All language subtitles for Rambo.Last.Blood.2019.NORDiC.1080p.BluRay.x264-RAPiDCOWS.sv

NWS har uppgraderat stormen Thelma
till andra graden.

Kraftigt regn och vindstyrkor
på upp till 38 sekundmeter förväntas.

Det här är Desert Eagle.
Vi har inte sett de tre saknade vandrarna.

Bravo Charlie,
bekräfta status på räddningsoperationen.

Kom igen, killen!

Räddningsgrupp ett här, Lima Charlie.

Vi har inga spår efter vandrarna
och stormen växer i styrka.

Desert Eagle, vad är er status?

Regnet bildar en störtflod.
Era killar måste lämna berget, över.

Alla grupper, sök högre mark.
En stor flodvåg närmar sig.

Räddningsgrupper, retirera och sök skydd.

Var är den ridande volontären?
Han svarar inte på anrop.

Han måste vara på väg tillbaka,
allt annat vore galenskap.

För mycket turbulens.
Vi flyger tillbaka.

- Hallå! Hallå!
- Här borta!

- Hjälp oss!
- Här är vi!

Vi måste härifrån
innan störtfloden når oss! Hoppa upp!

- Jag hittar inte min fru!
- Kom igen, hoppa upp!

- Tänker du dra? Hon kan vara i närheten!
- Nej.

Jag fann henne nedströms! Hon är död!

- Snälla, Jimmy, kom nu!
- Jag måste hitta henne!

Jimmy!

Hoppa ur sadeln!

Ta skydd vid stenarna!

Kom igen, killen!

Kom närmare!
Håll i dig så hårt det går.

Kommer vi att dö?

- Var hittade du dem?
- Tre kilometer nedströms vid baslägret.

- Har vi bekräftat deras identitet?
- Inte än. De är ganska tilltufsade.

Du... Vem är han?

Han hjälper oss ibland, kapten.

En utbränd relik från Vietnamkriget,
men han är en jävel på att spåra.

Gick det bra, John?

Hustrun dödades av den första vågen.
Hennes man flydde iväg.

Vi hittade dem nedströms.

Du gjorde allt du kunde, John.

Och vi uppskattar din hjälp. Igen.

Hallå...

Tack.

Ingen fara.

Duktig kille.

- Är du trött?
- Ja.

Du måste vara frusen också.

Man blir sjuk av sånt här väder.
Drick lite kaffe.

Jag hörde det på nyheterna.
Två människor dog.

Jag kunde inte rädda dem.

Jag kunde inte heller rädda
mina bröder under kriget.

Klandra inte dig själv
för att du inte kan rädda alla.

Du är inte mitt i kriget längre.

- Det sitter bara i huvudet.
- Jag kan inte bara stänga av det.

Du påminner mig om din far
när du sitter där.

Han brukade sitta i sin gungstol
utanför dörren.

Ständigt i tankar, men han talade aldrig.

Men du har gjort
ett fantastiskt arbete här.

Skötseln av gården.

Jag kan inte tacka dig nog
för att jag får bo här

och för hjälpen med Gabriela.

Tack.

God natt, Maria.

Lugna dig. Duktig kille, kom igen nu.

Försiktigt, grabben.

Kom igen, grabben.
Så ja, vänd dig om.

Kom igen, kom igen, kom igen.

- God morgon.
- God morgon.

- Har du sovit gott?
- Ganska.

- Jag såg inte Gabis bil.
- Hon ringde. Hon mår bra, John.

Hon är hos Antonia.

Jag hoppades få hjälp
med den nya hingsten.

Hon skulle tycka om hästen.
Den vänder vackert varje gång.

Hon skulle bli en skicklig tränare.

Hon har bra hand med hästar,
håller du inte med?

Kanske, men hon ska utbilda sig.

Tror du att hon vill lukta som en häst
jämt och ständigt?

- Är det så illa?
- Inte alls . Om man tycker om hästar.

- Här borta!
- Har du sett min fru?

Det råder ingen tvekan om saken.

- Vi kommer att segra.
- Jag kan försäkra er om

att den här militära strategin
inte kommer att vara framgångsrik.

- Farbror John!
- Här inne!

- Hej.
- God eftermiddag.

Är du färdig med hästträningen?

Mer eller mindre.

Vad arbetar du på?

- Vet du vad det här är?
- En liten kniv.

Nej, det är en brevöppnare av Damaskusstål
som du ska få med dig till högskolan.

- Jag ska fästa de här vita greppen också.
- En brevöppnare?

Den blir fin på ditt skrivbord.

Jag är ledsen att behöva säga det,
men ingen skriver brev längre.

Då kan du använda den
för att hålla pojkarna på avstånd.

I vilket fall som helst.

- Tryck.
- Okej... Jösses!

- Gångjärnen måste smörjas.
- Jag kan hjälpa dig.

- Så hur var det i går kväll?
- Det kom inte många gäster till festen.

- Varför inte?
- På grund av regnet.

Mormor berättade vad som hände i går.

Om paret som dog.

- Är du okej?
- Ja...

Du vet väl att det inte var ditt fel?
Du försökte.

Jag försökte.

- Ska vi ta en ridtur?
- Ja, ta på dig stövlarna.

Det känns helt galet
att jag ska börja på högskolan.

Jag vet inte varför jag inte
har någon aning om vad jag vill göra.

Visste du vad du ville göra
när du var i min ålder?

- Ja, jag ville bli soldat.
- I min ålder?

Redan när jag var yngre än så.

Tyckte du om det?

Under en period hade jag
de bästa vännerna jag någonsin haft.

Det kommer kännas tomt häromkring
utan alla dina frågor.

- Du kommer säkert överleva.
- Ja.

Solen går snart ner.
Jag måste tillbaka om en timme.

- Hur så?
- Jag ska till Antonia.

Hon har ordnat en fest
för alla som ska flytta till sina skolor.

- Varför bjuder du inte hit dem?
- Va?

- Ta med dem hit.
- Minns du hur det gick förra gången?

- Du skrämde dem.
- Varför?

- För att du stirrade på dem.
- Å nej...

Ja, jag gör det ibland,
men det är inte medvetet.

Tack, men Antonia har tagit hand om det.
Så vi ska ha festen där, okej?

Visa dem tunnlarna.

- Va?
- Visa tunnlarna.

Du släpper inte in någon i tunnlarna.

Nej, men... de är dina vänner,
så de är välkomna.

- Okej, grymt.
- Visa tunnlarna.

Ja, det blir roligt.

Jag kommer sakna våra ridturer.

Jag kommer också sakna dem.

Den där musiken är hemsk.

Om hennes mamma hörde den...
Tycker du om musiken?

Jag skulle kunna vänja mig vid den.

Jag hoppas att hon har trevligt.

Du har aldrig låtit mig
gå ner i tunnlarna.

Om du verkligen vill
kan du få en guidad tur.

Nej, tack. För smutsigt.

Det är det.

- Den perfekta platsen för en fest.
- Inte nu. Jag har mycket att tänka på.

Jag förstår.

- Har du ritat den?
- Ja, när jag var tio år.

Vilket mästerverk!

Vem är det?

- Jag måste svara.
- Gizelle?

Hör du mig? Mottagningen är dålig.

Ja, jag hör dig. Berätta allting.

- Gabrielle?
- Ja?

Vad gör du härnere?
Dina vänner har åkt hem.

De stökade till, så jag städar.

- Hur gick det?
- Alla hade trevligt.

De frågade hela tiden
varför min farbror byggde tunnlarna.

Och vad svarade du?

Jag sa att du tycker om att gräva
och har en skruv lös.

Det stämmer bra.

Jag måste tala med dig om något
och jag hoppas du kan vara öppensinnad.

Jag måste resa till Mexiko.

Varför det?

Därför att jag har hittat min far.

Min vän Gizelle, som bor där...

Hon bodde här förut, minns du henne?

Jag bad henne om en tjänst
och hon hittade honom.

Han bor i en stad inte långt från hennes.

Farbror John, jag måste göra det här.

Jag måste få höra det från honom.
Jag måste få veta varför han gjorde det.

Därför att han inte är en god människa.

- Det kan inte vara så enkelt.
- Det är det.

Farbror John, jag har hört berättelserna.
Du har varit med om mycket, men...

- ...min värld skiljer sig från din.
- Nej, den är värre.

Nej, det är den inte.
Folk beter sig inte illa utan anledning.

Det finns ingen anledning för en man
att förskjuta sin familj.

- Varför blir du så arg?
- Därför att du inte vet hur illa det är.

Jag vet hur onda män kan vara.
Det finns inget för dig därute, Gabrielle.

- Han har kanske förändrats.
- Såna män förändras inte.

- Du förändrades.
- Jag har inte förändrats.

Jag försöker bara behålla kontrollen
varje dag.

Farbror John, du måste lita på
att jag fattar de rätta besluten.

Jag har ingen kontroll över omvärlden.

Du kan inte skydda mig för evigt.

Jag tänker inte låta honom såra dig igen.

Ingen ska få såra dig.

Du sa att du rymde som 17-åring
och ingen stoppade dig.

Jag önskar att de hade stoppat mig.

Gabrielle, du är som en dotter för mig.

Jag vet att du vill ha svar,
men vänta ett litet tag.

Väx upp först.

Lär dig mer om världen först.

Kan du göra det för min skull?

Som du vill.

Tack.

- Jag går och lägger mig.
- God natt.

God natt.

- Han ville aldrig ha dig.
- Och jag vill bara veta varför.

Vem bryr sig? Han är död på insidan.
Han har varken hjärta eller själ...

- Vad handlar det här om?
- Hon vill träffa sin far.

Gabrielle, jag trodde att vi var överens.

Vi var överens.

Vi var överens och jag är ledsen,
men jag har tänkt på saken hela natten...

...och jag vill ha svar nu, inte senare.

Hur hittade du honom?

- Gizelle hjälpte mig.
- Gizelle...

Hon pratar fortfarande med Gizelle.

- Gizelle har dåligt inflytande på dig.
- Hon har förändrats!

Nej, det har hon inte!
Det gladde mig att hon flyttade.

- Hon försöker bara hjälpa till.
- Han lär inte ens minnas dig.

Han betedde sig aldrig som en far.

Den mannen är mer av en far till dig.
Han har vakat över och skyddat dig.

Under de senaste tio åren
har han varit din far.

- Maria, ta det lugnt.
- Nej, varför?

Därför.

Han förtjänar inte att se dig.

Han besökte inte ens sjukhuset
när din mor låg döende i cancer.

John fick dra bort honom från din mor
när han slog henne med sitt bälte.

- Det räcker!
- Berätta!

Jag vill inte
att du går i närheten av den mannen.

Vi tänker inte låta dig resa
till en farlig plats för att besöka honom.

- Snälla...
- Det räcker!

Okej...

Ni har rätt. Jag åker inte.

- Jag ska till Antonia.
- Okej.

Det är ingen fara. Hon är bara barnet.

Farbror John!

Förlåt för det som hände tidigare!

Ingen fara!

Okej...

Vad är problemet, flicka lilla?

Vart är du på väg?

Kom hit!

Hej! Kom hit med dig!

Se på dig! Du ser ut att må bra.

Det var länge sen sist, men det gör inget.

Är du fortfarande oskuld?

Slappna av, jag skämtar bara.

Du måste vara uttorkad av allt damm.
Vill du ha något att dricka?

- Nej, det är lugnt.
- Jag vill ha det.

Jag sätter mig här.

Jag märker allt att du ser dig omkring.

Va?

- Det är fint här, eller hur?
- Ja, absolut.

Jag märker att du tittar på mig med.

Nej, nej... Du ser fantastisk ut.

Jag vet att jag har förändrats.

Livet är hårt härnere, syrran.
Man gör vad man måste.

Ja, jag förstår. Jag uppskattar
att du hjälpte mig att hitta min pappa.

Det var inte lätt, men det är lugnt.

- Jag vill ge dig något som tack...
- Tror du jag är ett välgörenhetsfall?

- Nej, Gizelle. Inte alls.
- Jag skämtar bara.

Du var väldigt övertygande.
Jag skulle aldrig såra dig...

När jag har druckit upp ölen
så letar vi rätt på din farsa.

Okej.

Kom igen!

Kom igen!

Sväng till höger och stanna vid
nästa tomma parkeringsplats.

- Snart är det packat med bilar här.
- Är vi redan framme?

- Ska jag svänga in här?
- Ja, stanna här.

Vi är framme. 172.

Gå och hälsa på pappsen.

Lägenhet nummer två, okej.

Hej, är Manuel här?

Vem är du?

- Jag vill bara prata med honom.
- Vad vill du?

Vem pratar du med?

- Vem är hon?
- Jag förklarar senare.

Jag hade inte ditt telefonnummer.

Jag förväntade mig inte att se dig.

- Det var länge sen vi sågs.
- Jag vet.

Du har blivit vuxen, Gabriela.

Hur hittade du mig?

Det var inte lätt.

Du har alltid varit klipsk.

Redan som liten flicka
var du duktig i skolan.

Jag måste prata med dig.

Du ser precis ut som din mamma.

- Verkligen?
- Ja, man kan tro att ni är tvillingar.

Tack. Jag måste...
Jag måste fråga dig en sak.

Självklart.

Varför lämnade du oss?

Jag försöker bara förstå
varför du övergav oss.

Okej.

Därför att en dag
såg jag på dig och din mamma...

...och insåg att ingen av er
betydde något för mig.

Jag vet att det är svårt att förstå,
men det var slöseri med min tid...

...att vara tillsammans med dig
och med henne.

Sen går hon och dör
och lämnar mig med dig...

...som jag aldrig ville ha.

Har du några fler frågor?

Du behöver inte komma tillbaka hit.

Jag hör av mig lite senare.

Vad hände, tjejen?

Jag borde ha lyssnat. Han hade rätt.
Jag måste köra hem i kväll.

Fan heller! Du kör ingenstans.
Det är sent och du är för upprörd.

Gumman, låt mig hjälpa dig,
men först måste du lugna ner dig.

Vi gör något kul,
då glömmer du allting snart.

Jag kör.

- Hallå där.
- Hej.

Don Miguel. Tack för att du kom.

- Vill du ha något att dricka?
- Jag har ont om tid.

- Låt oss komma till saken.
- Perfekt.

Planerar du att expandera till USA?

Att gå samman med dig
vore ett stort steg framåt.

Jag letar alltid efter nya horor.

Förra året exporterade vi 17 000 tjejer.

Även en halvtaskig tjej
kan dra in 300 000 dollar.

Är du här, Vito?

Don Miguel, du ser ut att må bra.

Alla ska ut härifrån.

Jag visste att du skulle gilla tjejerna.
Toppkvalité.

Jag hörde att du skickade
ett prov till New York.

Gå till övervåningen.
Miguel och jag måste prata.

Så prata då...
Håller jag för käften på dig eller vad då?

Lös skiten mellan er,
sen kan vi talas vid.

Ge mig en minut, Don Miguel.

Vito.

Vad är ditt problem?

Du vet vad vi försöker bygga här.

Vad är ditt problem?

Jag sliter arslet av mig
för att få tag på hororna...

- ...men sen får jag inte sluta avtal?
- Du får oss att se dåliga ut.

- Lugna ner dig.
- Lugna ner dig själv.

Vi får inte sabba det här.
Det gäller stora summor.

Du kan sköta ditt, så sköter jag mitt.

Med er tillåtelse, mina herrar.

- John! John!
- Vad är det?

Hon åkte aldrig till Antonia.
Hon åkte till Mexiko.

- Vad?
- Gizelle ringde.

Gabriela besökte sin far
och kom inte tillbaka efteråt.

Fick du hennes adress?

Och hennes fars också.

Vad hände, John?

- Ska jag ringa polisen?
- Snuten får inte korsa gränsen.

Därnere får man ingen jävla hjälp.

- Snälla, John. Hämta hem henne.
- Jag ska hitta henne.

Jag ska hitta henne.

Jag har ingen kontroll över omvärlden.

Du kan inte skydda mig för evigt.

Sanningen är... att jag tycker om hundar.

Men om de rymmer...

...så blir jag förbannad.

Den måste straffas.

Vad ska jag säga...
Det gör mig på dåligt humör.

Om någon av er horor försöker fly...

Försök. Spring.

Men jag kommer att hitta er...

...och jag kommer att döda er. Jag lovar.

- Jag letar efter Gabrielle.
- Hon är inte här.

Var är hon?

Jag vet ingenting.

Du har orsakat all den här skiten.

Jag borde ha brutit nacken av dig
för tio år sedan.

- Gizelle.
- Vem är du? Vad vill du mig?

Jag heter John. Vi har träffats.
Jag letar efter Gabrielle.

- Hon är inte här.
- Vet du var hon kan vara?

Ingen aning. Jag vet bara att hon
ville ha hjälp att hitta sin farsa.

Får jag ställa några frågor
om vad som hände?

- Okej, men jag vet inte mycket.
- Vi går in, om det är okej.

Okej.

Hon var förkrossad. Han bad henne
att dra åt helvete och jag ville hjälpa.

- Vad hände sen?
- Vad som hände?

Hon bara grät och grät och jag ville inte
ta hem henne till det här rucklet.

Så jag tänkte att det vore bättre
om vi gick ut och drack.

Vi gick till ett ställe
och sen tappade jag bort henne.

- Hur då?
- Jag dricker för mycket. Det händer.

Jag pratade med några vänner och när
jag tittade upp var hon försvunnen.

Jag letade överallt.
Sen tänkte jag att hon kanske rest hem.

Jag vet ingenting.

- Skulle hon ha åkt utan att säga hej då?
- Jag vet inte, kanske.

Någon skjutsade dit mig.
Jag har redan sagt att jag var packad.

- Pratade hon med några killar?
- Va?

- Pratade hon med några killar?
- Jag vet inte, kanske.

Hon måste ha pratat med någon.
Tror du att jag ljuger för dig?

Du ringde och sa att hon
aldrig kom tillbaka från sin far.

- Ja, jag gav dig en varning.
- Eller skyddade dig själv.

Dra åt helvete!

- Var fick du tag på armbandet?
- Hon gav det till mig.

Det tillhörde hennes mor.
Hon skulle aldrig ge det till dig.

Du svek henne. Hon var din vän.

Dra åt helvete! Lämna mitt hem!

Se på mig.

Du ska ta mig till klubben
och du ska peka ut vilka hon träffade...

...annars gör jag dig riktigt illa.

Nu går vi.

Kliv ut.

Fan, jag kan inte gå in dit.
Folk känner mig. Jag måste leva här.

Du ska gå in dit och du ska peka ut dem.

Om du gör någonting annat, skjuter jag
skallen av dig innan de tar mig.

Sätt fart.

Jag har inte förändrats.
Jag försöker bara behålla kontrollen.

Min värld skiljer sig från din.

Du vet inte hur illa det är.
Jag vet hur onda män kan vara.

Där är han. Killen i soffan.

- Är det lugnt nu?
- Dra åt helvete. Försvinn härifrån.

Hej, lilla flicka.

Ja, ja. Vi ses senare.

Vi ses i morgon.

Min bil står här.

Vänta lite...
Jag ska visa dig vad jag kan.

Försvinn!

Var är hon?

Jag har aldrig sett den horan.

Var är hon?

Berätta var hon är,
annars rycker jag ut den!

Sluta! Jag ska berätta!

Flickor... Samarbeta.

Gör ert jävla jobb,
hela dagen och hela natten.

Om det är 40, 50 män, synd för er...

Ni slutar inte förrän ni blir tillsagda.

Samarbeta!

Stanna här.

Vilket hus är det?

Huset längst upp... med alla lampor.

Kom igen! Ta vad ni vill ha!

- Titta vem som dök upp.
- Hallå, gringo!

Snygg kniv, din jävel.

Så... Vad gör du här?

Är du vilse, gamle man?

Inte? Ingenting?

Och om jag skär upp din mun?

Vito.

Arizona.

Vad hände?

Tog hororna slut där borta?

Vänta lite, vänta lite.
Jag känner igen henne.

Visst.

Vi har den här horan i huset.

Hur känner du henne?

Det räcker!

Lyft upp honom.

- Släpp henne.
- Va?

Släpp... Släpp henne.

- Släpp henne?
- Släng honom i syra.

John... Rambo.

Juanito Rambo.

Vill du veta en sak, Juanito?

Flickorna betyder ingenting
för mig eller mina kunder.

I min värld är de ingenting.
De är inte människor.

De är bara... De är bara föremål.

De har inget värde för män som oss.

Så...
Jag hade inte brytt mig om den här...

Om henne... men nu ska jag det.

Att du kom hit
gjorde just livet svårt för henne.

Vi skulle ha tränat henne,
utnyttjat henne och sålt henne.

Men nu ska vi göra henne till ett exempel.

Jag tänker låta dig leva.

- Vad fan säger du?
- Jag pratar, Vito! Knip igen!

Och du ska tänka på det varje jävla dag
i resten av ditt jävla liv.

Tills du inte kan tänka längre, Juanito.

Märk honom och hans lilla hora med.

Skär djupt.

Skär djupt.

Vad fan har de gjort med dig?

Vakna.

Jag ska hjälpa dig, förstår du mig?

Okej, du måste upp på fötterna.
De kommer återvända hit.

Släpp henne...

Släpp henne...

- Varför behandlar du mig som en idiot?
- Ingen har sagt det.

Det är klart du gör.
Jag ville döda den jäveln.

Vad fan vill du?

Ge mig tjejen.

- Vi försöker göra affärer här.
- Jag vet det, men jag vill ge igen.

Som du vill.

Nej, nej, nej!

Vem är han?

Vem är den här mannen?

Hur fick du tag på det?

- Nej, nej, nej.
- Vem är han?

Det spelar ingen roll nu.

Därför att han ligger på gatan...

...med mitt märke i ansiktet.

Du är redan lugnare.

Se på mig, gullet.

Den här kniven är till dig.

Stygnen borde hålla om han vilar.

Han har en allvarlig hjärnskakning
och borde läggas in på sjukhus.

- Jag vet.
- Som du vill.

På grund av hjärnskakningen lär han vara
överkänslig för ljud och ljus.

Han kommer må bättre om ett par dagar.

Carmen, du vet att jag bryr mig om dig,
men det här är galenskap.

Oroa dig inte.

Vi ses.

Du är vaken.

Ja.

Mår du bra?

Vem är du?

Carmen Delgado.

- Vad heter du?
- John.

Din bil står i garaget, förresten.

Hur kom jag hit?

- Jag tog hit dig.
- Du känner mig inte ens.

Varför måste jag känna dig?

Du hade råkat illa ut.
Jag hade hjälpt vem som helst.

Varför var du ens där?

Jag är frilansjournalist.

Jag följde El Flaco...

...en hallick som drogar
och säljer tjejer.

Jag såg att du iakttog honom på klubben.

Jag såg vad du gjorde med honom.

- Hur länge har jag varit här?
- Fyra dagar.

Fyra dagar?

Jävlar...

Du måste berätta...
Var är männen som tog henne?

- Vem tog de? Din dotter?
- Ja. Var är hon?

Vilka är de?

Bröderna Martinez. De tog min syster.

Hon hittades död för två år sedan
efter en överdos.

Jag beklagar.

Du måste bara berätta
var du tror att de befinner sig.

Nej, det fungerar inte så.

Det är för många av dem.
Är du galen, eller vad?

Jag tänker inte på det.
Allt jag kan tänka på...

...är hur rädd hon måste vara
och vad hon genomlider.

Vad din syster genomled.

Snälla... hjälp mig.

Jag klarar det inte utan dig.

- Okej.
- Tack.

Tack.

- Vad vill du?
- Jag vill ha en flicka.

Har du någon ung?

Kom in.

Titta här. Du lär gilla det.

20 dollar.

- Gå! Spring härifrån!
- Jag kan inte! Jag kan inte!

- Spring härifrån!
- Jag kan inte! De kommer döda mig!

- Vad gör du?
- För i helvete!

- Stick härifrån!
- Jag kan inte!

- Gabrielle. Gabrielle.
- Nej! Nej!

Det är John. Det är John.
Det är farbror John.

Det är ingen fara. Det är över nu.

Okej, vi ska hem.

Vi ska hem. Du är i säkerhet nu.

Såg ingen något? Nå?

- Jag sa ju att vi skulle ha dödat honom!
- Det räcker, Vito.

Det var han! Bara en gammal jävel
skulle komma för en sönderskuren hora.

- Vi hittar honom och dödar honom.
- Nej, nej, nej.

Jag bryr mig inte ett skit om honom.
Det här är ditt problem.

Vad fan vill du?

Nästa gång gör du som jag säger, brorsan.

Kom nu!

Tillbaka till arbetet...
Tillbaka till arbetet!

Helvete!

Du kom tillbaka.

Du ska få komma hem igen.

- Förlåt mig.
- Nej, du har inte gjort något.

Du har inte gjort någonting alls.
Allt blir bra när vi kommer hem.

Det kommer bli bra.

Okej...

Jag tog tillbaka ditt armband.

Gabrielle, du måste hålla ögonen öppna.

Håll ögonen öppna.

Vi pratar om något.

Jag minns att du var en skicklig ryttare.

När du ställde upp i tävlingar
tog du alltid hem segern.

Jag minns när du var 11 år
och vann fem tävlingar på en dag.

Det var verkligen något särskilt.
Gabrielle, håll dig vaken.

Du klarar det. Vi är snart hemma.

Jag ska ta hand om dig.

Du har så mycket liv kvar att leva.

Det finns så många saker
som du måste uppleva.

Så många saker.

Du var så ung
när jag återvände hem för länge sedan.

Minns du hur ung du var?

Jag var förlorad. Jag var en förlorad man.

Sen träffade jag dig...

...och då såg jag något som jag
aldrig trodde att jag skulle få se igen.

Godheten i världen. Oskuldsfullhet.

Jag fick en familj som jag aldrig trodde
att jag någonsin skulle ha.

Att uppfostra dig
var det bästa som någonsin hänt mig.

Och jag vill tacka dig för det.
Tack. Du är som...

Gabrielle? Gabrielle.

Gabrielle. Nej, gör inte så här.

Gabrielle?

Herregud.

Förlåt mig.

Varför inte jag?

AMERIKANSKA GRÄNSEN
TILLTRÄDE FÖRBJUDET

Vänta!

Jag saknar henne.

Jag vill att du åker till din syster.

Det finns inget för dig här,
inget för mig här.

Vart ska du bege dig?

Jag kommer bara driva runt.

Som alltid.

Kommer jag träffa dig igen?

Visst.

Jag kommer sakna det här.

Jag kommer bära sorgen
tills den dagen jag dör.

Det känns som om någon
har slitit ut mitt hjärta.

Ja...

Kör försiktigt.

- Vad vill du?
- Jag behöver din hjälp.

Kom in.

Om någon ser dig här,
kommer vi båda bli mördade.

Att återvända hit var farligt.

- Hittade du henne?
- Hon är död.

Jag... Jag beklagar.

Jag vet hur du känner.

Men det var farligt att återvända hit.

Varför är du här?

- Jag vill hitta den taniga mannen.
- Nej.

Mannen som skar henne, som skar mig.

- Jag tänker inte hjälpa dig igen.
- Du måste.

Varför måste jag det?
Vad kommer förändras? Ingenting.

Vi sörjer och vi går vidare.

Och du har gjort det?

Jag menar,
jag tänker på henne varenda dag.

Varenda jävla dag.

Men vi måste gå vidare.

Men om man inte kan gå vidare?
Om det är omöjligt?

Men vi måste. Vi har inget annat val.
Det är i det förflutna.

Varför är det i det förflutna?

Hur kan det någonsin vara i det förflutna?

När jag ser något så oskyldigt...

...och det ansiktet aldrig
kommer vara fullt av liv igen...

Hur kan det någonsin vara i det förflutna?

Jag vill ha min hämnd.

Jag vill att de ska veta
att döden kommer.

Och det finns inget de kan göra
för att hindra det.

Jag vill att de känner vår sorg...

...och de ska dö
med den känslan i sina hjärtan.

Och jag vet att du känner likadant.

...bröderna Martinez.

...under insatsen.
Ett spänt lugn råder nu i området.

Mexikanska polisen
övervakar brottsplatsen...

Spring!

Iväg med dig!

Magnesiumflisor

Kom igen! Var uppmärksamma!

Fem till ladan, resten följer med mig!

Ta honom!
Den gamla gringon är ingenting!

Jag går först. Följ mig.

Tillbaka! Han är under marken!

Jag ser honom inte!

Chino, kolla upp det!
Övriga följer mig!

På din signal.
Låt honom inte komma undan.

Negro.

Vill du ha det så?

Perro, Carita, hör ni mig?

Chino, Pelón, hör ni mig?

Perro!

Här!

De är döda. Allihopa.

Jag kunde ha dödat dig tio gånger om.

Men jag ville döda dig sist.

- Dra åt helvete.
- Nej, dra åt helvete själv, döda man.

Jag vill att du ska känna min ilska.

Mitt hat.

När jag bryter upp din bröstkorg...

...och sliter ut ditt hjärta!

Som du gjorde med mitt.

Du kan dra åt helvete... och din hora med.

Vill du leva? Följ ljuset.

Så här känns det.

Jag har levt ett liv fyllt av död.

Jag försökte återvända hem.

Men jag nådde aldrig fram.

En del av mitt sinne och själ...

...gick förlorad längs vägen.

Men mitt hjärta var kvar här
där jag föddes.

Där jag ända till slutet
skulle försvara...

...den enda familj
som jag någonsin har känt till.

Det enda hem jag haft.

Alla som jag har älskat är döda.

Men jag ska kämpa...

...för att hålla minnet av dem vid liv...

...för evigt...