag �lskar honom.
-Du vet ingenting om k�rlek.

Du har ingen lidelse, inga k�nslor.

Jag vill sl� dig, och Phil f�r
att han l�t sig duperas av dig.

Du �r en igel. Du har inget liv i dig,
s� du suger det ur andra.

Han kanske �r klokare �n vi tror.
Kanske �r det d�rf�r han �r borta.

Han var inte i domstolen, han �r inte
h�r. S�g, Irene, var �r din �lskare nu?

God eftermiddag, miss June.

Kom hit, k�ra du.

Du har inte tr�ffat dina v�nner
sen vi kom hem.

Du ska ha familj och liv omkring dig,
inte sitta och h�cka med en gammal man.

S� jag har beslutat
att flytta fr�n London.

Din far och hans familj f�ljer med.

Jag hoppas innerligt att du ocks� kan
t�nka dig att flytta med.

Jag vill st�lla allt till r�tta.

N�r jag br�t med Jo
var det som om han dog.

Det �r hemskt att f�rlora ett barn.
Det f�rst�r du n�r du f�r egna barn.

Vart t�nker du flytta?
Soames hus finns ju.

-Montpelier Square?
-Robin Hill.

Det �r uts�kt och st�r tomt.
Det vore ett perfekt familjehus.

-F�r en f�rm�gen man.
-Han kommer aldrig att bo d�r nu.

Han vann tvisten, men Irene har
�ntligen l�mnat Soames.

Om du k�per det
kan du betala Phils skuld.

-Har du tr�ffat Bosinney igen?
-Nej, men jag var i hans l�genhet.

-Jag vill hj�lpa Phil.
-Du vill att jag ska hj�lpa honom.

L�t Irene hj�lpa honom.
Jag b�nf�ll dig att gl�mma honom.

Jag b�nf�ll inte dig
att gl�mma min far.

Det �r ett underbart hus
och idealiskt f�r oss.

-Vi kan bli lyckliga d�r.
-Kan du?

Vi skulle gjuta liv i huset
och g�ra det till v�rt.

En dag kommer du att gl�mma vad Phil
har gjort och se vad han har skapat.

God kv�ll, Bilson.

Be Henry g� ner i k�llaren
och h�mta en Steinberg.

En '52, tror jag.
Det finns anledning att fira.

M�r mrs Forsyte b�ttre? Be henne
g�ra mig s�llskap i salongen.

Mrs Forsyte gick ut vid tolvtiden.
Hon tog med sig tv� v�skor.

-L�mnade hon en h�lsning?
-Ingen h�lsning.

Jag skaffade en droska �t henne, sir.

Tack, Bilson.

Jag har inte tagit n�got som du
eller din familj har givit mig

G�r ingenting f�rhastat.
G� till Steiners, de hittar henne.

Med hennes utseende
f�rsvinner man inte i m�ngden.

-Hon kommer inte tillbaka.
-Vi kan �nd� undvika en skandal.

-Mr Jolyon Forsyte �r h�r, sir.
-Vad vill han?

-Vad kan vi st� till tj�nst med?
-Det nya huset �r visst �verfl�digt.

-Om du inte t�nker bo d�r sj�lv...
-Vem har sagt det?

Jag t�nker flytta till landet och jag
kan t�nka mig det, till r�tt pris.

-Ja, Gradman?
-Urs�kta att jag avbryter.

Mr Soames, det �r en polis h�r
som vill tala med er.

Kan ni identifiera kroppen, sir?

-Det d�r �r Phillip Baynes Bosinney.
-Den stackars Fribytaren.

-Hon v�ntar p� honom.
-June?

Han f�rdes hit i g�r kv�ll. Han hade
bara domstolsdokumenten p� sig.

-Inga v�rdesaker.
-Tur att inte fler d�dades.

-Enligt kusken var dimman inte s� t�t.
-Bosinney kan ha sett honom?

Han borde ha hunnit se sig f�r.
Om han inte t�nkte p� annat.

Det gjorde han nog. Han betedde sig
som en galning p� kontoret.

-N�r var det?
-I g�r eftermiddag.

-Sir?
-Jag var inte d�r.

-Han hade hetsigt hum�r.
-Ett konstn�rstemperament.

Vi hittade pantkvitton i hans rum
och bankkontot var �vertrasserat.

F�rsvarsadvokater �r inte billiga.
En f�rlust skulle ruinera honom.

Oro inf�r domen, ekonomiska problem,
r�dsla f�r framtiden och s� vidare.

Hans mentala balans
var troligen rubbad.

Sj�lvmord?

-Han hade hetsigt hum�r.
-Han var passionerad, talangfull...

Han hade allt att leva f�r.

-Var det allt?
-Tack, sir.

-F�r jag komma in, June?
-Ja, farfar.

-Ni f�r tyv�rr inte komma in.
-�r mr Phillip Bosinney h�r?

-Han �r medlem h�r.
-Var v�nlig och v�nta h�r.

Frun? Urs�kta... Frun!

-Gode Gud, vad st�r p�?
-Jag s�ker mr Phillip Bosinney.

-Phil?
-Vad g�r hon h�r?

-Gode Gud, �r det en kvinna?
-Jag bad er v�nta i foaj�n.

-Damen �r uppr�rd.
-De vill inte s�ga om Phil �r h�r.

-Mr Bosinney, sir.
-H�mta en konjak.

-Jag vill inte ha konjak...
-Det st�r i reglerna...

Kom och s�tt dig, Irene.

Kan ni vara v�nliga
och l�mna oss ensamma?

Det skedde en olycka i g�r kv�ll.

Bosinney blev p�k�rd i dimman
och d�dades omedelbart.

S�tt dig, Irene.

-Det �r Soames fel.
-Det var en olycka.

Phil letade efter honom.

Han hade d�dat honom
om han hade hittat honom.

-Jag f�ljer dig hem.
-Jag har inget hem.

Du f�r f�lja med...

Du f�r f�lja med mig hem om du vill.

Det skulle inte June vilja.
Inte din far heller.

-Ett hotell, d�?
-Nej.

-Vi ville aldrig g�ra June illa.
-Jag vet.

Hon var min v�n.

Du har visat st�rre v�nlighet
�n jag f�rtj�nar.

Vart t�nker du ta v�gen?

Montpelier Square. Jag har inget val.

Du ser utmattad ut.

Du m�ste f� sova och t�nka.

-G�r ingenting du kommer att �ngra.
-Jag �ngrar varje andetag.

Det �r b�st att du kommer in.

-Dina tj�nster beh�vs inte l�ngre.
-Jag ska f�rklara...

-Hon �r uppr�rd.
-D� kan hon tala med mig, sin make.

God natt.

Irene...

Det finns en mening med det h�r.

Det var meningen
att vi skulle r�dda n�got.

B�rja om.

Med tiden kommer du ocks� att inse det.

Vi har ett nytt liv och ett nytt hus
i Robin Hill om vi vill.

Vi kan gl�mma allt det h�r.

-Allt det h�r?
-Du f�r se.