Original subtitles

Jag kan se människor som inte finns längre.

De visar sig för mig.

Jag tror att det är varsel jag får.

Det bästa för Liv och Simon är att bo hos mig på heltid.

Det är så jävla sjukt.

Du räddar livet på mig och nu får vi inte ens sova hos dig en natt.

När jag frågar pappa säger han inget.

Barnen är hos mig. Jag vill inte att du kontaktar dem igen

förrän du har tagit ansvar för den här situationen.

Din moster såg inte bara offer, utan...

...även gärningsmän.

Och du ska ha samma förmåga?

- Hur går det med Veronika? - Hon har bra intuition.

Hon är bra på att se saker och att läsa människor.

Det är bra att nån av er två är det i alla fall.

Är det nåt?

- Det finns en flicka. - I huset?

Nej, bara i mitt rum.

Hon är inte som oss.

Du kan inte projicera dina fantasier på Simon.

Du skrämmer honom! Förstår du inte det?

Jag har gjort allt som du har bett mig om.

Så kom fan inte och säg att jag skadar mina barn!

Jag försöker hjälpa Simon.

Bara för att du inte förstår vad som händer

betyder inte det att det inte finns.

Du kan glömma att få se barnen ensam igen.

Ännu bättre, du kan glömma att få se dem igen, nånsin!

Tomas? Tomas. Tomas.

Tomas? Tomas?

Det blir bra. Håll dig vaken! Håll dig vaken! Hjälp!

Får jag det?

Mamma?

- Va? - Sitta kvar i bilen?

Jag är ganska trött.

Ehm... Okej.

Lova att du sitter här, då, så låser jag.

♪ Bocka, nicka, nig, vi snurrar omkring ♪

♪ Dansar för dig med hopp and studs och spring ♪

♪ Önskar dig från hjärtat alla goda ting ♪

♪ Säg mig så, vad vill du mera? ♪

♪ Gratulerar ♪

- Grattis, pappa. - Ska du blåsa?

Så.

- Var det gott? - Ja.

Skulle ni titta på klänningar I dag efter skolan, du och Molly?

- Mm? - Till avslutningen?

Jag kan tänka mig att utbudet inte är det bästa.

Vi köpte dem på nätet. De kom förra veckan.

Just det.

Men jag vet att du behövde strumpbyxor och grejer till håret och så.

Jag ska börja gå. Skolan börjar snart.

Mm. Vi ses i kväll.

Det gör vi inte.

Jag ska på speedway med Molly.

Ja! Ja, Ha det så roligt.

Och du... Lyssna.

Jag vill att ni går direkt hem till Molly efteråt. Okej?

Det är alltid stökigt på stan efter tävling.

Match.

- Va? - Det heter match i speedway.

Okej, men lova att du går hem till Molly direkt efter.

Ja, och så går vi och lägger oss jättetidigt.

Ja, ja. Ha det så kul.

Hej då!

- Vill du ha mer? - Mm.

Ta Livs. Hon har inte rört sin.

De har förstört. Det är fan inte klokt.

Jag hann knappt fatta vad de höll på med, de jävla ligisterna. Som ni ser...

Hej. Det vara bara några småkids i centrum med smällare. Sätt Lotta på det.

Okej. Ja, bra. Hej.

Veronika.

En liten tjej på Simons skola har blivit allvarligt skadad.

- Tar du det? - Okej.

Rasmus möter dig där.

Ett, två, tre, lyft.

Japp.

Hej. Hur är det med henne?

Hon har ramlat. Det är huvudtrauma.

- Vi måste dra direkt. - Okej.

Det kan handla om minuter.

Är det okej om du börjar höra personalen? Jag ska kolla till Simon.

Absolut.

- Hej, hjärtat. Är du okej? - Mm.

- Är det säkert? - Är inte du polis?

Jo, det stämmer. - Bra. Vi ses sen.

Vi var inte här, men tydligen hade hon klättrat upp i trädet

vilket vi har sagt att de inte får.

Ja, hon hade ramlat.

Okej, var befann ni er när det hände?

Jag var nere vid fotbollsplanen med grabbarna, och du...

Jag var den ansvariga, men jag var vid lekplatsen precis då

och det var jätterörigt där med.

Det var mitt inne i ett bråk

när jag hörde att några ropade att Alice hade ramlat.

Men jag såg inte vad som hände.

Så du var ensam på skolgården?

- Ja. - Det låter som mycket att hålla koll på.

Man kan inte lämna grabbarna ensamma på fotbollsplanen, det kan jag säga dig.

- Okej, tack. Det var allt för nu. - Ja...

Rasmus, är det okej för dig att göra avrapporteringen själv?

- Självklart. Bara åk. - Tack.

- Simon. Vi åker hem. Hämta din rygga. - Okej.

- Hej då. - Hej då.

Mina vänner, stunden är kommen.

Det är dags för semifinal i högsta serien i speedway.

Hemmalaget, Rospiggarna...

- Karl. - Tja, Tom.

Jag brukar inte snacka med motståndaren, men kan inte du signera den här?

- Det är klart att jag kan. - Ja.

- Har du en penna, eller? - Ja!

- Tackar. - Du, 2021-säsongen?

Jag har aldrig sett nåt liknande.

- Kul. - Helt sjukt.

- Till Karl, eller? - Ja, exakt.

- Så. - Jävla ängel. Tack.

Du, vad fan hände sen?

- Vadå, "sen"? - Ja...

De har så olika teorier.

Lycka till. Det kanske vänder i kväll.

- Är du säker på att jag får stå med dig? - Det är klart.

Pappa är med och sponsrar, så det här är typ vip.

Där är han ju.

Hej! Dino!

Oh, my god, han är så snygg.

Du är bjuden på efterfesten sen, också.

- Kul - Du kommer väl?

Ja, så klart.

Shit.

Så, så gott som nytt.

- Vad fint. - Fint och fint.

Huvudsaken är att det är stabilt, och det är det nu.

Vad är det med dig, då?

Är det okej att Simon stannar här en stund?

Ja, ja, ja.

Vi har ju lovat dig en överraskning.

Det kommer att krävas en hel del arbeta, men det kommer det att vara värt.

- Vad ska vi göra? - Det får du se. Kom.

Vad håller du på med? Sluta pilla.

Det är för mycket spinn.

- Sänk tändningen. - Nej, vi går upp en kugg i vev i stället.

För helvete...

- Har du koll på ställningarna? - Ja, så klart.

- Perfekt läge nu. - Mm.

Kan vi släppa lite marginal? Det var för jävla tajt förra gången.

- Är du med? - Vad fan? Jag är med, ta det lugnt.

Det är bra. Det är bra.

Han har koll på läget. Ta det lugnt.

- Har han det? - Jo, då.

- Han håller på att koka över, för fan. - Nej, då.

- Den här gången har vi dem. - Va?

- Vi har dem. - Ja.

Känner du inte? De är skitnervösa.

- Ja, ja. Vi har dem. - Bra.

Nu kör vi, Dino.

Vi är framme vid matchens sista heat.

Det här ska avgöras nu.

För hemmalaget, Piggarna, har vi Dino Lindkvist i rött,

och Tom Björklund i blått.

Lejonens förare i vitt och gult.

Denna stund är ödesmättad, mina vänner...

Två minuter har gått inför sista heatet och här ska matchen avgöras.

Här har vi dem.

Gröna lampan kommer alldeles strax när domaren tar över befälet.

Nu är de i väg.

Det är jämnt, oj, oj, oj.

Det ser oavgjort ut just nu, Gul, röd, blå...

Här kommer Dino, han kommer utanför där han antagligen...

Jajamän, han säkrar spåret.

Som jag sa i inledningen här, håller han det här så har vi 3-3.

Det är jämnt.

Men avståndet krymper.

Här kommer Tom.

Vilken räddning!

Så där ser "celebreringen" av en 5-1-seger ut.

Matchvinsten är hemmalagets.

Vi gjorde det, Tom! Vi tog dem! Tom är tillbaka!

Fan, vad gött! Fan, vad gött!

Då har vi en 5-1-seger som matchseger.

Ni som kan stanna kvar och hylla hemmalaget, gör det!

PTSD?

Ska du vara med på mötet?

Jaha, nej, jag... Jag ska hem.

Nisse! Kom!

- Dino, vet du var farsan är? - Nej, jag vet inte.

Är ni fortfarande kvar? Jag sa ju åt er att gå hem.

- Vi ska se klart matchen. - Den är klar nu.

- Men, pappa... - Nej, inget tjafs. Gå hem och käka.

Det är lugnt. Jag ska hem, mamma skrev precis.

Du ser. Jag swishar dig, så du kan köpa pizza på vägen.

Det tycker du är gott, va?

Grattis! Fan, vad bra ni var!

Det var en bra match för oss.

Just det. Liv, Dino. Dino, Liv.

- Tjena. - Bra kört.

Tack. Jag ska byta om, men vi ses ju sen.

- Ja. Vi väntar här. - Gör så.

Gud, vad coolt att vi är här!

- Nisse. Kom. - Vad?

Kolla!

Ska vi väcka honom?

Släng den under! Släng den...!

- Där är du. - Ska ni ha nåt att dricka?

Ja, gärna.

Tack.

- Cola. - Jag har tidig träning i morgon.

Skål, hör ni. Och grattis igen.

- Tack. - Skål.

Grattis.

Tack, tack, tack. Tack som fan.

Fan, vad kul att se dig! Vad gör du här?

Nej, men, kvällens jävla stjärna! Kul.

- Vad sa de, då? - Vad tror du? Knappast grattis.

Håll käften.

Älgen, du såg ju matchen. Vad fan skulle jag göra?

Du skulle ha gjort precis det vi sa åt dig att göra. Inget annat.

Hur jävla mycket skit ska jag behöva ta?

Nu lyssnar du på mig.

Jag tror inte att du fattar vilka vi har att göra med.

Ingen av oss tre kan känna sig säker längre...

...efter din jävla soloshow.

Kan man få en till, eller?

Molly, jag har sagt att du kan gå till baren själv.

- Kan inte du göra det? För min skull. - Skärp dig.

Det är farsans tjej. Hon leggar inte.

Vad är din grej?

Vad menar du?

Är du alltid så här tyst?

Bara när jag är uttråkad.

Stirrar han i baren fortfarande?

Det är min farsa, det är ingen fara.

- Vad är det som händer? - Inget, det är lugnt.

De håller alltid på så där.

- Ta det lugnt,. - Jesper!

Mamma! Varför ligger du här?

God morgon.

- Har du stängt av mitt alarm? - Nej.

Vi har försovit oss.

- Varför sover du i soffan? - Jag vet inte.

För att det var ljust.

- Vi måste göra oss i ordning. - Jag är redan klar.

- Okej, då ses vi i eftermiddag. - Ja.

- Skynda nu så du hinner. - Hej då!

Hej då.

- Hej. - Hej, Simon. God morgon.

- Nalle? - Ja.

Har du sett om Nils är frånvaroanmäld i dag.

- Nej. - Okej.

Hej, vi fick in ett larm i går kväll om några småkillar

som har kastat in en banger i en bil.

Okej, men det är väl inget nytt?

Nu var det nån som satt i bilen när det smällde.

Mannen som satt i klarade sig lindrigt, men det hade kunnat sluta i katastrof.

- Såg han vilka det var? - Nej, han hann knappt se, sa han.

Men han var väl i chock, stackaren. Nu har det gått för långt.

Det börjar bli en samhällsfara, eller hur?

Vi har fått in ett larm om ett försvunnet barn?

Han brukar gå vid kvart i åtta.

Skolan ringde precis efter det och då var han bara borta, liksom.

Jag har försökt ringa hans mobil, men man kommer direkt till

den här bruden som säger att telefonen inte är anträffbar.

Jag förstår.

Vi börjar med att söka av vägen till och från skolan

och närområdet, så du vet.

Har du en bild på Nils som vi kan använda?

Ja... Jag ska bara...

Den där? Funkar den?

Ja, absolut. Den funkar bra. Tack.

Vad hade han på sig när han gick hemifrån?

Som vanligt... Jeans, tisha...

Jag minns faktiskt inte. Jag var trött efter matchen i går.

Och...

Ni kommer att hitta honom, va? Han kan ju inte bara försvinna.

De flesta barn som försvinner hittas inom 24 timmar.

Inget?

Hej. Veronika Gren från polisen.

Jag undrar om du har sett Nils som bor här på gatan.

Nej, men jag hörde att han har varit försvunnen sen i morse.

Han är inte direkt nåt mönsterbarn, om man säger så.

Men det är kanske inte konstigt med en sån pappa.

Jag är så less på att höra hans motorcykel i tid och otid.

Du anar inte hur mycket den låter.

Sen är man orolig att han ska köra på nån, han är i princip alltid full.

- Så du har inte sett Nils? - Nej.

- Liv. - Hej.

- Vad mycket folk det är. - Det är meningen.

- Vem är du här med? - Molly. Hon kommer snart.

Okej.

Kan jag få allas uppmärksamhet?

Hallå?

- Tack. - Vad säger du? Kommer du inte?

Det är så fint att ni är så många som har valt att komma hit

för att visa engagemang och solidaritet.

Alldeles strax...

- Nej, jag har inte sett honom. - ...kommer polischef Klara Bazinski

att ge er all information inför sökinsatsen.

- Nej, jag är inte sur. - Men jag vill meddela

att på grund av situationen och att vårt fulla fokus är på att hitta Nils...

- Molly, det är fine. Vi ses. - ...har jag bestämt...

- Vänta! - ...att vi ställer in skolavslutningen.

- De ställer in skolavslutningen. - Det känns fel att fokusera...

Nej, jag skojar inte. Jag ringer upp. Vi hörs.

- Varsågod. - Tack.

Vi har samlats för att leta efter Nils Björklund.

Han är cirka 160 centimeter lång.

Vi tror att han är iklädd jeans och en t-shirt.

Han har varit försvunnen sen åttatiden i morse

då polisen genast inledde sitt sökande.

Men då sökområdet måste utökas behöver vi er hjälp.

Ni kan se här på kartan... Det rödmarkerade

är sträckan mellan Nils hem och vägen han vanligtvis brukar gå till skolan.

Den är redan genomsökt, så vi behöver er hjälp med att täcka det här området.

Det är av yttersta vikt att vi gör allt vi kan

för att hitta Nils så fort som möjligt, med det tror jag att ni förstår.

Tack så mycket.

Kom igen, nu drar vi.

- Tjena. - Hej, Emma.

- Ska ni ut och leta? - Ja, vi åker nu.

- Okej. Kan jag åka med er? - Nej, du ska inte med och leta.

- Okej. Varför inte? - Lyssna, lyssna. Nej.

- Stanna hemma. - Okej.

Lås alla dörrar. Öppna inte förr nån. Okej?

Okej.

Hej.

Du och jag tar sektor A och...

- Veronika, hej. - Hej.

Du har sektor C, och vi alla håller oss inom samma radie.

- Okej? - Okej.

De är två man kort i sektor B. Är det inte bättre att jag går där?

Jo, gör det.

Bara så att du vet

så har du ganska tuff terräng i nordvästra delen av sektor B.

Okej. Har vi några hundar?

Nej, tyvärr, men vi har helikopter på väg om cirka tjugo.

Okej, då kör vi. - Okej, försten tillbaka.

- Hej, Bettan. - Hej.

Farsan, skärp dig.

Nils!

Nils!

Nils!

- Hej. - Hej.

- Vad snäll du är som hjälper till. - Det är klart.

Jag menar, du känner inte ens Nisse.

- Vad tror du kan ha hänt? - Jag vet inte.

Jag hoppas att han gömmer sig nånstans och dyker upp snart.

Nils!

Nils!

Stopp! Fynd!

Alla stannar! Jag repeterar, alla står still på sina platser!

Borde han verkligen vara här?

Jag förstår om han vill leta efter sin pojke, men...

Herregud. Tänk om det värsta skulle hända?

Att vi hittar honom, död.

Det var inget. Vi kan fortsätta.

Nils!

Nils!

- Ska du ha? - Tack.

- Såg du vart Tom tog vägen? - Nej, han kanske kände att det räckte.

Det är bra att han och hans vänner lämnade.

Det är alltid kaos runt den där stackars jäveln.

Jag vet inte.. Det är som om han har en förbannelse över sig.

Nils!

Och han har en jäkla förmåga att göra sig ovän med folk.

Nej...

Maria Alanie