Original subtitles

Det är pinsamt att ens partner måste bada en.

Varje år opereras hundratals patienter som väger 300 kg.

Nånstans i mig känner jag hopp. Jag vill bara vara normal.

Sannolikheten att de lyckas på lång sikt är mindre än 5 %.

Du klarar det inte och då blir jag så arg.

Om jag inte gör en förändring kan det vara för sent.

Vi visar ett år av en 300 kg-persons liv när de-

-försöker återfå kontroll.

Nej! Det gör ont!

Jag vägrar sluta kämpa. Jag måste göra det för barnen.

Ni ska få se Carries resa.

Hon måste vara funktionshindrad för att du ska finnas i hennes liv.

Förstår du hur farligt det är?

37 år Över 300 kg.

HUNGTINGTON I TEXAS

Det här är en bra tid att vakna på.

Jag ska försöka duscha idag.

-Kan du fixa allt? -Visst.

Okej.

När jag vaknar chockas jag över hur mitt liv ser ut.

Varje morgon tänker jag att jag inte ville ha ett sånt liv.

Direkt när jag sätter ner fötterna gör det ont i knäna

De får bära upp min enorma kroppsvikt.

Båda mina ben ser ut som trädstammar.

Jag har lymfödem, och det blir bara värre.

Så att ställa sig upp och göra nåt är alltid jobbigt.

Jag skäms över att min make Chris måste hjälpa mig upp-

-för att jag har tappat kontrollen med min vikt.

Lägg ut dem där.

Han gör allt, från att lägga fram kläderna-

-till att hjälpa mig bada.

Ibland hjälper han mig gå på toa.

Han hjälper mig med sånt han aldrig borde-

-behöva göra.

Jag har ingen annan förutom min dotter Haleigh-

-som är 18 år.

Men jag vägrar låta henne hjälpa mig, så det blir Chris.

Carrie har varit utmattad den senaste tiden.

Hälsan försämras.

Hon blir lättare andfådd.

Hon kan inte gå lika mycket.

Jag måste hjälpa henne mer. Men jag gör det-

-för att jag älskar henne och hon behöver tas om hand.

Hjälp mig.

Ibland känner jag mig mer som en stödperson än en make.

Men jag har inget emot det för jag älskar henne.

Vi kan inte vara intima med varandra.

Det har gått över ett år sen nåt sånt hände.

Det är bara på grund av mig.

Det är inte hans fel.

Jag vet att han älskar mig och han gör allt för mig.

Det är pinsamt att ens partner måste bada en.

Jag hatar att duscha. Det är tortyr.

Men jag måste göra det för annars får jag sår.

Så jag lider bara för att bli ren.

Men trots att jag får hjälp är det nästan för mycket.

När jag går ur badkaret är jag helt utmattad.

Jag tänker på hur ont det gör.

Men när jag har klarat av smärtan-

-och klarat av morgonen-

-börjar tänka på mat som gör att allt känns bättre.

Jag gör mig klar och sen kommer jag.

Säg till om det är nåt.

När jag har tagit på mig behöver jag mat.

Chris lagar mat för han vet vad jag gillar.

Carrie är gladare när hon äter.

Hon gillar att äta mycket och jag fixar det åt henne.

Så jag är en del av problemet. Jag vet inte vad jag ska göra.

Hon gillar att äta och jag vill att hon ska bli glad.

Jag hatar att vänta på maten.

Mat gör världen bättre för mig.

Mat är som en bästa vän.

Det är glädje och nästa euforiskt.

När jag äter varken hör eller ser jag nåt annat.

Jag är närvarande med maten.

Det är allt som spelar roll då.

När jag tänker på det blir jag deppig över hur mycket-

-mat styr över mitt liv. Jag tänker på mat hela tiden.

Det är överväldigande. Jag har ett problem.

Förut var mat det enda som jag hade kontroll över.

Sen tappade jag kontrollen.

När jag växte upp var mat viktigt.

Om vi umgicks och hade kul-

-var det då vi åt.

Redan som liten gjorde mat mig glad.

Mina föräldrar var överviktiga, för de älskade att äta.

De har gett det till mig och min bror Cody, men mest mig.

När jag var tre fick jag en bror. Mat blev genast-

-en ersättare för uppmärksamheten.

Mina föräldrar gav min bror mer uppmärksamhet.

Mamma hade en favorit och det var Cody, inte jag.

Mat var ett sätt att klara av det.

Så jag började gå upp och vägde 45 kg när jag var 8 år.

När jag blev större blev mamma besviken på mig.

Hon höll på med hejaklacksledare.

Hon ville ha en flicka som var där ute på fotbollsplanen.

Jag kunde aldrig bli det barnet.

Jag kom upp till 90 kg när jag var 10 eller 11 år.

Jag ville bara äta.

Jag fick aldrig bekräftelse av mamma.

I high school kände jag att jag skämde ut familjen.

Och så åt jag för att jag kände mig skyldig.

Det var en cykel och det blev bara värre och värre.

När jag var 18 år vägde jag nästan 180 kg.

Det var riktigt illa.

Sen började jag på college och det varade i fem månader.

I slutet av terminen gick jag ut med en vän och vi hade sex.

Jag blev gravid.

Så jag slutade på skolan och flyttade till föräldrarna.

Det var bara en natt, men förändrade hela mitt liv.

Mamma blev inte glad. Hon sa: "Du är gravid och ogift."

"Du är gravid och ogift."

Jag blev trött på det, så jag letade efter en make på nätet.

Bra idé, eller hur?

Jag gifte mig med den första som sa nåt snällt.

Han kunde rädda mig ur huset och situationen jag satt i.

Så vi drog iväg och mamma blev i alla fall tyst.

Sen åt jag bara i sex månader.

När jag var i nionde månaden vägde jag 220 kg.

-Hej. -God morgon.

-God morgon. Vad vill ni ha idag? -Min vanliga stora mocha.

-Och extra chokladströssel. -Ja.

Jag vägde 220 kg då, men oroade mig mer för pappa.

Han var också stor.

Han vägde redan över 230 kg.

Hans läkare sa att han inte skulle överleva i ett år-

-utan en operation.

Så han gjorde en gastrisk bypass.

Han klarade av operationen.

Men dygnet efter-

-blev han septisk och gick bort.

De hade lämnat ett stygn öppet och det kostade honom livet.

Jag gick in i chocktillstånd.

Men jag hade inte tid-

-för min dotter föddes samma månad som min pappa dog.

Jag var tvungen att gå vidare. Jag hade inte tid med annat.

Jag kunde bara tröstäta.

Min make misshandlade mig fysiskt och emotionellt.

Min största rädsla var att han skulle skada barnet.

Jag dolde misshandeln från familjen länge.

Men när Haleigh var tre år började han hota henne också.

Jag berättade om det för min mormor.

Hon betalade skilsmässoadvokaten.

Haleigh och jag flyttade in i en liten lägenhet.

Vi inledde ett nytt liv ihop.

Jag var 24 år då.

Jag jobbade på Haleighs dagis, men det var inte lätt.

Jag vägde runt 260 kg då.

Min storlek gjorde det svårt på jobbet.

Men trots vad som hände pappa kunde jag inte sluta äta.

Jag vägde 270 kg som 27-åring när jag träffade Chris.

Vi träffades via sociala medier och jag var ärlig om min vikt.

Han brydde sig inte.

Jag gillade hennes personlighet och tyckte att hon var vacker.

Carries storlek var inget problem.

Han är en underbar pappa. Han är det bästa som har hänt min dotter.

Han är det bästa som har hänt mig.

När mamma och Chris gifte sig blev alla lättade och glada.

Jag var glad, för hon skulle slippa stressen från min andra pappa.

Han är väldigt snäll och finns alltid där för oss.

För första gången i mitt liv kändes det som att allt blev bättre.

Vi började prata om att skaffa barn.

Det inspirerade mig att gå ner i vikt.

För då är det större chans att man blir gravid.

Så jag gick ner lite och lyckades faktiskt bli gravid.

Så vi var hoppfulla.

Men efter två missfall när jag var 36-

-såg de att jag hade en tumör-

-och behövde en hysterektomi.

Jag var förkrossad. Hon kunde inte få barn.

Det var jobbigt för oss båda.

Vi ville båda få ett barn för vår familj.

Jag återhämtade mig på sex veckor och handskades med allt med mat.

Jag gick upp 20 kg på sex veckor och vägde nästan 270 kg.

Kommer läkaren in idag för att svara på meddelanden?

-Ja. -Okej.

Jag är receptionist på en läkarmottagning.

Jag klarar det för att jag sitter hela tiden.

Det är aldrig för tidigt för lunch.

Lunchen motiverar mig mycket. Snart kan jag inte jobba.

Jag fattar inte att jag lät det ske.

Min vikt är utom kontroll och min kropp har fått nog.

Men det är svårt att sluta äta.

Om jag inte hade arbetstider hade jag tänkt mer på mat.

Det luktar klart.

-Ska jag kolla? -Jag tror det.

Dessutom är jag rädd att äktenskapet ska ta slut.

Han kan få nog.

-Det är klart. -Perfekt.

Det skrämmer mig.

-Det verkade bli bra. -Ja då.

Han älskar mig men det är krävande för honom.

Vår relation är så ansträngd.

Jag saknar min make.

Men när jag blir hungrig spelar inget nån roll.

Mat är min prioritet och jag måste äta vad jag är sugen på.

Jag blir irriterad när jag väntar på maten.

Jag vill verkligen det här.

Men Chris hjälper mig i slow motion.

Jag vill ju få äta.

Jag vill bara äta maten. Sen försvinner Chris.

Det är bara jag, kycklingen och pastan.

Det är som en relation.

Hon gillar mat för mycket.

Nåt måste förändras.

Jag gör vad som helst för att få tillbaka min fru.

Mitt liv har förändrats helt på grund av min vikt.

Jag känner inte ens personen som jag var förut.

Jag har förlorat henne.

Jag oroar mig för mamma.

Ibland orkar hon inte ta sig upp ur sängen.

Det är svårt för henne att andas och det skrämmer mig mest.

Jag oroar mig för att hon ska dö som hennes far gjorde.

Jag vet att jag slösar bort livet. Jag måste förändra mig.

Jag klarar inte av kroppen en dag till.

Jag är rädd att jag kommer att dö och det vill jag inte.

Jag och Chris försöker åka till Houston och dr Now.

Vi ska åka dit och hem på en dag.

Men jag oroar mig för hur jag ska klara det.

De sista nio åren har jag bara suttit i bilen i tio minuter.

Det var bara till jobbet.

Det här blir två timmar dit och sen två timmar tillbaka.

Så jag oroar mig för hur jobbigt det blir.

Då får jag ångest och kan inte andas.

Jag måste lugna ner mig och andas igen.

Planen är att inte stanna av nån anledning.

Då hinner vi tid i tid.

Men det blir svårt för mig.

-Nu är vi redo. -Jag är redo när du är det.

Okej.

Det här blir svårt.

Men jag försöker för att jag hoppas att jag får hjälp.

Jag hoppas att jag kan göra det som dr Nowzaradan vill.

Vad som än krävs.

Vad otroligt att jag är två timmar från en riktig livsförändring.

HOUSTON I TEXAS

Vi tog oss till Houston utan att stanna, som vi sa.

Men det är svårt att inte vara nervös.

Det är ett stort ögonblick i livet som kan gå hur som helst.

Ett sätt innebär ett nytt liv och det andra innebär en andra chans.

Det är omöjligt att inte vara rädd.

Resan är en stor grej.

Jag hoppas verkligen att det lönar sig.

Carrie.

Förhoppningsvis väger jag inte mer än 300 kg.

Jag har undvikit vågen ett tag.

Jag vill inte se hur mycket jag väger.

Så jag vet inte vad det blir.

Det kan vara högre, men det är alltid pinsamt.

Det är jobbigt för jag är större än någonsin.

Det blir bara värre utan dr Nows hjälp.

Allt handlar om det här mötet. Det måste gå bra.

-Hej. -Hej.

-Hur mår ni? -Bra, och du?

Okej. Ni måste vara Carrie och Christopher.

-Så du väger 280 kg? -Ja.

-Och du har högt blodtryck. -Ja.

-Diabetes. -Ja.

-Astma. -Ja.

Vad är problemet med dina matvanor?

Jag menar...

-Kan du inte sluta äta? -Det är svårt.

Hur mycket äter du en dag?

Jag äter snacks hela dan. Godis, sötsaker, chips, läsk...

-Vem köper allt? -Båda två.

Så du handlar också?

Han är också överviktig.

Så ni gör det värre för varandra.

Du påverkar hans matvanor.

Jag antar det.

Hur ska jag förändra det?

Jag vill må bättre.

-Jag vill leva längre. -Men det svarar inte på frågan.

Du byter bara ämne.

Frågan är hur du förväntar dig att jag ska förändra beteendet-

-som gör att du äter hela dagarna?

Du vet att det du gör är fel.

Så vad kan jag säga som gör att du verkligen förstår-

-att du gör nåt fel?

-Jag vet inte. -Du vet inte.

Hur långt kan du gå innan du blir andfådd?

Fem eller tio steg.

-Är det allt? -Ja.

-Sen blir du andfådd? -Väldigt?

-Så du är inte aktiv. -Nej.

Jag hör att du har svårt att andas.

Det tyder på problem med hjärt-kärlsystemet.

Låt mig lyssna på hjärta och lungor.

okej.

Ta ett djupt andetag.

Du har hög puls.

-Har du haft högt blodtryck förut? -Ja.

Din vilopuls är 120.

Den borde vara 80.

Du måste gå ner i vikt snabbt.

Du har inte mycket tid kvar annars.

Jag vet att jag har tappat kontrollen.

Du säger det, men fortsätter äta.

Du kan bara gå fem steg.

Om du fortsätter klarar du inte ens det.

Du kommer att bli sängliggande och sen blir det riktigt illa.

Din hälsa kommer att försämras och du överlever inte.

Förstår du det?

Det är väldigt farligt nu. Du måste förändra ditt liv.

Jag ska ge dig saker som du ska läsa varje kväll.

Dieten är på 1 200 kalorier - mycket protein och lite kolhydrater.

Där står det vad du får äta.

Okej.

Det är det första steget som visar att du vill förbättra dig.

Vi ger dig instruktionerna.

Men du måste göra jobbet.

Ingen säger att det blir lätt. Det blir inte lätt.

Ja, sir.

Det krävs mycket för att förändra din situation.

Dynamiken i ert hem-

-är nåt vi måste lösa.

Ja.

Nu uppmuntrar ni varandra att äta för mycket.

Så han får en kopia också.

Han måste förstå planen och vad som måste göras.

Ni måste göra det här tillsammans. Sluta med snacks.

Ni äter under 20 minuter tre gånger om dagen.

Klarar du det?

-Ja, jag är redo. -Okej.

Bevisa det genom att gå ner 30 kg på två månader.

Om du slutar med snacks och pasta-

-kan du lätt gå ner 30 kg på en månad.

Så målet är inte svårt att nå.

Jag ska också ge dig några övningar-

-som du gör varje morgon och kväll.

De förbättrar din uthållighet.

Sen kan vi utvärdera dig för en operation.

Klarar du det?

Ja.

-Chris? -Ja, sir.

Här är dieten och övningarna.

Läs boken. Den hjälper dig.

Här har du information om diet och träning.

Det är saker du måste förstå för att kunna må bättre.

Vi ses om två månader när du har gått ner 30 kg.

Då har du bättre uthållighet och andas bättre.

Om du behöver nåt kan du ringa mig. Har du vägt dig, Chris?

Inte idag.

Vi väger dig på vägen ut.

Sen kollar jag om du har gått ner.

Okej.

Om han går ner mer än dig får du problem.

Jag går med på det.

-Trevligt att träffas. -Tack.

Vi ses om ett par månader. Ta hand om er.

-Ja. -Kör försiktigt nu.

Tack.

Vi klarar det.

Vi har mycket att göra vad gäller Carries dynamik med Chris.

Deras relation kretsar kring mat.

Det är viktigt att förändra den dynamiken-

-för att de ska lyckas.

Men innan det-

-måste Carrie visa att hon är villig att testa det här-

-genom att nå målen.

Hon har inte mycket tid kvar.

Om hon inte minskar på kroppens ansträngningar-

-genom att gå ner i vikt ser det inte bra ut.

Jag är glad att dr Now ger mig en chans.

Men det är läskigt att ha mål.

Jag har aldrig lyckats sluta äta.

Men det var läskigt att höra om min kropp.

Det här ger mig lite mer tid innan jag dör.

Jag förstår hur viktigt det är.

-Är du redo? -Nu kör vi.

Japp.

Jag måste visa dr Now att jag är redo.

Då kan jag opereras.

144 kg.

Det blir en stor utmaning.

-Är du redo? -Ja.

Men jag är redo för en sån här utmaning.

HUNGTINGTON I TEXAS

HALEIGH CARRIES DOTTER

NICOLE HALEIGHS VÄN

-Mamma är här. -Hur är det?

Hej.

-Är det kallt? -Ja, lite.

Det ska bli 9 grader.

-Hur var din dag? -Lång.

Det finns två kycklingbitar.

-Ska vi göra en till låda? -Nej.

Vi behöver bara en portion.

Det har gått en vecka sen vi träffade dr Now.

Vi har försökt äta hälsosamt som en familj.

Vad lagar ni?

-Kyckling med broccoli och cheddar. -Det låter gott.

Ska vi göra fler grönsaker? Eller bara broccoli?

-Det räcker. -Äter du broccoli?

Det är viktigt att alla följer dr Nows råd.

Dynamiken är tydlig.

Min dotter är överviktig.

Min make har också ett problem.

Vi behöver det allihopa.

Vi får ändra våra vanor.

Det blir inte så hemskt. Vi kommer att må bättre.

En livsförändring är alltid positivt.

Har det varit svårt?

Det enda svåra är på jobbet.

Det var så lätt, så jag tog en bit pizza.

Jag visste att det var fel.

Men den låg där, så jag tog pizzan.

Jag åt den och fortsatte jobba. Det var smidigt.

Sånt är svårt.

-Är du nervös inför mötet? -Nej.

Jag är rädd för att han blir besviken.

Han tror på sina patienter.

Det här är mannen-

-som anstränger sig för att rädda liv.

Så jag sviker honom om jag misslyckas.

Det oroar mig.

Jag har förändrat mycket på en vecka, men jag kan mer.

Det är svårare än jag trodde. Det skrämmer mig.

Men jag är fast besluten.

Jag vill inte misslyckas, för jag vill få tillbaka mitt liv.

Vi är snart i Houston igen.

Jag ska träffa dr Now imorgon.

Jag måste nå målet och jag är nervös.

Jag har försökt de här månaderna, men det har varit svårt.

Varken jag eller Chris har varit perfekta.

Ibland vill Chris ge mig mat.

Vi har haft svårt att sluta med det.

Jag nådde inte målet.

Men jag hoppas att jag får operationen.

För jag mår bättre.

Jag kan gå längre och göra fler saker.

Det visar på en positiv förändring.

Jag vet inte om dr Now håller med. Det skrämmer mig.

Jag hoppas att allt går bra imorgon. Dr Now kollar Chris vikt också.

Det måste gå bra, så jag får operationen.

Sväng höger på Hidalgo St.

Vad bra att vi kommer dit ikväll. Då kan vi gå upp och träffa honom.

Resan till Houston är jobbig.

Sist önskade jag att jag hade hunnit vila innan mötet.

Du är framme.

Så jag och Chris åkte hit kvällen innan.

Nu är jag mer förberedd.

Att sitta i bilen gör mig uppsvullen.

Det kan påverka vikten.

Varje kilo gör en skillnad.

Så varje kilo räknas. Det här hjälper.

HOUSTON I TEXAS

Jag och Chris är tillbaka hos dr Now.

Jag är nervös.

Jag hoppas att jag lyckades med en del av målet.

Men jag vet inte vad jag väger.

Så jag vet inte hur det går idag.

Jag är öm efter bilturen, speciellt mina ben och fötter.

Carrie.

De är svullna och kan påverka vikten.

Varje kilo räknas.

För två månader sen vägde jag 273 kg.

Målet var att gå ner 30 kg.

Så jag ska väga 243 kg idag. Jag hoppas har kommit halvvägs.

TOTAL VIKTMINSKNING: 5 KG

Det är en stor besvikelse.

Men en viktminskning är bra. Jag vet inte om dr Now känner så.

Men om Chris också har gått ner förstår han att vi anstränger oss.

139 kg.

TOTAL VIKTMINSKNING: 5 KG

När ni är redo kan ni gå till rum fem.

Tack.

Det visar att vi försöker.

Så det finns nåt positivt här.

Jag oroar mig för att dr Now bara ser att vi nådde målet.

Men jag tänker inte ljuga.

Jag borde ha varit duktigare.

Hej.

-Hur är det? -Bra.

Bra.

Carrie gick ner 5 kg på 2 månader.

Det är inte mycket. Vad har du gjort för förändringar?

Jag följde dieten till viss del.

-Vad menar du? -Jag följde den inte till 100 %.

Så varför kommer du hit?

Jag vill få hjälp. Men jag gjorde det som var smidigt-

-istället för att hålla reglerna.

Jag visste bättre.

Jag vet att du inte gjorde vad du skulle göra.

Men frågan är varför du kommer hit?

-Vad är målet? -Att gå ner i vikt.

Om målet är att gå ner i vikt-

-vad är du då villig att göra?

Följa din diet, vilket jag borde ha gjort.

Men jag kan inte lita på dig.

Om du värdesätter ditt liv förstår du att du har problem.

Jag oroar mig vad gäller er villighet till förändring.

Ni har samma problem.

Ni hjälper varandra att äta för mycket.

Ni gick ner lika mycket så matvanorna hänger ihop.

Det är en patologisk situations som förkortar era liv.

Om ni inser det-

-varför gör ni då inget åt det?

Jag förstår.

Vad menar du? Vad är ert svar?

Jag kan förbättra mig. Det vet jag.

Alla kan det, men varför har du inte gjort det?

Är din kärlek till mat starkare än viljan att vara frisk?

-Ja. -Du måste förändra det.

-Vill du förändra det? -Ja.

Vad har vi för lösning? Du får säga det.

Vad kan vi ge dig så att du går ner i vikt?

Vad kan vi göra?

Vi kan försöka med terapi.

-Tror du att det hjälper? -Kanske.

-Okej. -Jag är villig att försöka.

De kan kanske få dig att vakna.

Chris ska följa med. Ni måste jobba med det här tillsammans.

Okej.

Ni får gå i terapi, så vi ser om vi kan hjälpa er.

Sen ses vi om två månader med samma mål.

Carrie ska gå ner 30 kg och öka uthålligheten.

Chris ska gå ner mer än sist.

Minst 10 kg.

Hör av er om det är nåt.

-Bra. -Tack.

Varsågoda.

Jag känner likadant som sist.

Jag vet inte om de är så seriösa som de säger.

Jag ser inget bevis för det.

De kanske oroar sig-

-och vill att det sker en livsförändring.

Men de hoppas på nån magisk lösning.

Jobbet ska göras åt dem.

Men om de går i terapi-

-kanske de kan börja ta initiativ tillsammans.

Frågan är hur länge Carries kropp orkar.

Ju längre hon gör så här desto större blir chansen-

-att hon inte får mer tid på sig.

Jag är glad att få träffa dr Now igen.

Nu vet jag att jag måste vara bättre.

Terapin hjälper oss.

Förhoppningsvis blir vi mer seriösa nu.

Men oavsett så vet jag att jag har dåliga odds.

Jag måste vara duktigare nu.

HOUSTON I TEXAS

Vi är i Houston för terapin-

-i dr Nows program.

Dr Now säger att vår relation kretsar för mycket kring mat.

Vi har en dålig dynamik där han ger mig mat.

Han gillar att göra mig glad.

Men vi har aldrig pratat om det.

Men det bidrar till att inget förändras.

Jag ska vara ärlig.

Jag är glad att ni är här.

Hur hittade ni dr Now?

Min familj ville att jag ringde honom-

-om gastrisk bypass.

Din familj, inte du?

Jag var lite motvillig.

-Varför då? -Min far dog efter en operation.

-Oj. -Så jag var motvillig.

-Så du är rädd för operationen. -Lite.

-Men din familj vill att du gör det. -Ja.

Är han med på det här?

Hjälper han dig med att gå ner i vikt?

-Vilken roll han har? -Han är nästan för snäll.

-Vad menar du? -Chris har svårt att säga nej.

Vad menar hon med det?

Hon får allt hon vill ha.

Om hon vill ha en flottig hamburgare säger jag inte nej.

Hon vill ju det.

Vad händer om du fortsätter så?

Hon går inte ner och får inte operationen.

-Hennes liv försämras. -Och hälsan.

Ja. Säger hon alltid ja till dig?

Till viss del.

Hans krav är mindre matbaserade.

"Jag vill gå på bio. Jag vill köpa en tröja."

"Jag vill köpa skor."

Hans behov är inte mat.

Inget av det är så ohälsosamt som att ge dig en cheeseburgare.

Exakt.

Han säger jag för att-

-om han säger nej och jag gör en förändring-

-och lyckas bli en bättre person klarar jag mig själv.

Är du rädd för det?

-Jag vill inte förlora henne. -Vet du hur farligt det är?

Hon måste må dåligt för att du ska finnas i hennes liv.

Om hennes behov av dig bygger på hennes sjukdom-

-är det väldigt farligt.

Men ni kan växla där.

Du måste säga nej, men du ska också hjälpa honom.

Han ska be dig om saker.

Du ska känna dig användbar. Det blir er läxa.

Om han lär sig säga nej och du accepterar det-

-och ger honom beröm gör det en stor skillnad.

-Tack. -Kör försiktigt.

-Jag vill höra hur det går. -Tack.

Det var en bra session.

-Ta hand om er. -Hej då.

Vi är starka nog att göra förändringen.

Annars innebär det nog-

-att vi bara fortsätter och inget händer.

Vi måste funka bättre ihop, så jag blir bättre.

Det var några dar sen som vi träffade dr Paradise.

Vi har båda tänkt på det han sa.

Vi försöker göra så.

-Den här är min. -Den ser god ut.

Det är lax och ångkokta grönsaker.

Det är en färdig portion. Och så quinoa.

-Vad vill du dricka? -Isvatten.

Okej.

Det är stora förändringar, så det tar lite tid-

-innan Chris kan säga nej, vilket jag behöver.

Jag får inte manipulera att ge mig dålig mat.

Jag har inte bett honom göra mat.

Jag har försökt att inte be om nåt.

Så det är ett stort steg.

Jag har hittat en hälsosam matleverantör.

Vi behöver inte laga nåt.

Jag hoppas att det hjälper vår dynamik.

Det gör också att vi äter nyttigt och håller dieten.

Det här är faktiskt gott.

Terapin har verkligen hjälpt oss.

Det största är att jag kan vara ärlig-

-med Chris och prata om vad jag behöver.

Jag har aldrig gjort det.

Hur känns det efter att ha träffat dr Paradise?

-Kan du säga nej? -Det blir svårt.

Vi måste börja nånstans.

Jag tänkte inte ens på-

-att jag faktiskt gör nåt negativt när jag ger dig saker.

Jag tänkte inte på det.

När du gör nåt sånt-

-försvinner år av mitt liv.

-Det här är gott. -Ja.

Du har mer att säga om att säga nej.

Du hjälper mig diska och sånt.

Ja.

Jag hjälper dig.

Gör det nu. Vi behöver tvätta.

Ta inget för givet.

Det är inte lätt för nån av oss.

Vi har fått roller och det är lätt att bara fortsätta.

Men vi vill båda bli friska.

Vi vet hur viktigt det är för mig.

Jag vill få ett liv.

Men det är svårt att bryta mönster.

Ger du mig en cheeseburgare?

Jag kan försöka.

Nej, du får ingen cheeseburgare.

Du är så dum.

De här två månaderna blir långa.

Men jag får inte misslyckas igen.

Då kan det innebära slutet för mig.

HOUSTON I TEXAS

Månad 5

Vi är tillbaka hos dr Now för tredje gången.

Den här gången känns det bättre.

Vi har jobbat hårt för att nå målet.

Men jag vet inte hur det har gått.

Carrie.

Jag hoppas att det räcker.

Sist vägde jag 270 kg.

Jag måste väga 240 kg idag.

Jag hoppas att jag har lyckats.

252 KG

VIKTMINSKNING: 15 KG

Det är mycket bättre än sist.

Chris borde också ha gått ner mer.

Sist vägde han 139 kg.

Dr Now ville att han skulle gå ner till 130 kg.

131 KG

Han kom närmare än mig.

Han skulle inte gå ner lika mycket.

Men det här borde visa dem-

-att vi jobbar hårt och att det går bättre.

Jag hoppas att det räcker för honom.

Hej.

-Hur är det? -Bra.

Nu ska vi se hur det står till med er.

Carrie gick ner 15 kg och Christopher 8 kg.

Så det går framåt.

-Ni gick i alla fall inte upp. -Nej.

Men det var inte så mycket.

Vad gör ni annorlunda nu som ni kan göra ännu bättre?

Vi förbättrade oss.

Vi använder färdiga måltider, så vi inte har några alternativ.

Vi halverade mängden protein.

Han säger nej oftare.

Det är bra, men ni äter för mycket.

Ni äter tre gånger mer än dieten jag gav er.

Jag har ätit frukt fast jag inte skulle ha gjort det.

Frukt innehåller mycket socker.

Sluta med det, men det förklarar inte allt.

Ni måste minska antalet dagliga kalorier med 2 000.

Så det är mycket.

-Ja. -Du äter för mycket.

Nej.

Hur som helst måste ni göra förändringar-

-för att visa att du är redo för operationen.

Det gör mig glad att det går framåt.

Tack.

Speciellt Christopher. Du kom nära målet.

Det är viktigt att förstå att det går bättre för honom.

Han väger hälften så mycket som du.

Så det är svårare för honom att gå ner.

Hans viktminskning motsvarar 20 kg för dig.

Så han tar det på större allvar.

Du äter nog för mycket på jobbet.

-Kanske. -Du menar nog "antagligen".

-Antagligen, antar jag. -Så hur går terapin?

Väldigt bra.

-Går ni dit ihop? -Ja.

Bra. Fortsätt med det.

Men Carrie har problem som hon måste jobba med.

Du äter nog när han inte ser.

Gå på terapi ensam utöver er gemensamma.

Du måste ta hand om dina emotionella problem.

Det går bättre för dig, men du går inte ner så mycket-

-att vi ser att du är redo för operationen.

Du måste också minska stressen i kroppen-

-så att den klarar av operationen.

-Okej? -Ja.

Vi fixar det, så får vi se om det hjälper.

Du får en chans till att gå ner 30 kg på två månader.

Det är bara för att det har gått framåt.

Men om du inte gör det du ska så är det slut.

Då vet vi att du inte vill göra förändringar.

Du har inte gått ner så mycket sen första gången.

Du säger alltid att du är så duktig.

Men det syns inte på vågen.

-Jag vill se ett bättre resultat. -Ja, sir.

-Okej? -Ja, sir.

Vi måste jobba hårdare och gå på terapi ensam.

Lista ut varför du äter.

Fortsätt med parterapin.

Förhoppningsvis får vi se att du går ner mer.

Att förlora några kilo här eller där-

-förbättrar inte din hälsa-

-och det förändrar inte ditt liv.

Jag ger dig två månader igen.

Ta det på allvar och sen får vi se hur det går.

-Det låter bra. -Tack.

Vi ses snart. Ring om det är nåt.

-Det gör vi. -Tack.

-Tack. -Varsågod.

Hej då.

Jag är glad att det såg bättre ut.

Christopher har förbättrats fysiskt och mentalt.

Han vill hjälpa sin fru.

Han försöker.

Jag oroar mig för att Carrie inte tar programmet-

-och sin situation på allvar.

Hon hoppas att operationen blir en magisk lösning.

Det viktiga är att hjälpa henne med problemen-

-som ligger bakom det patologiska ätandet.

Förhoppningsvis hjälper terapin.

Carrie har fått så mycket hjälp-

-hon kan få för att göra förändringarna.

Hon måste förändra sitt liv.

Förhoppningsvis gör hon vad hon behöver göra innan hon dör.

Jag är besviken att det inte räckte.

Det är läskigt att det är min sista chans.

Det gör mig nervös. Men jag kan förbättra mig.

Han ger mig en till chans.

Ensam terapi är bra.

Det här gången ska jag nå målet.

Jag har inga fler chanser. Så jag måste göra det som krävs.

Okej.

Jag går upp med dig.

Jag klarar det. Vi ses snart.

Okej.

Idag ska jag träffa dr Paradise utan Chris.

-Hej. -Hur är det?

Bra, och du?

Han hade rätt om vår dynamik.

Det var svårare än jag trodde att sluta manipulera Chris.

Jag hoppas få en större insikt.

Jag vill lära mig tips och tricks.

Jag hoppas att vi inte pratar om det jobbiga.

Jag har mycket vikt att tappa.

Jag ska bevisa för dr Now att jag är redo för operationen.

-Hur går viktminskningen? -Okej.

Hur hanterar du motgångarna?

Det är väldigt jobbigt.

Det är en berg-o-dalbana.

Jag vill komma på nåt som låter dig-

-klara av motgångar bättre.

Vad brukar du göra?

-Jag blir deprimerad. -Okej, du orkar inget.

Den starkaste versionen av dig går vidare då.

Men du är så van vid att bara lägga av.

Du är inte van att-

-försöka anstränga dig.

Vad ska vi göra så att du anstränger dig?

Jag måste fokusera på att göra det för mig...

-...istället för att glädja andra. -Vad är skillnaden?

Mina mål har aldrig funnits för att jag behöver dem.

Du bir ledsen.

Vad förändrar det?

-Allt. -Det är bara för din skull då.

Jag behöver nog det.

Jag måste göra det för min skull.

Jag håller med. Låt oss göra det konkret.

Hur ska du påminna dig själv varje dag att det är för din skull?

Kan du sätta nåt på spegeln-

-där det står: "Det är för min skull."

Jag måste se det varje dag.

Eller skriv ner det varje dag. Har du en dagbok?

Ja, jag skriver hela tiden. Annars hade jag varit galen.

Skriv alltid: "Det här är för min skull."

Stora bokstäver och utropstecken.

"Det här är för mig." Då kan ingen stoppa dig.

-Det stämmer. -Du har kontrollen.

Det är viktigast.

Du har 100 % av kontrollen.

Det handlar om dig. Jag är stolt över dig.

Det är en stor grej. Många kommer aldrig dit.

Det går bra för dig. Det gick riktigt bra idag.

Jag håller med.

Vad fint att se dig. Allt är för dig själv.

-Ja. -Ta hand om dig.

Vi ses snart.

Månad 6

HUNTINGTON I TEXAS

Den senaste månaden har jag, förutom diet och motion-

-försökt optimera det som jag diskuterade med dr Paradise.

Han vill bygga upp mitt självförtroende.

Han vill inte att jag ska välja nåt som gör mig glad-

-när jag tänker på sånt jag inte är bra på.

Jag tappar självförtroendet då.

Då gör jag bara nåt som gör mig glad -att äta.

Dr Paradise sa att ju bättre jag mår, desto mer går jag ner.

Så jag måste ändra på det.

Min läxa var dagboken.

Nästa steg är att hitta sätt-

-att påminna mig själv om vad jag vill få ut av livet.

Inte för andra, utan för mig själv.

Jag skriver små lappar som jag sätter i hemmet.

De påminner mig om vad jag ska fokusera på.

"Glöm aldrig målet."

Så när jag börjar bli deppig kan jag tänka annorlunda.

Dr Paradise vill att jag kommer ihåg målen.

Jag måste göra det här för mig och mitt liv.

Jag är bra nog.

Jag kan inte låta negativitet få mig att välja mat.

Jag har redan låtit mat förstöra mitt liv.

Hela mitt liv hänger på en skör tråd nu.

Om jag inte förändrar det kommer jag att dö.

Jag vill inte det, så jag försöker verkligen.

Jag försöker, för jag får inte missa chansen.

Då lär jag inte överleva.

Men det är svårare än jag kunde föreställa mig.

MÅNAD 7

HOUSTON I TEXAS

Jag och Chris ska på mötet och jag är nervös.

Det är min sista chans att bevisa det här för Dr Now.

Jag kan bara göra det genom att nå målet.

Så jag har ansträngt mig för att gå ner så mycket som möjligt.

Jag hoppas att det räcker.

Carrie.

För annars vet jag att programmet tar slut.

Jag får inte en chans till.

Då har jag förlorat min enda chans att rädda mitt liv.

HOUSTON I TEXAS

Jag ska få reda på om jag nådde målet.

För ett par månader sen-

-vägde jag 252 kg. Dr Now gav mig målet att gå ner-

-30 kg, så jag ska väga 225 idag.

223 KG

-Det är ännu bättre. -Snyggt jobbat.

-Eller hur. -Jag är så stolt.

Det är så skönt att se. Jag är stolt över mig själv.

-Är du redo? -Ja.

Okej.

Det var inte lätt, men vi jobbade hårt.

Han vägde 131 kg och borde också ha gått ner.

123 KG

VIKTMINSKNING: 8 KG

-Det är bra. -Jag är stolt.

Dr Now måste bli stolt över oss nu.

Vi var duktiga och nådde målen.

Det borde visa att vi är seriösa.

Jag hoppas att det innebär-

-att jag får min operation som jag verkligen behöver.

Hej.

-Hur är det? -Bra, och ni?

Bra. Så du väger 223 kg. Du har gått ner 29 kg.

-Ja. -Det är bra.

Ni verkar äta bättre.

-Absolut. -Ja.

Vad hjälpte er lyckas?

Vi har träffat dr Paradise ihop och ensamma.

Han gav oss tips för vardagen-

-som ger självförtroende. Jag godtar hans nej-

-och lär mig göra saker själv.

Det har varit en dynamik så länge.

Han gjorde så mycket och jag förväntade mig det.

Så det går mycket bättre och det gör mig glad.

-Jag hoppas att du är nöjd. -Ja, det gör mig glad.

-Anstränger du dig också? -Ja.

Bra.

Jag är stolt över er. Ni försöker verkligen.

Carrie har visat en stor förbättring.

Jag godkänner dig för operationen.

-Fantastiskt. -Snyggt jobbat.

Men ni måste fortsätta så. Du opereras om en månad.

Då ska du ha gått ner 10 kg.

-Ja. -Det är målet.

Du måste lyckas med det.

Annars ställer vi in operationen.

Jag förstår.

Fortsätt med terapin.

-Det är bra för er båda. -Ja.

Det verkar göra en stor skillnad.

-Ja. -Vi ses om en månad.

Ni måste nå målet.

-Jag fortsätter. -Ring mig om det är nåt.

Tack.

Vi ses.

Det är uppmuntrande att se Carries framgång.

Jag är glad att hon jobbar med det emotionella-

-som har spelat en roll i ätandet.

Men jag är lite orolig-

-att hon tror att operationen är en magisk lösning.

Men om hon fortsätter och visar mig-

-att hon försöker så är hon redo för nästa steg.

Men efter operationen måste hon fortsätta med terapin.

Hon får inte gå tillbaka till gamla rutiner-

-och förstöra framstegen.

Jag är väldigt glad att det äntligen sker.

Jag får genomgå operationen.

Så jag använder den glädjen för att behålla fokus-

-och motivation, så att jag når det nya målet.

10 kg borde vara lätt.

Jag jobbar hårt och anstränger mig som sist.

Jag tänker inte gå miste om möjligheten-

-att få operationen jag behöver.

Månad 8

Livet spelade mig ett spratt förra veckan.

Ett oväder förstörde min husvagn.

Så vi har bott på hotell de senaste dagarna.

Men jag har pratat med dr Paradise om att tänka positivt.

Idag ska jag opereras.

Jag gick ner 7 kg, vilket inte var målet på 10 kg.

Men dr Now sa att det visade att jag anstränger mig.

Jag vill inte återhämta mig på ett hotell.

Jag är så tacksam för den här möjligheten.

Jag är känslosam också.

Jag tänker på min far och vad som hände honom.

Det gör mig ledsen att han inte fick se det här-

-och att vi inte fick mer tid.

Jag känner att han vakar över mig.

Jag var rädd för att jag skulle vakna livrädd.

Men istället känner jag mig lugn.

Jag litar på dr Now. Det här är rätt för mig.

Vi ska göra en gastrisk sleeve idag.

Hon jobbar hårt för att förbättra sitt liv.

Så vi opererar henne idag.

Okej, det första snittet.

Vi kan släcka lampan.

Operationen hjälper henne.

Man tar bort 80-90 % av magen.

Det blir ett smalt rör som går mellan matstrupen och tunntarmen.

Det begränsar mängden mat som patienten kan äta.

Det förändrar ämnesomsättningen så de inte känner sig hungriga.

Operationen låter dem gå ner ännu mer.

Trots Carries framgångar är hon väldigt överviktig.

Så en operation är alltid riskabel.

Vi måste vara försiktiga.

Hennes kropp får inte ge vika.

Så om det är nåt som oroar oss måste vi kanske avsluta den.

Jag är nervös. Det är svårt att bara sitta och vänta.

Carrie betyder allt för mig.

Jag vet inte vad jag skulle göra om nåt hände.

Jag vill inte ens tänka på det.

Om jag förlorar henne blir jag förkrossad.

Jag vill bara att det ska bli gjort.

Kan du tända?

Vi stänger igen henne.

Vi är klara.

Carries operation gick väldigt bra.

Det skedde inga komplikationer.

Nu måste vi hålla ett öga på henne.

Vi får se hur det går. Hon ska ha en vätskediet i fyra veckor.

Hon borde gå ner 10 kg till.

Sen kan hon gå ner 10 kg i månaden-

-tills hon når målvikten.

Hon måste fortsätta jobba med de emotionella problemen.

Det kan finnas en del av henne som hoppas-

-att operationen är en magisk lösning.

Vi måste jobba på det-

-innan hon försämrar situationen.

Om hon börjar äta för mycket kan magen sträckas ut igen.

Då går hon snart upp igen.

Hon hamnar i samma situation igen.

Men då lär man inte kunna förbättra nåt.

BROADDUS I TEXAS

Här är buljongen.

Det har gått ett par veckor. Vätskedieten är annorlunda.

Idag mår jag bra.

Det kan vara värre med tanke på att vi blev hemlösa.

Jag skulle må bättre om hemmet inte hade förstörts-

-av ovädret.

Jag insåg inte hur mycket jag tyckte om det hemmet.

Jag saknar min stol och mina bakformer.

Jag saknar min mat. Vätskedieten är svår.

Men Chris fick bidrag.

Så vi hyr ett litet hus tills jag återhämtar mig.

-Hur är burgaren? -God.

-Hur smakar det? -Det är buljong.

Jag har aldrig ätit så lite.

Men det jobbigaste är-

-att jag får ett oväntat matsug.

Jag går från att inte vara hungrig-

-till att verkligen vilja ha en hamburgare eller en pizza.

Det har varit oväntat.

Jag trodde att det skulle kännas lättare nu.

Men jag gör vad som krävs, för jag har inget alternativ.

Jag måste hålla mig till vätska. Jag hoppas att det blir enklare-

-när jag kan äta fast föda.

Men jag tar en dag i taget.

Jag och Chris jobbar på vår dynamik.

När jag hr återhämtat mig ska jag till dr Paradise-

-och fortsätta jobba med honom.

Jag gör allt för att det ska gå åt rätt håll-

-för både mig och familjen.

Det är bara lite jobbigare än jag förväntade mig.

Månad 9

Är du redo?

Jag och Haleigh ska träna lite.

Hon ville hjälpa mig vara mer aktiv nu när jag kan gå-

-utan att bli andfådd.

Jag ser fram emot det och är glad för att det går bra.

Det finns en liten stig där uppe.

Jag var hos dr Now och hade gått ner till 207 kg.

Han sa att det inte var tillräckligt.

Men det var nära målet efter den här månaden.

Han sa att jag måste göra det som krävs-

-för annars går det åt fel håll.

Den här månaden är viktig för om jag inte går ner mer-

-kan jag misslyckas helt.

Det får inte hända, så jag anstränger mig verkligen.

-Är det okej? -Ja, jag är bara lite andfådd.

Dr Now sa att jag måste jobba med de emotionella problemen-

-för att klara av matsuget.

Nu när jag äter fast föda är frestelsen större.

Han är rädd för att jag äter för mycket.

Vilken fin utsikt.

-Jag är glad att vi gjorde det här. -Jag också.

Nästa gång kan jag kanske springa.

Vi borde ha en picknick här nån gång.

-Det vore väl kul? -Ja.

Ja.

Innan operationen hade jag inte kunnat göra det här.

Det är sjukt.

Det blir bara bättre nu.

-Ja. -Jag är peppad.

-Jag är glad för din skull. -Jag är glad att jag gjorde det.

-Jag också. -Jag har mycket att se fram emot.

Jag måste jobba med mina problem. Jag är fast besluten att göra det.

Jag vill inte förlora alla framsteg som jag har gjort.

Så jag har fler tider hos dr Paradise.

Han ville att jag skulle gå ut mer.

Jag ska hitta saker jag gillar som jag gör för mig själv.

Men det är härligt att jag kan göra sånt här nu.

Jag börjar få tillbaka mitt liv.

Jag fortsätter jobba hårt, så jag inte förlorar det.

Nästa möte är om tre veckor. Jag ska nå målet.

Sen anstränger jag mig för att fortsätta så.

Jag ska nå målvikten oavsett vad so krävs.

Min framtid hänger på det.

HOUSTON I TEXAS

Månad 10

Jag är hos dr Now för att höra om det går bra.

Månaden var jobbig med fast föda igen.

Jag kände mig sugen, men åt inget dåligt.

Dr Now varnade mig om snacks.

Så jag fokuserar på måltiderna och äter nyttigt.

Jag fortsätter i rätt riktning.

Carrie.

Sist vägde jag 207 kg.

Dr Now säger att jag ska gå ner 7 kg i månaden.

Så jag borde väga 200 nu.

201 KG

-Snyggt jobbat. -Vi är vid målet.

Jag är stolt. Jag har kommit långt och fortsätter kämpa.

117 KG

-Vad bra. -Jag är stolt.

Det går framåt för hela familjen.

Min dotter har också gått ner i vikt.

Christopher och jag har det bättre.

Vi får ett bättre liv ihop.

-Hur är det? -Bra, och ni?

Bra.

Du verkar hålla takten med 7 kg viktminskning.

Så ska det se ut.

Jag var orolig för att du skulle förlita dig på operationen.

-Jag är stolt över dig. -Tack.

Du gör allt som krävs.

Fortsätt så. Du kan nog nå målvikten-

-inom 10-12 månader.

-Hur låter det? -Fantastiskt.

Jättebra. Kom ihåg att du måste minska stressen på kroppen.

Du är fortfarande överviktig, men jag gläds av framstegen.

När du närmar dig 140 kg kan vi titta på hudoperationer.

-Men nu fokuserar vi på att gå ner. -Ja.

Chris går ner, men bara 6 kg på tre månader.

Så du måste jobba hårdare, men det går i alla fall framåt.

Ja.

Jag är stolt över dig också.

Det går bra för er nu.

Jobba på er dynamik och de emotionella problemen.

Tack, dr Now.

Vi ses om ett par månader.

-Bra. -Tackar.

Jag är stolt över dem.

Carrie hade en trög start, men de jobbar hårt.

De försöker göra förändringarna.

Jag är säker på att de fortsätter.

Då kan Carrie nå målet nästa år.

Det gör mig glad att hon anstränger sig så mycket.

Jag ser fram emot att se henne göra fler framsteg-

-och få ett bättre liv.

Jag är stolt över oss.

Allt blir bättre tack vare den här möjligheten.

Jag har gått igenom programmet och opererats.

Jag är friskare och relationen med Chris är bättre.

Så min familj mår bättre. Och jag mår bättre.

Jag ser fram emot alla möjligheter-

-nu när jag får tillbaka mitt liv.

Månad 12

Vikt: 186 kg Total viktminskning: 88 kg

Idag ska jag och Haleigh shoppa.

Det kanske inte låter speciellt, men det är det.

Det har varit många år sen vi gjorde nåt sånt.

Jag har levt instängd hemma och när jag tänker på det-

-blir jag ledsen, för jag har slösat bort så mycket tid.

Men nu har en tyngd lyfts-

-inte bara från min kropp, utan även från min själ.

Operationen som dödade pappa hjälpte mig.

Det har gjort att jag känner mig nära honom-

-på ett sätt som jag inte förväntade mig.

Jag känner hans godkännande.

-Den är fin. -Du borde köpa den.

Tycker du? Den vore fin med svarta tights.

Det går faktiskt bättre för mig än vad dr Now sa.

Att gå ut med Haleigh är bara början.

Jag är så dålig på det här.

Vi ville gå tillbaka till parken med Chris-

-och tillbringa eftermiddagen utomhus.

Det låter enkelt, men jag har inte gjort nåt sånt med min make-

-på 12 år.

Folk tar det för givet, men det är speciellt för mig.

-Jag gillar inte det här. -Här är brädan.

-Hårdare. -Brädan är här.

Inte så hårt.

Terapin med dr Paradise har varit bra för vikten-

-och för min relation.

Nu börjar vi kännas som make och fru.

Jag gör saker själv som han brukade göra.

Ja!

Jag har fortfarande astma, men jag andas bättre.

Ibland blir jag otålig och önskar att det gick snabbare.

Ja!

-Du vinner. -Jag vinner.

Men om jag bara fortsätter så här får jag framtiden jag vill ha.

-Bra spelat, trots att du förlorade. -Bra spelat.

Text: Fredrik Asplund www.sdimedia.com