Original subtitles

"V�nligen n�rvara n�r vi �ppnar f�r s�songen. Viktigt. Anna-Lisa."

- �r det s� ni pratar med varann? - Tydligen.

- N�r var du d�r senast? - Minns inte.

- N�r s�g du n�n av dem senast? - Ingen aning.

- Var det h�r allt du fick? - Ja. Och tv� biljetter.

- Var �r biljetterna? - Helvete!

Hej.

- Skulle inte du till �land? - Jag gl�mde en grej.

- Hej. - Stressigt?

- �r Lasse h�r? - Nej, han �r ledig.

- Du ljuger. - Nej. Han...

S�g var han �r.

Fan, sorry...! Jag s�g inte att det var ni. Ta det lugnt.

Det �r lugnt. �r det k�rigt, eller?

N�, fan... Det �r bra. Det �r bara...

- �r n�t oklart? Jag har s�kt dig. - Nej, inget �r oklart.

- Jag vet inte. Det bara... - Lugnt. Bara pengarna kommer in.

- Vi kan ju lita p� varann, eller hur? - Absolut. Jag lovar. F�rl�t...

�r det din dotter? Hon heter Kim, va?

Kim - lustigt namn p� en flicka. Kim.

�r inte det ett killnamn. Eller? Kim... Kim, Kim, Kim... Kim, Kim.

Bjarne... Jag lovar att fixa fram pengarna.

- Det �r lugnt. Du fixar det. - Aah!!

- S�, ja. - Vart tog du v�gen?

Va?

- Lyxhytt? - Ja. Bra, va?

APPL�DER OCH JUBEL

Teater, teater, teater! Bra, Bengt! Skitfin monolog!

- Grattis. Du �r b�st, som vanligt. - L�gg av.

- Sk�l, d�! - Tack, sn�lla. - Sk�l!

Om de inte skriver upp det tar jag livet av mig.

Vad svettig jag �r!

- N�r kommer du tillbaka? - Om max en dag. Tv�, kanske.

- Jag m�ste h�ra vad tanten vill s�ga. - I kv�ll firar vi.

Du g�r succ�.

Jag ska inte h�lla n�t l�ngt tal. Det har varit en fantastisk resa.

Jag tackar teaterguden. Dionysus, we did it! Sk�l!!

Sk�l!

Jo, jag lovar. L�gg av, mamma. Sluta!

- Taggad? - Sj�lvklart, Oscar.

- Mamma... - Mm.

D�r �r du.

S�... Allt �r klart. M�rtensson �r p� plats.

- Mycket bra. - Vi kanske hinner med en kaffe.

- Nja... - Te?

Jag �verl�ter den h�r dagen till dig.

- Va? Vi �ppnar ju i dag. - Jag stannar h�r.

- H�r? - Ja.

I det huset bodde en kille jag alltid br�kade med. Vi slogs varenda sommar.

- Ser du skogen? D�r gick vi vilse. - Pappa, det �r en dunge.

Jag var ju sju.

- Hur m�r du? - Jag m�ste stanna till.

Pappa...

- Pappa? - Kom, jag vill visa dig en sak.

Det finns en stig h�r n�nstans.

H�r n�nstans.

H�r. Kolla, vad vackert!

H�r sprang jag som barn. Det finns en perfekt klipph�ll att sitta p�.

Jonna?!

- Hej! - Hej!

- Vad g�r du h�r? - Hej!

- Vad g�r DU h�r? - Vi kom precis. Jag ska visa Kim...

- K�nner du igen...? - Ja, det �r klart.

Faster Jonna. T�nk att ni �r h�r!

Ja... det var p� tiden.

Mamma skrev att det var n�t viktigt, och... hon blir ju inte yngre direkt.

Jag t�nkte visa Kim jaktmarkerna. Jag visste inte att du skulle vara h�r.

Inte jag heller. Morsan h�rde av sig till mig ocks�.

- Hon skickade ett dramatiskt vykort. - Nej, jag har slutat.

- Duktigt. Har du snackat med Oscar? - Nej.

- Har du? - Nej.

- Vet du vad det handlar om? - Ingen aning.

Jag �verv�gde att sitta h�r en stund och sen ta f�rjan hem.

Det kanske inte �r en dum id�.

- Jag tar en cigg �nd�. - Sj�lvklart.

Hur l�nge kan vi sitta h�r? Tio...?

- Tjugo, va? - Vi s�ger trettio.

- Har du m�rkt n�t udda med farmor? - Vad�?

N�t som fick dig att t�nka: "Det h�r m�ste pappa f� veta."

- Som vad�? - Jag vet inte.

Hall�, hall�!

Jonna!

- Hej! �r det...? - Ja, det �r Cecilia.

Wow, vad stor du blivit!

- Hej! - Det var l�nge sen. Vad g�r du h�r?

- Sa inte mamma att jag skulle komma? - Mamma? Nej.

- Konstigt. Lasse �r ocks� h�r. - �r Lasse h�r?

- Hej... hall�. - Hej.

Lasse.

Tjena.

- Kim - min dotter. - Hej.

- �ntligen! - Hej, mamma!

Mina barn... �ntligen �r vi samlade.

Ja... Min dotter Kim. H�lsa p� farmor.

- Hej. - Vad h�nder h�r?

Mer farmor �n du ser framf�r dig nu l�r det inte bli.

Mer Kim �n s� h�r finns inte heller.

- Lasse, hur g�r det med restaurangen? - Bra. Vi �r n�stan fullbokade.

- Jonna... vackrare �n n�nsin. - L�gg av.

- M�r du bra? - Ja, det g�r jag.

Vi som bor h�r �lskar �ppningsdagen, och nu blir det b�ttre �n n�nsin.

- Eller hur, Oscar? - Mm!

Kim och Lasse bor i lillstugan, Jonna i sitt favoritrum p� �verv�ningen.

Jag har n�t jag vill ber�tta. Det h�r �r r�tt dag f�r det.

- N�t allvarligt? - Vi tar det sen.

- Ta det nu innan g�sterna kommer. - Vi tar det efter middagen.

Nu �ppnar vi.

BILTUTA

- Jag sk�ter det. - Kim, h�mta v�skorna.

- Skojar du? - S�tt dem h�r bara.

- Hall�! Var �r ni?! - Pappa kommer.

- Jonna! - Hej, pappa!

Gullegumman!

Tar du in dem i k�ket?

- Har du sett mamma? - Nej.

- Jag g�r till stugan. - Okej.

- Hej. - Jag vill ha hj�lp med cykeln.

Du beh�ver g�ra n�t. Den sitter fast.

- Den sitter INTE fast. Du driver?! - Nej, s� h�r g�r man p� landet.

ROCKMUSIK

KNACKNING

Kom in!

- Room service. - Hej. Vad sn�llt.

Du ser exakt likadan ut som n�r du �kte.

G�r jag? Du hade inte beh�vt komma med lakan.

Du har inte nyckel till f�rr�det.

Senast jag h�rde n�t var du gift.

Ja... men... Skild.

Nu bor hon i K�penhamn.

- Du har en fin dotter. - Tack. Du med.

- Och restaurangen? - Jo... N�men, det g�r...

Det g�r bra. Det �r synd att klaga.

Oj, f�rl�t.

- Pensionatet ser str�lande ut. - Tack. �r mycket annorlunda?

Inte s� mycket som jag trodde.

Men det �r fint. Ni har verkligen sk�tt det j�ttefint.

- S�. Room service avklarad. - Tack.

Nu ska du s�ga att jag ocks� �r mig lik.

Vet du vad, Liv? Jag k�nde absolut inte igen dig.

- D� ses vi till middagen. - Liv... Vad �r det fr�gan om?

- Vad g�r vi h�r? - Ingen aning. Fr�ga inte mig.

Det �r jag. -Jag har v�ntat p� att h�ra av dig.

Jag �r p� �land. -Hur vill du g�ra?

Vi k�r.

- Bara det h�r? - Ja, jag fick ett likadant.

Tv� vykort. "V�nligen n�rvara n�r vi �ppnar f�r s�songen. Viktigt."

- Hon har inte antytt n�t? - Vi har inte pratat med henne.

- Kan hon vara sjuk? - Nej...

Hon �ldras, men det �r krut i henne.

Jag trodde hon beh�vde hj�lp i k�ket.

- K�ket? - F�rl�t.

Styra upp restaurangen. Lite nyt�nk.

- Och d� ville Anna-Lisa ha DIN hj�lp? - Ja. Vad d�'r�?

- Vafan �r det? - Det �r allvarligare �n jag trodde.

Oscar, du �r paranoid.

N�r tr�ffade n�n av er mamma senast?

K�nner ni ens henne l�ngre?

Har ni n�n aning om hur vi har det? Ni ringer aldrig.

Ni vet inte hur mycket vi sliter hur mycket mamma sliter!

- Hej. - Hej.

Mamma.

Hej, Petra. Tack f�r att du kunde komma med kort varsel.

Jo, det �r s� att...

MOBILSIGNAL

Petra... Sn�lla, du m�ste hj�lpa mig.

Varf�r kallade mamma hit Lasse och Jonna - och i dag av alla dagar?

Hon �kte till advokaten och till dig. Till dig! Vad �r det som p�g�r?

Syns den h�r fl�cken?

Helvete!

N�nting �r p� g�ng och jag vet absolut ingenting.

- Ja eller nej. - Du menar kaffefl�cken?

Och Liv - vad s�ger hon?

- Om vad? - Om att Lasse �r tillbaka.

Petra... Petra.

Blinka om det �r n�t. Har mamma hittat p� n�t som jag b�r k�nna till?

- Hur g�r det i plugget? - Fint.

- Man hatar s�na fr�gor. - Kim...? - Hat �r en underdrift.

- Hatar du fr�gan? - Nej.

- Hon ljuger. - Minns ni n�r ni fick mata Oscar?

Han hj�lpte till med muren och fick en stenbumling p� h�nderna.

- Det var hemskt. Lasse matade mig. - Jag har aldrig matat dig.

Jag minns det. Du var sur f�r att du fick g�ra k�rringg�ra.

- S� sa jag v�l inte? - Jo!

Du gav mig enorma tuggor s� att det skulle g� fort.

- Jag minns inte ett skit av det. - Jo. Oscars h�nder var som fotbollar.

Och en massa mat i munnen. S� h�r...

En l�ngsam d�dsupplevelse. Jag trodde att du f�rs�kte m�rda mig.

Den enda som f�rs�kte m�rda n�n var farsan.

F�rl�t. Men han var ju som han var.

Men t�nk om han lever... Undrar var han �r d�.

- Han �r d�d. - S�ger vem? Du kan inte veta s�kert.

Han kanske sitter dyngrak p� n�n bar.

Jonna... han �r d�d.

- Minns du hans �rfil som vi d�pte? - Ping-pong-lavetten.

Den sved en hel dag. Han vred handen som han toppskruvade en pingisboll.

- De �verdriver. - Du var liten, s� du slapp.

- S� h�r kom den... - Vinkla den mer.

- Det klingade till i skallen! - N�t han l�rt sig i helvetet.

- Sluta! Varf�r �verdriver ni? - Han �verdriver inte.

Det r�cker nu. Lars!

- Man kunde �ven f� en backhand. - Sluta!

Det r�cker nu! Vi har f�rst�tt.

Jag vill g�rna prata med er tre Jonna, Lasse och Oscar.

Jag vill prata med er en i taget. Sen f�r ni stanna eller �ka, som ni vill.

- S� du vill prata... bara s� d�r? - Ja.

- Vem vill mamma b�rja med? Lasse? - Jag b�rjar med dig, Oscar.

Nu �ter vi.

- S�... nu �r du lillebror igen. - Mm.

- N�r ni var sm� br�kade ni aldrig. - Vi br�kar inte nu.

- Som sm� umgicks ni. - Det fanns inga andra barn h�r d�.

Du tror att mamma blivit tokig, s� tokig att du m�ste spionera p� henne.

Om du �nd� var tokig. Tokig hade jag kunnat acceptera. Men det h�r...

- "Det h�r"? - Du kallar hit Jonna och Lasse.

Utan att fr�ga mig! Minns jag fel eller vem har drivit pensionatet?

- Vi tv�, naturligtvis. Och Liv. - Exakt.

Jag har aldrig tagit ett beslut bakom din rygg. Vi har haft ett f�rtroende.

Ja, och det �r jag djupt tacksam f�r.

Jag ser mig som lyckligt lottad, och det �r tack vare dig och din familj.

- Jag vill inte ha n�t h�r annorlunda. - Och �nd� kallar du hit dem!

Det h�r �r mitt hem ocks�, mamma. Och min familjs.

Lasse... JAG �r gift med Liv nu.

Sn�lla, Oscar. Du funderar och t�nker f�r mycket. Det har du alltid gjort.

- Jag t�nker f�r oss b�da tv�. - De �r dina syskon.

- Varf�r sa du inget? - De �r mina barn.

- Jag kan g�ra det utan att be om lov. - Du g�r bakom ryggen p� mig!

Det g�r du inte om. F�rst�r du det?

Kan jag f� prata nu?

Jag vill att du accepterar det jag s�ger och f�rst�r att det �r viktigt.

Du m�ste f�rl�ta.

- H�rde du vad jag sa? - Att jag m�ste f�rl�ta. Vad menar du?

Precis det jag s�ger att du m�ste f�rl�ta.

F�rl�ta vem? Eller vad?

- Var det allt? - Ja. Det var allt.

F�rl�ta? F�rl�ta vem d�?

Jag vet inte. Jag misst�nker att vi aldrig f�r svar p� det.

- Bytte du oljan? - Mm. Allt �r fixat.

Har mamma blivit tokig? S�g du lappen om Virtanens? De ska ha en spj�ls�ng.

Oscar... S�tt dig. Andas.

- Okej. Kommer de den 17:e eller 18:e? - Den 17:e.

Han �r sig lik, va? Lasse...

Mm.

Hinner vi hem till festen om tre dar?

Ja, d�. S� l�nge blir vi inte kvar.

- Vad g�r vi h�r egentligen? - Nu vet jag faktiskt inte l�ngre.

- Trodde du att du skulle fixa k�ket? - Ja. Vad�?

�ppna nu!

�r pojken hemma?

- Jag antar att du redan vet. - Att du fick hit Jonna och Lasse...

Jag r�ttar till saker lagar s�nt som �r trasigt.

Nu har du m�jlighet att s�ga det du vill ha sagt. Nu har du din chans.

- S�g vad du vill. - Vad jag vill?

Vad du vill.

God morgon. Utvilad?

Nej, tack.

Kan du h�nga med mig senare? Jag beh�ver hj�lp.

- Med vad�? - H�mta varor fr�n K�ringsundet.

- Varor? Pratar vi fisk d�? - Nej, middag. Yes. Topp!

Beh�ver du hj�lp?

- Vill du h�ra n�t kn�ppt? - N�?

- Det �r roligast att tr�ffa DIG. - Det �r kn�ppt.

- Jag vet inte vad det betyder. - Att ni syskon har d�lig kontakt.

Vad �r det? "Ring Turistbyr�n, offert hos m�lare, boka bussar."

- Ska du hinna med allt i dag? - Ja.

- F�r man h�nga med? - Ja, okej.

- S� d�r. - Skaldjur?

- N�r fick vi det p� menyn? - De hade extrapris.

- Hur ska det serveras? - Skaldjursplat�. Det var Lasses id�.

Visst. Se bara till att vi har is. Vi m�ste ta fram karusellerna ocks�.

Skaldjursplat�.

Kom in.

- Min tur, va? - Kom.

Jag brukade st� h�r och h�lla uppsikt �ver er n�r ni lekte.

Ber�tta lite om Kim.

- Hon �r v�l som ton�ringar �r mest. - Och hur �r det?

Struliga, griniga, hemliga.

Ibland �r hon bara borta. Avst�ngd mobil. Kompisarna g�r likadant.

Hoppl�st.

- Du vill inte h�ra att det g�r �ver. - Oscar har inte kommit �ver det, va?

- Liv... Att hon och jag var ihop. - Det hoppas jag att han gjort.

- Har du? - Kommit �ver Liv? Ja, absolut.

- Nej, att Oscar �vertog henne. - Ja.

- Jag tvekade p� om du skulle komma. - Varf�r skulle jag inte g�ra det?

- Jag var os�ker. - Ska jag �ka igen?

Nej, verkligen inte.

Jag vill bara att du ber�ttar f�r mig varf�r du egentligen kom.

Varf�r kom du, Lasse?

Mamma... Jag vet inte... Du skrev ett vykort. Du hade n�t viktigt att s�ga.

Det k�nns inte som enda anledningen. Du brukar alltid ha en massa planer.

- Jag har inga planer. - Planer som inte g�r som planerat.

Okej. Mm...

Men det kanske du har l�rt dig n�t om vid det h�r laget?

- Vill du tala om mina framtidsplaner? - Nej, nej...

- Du undviker fr�gan om varf�r du kom. - Vi skiter i det h�r.

Lugn. Ta det lugnt, Lasse. S�tt dig. Jag har n�t att s�ga. Urs�kta mig.

Tar du emot min urs�kt?

- Redo? - Ja.

Du m�ste ta hand om dem.

- Va? - Du m�ste ta hand om dem.

Ta hand om vilka d�?

- Sn�lla, mamma... - Det var allt.

Okej, mamma.

Okej. Jag ska ta hand om dem.

Du... Du f�r packa nu.

Vi drar i morgon.

H�rru... Kom igen nu. Packa nu.

Kom igen nu, Kim! Jag t�nker inte packa �t dig. H�r du det?

- D�r �r jag obehagligt lik mamma. - F�rl�t.

F�r vad�? Jag �r sk�despelare. Jag �lskar uppm�rksamhet.

- Du �r bra. - Du �r bara sn�ll.

- Nej, du �r skitbra! - Hur vet du det?

- Det �r l�ngt till Lule�. - Det g�r flyg.

Vad menar du?

- Har du flugit till Lule�? - Jo... med farmor.

- Fl�g ni dit f�r att se mig p� scen? - Ja.

Va...? Men... i vad�?

- "Den inbillade sjuke". - D�r var jag till och med bra.

- Jag vet. - Varf�r kom ni inte och sa hej?

�kte ni direkt? Varf�r?

Okej. Jag fattar.

- Vad s�ker du? - F�rl�t. Inget.

Sitt kvar, Jonna.

Titta i andra l�dan uppifr�n. P�rmen.

Ett av Mauritz gamla g�mst�llen.

Ett av dem.

Sk�l.

- Vad heter din pojkv�n? - Manne.

- Har ni tr�ffats p� jobbet? - Ja. Han �r regiss�r.

Han s�ger vad du ska g�ra och du lyder.

Det d�r l�ter som det var p� din tid.

Hur gick premi�ren? Jag l�ser allt om er.

Jas�? Jag trodde inte att du brydde dig efter att du sj�lv slutat.

N�r det g�ller dig, bryr jag mig.

- S�ger du det? - Jag l�ser allt jag kommer �ver.

Ta med dig Cecilia upp n�n g�ng. Hon verkar intresserad.

- Kan inte du ta med Manne hit? - Nej. Det g�r inte.

- Varf�r inte? - Han f�r panik�ngest av frisk luft.

Ja, ja... Man v�njer sig.

Varf�r pratar vi om honom?

Inte f�r n�t s�rskilt. Jag... �r bara intresserad av att du har det bra.

Du borde flytta hem.

Hem? Tycker du jag ska flytta hit?

Ja.

Du sk�mtar. Vad ska jag g�ra h�r?

Jag har alltid tyckt att du �r mest �l�nning av er tre.

Men... s� �r det inte. Sl�pp det.

- �r du s�ker p� det? - Mm. Inte det minsta �l�nning.

- Nej, snarare tv�rtom. - Kanske, kanske inte.

Jag trodde vi var f�rbi det. Det...

Det vore sk�nt om du kunde s�ga: "Jonna, kul att det g�r bra f�r dig!"

"Vad stolt jag �r �ver dig." �r det s� sv�rt? Sitter det S� l�ngt inne?

Okej, d� vet jag. Ska jag beh�va ta skit f�r att du gav upp din karri�r?

Jag har viktigare saker att s�ga.

Mm... Jag spricker av nyfikenhet.

Du �r inte jag.

Du �r inte jag.

- Okej. Var det allt, eller? - Ja.

Och nu ska jag f�rs�ka klura ut vad det egentligen betyder. �r det s�?

Det kunde du ha ringt och sagt eller skrivit p� kortet.

- Ska jag komma hit f�r att h�ra det? - Jag ville mest se din reaktion.

- Okej. �r vi klara h�r? - Ja.

Inte ett j�vla ord om att hon sett mig spela! Det �r s�n hon �r.

Hon g�r mig s� j�vla arg!

- Vad menas med att hon inte �r du? - Jag vet inte. Det �r v�l n�n rebus.

- Vad t�nker du g�ra? - Jag vet inte.

Det g�r en f�rja vid nio. Jag hinner med den.

Jag h�mtar dig p� flygplatsen.

- Du... - Mm.

- �r jag bra? - Jonna, du �r... Jag �lskar dig.

- L�gg av! Svara �rligt. - Du vet - du �r b�st. Det vet du.

- Packa nu. Jag h�mtar dig vid flyget. - Okej.

Ja. Lasse. -Hur g�r weekend-semestern?

Tjena, Bjarne. -Kom ih�g v�r �verenskommelse.

Det �r lugnt. Jag har en plan. -Okej. Sista chansen, Lars Waldemar.

Det �r lugnt.

Jag ska g� och l�gga mig. God natt.

- God natt. - God natt.

God natt, gumman.

Lasse... Kom.

Har du sett mamma? Hon �r inte p� rummet.

Mamma? Mamma...

�r du d�r? Vi kommer in.

- Vad �r det? - Jag vet inte.

�lskade barn, inget g�r mig mer ledsen-

-�n insikten att jag inte lyckades skydda er n�r ni var sm�.

Jag var er mor, och jag svek. Men ni m�ste inte tycka illa om varandra.

D�rf�r v�ntar er nu en sv�r uppgift.

S� sv�r att jag bara kan hoppas att ni klarar av den.

Om inte...

...har vi �nd� gjort vad vi kunnat f�r att l�mna det gamla bakom oss.

Er mor, Anna-Lisa.

PISTOLSKOTT

Text: Imposter10