Original subtitles

VESELE, UKRAINA

Tyst.

- Det är en minibuss. - Det är bara kamouflage. Skjut, Lesha!

- Nej, det är en minibuss. - Skjut, för i helvete!

Stanna, din jävel!

Lesha! Lesha!

Stanna, din jävel!

Det räcker. Vi utgår.

KIEV

Jag åker tillbaka till kontoret. Jag har fått ett uppdrag.

Om du beger dig till ATO-zonen, är det slut mellan oss.

Topphemligt. Till ATO-zonen, Försvarschefen.

Sprängning av minibuss nära Vesele på Khodoks order, rysk spion.

Enligt ett anonymt tips har Khodok infiltrerat ukrainska trupper-

-nära byn Vesele i Donetskregionen.

Han misstänker att det är en kampanj för att misskreditera ukrainsk militär-

- och äventyra vapenvilan innan de kommande förhandlingarna i Minsk.

Kapten Sayenkos, anropsnamn Banderas, styrka ska neutralisera Khodok.

Maximal varaktighet för uppdrag Maskerad-tre dagar.

VESELE 2

Välkomna!

ANROPSNAMN "BANDERAS"

Klättra upp, broder. Man ser bättre härifrån.

- Vad händer? - Vi gruffar med militärpolisen igen.

- Våra trupper? - Ja, fallskärmsjägarna.

Sluta nu!

Vad håller ni på med? Jag hör dig inte, kommendör.

- Jag hör dig inte! - Vi delar stridserfarenheter.

Det kan man kalla det. Bemanna posterna nu!

Jag sticker till sambandscentralen. Agera normalt. Indianetz har befälet.

Uppfattat, chefen.

Har ni tappat talförmågan?

- Batya. Nollan snodde min combatkniv. - Vilken nolla, satans militärpolis.

Mina soldater har blött för Ukraina-

- och ni avrättade folk under Maidanupproret.

Ni vet vad som är problemet! Det är att ni bara tjafsar.

Vilka satans hjältar.

Vill ni att soldaterna ska döda varandra innan vapenvilan?

Ni blir hjältar först när vi vinner.

- Vem fan är du? - Ingenjörstruppschef, Kapten Sayenko.

Anropssignal Banderas.

Överste Pavliychuk, bataljonschef. Anropssignal Batya.

Major Kotsyaba, anropssignal Kupol.

Major Molyar, anropsnamn Chorniy.

Manöver för samtliga förutom Banderas.

Så här ligger det till.

Ingen ska veta vilka vi är. Vi är vanliga ingenjörstrupper.

Uppfattat. Du kan ställa frågor.

- Har du mer information om sabotören? - Inte mer än lappen från byn.

- Hur fick ni tag på det? - Nån la den på mitt skrivbord.

- Jag meddelade högkvarteret direkt. - Vem misstänker ni?

Jag tvivlar inte på mina män.

Förutom Chorniy. Jag vet väldigt lite om honom.

- Är det han med den stulna kniven? - Ja.

Major Molyar kom en vecka innan. Separatister sprängde bussen.

- Så han började beskylla... - Det var en kommunikationsmiss.

Några order till ingenjörstrupperna?

- Hur länge har du legat inne, Banderas? - Hela livet.

- Alldeles för länge. - Det är min andra runda.

- Hur behandlar de lokala er? - Vatniks? De litar på idioter.

De tror vi sprängde bussen. Det var det de sa till oss.

Det är en missil. De ligger lågt.

Lutande tornet i Pisa. Den kommer att ramla i vattnet.

- Nej, jag gör det inte. - Vattnet är ju ditt element, Moreman.

Havet, ja. Det här är n dypöl.

Khodok kan finnas bland fallskärmsjägarna också.

- Jag undrar om det är djupt. - Nej... Jag känner till floden.

Anton! Lesha! Sluta med det där! Vad håller ni på med?

Sluta! Anton! Lesha!

Vad ska du med henne till, Antosha? Du älskar ju henne inte.

Anton, Lesha! Vilka idioter ni är.

Lashenka, förlåt mig. Jag älskar Anton, förlåt mig.

Jag älskar Anton.

En riktig Antonio Banderas, va?

Jag älskar dig, Banderas. Res dig upp.

- Vad hände, chefen? - Inget. Ta med grejerna och följ mig.

Vi måste spränga. Det går inte att få upp.

Sätt fart.

Kom igen, Indianetz.

Död åt fienden!

- Var det nån som flippade? - Inte den här gången.

- Snälla, farbröder! Farbröder! - Sch...

- Vad har hänt? - Farbror, en soldat har blivit dödad.

Där borta.

- Jag var ute med min get. - Ta det lugnt. Stanna här.

- Stanna! - Nej.

Säkra området, Indianetz! Det kan vara en fälla.

Var beredda.

Kom igen nu, grabbar.

Klara?

- Muzika, för i helvete! - Jävla svin!

Kostyan! Broder! Varför?

Jag känner honom. Han brukade besöka min mamma.

- Vad heter du, flicka? - Tonya.

- Vem är din mamma? - Ett handelsbiträde.

- Vi går och letar reda på horan. - Vi måste ta reda på mer.

Vi tar henne innan hon flyr.

Ta Kostyan till lägret... Det är en order.

- Förstått. - Vadå?

Vi får inte bekräfta förlusten.

- Hur då? - Det får inte äventyra vapenvila.

Bassarna är uppretade. De vill gå till byn.

Vad i helvete! Ingen går bortom kontrollpunkten. Det är en order.

Förstått.

Chefen, uppdrag slutfört.

Indianetz, du visar ditt intresse för major Molyar, tidigare militärpolis.

Uppfattat.

Hoverlo och Moreman, ni tar signalminor från förrådet i Kovalenko.

- Säg att det är på Batyas order. - Uppfattat.

- Jag behöver dig, doktorn. - Vad är det, kapten?

Min hand är skadad. Jag är orolig för infektion.

Namn, förnamn, födelseår.

Kapten Sayenko, 1978.

- Och vad heter du? - Löjtnant Iryna Doloban.

- Var kommer du ifrån? - Härifrån. Vesele.

Verkligen? Välkommen tillbaka.

- Undrar vem som har gjort det där? - Måste ha varit en separatist.

- Varför? Nån från byn? - Nej.

Då hade det varit tecken på strid. Han hade inga blåmärken.

- Ett misstag av en soldat? - Det var snarare proffsigt gjort.

En combatkniv. Punkterade skyddsvästen och bröstet.

Väldigt precist gjort.

- Härligt att leva, major. - God eftermiddag, kapten.

- Jag ser att du hittat kniven. - Fan heller.

Det var en combatkniv. Det är en jaktkniv.

- Är du bra på knivar? - Lite grann. Var det nåt?

- Går det nån buss till byn? - Nej, inte efter attacken.

Det är omöjligt utan befälhavarens skriftliga order.

Jag brukade leka krig här som barn. Trodde aldrig jag skulle lägga minor här.

Fin pipa.

En hobby... Är du härifrån?

Jag var det. Nu kallas jag för en bandera.

Det är ju ditt anrop.

Inte Bandera, utan Banderas.

Lev väl! Sergeant Gorshkov. Vi har order från Batya att hämta minor.

Aha, ingenjörstrupper. Befälhavaren har informerat mig. Ta den där lådan.

Skriv under här.

Signalminor. Där och där.

Vi har godis och cigaretter.

Det var ett bra utbud. Är det cigarrer?

Cigariller... med munstycke.

Jag har behållit dem själv. Ingen annan har nån.

- Vill du ha? - Nej tack. Jag röker inte.

Kovalenko är en besserwisser. Folk slits i stycken och han förser sig.

Krig gör en del rika.

Vad fan! Moder Teresa! Behövs en sköterska?

- Sov ruset av dig, soldat. - De jävlarna högg ihjäl Kolyan.

Det kan ju vara din separatist.

- Du blev vänligen tillsagd att lägga dig. - Stick och brinn!

- Vill du ha stryk? - Jag kan nog klara det.

Kom igen, din jävel!

Din satans skithög. Släpp mig!

Dra åt helvete med dig och din vapenvila! Ingen bryr sig om Kolyans död.

Det kommer bomber snart på våra soldater!

- Ledsen. Han förlorade sin bästa vän. - Jag förstår.

Tack för att du är förstående. Nu går vi.

Vad i helvete, kapten?

Ursäkta, major. Sömnsvårigheter, så jag irrar omkring i lägret.

- Det var utanför lägret. - Jag gick vilse.

Vilse? Du är ju härifrån.

- Det var 20 år sen. - Ah, nostalgi.

- Barndomsminnen. - Jag vet. Jag förstår.

Jag fattar inte hur du kom ut utan att nån såg det.

Jag är ju härifrån.

Vi är ju alla lika innerst inne. Du vill kanske ha en drink, Anton?

Ursäkta, men jag dricker inte

Ja, gå då.

Gå, men kom ihåg att nästa gång kanske det är en riktig mina, ingen signalmina.

Hoverlo, agera fallskärmsjägaren.

Han knivhöggs rätt in i bröstet. De betyder att de kände varandra.

Precis så där.

Inte fan möter man mördarens blick utan att försvara sig.

- Jo, om de kände varandra. - Då är han ju från lägret.

Vi måste granska fakta inte komma med gissningar.

Finkamma allt här. Jag besöker byn.

Det är massor med rysspatrioter där.

Nej, inga vatniks, bara folk som är rädda för kriget.

De är a vanliga ukrainare hjärntvättade av tv:n.

Den som gav oss informationen om Khodok är där. Jag måste hitta honom.

Leve Ukraina!

Grattis till det lyckliga paret. En kyss, en kyss, en kyss!

Antosha! Min son, kom hit!

Låt oss skåla för din mor! Och för din far!

Jag är inte din son. - Och inte din son heller.

Inte ens ett år har gått sen far dog, och du är redan i nån annans säng.

- Var inte nervös nu. - Det är jag inte. Jag försöker bara.

Parya... vad är d et för fel?

Vad gnäller du om?

Jag är inte din son. Och det är inte ditt hus. Stick tillbaka dit du kom ifrån.

- Antosha! - Snälla, gör inte så, farbror Petya!

Petya. Sluta, Petya.

Lägg dig inte i, Nina! Det är mellan oss. Stick!

Yana, ta hand om Anton.

Dra åt helvete, allihop! Jag sticker!

- Ni kan dra åt helvete! - Antosha! Min pojke!

- Tänker du verkligen sticka? - Ja, för gott.

Men vi två, då? Tar du mig med dig?

Säg att du gör det!

- Var det ditt hus? - Det är längre bort.

- Hur står det till? - Inventering. Det är stängt!

- Vi är oskyldiga. Vad vill du? - Jag vill försvara er.

Om ni inte varit här hade vi inte haft det så svårt.

- Känner du igen mig? - Anton.-Tant Masha, det är Sayenko.

- Minas son. - Ja, när man talar om trollen.

- Jag skulle vilja tala med Svetka ensam. - Ja, varför inte.

- Vi lämnar er inte ensamma, Svetka. - Ingen fara, tant Masha.

- Jag är inte rädd för honom. - Ja, i så fall.

- Vad vill du tala om? - Fallskärmsjägaren såg dig.

- Inte mig. - Vem då?

Den som avlöste mig... Din Yanka.

Kolla in. En cigarill med munstycke.

Ska vi dra?

- Hej, Yana! - Anton.

Han är tillbaka.

Jag hade nästan slutat drömma om att jag skulle träffa dig.

Åh, kom in.

Du borde väl vara hungrig? Låt mig koka lite potatis.

Jag har lite vodka också.

Jag har ont om tid.

När såg du fallskärmsjägaren sista gången?

Han gav sig av i går morse klockan fem. Det är allt jag vet.

- Kände han nån annan här än du? - Nej.

De kallar er för fascister.

Gör du det också?

Anton, det var så länge sen. Är det allt du vill fråga mig?

Jag har väntat på dig i 20 år. Du lämnade mig.

Jag såg din mor dö. Och du kom inte ens på begravningen.

Ska jag berätta om den?

Det är min dotter.

- Är det Lesha Kravtsovs dotter? - Nej. Du känner inte pappan.

Lesha gjorde värnplikten. Åkte sen till Donetsk. Han är milismedlem sägs det.

Separatist?

- Hej, farbror Anton. - Hej, Tonyechka.

Vi har träffats tidigare.

Jag är ledsen, men jag måste gå, Yana.

Jag kommer snart tillbaka. Ni är säkra, det lovar jag.

- Överste. - Ah, det är du, Banderas. Vad är det?

- Jag tror han mördade fallskärmsjägaren. - Fågeln har flugit sin kos.

Han tog med sig sprängmedel, 20 kg.

Om det är Khodok har vi problem. En terroristattack kan planeras mot byn.

För i helvete!

Indianetz och Moreman, ni söker igenom skogen där prickskytten sköt ifrån.

Jag och Hoverlo kör till byn. Vi försöker fånga in honom där.

- Hej, Tonyechka. - Hej, farbror Anton.

- Är mamma hemma? - Nej, hon är hos tant Sveta.

Vänta, farbror Anton. Säg åt er soldat att inte gå i rabatten.

- Var såg du vår soldat? - Han gick till Kravtsov genom trädgården.

Stanna här.

Stå still! Upp med händerna! - Ryggsäcken, Hoverlo.

Inga sprängmedel.

Kapten Sayenko, underrättelsetjänsten. - Vad gör ni här?

- Farbror Stepan! - Anton.

Hej! Kom hit! Hoverla! Doktorn!

- Här är personen jag tar hand om. - En separatist.

En individ i behov av vård... och jag är läkare.

Leshka?

Vad i helvete! Anton!

Hur länge sen var det? Det måste vara 20 år sen du stack.

- Är du separatist? - Jag försvarar mitt land.

- Från vem? - Från juntan i Kiev och banditer.

Så jag är junta nu? Det är mitt land också.

Inte en chans. Du övergav oss. Du övergav Yanka, mor och mig.

Du har inte brytt dig det minsta om hur vi haft det.

Jag flydde härifrån då. Nu vet jag att jag flydde från mig själv.

Men jag är ingen quisling.

Min adress är inget hus eller gata Min adress är...

Vad har Ukraina fört med sig för gott till mig?

Hade jag stannat, hade jag hamnat i milisen.

Du är ju en sån patriot. Varför har du schappat?

- Var kommer såret ifrån? Våra trupper? - Varken era eller våra.

Kadyrovs anhängare, legoknektar. De bryr sig inte om vilka som dör.

Vad har du gjort för att förtjäna det här?

Jag vägrade döda civila.

De började skjuta salvor med maskingevär. En genomborrade mig.

En rekyl träffade en mina. Jag har splitter i benet och i axeln.

Hade det inte varit för din Iryna hade jag varit död.

- Vilka civila offer? - Från minbussen.

Det var den där jävla Khodoks.

Vänta lite.

Okej... det var alltså du som skickade meddelandet till vårt läger?

Ja, jag frågade Iryna.

Såg du när minibussen sprängdes?

Värre än så...

Jag sköt med raketgeväret mot den.

- Det var folk från byn i bussen. - Jag visste inte det.

Khodok, den jäveln, sa att det var ukrainare.

Hade jag varit där, hade det inte hänt.

- Jag måste gripa dig. - Jag bryr mig inte ett skit.

Du nämner inte för nån om minibussen bara.

Tant Masha var på den.

Jag berättar det själv... senare.

- Vindriktningen. - En trollkarl. Precis som soldaten.

Han sköt härifrån.

- Anton! Slåss du på ukrainska sidan? - Jag slåss för Ukraina.

Ja, så är det.

Ta inte min son ifrån mig.

Ni är från samma bakgrund. Ni är som bröder, Anton.

Uppfattat.

Undersök kroppen, doktorn.

Knivhugg mot hjärtat.

Khodok. Han lurade Kovalenko på sprängmedlet och väntade in honom.

Det var därför han agerade som han gjorde mot dig och Hoverlo i skogen.

Han vet vilka vi är.

Jag har hittat nåt här.

Molyar... Han gör sånt där vid posteringen.

- Den jäveln. - Så det är Molyar som är förrädaren?

Hur hittade separatisten dig?

Hans far tog kontakt med mig. Jag kunde inte neka en sårad hjälp.

- Jag har svurit den där hycklareden. - Du har svurit trohet mot Ukraina också.

Jag har inte svurit nåt. Han är ukrainare, som du och jag.

En simpel överlöpare.

De skickade ut ett meddelande om förrädaren med min hjälp.

Vi ses senare.

Låt det blåsa ordentligt. Det kanske ger oss en öppning.

Major Molyar. Eller ska jag säga Khodok?

- Vad yrar du om? - Hade du inte räknat med att vi lever?

Major Molyar, du är gripen för mord och subversiv verksamhet.

- Är ni inte kloka? - Vad är det som händer här?

Vi har gripit en förrädare, överste.

Major Molyar har dödat Kovalenka och fallskärmsjägaren.

- Så det var du som dödade Kostyan. - Vad pratar ni om? Ni har inga bevis.

Den här hittades på brottsplatsen. Majoren har en hel samling av såna.

Här är beviset.

- Blod. - Nonsens. Det är planterat.

- Jag är helt oskyldig. - Grip honom!

Ta det lugnt!

- Ta honom. - Batya, de har satt dit mig.

Det här kommer du att ångra, kapten.

Jag ska begrava dig!

Indianetz! Skriv en rapport till Kiev att uppdraget är slutfört.

Vi kommer till Kiev med förrädaren i morgon.

Hoverlo, du vaktar separatisten på sjukvårdsenheten.

Det är ett nöje att jobba med er, grabbar.

- Vi tjänar Ukraina! - Utgå.

Kom hit, kapten. De frivilliga tog med massor med godsaker.

Ta lite godis från dina heroiska spejare.

- Alla i lägret känner till det. - Tack, men vi har allt.

Kom till vår lägereld sen. Det är min födelsedag.

Grattis på födelsedagen.

Anton?

Zhenya?

Jag åker till kontoret. Jag har fått ett uppdrag.

- Bryr du dig om vad jag tycker om det? - Jag tror att du kommer att förstå.

Vad ska jag förstå? Att du dödar såna som tänker annorlunda?

Vi har olika uppfattningar om kriget.

Om du åker till ATO-zonen är det slut mellan oss.

Jag visste att vi skulle träffas igen.

- Du pratar ju ukrainska. - Du också.

- Du var ju emot allt. - Ja, jag tyckte annorlunda då.

Jag vill be om ursäkt för vad jag sa till dig då.

Förlåter du mig?

Här kommer vår skönhet.

- Grattis på födelsedan. - Grattis, Boroda.

Skål!

Tack för era fina ord, vänner.

Men den stora presenten kom med de frivilliga.

Det är ett brev från min femåriga dotter Katrusya.

Hon har skrivit det själv. "Pappa, kom tillbaka med flaggan i topp."

Skål för det. Skål för segern.

Skål för segern!

Jag ser att ni är glada som fan. Det var fan vad ni glömde Kostyan lätt.

- Ta det lugnt, Kolyan. - Vad skulle hända annars, chefen?

Vad kommer hända Kolyan? Är sanningen svår att smälta?

Vi har inte glömt nån?

Låt oss skåla för alla som dött för moderlandet.

Vänta, vi har inte öppnat än.

Svetka! De har dödat Svetka!

Banderites har dödat henne!

Fascister!

Fascister!

Lugna ner er. Sluta kasta!

- Fega jävlar! - Stå still!

- Ser inte bra ut. - Jag vet.

Underrättelsetjänsten rapporterade om separatister nära byn.

Skjut mot benen om nån bryter igenom.

Vänta lite, Kupol. Vi har en annan plan.

Lyssna! Jag är Anton Sayenko.

Jag är också från Vesele. Jag vill tala med er.

Nej, fy för i helvete! Sayenko!

Jag beklagar Sveta. Vi satt bredvid varandra i skolan.

Det var en provokativ handling. Ge mig till i morgon.

Om det var nån av oss, så blir det krigsrätt.

Ni har mitt ord på det.

Du kan sticka upp till ord i arslet! Vi litar inte på banderiter.

- Har jag rätt? - Ja, det gör vi inte!

Där ser du! Du kan stoppa upp det där bak!

Våra trupper kommer... banderiter.

Vi flyttar oss inte. Vi flyttar oss inte!

Frukta inte invånare i Vesele! Vi skyddar er!

Så här ligger det till ukrainare. Era soldater dödade en civil kvinna!

Ni har en timma på er att lagföra gärningsmannen.

Om ni inte gör det så bryts vapenvilan.

Kupol, har du kollat dina bassar?

- Kolyan är frånvarande. - Var fan är han?

- Ingen aning. - Han hade ett motiv.

- En hämnd för sin edsvurne bror. - Han kan inte ha gjort det.

- Ingen fick lämna lägret. - Minfältet, då?

Tror du de är suicidala? De vet inte var minorna ligger.

Det finns en annan väg. Jag ska kolla det.

Här är det...

Rapportera, chefen.

Det fungerar. Okej, bra jobbat.

Ja, närsomhelst.

- Banderas, vad är det? - Vi har hittat Kolyan.

- Låt mig hjälpa till. Hur... - Han lever.

Tack, Iryna. Jag kan gå nu tack vare dig.

Tack Gud för att du haft sån tur.

- Doktorn, skynda dig! - Vad är det?

Han är tung. Knivhuggen mot hjärtat.

Han behöver blod och ligga kvar här.

Mina män bevakar honom och vi tar honom sen.

- Låg puls. Han behöver blod. - Blodgrupp B. Jag har 0+.

- Zhenya, det är dags. - Vänta lite.

- Är du kvar? - Jag har väntat på dig. Jag vill säga nåt.

Stanna här.

Eld upphör!

- Vem gav order om eldgivning? - Det gjorde jag.

- Vad sköt ni på? - Separatister i gläntan.

De måste ha smugit in när vi hanterade de civila.

Vilka jävla förrädare? Såg du inte att ni sköt på byn!

Vi sköt mot gläntan!

Kan du inte se att det brinner i byn?

Skulle vi ha väntat på att bli nermejade?

- Vi svarade på deras aggression. - Det var det de ville.

Säg det. Säg att jag är förrädare.

Överste, ta befäl över truppen och grip Kotsyuba.

Vad i helvete?

- Doktorn? - Han mår bättre.

En handgranat!

- Vad hände, Hoverlo? - De försökte döda oss.

Indianetz räddade alla. Han täckte handgranaten.

Ett samtal från ATO ledning till dig och Sayenko, chefen.

- Vi går, Sayenko. - Vänta lite. Jag måste bara...

Nu kan ni gå.

Lyssna på min order. Ta Leshka och fallskärmsjägaren till sjukhuset.

Följ med de frivilligas bil.

Du ansvarar med ditt liv för fallskärmsjägaren. Han har sett Khodok.

Ja, chefen.

Reka ny position och omgruppera bataljonen från byn.

Yaramenko.

Banderas, jag lyssnar. Låt mig slutföra uppdraget.

Det betyder mycket för mig. Jag har förlorat män i strid.

Släpp Molyar. Han är inte Khodok. Släpp Kotsyuba också.

Vem är den satans förrädaren?

Farväl, doktorn. Vi kommer nog aldrig mötas igen, antar jag.

Krya på dig, Aleksey.

Kolla soldatens puls. Blir han sämre, ge honom en injektion.

- Vet du hur man gör? - Oroa sig inte. Jag har erfarenhet.

Vi måste åka nu. Hoppa in, Evgeniya.

- Får ni med en till skadad? - Inga problem.

Boroda, min vän.

- Ska du inte be om ursäkt, kapten? - Du satte dig själv i knipa.

- Jag har fullt upp. - Tack för att ni inte sköt mig.

- Uppladdningssystemet är förstrört. - Är du säker?

Hundraprocentigt.

Har nån varit nära bilen förutom gruppen innan attacken?

Nej, bara Boroda. Han fixade motorn.

- Boroda... Vad gjorde han? - Han fixade ljusen,

- Har du kollat var han är nu? - Nej.

- Khodok kände till våra planer. - Jävla klåpare.

- Var är Boroda? - Han har just åkt.

- Vart då? - Med transporten. Han skadades av minan.

In i bilen, Moreman!

Tyst nu.

Öka hastigheten.

Bromsa!

Kom igen, broder! Broder!

Broder!

Jävla Khodok!

- Ingen tid att sjåpa sig! Hör du mig! - Ja!

Hugg tag i honom!

Skjut inte! Vi är på samma sida!

Skjut inte.

Skjut inte. Han är en av oss.

Boroda, din satans jävel!

Jag ska fan i mig döda dig. Jag ska tortera dig.

- Var är Maneken? - I högkvarteret.

Ut ur bilen. För bort dem.

Vänta!

Lägg av. Ge mig ditt vapen.

- Boroda! - Döda mig inte!

Lägg av! Det är ingen fara.

Bröder! Skit i ordern! Jag täcker upp för er!

Nej! Döda mig inte!

Broder, tyst. Du är en hjälte, broder.

Du är hjälte.

Jag fortsätter ensam. Är Khodok i byn hittar jag honom.

- Ge mig ditt vapen. - Jag följer med dig, chefen.

Ta inte illa upp, men du kommer få många förrädare att ta hand om.

Är jag inte tillbaka om två timmar rapportera till Yaramenko.

Uppfattat.

Vakta din rygg, soldat.

- Lösen? - Maneken.

Bevaka henne.

Kom ut.

Sjukhuset är där borta. Klarar du dig?

Spring, soldat. Bli inte tillfångatagen av fascister igen.

Ja, det var ett tag sen jag var på bio.

Det gör du snart. Innan dess ska du åka och chilla i nåt lyxland.

- Vi kan nå dig, om vi vill. - Jag vill följa det som händer.

Du kan du göra på tv eller på nätet. Det kommer hända saker nu.

Att se det på tv är som att dricka en alkoholfri drink.

Här får du lite förhandsvisning.

Titta... här är fästningen.

Journalisterna filmar fyrverkeriet där. Det är knappt synligt för dem.

Jag visar på Banderas misslyckande för vår förrädarslyna också.

Jag målar henne i färger och förbereder en ny attack.

- Varför då? Är du inte uttröttad? - Nej.

Jag har kommit in i andra andningen.

Var försiktig. Det är inte sanktionerat av byrån.

Det behövs inte. Jag gör det för sakens skull.

- Tror du att du klarar det? - Du känner mig, överste.

Jag skulle kunna tämja björnar med käpp och morötter.

- Vad är det som händer? - Humanitär hjälp.

- Skynda på, kvinna. - Ja, jag kommer.

Vi är i byn där den ukrainska terrorgruppen slog till i morse.

Fascisterna avrättade vårt butiksbiträde Svetochka utan orsak.

Här är platsen. Folk kommer fortfarande hit med blommor.

Vi vill tacka den ryska regeringen för att inte överge oss.

Invånare i Vesele! För att fira 71-årsdagen-

-av befriandet från Donetsk-regionen-

- och fascismens skit och för vår nya seger-

-över banderiternas terrorgrupp.

Alla bybor får humanitär hjälp-

-från den vänliga ryska...

...nationen!

Tack!

Du... finns det några horor i byn?

Det kan du skriva upp. Här kommer en.

Inte så pjåkig. Tror du jag får problem?

Vadå? Hela byn hatar henne för att hon låg med ukrainare.

Slampan har också utnyttjat humanitär hjälp.

- Vad väntar vi på. Vi besöker henne. - Japp.

Hon bor här.

- Mamma, vad fick du med dig? - Här. Ta in det i köket. Skynda på.

- Vem där? - Passkontroll.

- Alla mina papper är i ordning. - Det är det vi ska kolla nu.

- Mamma, vem är det? - Gå till ditt rum och stanna där.

Vänta. Vad gör du?

- Vänta du, slampa. - Låt mig vara!

- Mamma! - Spring, Tonya!-Släpp mig!

Hjälp nån!

Tyst, Tonyetcka Det är jag, farbror Leshka.

Vad är det? Lugna dig.

Det är... Mamma har blivit överfallen.

Kom hit.

- Jag dödar dig om du rör mig. - Oroa dig inte. Var inte rädd.

- Kom inte närmare. - Oroa dig inte. Du gillar det.

Nej, snälla...

Håll käften!

En till slampa!

Tyst.

Det är bra nu.

Mamma!

Tonyechka. Det är bra nu.

- Var inte rädd, Stepan. Det är jag. - Är du galen. Det kryllar av ryssar.

- Du tog Leshka. Ska du döda mig nu? - Vi måste prata. Vi går till huset.

- Batya, det är jag. - Leshka.

Farbror Lesha räddade oss från skurken.

- Vad hände med de andra? - Föraren och fallskärmsjägaren sköts.

- Och Zhenya? - Khodok tog med sig henne.

- Jag såg dem sist nära högkvarteret. - Jag måste dit.

Vart? Till högkvarteret i den uniformen?

Det är därför jag är här. Jag byter gärna om.

Ge honom min reservuniform.

Khodok måste ta ansvar för minibussen.

- Anton, deras lösen är "Maneken". - Tack, Leshka

Vänta, Anton.

- Svär på att du inte golar ner oss. - Jag svär.

Rädda och skydda.

- Lösen? - Maneken.

Vi drar om en kvart. Aslan följer med mig och du för bort folket.

Vi kör. Skynda på, soldat.

Varför är ni här, soldat?

Stå still! Du rör dig inte.

Okej, okej. Vem är du? Vad vill du?

- Var är Khodok? - Du tar miste. Jag är journalist.

Leken är slut, Maneken. Jag vet vem du är.

Jaså? Och vem är du? Vänta, låt mig gissa.

Banderas, va? Säkerhetsvakten kommer när som helst och du kommer inte undan.

- Jag av slöjar ingenting. - Det kommer du att göra.

- Håll käft, och kör mig till Khodok. - Gör som han säger.

Gör som han säger.

Vi kommer ändå för sent.

- Khodok ödslar inte med tiden. - Vad pratar du om?

Kräng av honom!

Försöker du med nåt, skjuter jag dig.

Ner er på knä...-Moreman.

Lyssna noga nu. Den kidnappade är betydelsefull.

Anropssignal Maneken. Är jag inte tillbaka med Khodok inom en timme-

-för ni honom levande till Kiev.

Banderas. Du vet att jag kan göra vad som helst för dig.

Vad vill du?

Jag vill att du håller käft.

Flickor...

- Tack, Zhenechka. - Vilken gentleman. Tack.

Det är därför ögonen har sån effekt. Män och deras blickar.

Varför äter du inte?

- Jag vill inte, tack. - Du är så stolt.

- Vad har du för etnisk bakgrund? - Ukrainsk.

Det finns inga ukrainare.

Inga vitryssar, inga balter. De existerar inte.

- Och vad tror du att du är? - Det finns bara en nationalitet.

Ryssar, slaver.

Jänkarna och NATO försöker splittra oss. Spela ut oss mot varandra.

De är våra fiender.

Vilket skitsnack.

Du har blivit hjärntvättad, älskling. Och du har inte insett det än.

Men du är en av oss. Du är slavisk.

Vi tänker inte överge dig. Vi ska omvända dig.

Du kommer att vara tacksam till sist.

Du kommer att hjälpa till att bygga Ryssland.

Aldrig!

Det finns ingen annan möjlighet.

Jag kommer att låta de där männen som stirrade på dig-

- göra vad de vill med dig. Filma det och skicka det till din Banderas.

Tror du att han uppskattar det? Kommer han att gilla det?

Dö, din jävel!

Helvete också! När man talar om trollen.

- Vi ses. - Antona!

Anton!

Är allt bra?

- Du stannar här. - Han flydde.

Han kan inte ha hunnit långt. Kan du skjuta?

Oroa dig inte. Jag kommer snart.

Stanna!

Stanna, säger jag!

- Upp med händerna, din jävel! - Skjut inte. Vi ska ha honom levande.

Hon klarar det inte.

- Skulle du kunna skjuta en människa? - Inte om det är en människa.

Duger det?

- Vad händer med honom? - Han har astma.

Jag varnade dig ju.

Spelet är slut, Banderas.

Ukrainarna har brutit vapenvilan.

Invånarna i Vesele dör i skottlossningen.

Det finns i alla rysk media i morgon.

Din karriär i kontraspionage är slut.

Men jag ska ge dig en chans.

Gå över till vår sida, då kommer du förstå vad som är värt att kämpa för.

Du får allt. Makt, pengar, respekt.

Bestäm dig.

Vad håller du på med?

- Gå. - Vadå?

Gå!

- Jag är glad att jag hade rätt om dig. - När börjar eldgivningen?

Om en halvtimme. Vi kan beskåda det tillsammans.

Och sen tar du mig till sjukhuset.

Det är värt att lida lite extra för att få se en sån show.

Ja, jösses.

För Svetka. För Indianetz. För Hoverlo. För Moreman. För fallskärmsjägaren.

Jag måste varna folket.

Åk inte, kamrater! Kamrater!

Kamrater! Lämna oss inte, kamrater!

Överge oss inte! Ukrainarna är här.

Du tar över. Ring mig om nåt händer. - Sätt fart!

Kamrater! Varför?

- Så där. Har du förstått? - Ja.

Du vet... jag ångrar nu att jag inte valde dig då.

Det är inte för sent att börja om.

Ryssarna lämnar byn. Varför gör de det? Vem är det?

- Ni måste lämna byn. - Vad händer?

Ryssarna kommer att iscensätta en attack... Jag vet, jag har sett beslutet.

Vi måste varna folk.

Det är ingen idé. Ingen kommer tro på att ryssarna bombar byn.

- Vi måste ändå försöka. - Vi ödslar bara tid.

Sluta! Tre av mina soldater...

...dog för er skull, utan att veta vilka ni är.

Och ni vill inte rädda era egna.

Anton har rätt, Batya. De som vill lyssna kommer att förstå.

Skynda på! Gå längs ravinen.

Öppna! Ni är i fara! Ni måste lämna byn omedelbart!

Den kommer att bombas av DNR-terrorister.

- Jag förstår inte ditt jävla språk. - Du kommer att dödas.

Gå och kom aldrig mer tillbaka.

Folk, grannar! Byn kommer att beskjutas. Rädda barn och gamla.

Gå ner genom ravinen.

Fly, rädda er själva!

Fly längs ravinen.

Byn kommer att beskjutas!

Genom ravinen bakom fördämningen.

Byn kommer att beskjutas!

Eld!

Gud, vad var det?

Herregud!

Kom, skynda er!

Ner! Skynda er!

Rör på er!

Herregud!

Vart ska vi ta vägen nu?

Fascister! Det räckte inte med att spränga bussen.

De skulle också förstöra byn.

De är inte fascister. Det är folk från DNR, ryssarna.

Varför pratar du skit om våra försvarare? Din son är med i DNR också.

Menar du att de sprängde bussen också?

Jag vet inte. Det kan ha varit ukrainarna.

Det var jag. Det var jag som sprängde den.

Vad sa du?

Det var jag.

Jag sprängde den, inte ukrainarna.

Du? Hur gick det till, Lesha?

Med en granatkastare.

Men min syster var där, din moster.

Är du en mördare, Lesha?

Ja.

Jag är en lönnmördare. En dödspatrull. En fascist.

Lesha. Lesha!

Du är oskyldig, Lesha! Lesha!

Spring!

Skynda er! Hit ner!

- Farbror Stepa, är alla här? - Vadå?

- Är alla här? - Ja, ja, alla. Alla som trodde oss.

- Var är Lesha? - Lesha?

Yana, var är Lesha?

- Han är ute i fältet. - Det är ett minfält.

Leshecka, kom tillbaka. Jag ber dig! Du är oskyldig, Leshka.

- Det är de där jävla journalisterna. - Låt mig vara!

- Det kommer att bli bra, Leshka! - Det kommer inte att hända nåt bra!

Stanna här.-Lesha, var inte en idiot. Det är ett minfält.

Varför skulle du bry dig?

Leshka, jag bryr mig. Du är som en bror för mig.

Det är mitt fält! Mitt liv! Dra åt helvete!

Om du inte stannar flyger vi i luften bägge två.

Kvinnan jag älskar väntar på mig. Kvinnan du älskar väntar på dig.

Jag dödade min moster. Låt Gud avgöra om jag ska leva vidare.

Rör dig inte.

- Anton, stanna där du är. - Rör du dig flyger du i luften.

- Det är bara bra om jag dör. - Var inte dum.

- Du är behövd. - Vem behöver mig?

Din pappa, Yana. Vem ska återuppbygga byn?

- Jag är en mördare. - Du har räddat hela byn.

- Det är du som räddat byn. - Okej, då.

Vi gjorde det tillsammans. Sluta nu! Nu går vi!

Antitankminor sprängs inte av en benig get.

- Förlåt mig, Anton. - Förlåt mig.

Alla får vi begå ett misstag. Och sen...

Nu får du välja om du vill överleva. Kom igen.

Gå nu.

.:: TWA - Your Source Of Quality! ::. www.nordicB.org