Original subtitles

Det är ett flytande hem.

Gör mig några tjänster, så får du låna den så länge du vill.

Jag har redan nånstans att bo.

-Du vet att jag älskar dig. -Jag önskar jag kunde säga detsamma.

Mamma? - Wilda, titta inte!

Jag tänker inte vara ledsen mer.

Jag tänker inte lämna er.

Du har en framtid, fast vägen dit går genom sorgen.

Kan du inte kapa ett plan?

Det står att i Sverige kan två män adoptera.

–Vi ringer ambassaden. –Jag vill inte.

När man blir tillsammans som ni blev, är det inte konstigt om han skäms lite.

-Du kanske tänder på snubbar? -Sluta!

Jag ringde till ambassaden. Jag vill hemskt gärna ha barn med dig.

Teng!

Du måste sluta med det här.

Det är sista gången du rymmer, hör du det?

Teng. Se mig i ögonen.

Det är farligt, du är elva år. Det är 50 mil till Amphoe Langu.

Och även om du lyckas ta dig dit, så finns det inget där.

Dina föräldrar är borta. Havet tog dem, och det vet du med.

Men säg nåt då. Jag vet ju att du kan prata egentligen.

Goi! Kan du komma lite?

Teng!

Glenn Andersson, 42, och Oh Kritchanchai, 35.

Jag såg att han kryssat i kvinna. Finns det nån anledning till det?

En cykelhandlare från Värnamo skulle ta hem sin thai-flickvän.

-Han visste inte att hon var en han. -Är det sant?

-Hej! Björn Gunnarsson. -Glenn Andersson.

–Berätta lite om Glenns bakgrund. –Hur menar du?

Hur många syskon han har, om hans föräldrar lever, hur han växte upp osv.

Inga syskon, en kusin som heter Miriam.

-Ensambarn. -Lever dina föräldrar?

-Det beror väl på hur man ser det. -Hur ser du det, då?

Hans mamma är dement. Hon sitter på ett hem.

Och din pappa?

Sist jag såg honom fanns det lite kvar av honom i taket.

Han sköt sig därhemma för sex år sen.

–Varför då? –Han var ett as, han slog dem båda två.

Han fick väl nog av sig själv till sist.

-Vet du varför han gjorde det? -Hur lång tid kommer det här att ta?

Vi måste veta att Oh känner dig så intimt som hon säger.

-Det gör hon. -Och du henne?

Jag älskar henne.

–Anledningen till att ni vill till Sverige? –Vi vill ha barn.

Vi vill ha barn.

Är du där?

Är du okej?

"Mamma" frågade isbjörnsungen. "Är jag en isbjörn?"

"Ja" svarade mamma.

"Är pappa en isbjörn?" - "Ja."

"Är du helt, helt säker?" - "Ja, det är klart."

"Men varför fryser jag då?"

Hallå? Wilda?

Wilda?

Hur länge har du vetat att ni inte kan få barn?

Det stod klart tidigt. Oh sa hur det var innan jag visste...

Innan du visste vad då?

Att det var så...som det var.

–Du har kryssat i kvinna. –Ja.

–Men Glenn vet att du är man? –Jag är inte man.

Jag tänkte att vi skulle prata om din sexualitet.

-Om du är hetero eller...? -Ja, vad fan tror du?

Är det svårt att prata om det?

Jag kan svara på vad fan du än... Vad frågar du?

–Har du opererat dig? –Nej.

–Varför inte? –För riskabelt.

–Tycker Glenn det med? –Det är han som tycker det.

Om jag hade varit homo, hade jag varit ihop med en man, inte Oh!

-Har ni haft samlag? -Har du?!

Varför undrar du det?

Tyvärr, det var längesen.

-Men det är inte jag som söker visum. -Inte jag heller.

–Hur då? –Vad då hur då?

Hur gör ni?

Ställer du frågorna för att irritera? I så fall lyckas du jävligt bra!

Och din...du vet...

Han bryr sig inte, han kallar den Mr Pink.

Är det här Sverige eller Guantanamo?! Efter tre minuter insinuerar du...

Du rotar i folks privatliv som nån jävla Stasi!

-Vem betalar din lön? -Ambassaden.

Mina skattepengar går till såna som dig! Du ska hjälpa mig, inte tvärtom.

Då har du alltså ingen erfarenhet av homosexuella relationer?

–Så han vet? –Han vet.

–En del kathoeys berättar det inte. –Han vet.

Är det nåt annat du vill berätta om dig själv eller om henne?

Nej.

Nu händer det igen - ny Värnamogubbe.

Jag ska ta ett möte med honom.

-När han har lugnat ner sig. -Det är inte så det går till.

Han ska inte behöva höra det från Migrationsverket.

Så.

TRAPPAN KNARRAR

Du... Nu åker vi hem.

NÅGOT RAMLAR I GOLVET

MOTORLJUD

Nej, nej, nej.

-Vet du hur man gör? -Hur svårt kan det vara?

Nej!

Kan du se om de har handlat nåt på kortet? Ja. Visst, visst.

Shit! Jag ringer tillbaka.

Är det polisen? Jag vill att du spärrar deras pass.

Jag är inte anställd hos polisen och vet inte...

Det här blir bra, gumman. Ingen fara, det blir jättebra.

-Trevlig resa. -Tack.

Jag måste åka nu.

-Hej då. -Men du förstår det, va?

Ja, jag förstår. Jag förstår att du ska överge dina barn igen.

Det är just det jag inte ska göra.

Säg det till Hilda.

Hilda. Hej.

Gumman...

Nu försvinner jag bort ett par dagar. Eller nån vecka, kanske.

Du förstår att jag inte åker bort från dig?

Otroligt! Du har pass och biljetter: "Nej, jag ska inte åka nånstans."

-Du... -Stick, då!

Stick, då.

Majlis...

Bangkok till Kuala Lumpur, Kuala Lumpur till Doha–

–Doha till Frankfurt, Frankfurt till Göteboo.

-Göteborrg. -Götebolg.

Göteborrg.

IFK. I... F... K...

-IFK! -IFK.

Bra!

Hai chok dee. Det ska bringa lycka.

–Chok dee. –Jag sa ju det.

–Vad tycks? –Var inte hans pengar slut?

Han ska börja jobba så fort vi kommer fram.

Det var inte det jag frågade.

–Vi tog ett lån. –Hur mycket?

–Det är Glenn. –Mamma, de har belånat huset.

–Vad då? –Det betyder att de kan ta det ifrån oss.

–Kan de det? –Det är klart de inte kan!

Nej, nej, nej, det var inte till dig. Ja, det är Glenn.

Glenn ska jobba – jag med. Vet du hur mycket en massös tjänar i Sverige?

Jag fattar inte vad du menar.

Jag bokar inget nytt möte. Vi ska ha vårt visum nu!

Minns du Ton, han som tog ett lån för att plocka blåbär i Sverige?

–Det är annat, han kom ju inte ens iväg. –De bor utanför Hat Yai nu, i ett träskjul.

Du hör väl för fan vad jag säger?! Du? Hallå?

–Tack för stödet. –Tack själv.

–Helvete! –Det är inte klart än. Det blir infekterat.

Glenn, vad är det?

–Inte så mycket chok dee, va? –Glenn!

En pojke sa: "Jag ska gifta mig med pappa."

"Det går väl inte" sa hans mamma. - "Varför inte? Det gjorde ju du."

-Jag är hungrig. Vad gör du? -Liftar.

-De stannar. -Men om de inte gör det?

Jag sa ju det.

Är ni på väg söderut?

Häng på.

-Ska jag hjälpa till? -Nej, det går bra.

Tjena! Välkomna.

Hej.

-Så era föräldrar jobbar här? -Mamma är arkitekt...var arkitekt.

-Joy. -Mowgli.

-Det var inte han som kom på det. -Det var Shadi.

-Har du nån Rizla? -Vad är det?

Har du nån Rizla?

-Nej, jag har ingen. -Fan!

Ingenting klarar sig i den här fukten.

-Har du varit ute länge? -Typ ett år.

Shadi har varit borta i åtta år.

-Har du rest i åtta år? -Åtta, nio.

-Längtar du aldrig hem? -Men darling...

Träd har rötter, människor har fötter. Jag tar "cred" för den.

Titta - mango! Det är mango. Vi måste stanna.

Där har du.

Här, Wilda.

-Ta de där uppe också. -De där?

Du kan hoppa upp här.

Är du lugn? Jag är också lugn.

Bra.

Kolla. Lägg alla här. Allt det här är ditt.

-Nej, den här är helig. -Lägg av.

-Den kysser dig. -Kan jag få en?

-Här, passa vidare. -Skicka vidare.

-Mango! Tack. -Det bästa.

–Vad då avskrivet?! –Jag är ledsen, han bara rusade förbi.

-Gå ut och boka en ny tid. -Jag har köpt biljett, belånat huset.

Då ringer nån jävel och säger att ansökan är avskriven!

-Vi tar det när du har lugnat dig. -Jag är lugn.

Står du inte fast vid ditt beslut?

Så här är det. I Thailand finns det nåt som heter "kathoeyer" - ladyboys.

Det har hänt att svenskar inlett ett förhållande med en "kathoey".

Ibland har de t.o.m. sökt visum utan att ha en aning.

Jag tror att...du inte känner Oh så bra som du tror-

-och det är därför vi har stoppat visumansökan. Oh är "kathoey".

Skulle jag kunna få prata med dig i enrum?

Fem minuter.

-Varför sa du inget? -Det angår inte svenska staten.

Om ni ska adoptera som ett homosexuellt par...

-Men det är vi inte. -Är det så farligt?

Då måste du stå för det här inför myndigheter, släkt, vänner - alla.

-Jag står ju här och står för det. -Med mig, ja.

Vem är Mr Pink?

Sa hon det?

Jag tror säkert att du talar sanning och att du älskar Oh.

Jag skulle ändå råda dig att träffa nån och prata om saken.

Det finns inget att prata om.

Om du får ett barn, ska du inte prata med det heller?

Nu när resan ändå verkar bli av.

Det är upp till Migrationsverket, men de brukar göra som jag föreslår.

Nej...!

Den tillhörde min tredje före detta man.

När vi skildes grät han som ett barn. Inte över mig, utan över båten.

–Följer det här med båten? –Självklart.

–Kan du köra en båt? –Javisst.

Jag har bott på en båt.

Här. Jag ringer när det är dags.

Lugn, jag är ingen brottsling. Hjälp mig bara med några grejer.

–Vad då för grejer? –Grejer.

–Jag tänker inte göra nåt kriminellt. –Du menar som att stjäla pärlor?

Ta telefonen.

Ha en bra dag.

Hallå där! Pumpa, pumpa.

MOTORN STARTAR

Teng. Det kommer att bli bra.

Du får inte säga det till nån, de andra barnen kan bli avundsjuka.

Det kommer en kvinna hit i morgon – en volontär.

Hon ska hämta dig. Du ska få komma hem.

Bättre än en plastpåse.

Här är Joys väska.

Ska du inte följa med? Vi ska på ett "full moon party".

Bra folk, bra musik - du kommer att älska det.

Man måste ha varit på ett "full moon party".

Man måste smaka.

Ska du skriva det på din gravsten - man måste smaka?

Joy har faktiskt pojkvän.

Såna som Joy har alltid pojkvän.

Kom nu.

Hej då. Hälsa månen från mig.

-Säg åt solen att gå ner, Joy. -"Man måste smaka"?

-Klichéernas man. -Klyschigt? Jag tyckte det var bra.

Hej, hjärtat.

Förlåt.

Vi bodde här förut.

–Vill ni komma in? –Nej.

Kom, Wilda.

MOBILSIGNAL

–Hallå? –Har du papper och penna?

–Hur är det? –Bra.

Är det han? Svara inte.

Svara inte!

Du...

Du får inte svara. Okej? Du får inte göra det.

Det här kommer att bli bra.

Vi är hemma nu.

-Men om han kommer, då? -Det gör han inte.

Han bryr sig inte. Han kom ju inte ens när mamma dog.

De är bara glada att vi stack, han och Kristin.

De har säkert fest nu.

"Full moon party".

Untz, untz, untz, untz.

Det finns ett ställe där han inte kan hitta oss.

Jag fick inte berätta det, men mamma byggde ett hem till oss på en ö.

Hon sa att det var som ett hemligt paradis.

-Hade det äpplen och ormar också? -Vad då?

Berättade hon det när hon kom hem så där sent nån kväll?

Och så var hon så där fullständigt utarbetad?

Och du hade inte sett henne på flera dar?

Du vet hur hon var. Hon gillade sagor.

Det är ingen saga. Det är det faktiskt inte.

-Gå inte. -Jag ska ingenstans.

–Får jag visa dig något? –Nej.

Kom.

Det är nåt som vi gör här när vi sörjer.

Det kanske inte är så likt. Men håret är i alla fall rätt.

Ställ in henne i andehuset.

Och så ställer du henne där. Tänker på henne.

Så får hon komma till ro. Och du med.

Jag är så ledsen för er skull. För Kajsa.

Så. Kan vi hångla nu?

Att det ska vara så jävla svårt!

MOBILSIGNAL

–Hallå? –Hallå, vem är det?

–Vem är det? –Pong.

Kan jag få prata med Joy?

Joy. Är hon där?

–Nej. Det är bättre att du kommer hit. –Okej.

Jag ska till Thalang lang Road. Nummer tio.

Jag är ledsen. Det gick inte.

Det gör inget. Bara vi har varandra.

Ska vi till Sverige?

Vi ska åka till Sverige.

–Du glömde din telefon. –Tack.

Joy?

–Jag försöker bara hjälpa. –Varför tror du att jag behöver hjälp?

Jag tycker att du borde ringa honom.

Jag har aldrig varit på ett full moon party. Har du?

Jag kan inte, jag måste arbeta.

Joy...

–Är du säker på att det är rätt adress? –Ja.

Hej. Jag vet inte om jag har kommit rätt, men jag skulle hämta ett paket.

Ja, det är rätt.

Hej.

Nej, nej, nej, jag gör inte det här. Det här kom vi inte överens om.

Jag skulle hämta ett paket, inte...

–Adressen. –Adressen. Ja. Okej.

Jag tror att vi måste åka nu.

Tack.

Bra karma.

-Jag har inte pratat med honom. -Nån måste ha svarat.

Vem är det annars?

Jag står bara inte ut att se dig så här.

Wilda, packa dina saker. Gör det bara!

Skynda dig!

–Du kan väl bara lyssna på honom? –Kom nu. Ut, ut, ut!

Vilket hus är det?

Vart ska ni? Ni har ingenstans att ta vägen.

-Det har vi visst. -Kom.

Jag vet vad du håller på med. Jag försökte göra samma sak själv.

Men det du springer ifrån kommer att hinna i kapp dig dubbelt så hårt.

Förlåt.

MOBILSIGNAL

Och du är säker på att du inte vet var de är? Det är väldigt viktigt.

–Vet du? –Vänta här.

Joy!

MOBILSIGNAL

Kom.

Översättning: Anders Kaage Svensk Medietext för SVT

Textning: Anders Kaage Svensk Medietext för SVT