Original subtitles

Nu ser jag att ni är väldigt upprörda...

Nu sjunger vi We shall overcome...

Mitt namn är Nisse Hult. Ni kanske undrar hur jag hamnat här? Jag också.

–Göm mig, annars halshugger jag dig! –Gömställe, jaha...

Jag brukar inte gömma mig... Jag kommer inte på nåt på rakt arm.

–En armé danskar är på väg hit. –Danskar!

Där trillade polletten ner.

Aj!

Aj! Inte i gumpen!

Jag ger upp!

Nej.

Ingen orsak.

Nej! När jag tänker efter så har jag sett honom. Han är där inne.

Stilfullt! Jag förlåter dig. Du avslöjade mitt gömställe!

–Gustav Eriksson. –Nisse Hult.

–Jag ser dåligt, håret hänger för. –Jag kan hjälpa dig.

–Är du säker på att du kan det här? –Ja, jag klipper runt kanten bara.

–Vad gör ni i de här trakterna? –Jag ska till Mora.

–Jag ska samla ihop en armé. –Härligt.

–Jag ska bli kung över Sverige! –Stockholmare är inte populära här.

Med Stockholmsattityd får du ingen med dig.

Jag får väl bli dalmas, då.

De är ena dumma jävlar. Dalmasen Gustav Eriksson, det är jag.

Så där, ja. Då var det klart.

Oj...

Vad då "oj"?

Vad ända in i helvete...?!

–Kom ner! Jag ska bara tala med dig. –Nej.

Jag lovar att inte göra dig illa... Bara lite!

–Nu kommer det fler danskar. –Hur vet du att det är danskar?

De är lönnfeta, röker och har en röd-vit flagga.

Hur många är de?

–Två stycken. –Jag tarvar ett färdmedel!

–Var så god! –Skida? Det får du göra!

–Nej, jag stannar här. –Du är lika insyltad som jag.

Skynda på nu! Jag vill bli kung.

Där är han! Han ger sig i väg på skidor!

Öka, Nisse! Du har bra glid!

Akta så att du inte går in i väggen!

Goddagens! Från en dalmas till en annan: Får jag åka med till Mora?

Visst, hoppa på.

Vad har vi här?

Det enda som saknas är en näverlur och en riktigt glad kulla.

Skulle han verkligen till Mora?

Era förbannade idioter! Mora ligger ju åt det hållet!

Är vi redan framme? Det var inte dåligt.

Det var nåt att berätta för barnbarnen. Vilken maffig upplevelse!

–Här har du. –Tackar.

–Vad har du gjort av danskarna? –Jag skakade av mig dem.

Vi har inte tid att lata oss, vi ska hitta en armé. Upp och hoppa!

Det här stället ser lovande ut.

Skidturen gjorde mig hungrig! Gustav är hungrig.

Kila runt och fråga om nån vill vara med i min armé.

–Kan du inte göra det själv? –Knota inte, utan kila i väg!

Kan man få nån service här?!

–Ursäkta, är det ledigt? –Ja.

Hej! Känner du nån som vill göra statskupp?

Det var då själva fan...! Sluta jollra med vår syster!

–Jag frågar bara en sak... –Du får stryk ändå!

–Brorsan, låt honom förklara sig. –Förklara dig, då!

–Vill ni ha en öl? –Jamen, jättetrevligt...

–Det är han som betalar. –Ja, annars blir det stryk.

–Stryk får du. –Mannen där heter Gustav Eriksson.

–Han vill ta makten från danskarna. –Med det håret? Han ser inte klok ut.

–Han behöver män som kan slåss. –Vi kan slåss!

–Vänta, vad tjänar vi på det? –Men, lilla Maja...

–Ja, vad vinner vi på det? –Vinner vi på det?

Hjälper man en kung får man makt, land och fina titlar.

–Har han lurat i dig det? –Ja.

Kungar är bara själviska och tänker på sig själva, och giriga...

De håller aldrig vad de lovar.

–Tack ska ni ha. –Vänta lite.

–Finns det nån fru Eriksson? –Nej, jag tror inte det.

Nähä... Vänta, jag ska bara fråga honom en grej.

Bli inte med barn när du går i väg.

Vart ska hon, då?

De ska säkert lägga upp stridsplaner.

Händer det vår syster nånting blir det stryk.

Jag ska gå och kissa...

Gustav!

Danskarna är här!

Ta av dig allt och smörj in dig med den här.

Bolibompa!

Jag är bara en liten kulla, jag.

–Vad säger de? –Att er syster är ful som stryk.

Så där säger man inte ostraffat om vår syster! Nu blir det stryk!

Det där gjorde ni bra! Er kan jag ha användning för!

Många danskar där ute tycker att er syster är vederstygglig.

Men inte jag...

–Glöm inte bort vad du lovade. –Det ordnar vi sen.

Jag blir en jättebra drottning.

Jag vill träffa Kristian på slagfältet!

Kom igen, era svenska kärringar!

–Nisse, var kommer du ifrån? –Dalarna.

–Det hörs inte. –Södra Dalarna.

Nu är det man mot man som gäller. – Du tar offensiven.

Du tar defensiven. – Akta höger- flanken. Inga onödiga utvisningar.

Nu tar vi dem som hungriga rovdjur! Frågor?

–Var vill du ha mig? –Du börjar på bänken.

Gruppkram!

Heja Sverige, friskt humör!

Heja, gubbar!

Sverige!

Akta ryggen, Gustav!

Bra, gubbar!

Allvarligt talat, hur kunde vi förlora?

Den här tillhör nog mig nu.

Hej då, gubbar! Stort tack! Sköt om er nu.

Var är belöningen du lovade oss?

–Skulle vi inte ha belöning? –Vi skickar den så fort vi kan.

Gustav, vänta på mig!

Jag skidade från Sälen till Mora...eller tvärtom. Vänta nu...

Jag gömde mig i höet, sen skidade jag och sen slog jag ner danskarna.

Skriv det, så att alla får veta att kungen är god.

–Oxenstierna, Brahe och Sture! –Här kommer adeln!

Så roligt, de trippar in som kalkoner. – Ta en kycklingklubba!

Ers majestät, det är en stor ära för oss att få vara här.

–Det var roligt att höra. –Ni har visat er vara en redbar kung.

–Ni behöver starkt stöd från adeln. –Trevligt att höra.

Det tänker vi inte ge Eder.

–Vi tänker inte stödja Eder. –Varför inte?

Vi kan ju alltid ändra oss, men det är en fråga om penningar.

Nisse... Hink.

Gå och hämta lite penningar, så att vi blir av med adeln.

Nisse fixar biffen.

Det är slut.

Gå ner på borggården. Nils kommer med pengarna.

Vad gör vi nu? Det är inte roligt att vara kung om pengarna är slut!

Vi vill ha våra pengar! Vi vill ha våra pengar!

Det här gör det inte roligare.

Varför ska alla göra uppror?

Det finns guld i kyrkan. Vi tar det!

Vi bara lånar lite. Som kung äger jag landet och kyrkan.

All makt är av Gud, och just nu är Gud och Gustav samma person.

–Är det verkligen så? –Biskopen var mycket positiv.

Hämta guldet så att jag kan dela ut det.

Skriv det: "Gustav är en god kung."

–Vi vill ha våra pengar! –Bönderna är festliga knickedickar.

Annars hackar jag ihjäl dig!

Jag vill ha en far till mitt barn.

–Betala underhåll också! –Betala underhåll!

Tilia cordata hedera helix hepatica nobilis.

Vis teco mesto semper.

Hej!

Låt inte mig störa, jag ska bara hämta en grej.

Det är tungt! Vill ni hjälpa till att bära? – Nej, jag klarar det själv.

Är det här allt, eller finns det mer grejer?

Nej, det räcker så här så länge. Jag kan hämta resten sen.

Tack så mycket!

–Nu ska vi ha våra pengar! –Annars får du stryk!

Annars kommer vi och slår dig!

–Nisse! –Hej! Vad gör ni här?

–Vi har ett och annat att klaga på! –Adeln är här och gnäller också.

Om du träffar Gustav, kan du hälsa att jag vill prata med honom?

–Jag är på väg med säcken till honom. –Vad har du i säcken, då?

Det är silver som ska användas som betalning.

–Hälsa Gustav och tacka. –Den lymmeln ger bort vårt guld!

Har han blivit skogstokig? Han ger ju bort allt mitt guld!

Din lilla illbatting, den där tillhör nog oss!

–Han ger bort kyrkans skatter! –Vänta, det här måste vi reda ut.

Nu ska han få smaka på inkvisitionen!

Ge hit guldet!

Ursäkta tillrättavisningen, men det där är vårt!

–Ge tillbaka silvret! –Ställ dig i kö, prästdjävul!

Kättare!

–Vad är det som försiggår? –Han gav oss guldet.

Det är vårt!

–Tyst! –Han tog det från oss.

Jag minns det så väl, jag hade de här kläderna på mig.

Tyst!

Det här tar jag hand om. Nu reder vi ut det här.

Har Nisse tagit guldet från er?

Och givit det till bönderna där borta?

Men adeln säger att guldet är deras?

Då är vi överens om att det är Nisse som har orsakat alltihop.

–Nej, nu tycker jag ni är orättvisa. –Nu blir det stryk!

Nu blir det stryk!

Du, Gustav, det var en grej...

Nej, nej...!

Jag ser att ni är upprörda och det har jag full förståelse för, men...

Svensktextning: Helena H. Sahlén (c) Sveriges Television AB 2005