Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
-Varför ska jag dödas? -Du har väl sjuka lungor, eller hur?
Det liknar mer en syreskada än tbc.
Var det någon ur din familj?
Han var faktiskt jättesnäll. Vill du se honom?
-Jag vill ha hans barn. -De där tar jag.
Det finns en tid för att minnas och en för att glömma.
Hur går det nu med Mona-historien?
Du sa ju att nån hade spillt kaffe på anestesirapporten.
I arkivet finns en kopia.
Hällde du kaffe bara på originalet, inte på kopian?
Vi måste få tag på den.
Man kan tycka att ett avhugget huvud inte är till nytta för nån.
Men plötsligt betyder det nåt för nån.
Du kan börja din karriär hos mig med att hämta rapporten i arkivet.
Tack. Den kan komma väl till pass.
Jag ber om omedelbar hjälp för att utföra en levertransplantation.
Han ska transplantera hepatosarkomet till sig själv.
Om exakt två minuter sätter vi in Bondos egen lever igen.
-Vi måste sy ihop! -Inte med en malign lever kvar i!
Har du sett ett spöke?
Vi måste veta var hon begravdes.
"Får inte lämnas ut från kapellet. Internt bruk."
Mary!
Marken under Rigshospitalet utgörs av gammal våtmark-
-i vars dammar man blekte tyg.
Tygstyckena fuktades i vattnet och lades sen till blekning.
Avdunstningarna svepte in platsen i en ständig dimma.
Senare byggdes Rigshospitalet här.
Blekningsmännen byttes ut mot läkare, forskare-
-och landets bästa hjärnor och mest fulländade teknologi.
Som kronan på verket kallade man platsen för Riket.
Nu skulle livet definieras-
-och ovetskap och vidskepelse aldrig mer hota vetandets grund.
Kanske blev högmodet och den andliga förnekelsen för mycket-
-för det är som om kylan och fukten har återvänt.
Tecken på trötthet har börjat uppstå i de annars så solida byggnaderna.
Ingen levande vet det än-
-men porten till Riket har börjat öppna sig igen.
RIKET
Del 4 De levande döda
Chefen är här nu. Ni kan nog få en p-plats om ni pratar med honom.
Hoppla!
-Den här morgonen blir annorlunda. -Varför det?
-Människorna är inte som de brukar. -Vem?
Läkaren som bor i källaren är rädd för kvinnan han älskar.
-Varför det? -Han tror att hon är ett spöke!
-Men det är hon inte. -Nej, det är hon inte.
Han som skär i de döda har själv fått nåt från en döende man i magen.
Vilken märklig morgon.
Och svensken som alltid är arg, är inte arg längre.
-Det var inte bra. -Nej, det är det verkligen inte.
Vad du ser annorlunda ut!
Det är chocken. Jag är helt färdig.
Ja, le nu, för fan.
Krogshøj fick tag på rapportkopian. Jag fattar inte hur det gått till.
Och nu har ämbetsläkaren lagt sin tunga hand på den.
Jag är på väg till Moesgaard för att begära avsked.
Stig!
En sak vill jag att du ska veta. De här knäppskallarna klarar jag av-
-men den här Moesgaard och hans pladder...
Han är livsfarlig.
God dag, Helmer. - Vi ses.
Einar. Tack ska du ha för den här tiden. Tack.
Jag kommer alltid, så länge jag lever-
-minnas dig och din avdelning-
-som den allra... ja, den allra, allra bästa. Tack ska du ha.
Tack, det var snällt sagt.
Och ämbetsläkaren är väl glad nu när han fått rapportkopian?
Nej, den är borta. Jag bad om den i går och de kan inte hitta den.
Är den inte...? Men jag trodde att Krogshøj möjligtvis hade...
Rapportkopian är spårlöst försvunnen.
Vi kan väl bara säga att det spilldes kaffe på den också.
Att den försvunnit från arkivet ser inte bra ut.
Vi administrativa överläkare är känsliga när det gäller arkivet.
Stöttar du mig i det här?
Ja visst, eftersom det är du.
Tack, Stig.
Nu är hon uppe igen! Nu har det gått för långt.
Fru Drusse, glöm inte att ni är patient här.
Jag ska på begravning.
Lilla fru Drusse! Ni får ursäkta överläkaren.
Hans uppfattning om patienter och sängläge är lite...gammaldags.
Einar, om fru Drusse känner sig pigg-
-och gärna vill vara med om nån begravning så gör det väl ingenting?
Ja, Einar. Då var det väl dags för morgonkonferensen?
Kommer du med, kommer du med?
Tar man med sig eget kors till kapellet?
-Fru Drusse, ni har fått ett brev. -Tack.
Hej. Det är morgonmöte nu, ska inte du dit?
Jo, det ska jag nog.
"Kära fru Drusse..."
"Mary var olydig i går."
"Hon rymde och sprang iväg över fälten."
Sluta! Låt mig vara! Mamma!
"Pappa satte av efter henne i bårvagnen."
"De fångade henne på Lyngbyvägen."
"Hon lovade att aldrig göra om det. Hälsningar Ellen Krüger."
Fortsätt, Bulder.
Mary Jensen...
...vi begraver dig där det gamla sjukhuskapellet en gång låg.
Vi hoppas att din oroliga själ därmed får ro.
Av jord har du kommit.
Jord skall du åter bli.
Av jord ska du åter uppstå.
Tror du det hjälper?
Och så har vi fått in ett förslag angående din och min auktoritet.
Den anonyme förslagslämnaren...
...skriver att det är olämpligt-
-att bara överläkarna får boka en CT-skanning.
Personen föreslår att alla läkare på avdelningen borde ha den rätten.
Jag föreslår en kompromiss. Vi utser en person-
-som i vår frånvaro får boka de här dyra undersökningarna.
Vad tycker du, Helmer?
Nej, jag kan inte inse att det skulle vara nån fördel.
Jo, förresten. Hur är det man säger? "Nya tider, nya seder."
Och Krogshøj här är mannen vi söker.
Där finns det ju kompetens.
Ett bra beslut, Helmer.
Innan vi skiljs åt... En fågel har viskat en hemlig sak i mitt öra.
Det måste stanna mellan oss. Hör ni där bak?
Jag talade med sjukhusdirektören i går kväll.
Ryktena om Operation Morgonluft har spridit sig till riksdagen.
Ministern avser att komma på oanmält besök-
-för att med egna ögon se hur Morgonluft påverkar vårt jobb.
Det är viktigt att vi framstår i bästa dager i morgon kväll-
-när han kommer på besök. Tack.
Nu vill jag ha en förklaring. Det är faktiskt dags att sluta leka.
Ska du ge rapporten till Moesgaard? Du måste bestämma dig nån gång!
Det bestämmer tyvärr inte ni, Helmer.
Alla ska kunna begå ett enkelt litet fel, om de lär sig nåt av det.
Jag förstår inte vad du talar om. Jag har inte gjort nåt fel.
Om jag läser rapporten rätt, så var Monas blodtryck för lågt.
I tjugo minuter. I journalen skrev ni att det stabiliserades direkt.
Tjugo minuter! Inte konstigt att Mona blev konstig i huvudet.
Det är många som är märkliga i huvudet.
Det kan se slarvigt ut, men jag har ingenting att dölja.
Ändå vill ni inte att ansvarsläkaren får läsa rapporten.
Han kan ju feltolka den. Precis som ni gjorde nyss.
Din tokige svensk!
Förklara varför du först jagar mig och nu undviker mig!
Om det handlar om barnet, så säg det.
-Det är inte det. Det är bara det... -Att vad?
Det här låter helt sjukt.
Jag har anledning att tro... att du är ett spöke.
-Ett spöke?! -Det händer konstiga saker här nu.
Du kanske kan bli hjälpt.
Du var genomskinlig.
Stig, kan du göra mig en tjänst?
Jag har lovat att visa ministern runt i morgon kväll-
-men tror inte att jag klarar det. Morgonluft betyder mycket för mig.
Det är som när jag var barn och skulle visa mamma en teckning.
Då sprang jag min väg och gömde mig bakom en dörr.
Jag känner likadant inför ministerns besök.
Jag är så stolt över Morgonluft att jag vill att du visar runt honom.
Kan du göra det?
Självfallet, Einar.
När ministern kommer finns jag inte på mitt kontor.
Då säger du att jag blivit kallad till en operation i Odense.
Nej, ta Hamburg i stället. Sen visar du runt i mitt ställe.
Jag låter interntelefonen stå på, så att du hör när han kommer.
Jag finns i bakgrunden och njuter av när ministern imponeras.
Det är en utmärkt plan, Einar.
Tack. Jag ska hälsa på Bondo. Ska du med?
Lite senare. Kanske.
Jag är så förtvivlad. Ser du att jag har gråtit?
Rigmor, jag... Jag lider verkligen.
Och jag vet att det är mitt eget fel.
Innerst inne är du en god människa.
Ja, det är jag.
Har du redan packat?
Ja, väskan står där. Snart måste du berätta vart vi ska.
Nej, min lilla skatt.
-Det skulle ju vara en överraskning. -Ja.
Jag kan inte se boken om Haiti...
Är du inte intresserad av Haiti längre?
Jag trodde inte du ville läsa den.
Hoppa över tredje kapitlet.
Där avslöjas att man blir zombie på grund av ett gift.
Det tar ju udden av mystiken. Resten av boken är fantastisk.
Zombies...
Levande döda. En andebesvärjare kan göra din fiende till zombie.
Så gör man i Haiti. Personen i fråga är sen i koma resten av livet.
Förr trodde man att man blev det av en förbannelse, men det är ett gift.
Jaså... Vilken kapitel var det?
Tredje, men hoppa över det.
När får jag veta vad det är för överraskning?
När du kommer tillbaka.
Då så. Hej så länge.
-Varför ser du så lycklig ut? -Helmer har en överraskning åt mig.
-En överraskning? -Två biljetter till Haiti i dag.
Jag hörde honom beställa dem.
-Var är fru Krüger? -Hon dog i natt.
Hon trodde att ni skulle komma.
Hon ville att ni skulle ha dockan.
Hon sa att hon inte hade nån användning av den mer.
Jag är mycket intresserad av Haiti.
Hemligt.
Jag är mycket, mycket intresserad av zombies.
Hemligt.
Jag är mycket intresserad av det gift som kan göra människor till zombies.
Mycket hemligt.
Jag är mycket intresserad av att anställa en person-
-som kan ta mig till Haiti, visa mig runt-
-och jag undrar bara vad det skulle kosta.
Tio tusen plus kost och logi.
Ja du, Bondo, där ligger du med Zakariasens sjuka lever.
Jag ser att vi har bevarat din egen lever. Vill du ha pennan?
"Jag ger."
"Bra känsla." Säger du det?
-Några tecken på avstötning? -Nej.
Jag har aldrig sett det se så bra ut.
Dr Oswald vill smuggla in honom till röntgen senare.
Vi letar i hela Norden efter en ny lever till dig.
Det handlar om dagar bara.
Jag undervisar för Bondo som är på semester.
Jag utgår ifrån att ni kan de mest grundläggande aspekterna.
-Berätta vad du ser. -Ett lik.
-Hur mår liket? -Bra.
Det har ju metastaser överallt. Hur kan det ha det bra?
-För att den ger. -Ger?
De dödas lag är att ge. De ingår i den stora gemenskapen.
Nu går ni hem och läser på så att det ryker!
Jag har aldrig sett dig så trött sen du började sova på sömnlabbet.
-De fyller mig med allt möjligt. -Sluta, då.
Nej, när man påbörjat nåt, särskilt då forskning...
Är det på grund av mardrömmar du sover dåligt, gör nåt åt det.
Jag bestämmer mina drömmar själv. Styr in dem på nåt behagligt.
Tänk på nåt du tycker om.
Ibland överraskar du mig.
Är det dina roliga drömmar som gör dig så tråkig?
Får jag veta nu?
Veta vad då?
-Överraskningen! -Vilken överraskning?
Jaja, nu har jag lovat dig...
Vi tar den här stolen... och så sätter du dig på den.
Sätt dig ner, och så tittar du rakt fram hela tiden.
Du blundar och så tar du upp händerna för ögonen...
Händerna för ögonen. Och inte titta.
Nu tittar du! Inte titta!
-Går ni rond? -Nej, vi vill fråga en sak.
Jag hoppas jag kan svara.
Kort sagt tror jag att Judith, som jag tycker mycket om...
...är ett spöke.
Hon var genomskinlig.
Men det är hon inte nu.
-Ställ er vid fönstret. -Aldrig!
Hon var genomskinlig-
-och flickan som är ett spöke kallade henne "familj".
Flickan... Vad vet ni om henne?
Inget mer än att en patient som opererades-
-sa att en liten flicka tog hans hand under operationen.
Hon pekade på Judith och sa: "Familj."
Det låter intressant. - Jag ser att ni är gravid.
-Hur långt gången är ni? -Elva veckor.
Men på ultraljudet sa de att det var äldre.
Ni ser ut att vara i slutet av graviditeten, 38-39 veckan.
Det var just en skön historia.
-Är ni pappan? -Nej, han är bortrest.
-Jag är tyvärr inte fadern. -Var inte ledsen för det.
Jag tror att något är helt uppåt väggarna fel med barnet.
Flickan kan ha pekat på Judiths mage-
-och menat att barnet var familj, att det var en ande.
Det skulle ju förklara de här oregelbundenheterna.
Det hade varit kul att träffa fadern.
Det finns liknande fall, men jag måste läsa på.
Liknande fall av vad?!
Andar som har materialiserat sig som foster.
Rätt många viktiga spöken har låtit sig bli födda in i den här världen.
Ni är sjuka i huvudet båda två!
Lämna henne i fred. Det tar ett tag att vänja sig vid det astrala.
Jag skulle gärna vilja träffa fadern.
Får jag titta? Får jag min överraskning nu?
Ja, om du menar att Helmer precis drog iväg med en taxi.
-Vad menar du? -Att han stuckit utan dig.
Det skulle han aldrig göra!
Han hade väskan med sig och han var inte ensam.
Var han inte ensam?
-Stig Helmer, din råtta! -Ja, det verkar lite neurotiskt.
Var han sexuellt underutrustad?
Jag såg den gamla damen.
-Hon gick precis förbi. -Hon är orolig i kväll.
-Är hon rädd? -Nej, hon är orolig.
Hon har förberett en stor disk, men kan inte hitta borsten.
Och inte tvålen heller?
I kväll kommer den gamla damen att hitta det hon saknar.
-Vad pratar ni om? -Dina röntgenbilder.
Sarkomet har vuxit.
Det har det verkligen. Otroligt.
-Men det är fortfarande ganska litet. -Litet?! Är du tokig?!
Du är ju expert, men Zakariasen dog av det.
Jag kan mina europeiska sarkom.
Brysselsarkomet är helt klart störst.
Jag såg det i deras patologiska samling.
De vaktar det väl.
En amerikansk professor försökte sno med sig det under rocken.
-Något nytt om någon donator? -Ulrich har inte hört av sig.
Tänk på något du tycker om.
Mogge har värsta våta drömmen!
Åh, Drusse, din dumma gamla tant.
Det måste hänga ihop. Allt måste hänga ihop.
Mary!
-Jag har hört dig gråta. -Hon ligger på pappas sjukhus.
-Bårvagn 12. -Var är hon begravd?
Jag ber den andre anden försvinna. Varför får jag inte tala med Mary?
Varför ska jag dödas?
-Varför ska jag dödas? -Tillbaka till sjukhuset!
-Det var sista gången du rymde! -Varför vill ni döda mig med gaserna?
Jag har inte varit olydig!
-Skynda på! Var är hunden? -Jag fick fanskapet med piskan.
Släpp ut mig!
För helvete!
Ert brott...
...ska aldrig glömmas bort, Aage Krüger.
Ja, självklart.
Släpp min docka! Aage Krüger tog den ifrån mig i går.
Han ska ge den till sin egen lilla flicka.
Men mamma skrev mitt namn på den. Släpp den!
Jag mår så dåligt... Mamma!
Mary, min lilla flicka.
-Jag saknar dig, mamma. -Jag kan inte komma dit där du är.
Det rummet kan jag inte beträda.
Han har gett mig en sista dos. Jag vet att han har dödat mig!
Min stackars lilla gumma, jag önskar jag kunde hjälpa dig.
Jag är så rädd för att dö. Jag drömde att vi träffades i himlen.
Varför träffas vi inte i himlen?
Ensam ska du vandra natt efter natt, för ingen har vittnat om Aages brott.
-Känner du Aage Krüger? -Ja, självklart.
Det är ju din pappa, Mary.
Jag vet att det smärtar att höra, men visste du inte det?
Vi träffades hemma i byn. Han var en fin man.
Jag var en fattig kvinna. Jag blev med barn.
Jag sökte upp honom när du fötts.
Han ville ge mig pengar, men jag tog inte emot dem.
Han hade fru och barn.
Jag lovade att hemlighålla hans namn för dig i sju år.
På din sjuårsdag skulle jag berätta det för dig, det svor jag.
Jag trodde på Aage Krüger när han sa att du hade tuberkulos.
Det såg man på puckeln, sa han.
Han ville ta dig till Köpenhamn-
-till Rigshospitalet, för att bota dig, Mary.
-Men han ljög. -Jag saknar dig, mamma.
-Jag saknar dig. -Jag saknar dig också.
Mary. Jag saknar dig så.
Jag saknar dig.
-Mary! -Hjälp mig, mamma!
-God morgon. -God morgon.
Vad tyst det är.
För dem som inte vill höra, är det tyst.
Förlåt, jag trodde Stig var här.
Berätta för honom att vår förklaring om den försvunna kopian-
-inte föll i god jord. Nu kommer det att bli förhör.
Berätta det så skonsamt du kan, du vet hur han är.
Jag kan ju säga det själv i kväll.
Förlåt att jag störde.
En flaska till, tack.
Du ska inte ha lite mer att äta? Du ska inte ha lite mer förplägnad?
Jo tack.
-Sömnförloppet? -Utmärkt. Jag drömde.
-Obehagliga drömmar? -Helt klart behagliga.
Kommer du ihåg nåt av drömmen?
Först var det inte så trevligt, men sen ändrades det.
En kvinna smekte mig. Det var skönt.
-Hon satte sig grensle... -Håll dig till frågorna.
Frågar de inte om drömmarna?
Hon satte sig grensle över mig. Hon var rätt lättklädd.
Hon var sexuellt upphetsad, mycket upphetsad.
Hon hade svarta underkläder. Hon greppade min...
Har inte din film börjat?
Mogge... Du vet historien med huvudet...
-Har du löst det? -Självklart.
Bra. Det gläder mig att höra.
Sånt ska man inte ha hängande över sig.
-Hur mår du? -Bra.
Jag har fått veta saker om Mary.
-Jag menade din behandling. -Den har gått i stå.
Det är synd att de inte tar sig tid, men jag får mer tid över för Mary.
Jag har kommit på att hon återupplever sin sista dag.
Hon lades in av Aage Krüger som var hennes far och som ville döda henne.
Han ville inte att nån skulle veta att han hade ett oäkta barn.
Sånt är livet.
Hon spärrades in i ett rum på gamla Rigshospitalet-
-där hiss 7 ligger nu.
Där fick hon smärtsamma klorinhalationer-
-som Krüger hävdade hjälpte mot tbc, som hon inte hade.
Hon rymde, men hämtades av Aage Krüger i en ambulansvagn.
Väl tillbaka på sjukhuset fick hon en sista dödlig dos klor.
Förstår du nu?
Nej, självklart inte, men vi måste handla nu.
Mary måste förenas med sin mamma i kväll.
Du har då alltid en upplyftande kommentar, min pojke...
Mary måste manas. Då ska man alltid vara tre.
Vi får be en läkare vara med. Det kan ju bli våldsamheter.
-Jag måste jobba. -Men så stick, då!
Allt får man göra själv. Glöm inte att vi manar i kväll.
-Var är han från Haiti? -Ingen aning.
-Kan jag stå till tjänst? -Nej, jag fixar det själv.
Jag kanske är den enda som kan rädda henne.
Spöken vill gärna få ro, men förhindras av olika skäl.
Sist vi talades vid kändes det som-
-om ni har sinne för såna saker. Hon är en söt liten flicka.
Ni skulle göra henne en stor tjänst.
Jag har en bild på henne.
-Vem är mannen? -Hennes pappa som dödade henne.
-Vad hette han? -Dr Krüger.
-Och vad mer? -Aage.
-Aage? -Ja.
Om ni vill hjälpa oss, så möts vi i hisshall fem i källaren-
-strax före klockan två i natt.
Vi får hit en finsk lever. Den är lite sliten, men...
-Håll modet uppe, Bondo! -Sch, han sover.
Finns det ingen annan operationssal än nödsjukhusets?
Det är dags för Moesgaard att dra sitt strå till stacken.
Han har en fin sal. Vi skriver in Bondo under annat namn.
-Moesgaard lär inte jubla. -Vi behöver ju inte säga nåt.
Vilket namn som helst duger.
Patienten är nu inskriven som Bira.
Det passar ju vid en leveroperation.
Hej...
Jag vet varför du är här, men det är inget fel på mitt barn.
Men det väger 4 kilo efter 12 veckor.
Det är inget fel på mitt barn!
Du jobbar ju själv med fostervattenprov.
Minsta kromosomfel leder till abort utan att du protesterar.
Du är bara i tolfte veckan, du kan avbryta det.
Jag hatar att jag säger det här, men du tar en stor risk.
-Jag minns nog fel bara. -Nej, det gör du inte.
För tre månader sen var du inte gravid när du skannades.
Jag kollade datumet. Det finns en utskrift av skanningen.
Något är jättefel med barnet.
Även om du inte tror på spöken.
Jag känner en gynekolog som kan göra det. Hon har sett pappren.
Hon kan göra abort i tolfte veckan, oavsett fostrets storlek.
Vi kan göra det uppe hos oss på neurokirurgen.
Även om du inte tror på spöken, så har jag en bild på flickan som spökar
Hon står bredvid sin pappa.
Han dödade henne med klorgas 1919.
Tack för lånet av bilderna på Aage.
Kan inte du gå nu?
Sparkar han?
Jag vet att du älskar honom...
...men han får inte leva. Det är bäst om han dör nu.
Om han inte gör det, får han inte ro.
Jag vill bara hans bästa. Han är ju min lillebror.
Hej då.
Ja?
-God dag, jag vill tala med prästen. -Det är jag.
Bara det inte rör sig om sjukdomar. Jag bara skojade.
-Slå er ner. -Tack.
Vi är ju en sorts kolleger.
Jag har en teknisk fråga.
-Kolleger? -Det rör sig om själar.
Vet ni hur man manar, till exempel ett spöke?
Det vet de väl mer om uppe på den psykiatriska avdelningen ni kom från.
Förr var det prästerna som kunde sånt.
Och så förväntar ni er att jag tar fram en dammig bok...
-...för att folktro är min hobby? -Ja, nåt åt det hållet.
Sidan 185 och framåt. Ni behöver flera besvärjelsestavar.
Har ni tänkt på hur ni ska få tag i det? Jag har tyvärr inga.
Vad bra, jag träffade den.
-Har vi råttor i källaren? -Nej, jag släppte ut dem.
Det är labbråttor, de kanske bär på nån smitta.
De kommer inte så långt.
Men det är en helt annan råtta jag är ute efter.
Det är dags att vakna.
Jag är rädd för att köket har stängt, men nu ska det arbetas.
Sluta slå mig!
Det var en märklig morgon i går.
I dag blir det en ohygglig kväll.
-Med sorg? -Med sorg.
-Men även glädje? -Och glädje.
-Vem skrattar och vem gråter? -De onda skrattar, de goda gråter.
Det ser man ju.
Ursäkta, men jag vill avsluta en sak.
-Helvete! -Kan vi inte prata om det?
Nej, det kan vi inte. Jag ska mana och operera...
En annan gång, Mogge.
Helvetes jävla skit.
Jag är inte riktigt klok.
De är här nu!
Sjukhusdirektören och ministern är på väg, professorn.
-Moesgaard! Var är han? -Han är tydligen inte här.
Nu, Helmer!
Professorn skulle operera i Odense, eller Hamburg.
Är ni där, Moesgaard?
Är ni där, under skrivbordet?
Vi väntar, Moesgaard...
God dag, herr minister. God dag, herr sjukhuschef.
-Vad gjorde ni där under? -Lådan hade fastnat.
-De nya skrivborden har inga lådor. -Inte konstigt jag inte fick upp den.
-Ni vill se Operation Morgonluft. -Jag har sagt vackra saker om er.
-Rundvandringen börjar dock illa. -Var inte så hård mot dr Moesgaard.
Vi kom ju för att se något ovanligt.
Ministern valde den här tidpunkten för att ni skulle vara oförberedda.
Vi vill gärna se allt som har med avdelningen att göra.
Ministern vill börja i källaren.
Den har inget med Morgonluft eller avdelningen att göra.
-Jag har ingen personal där. -Ministern vill börja i källaren.
För honom vilar det något mystiskt över källaren.
Jag har berättat att det är 30 km gångar.
Var nu lite samarbetsvillig. Jag börjar tröttna på er...
-Var fan är Helmer? -Jag trodde han var här.
Jag bad Bulder göra hålet vid blodfläcken.
Det var här hon dog och det är här hon ska manas till ljuset och få ro.
Vi får inte visa rädsla. När hon kommer visar vi in henne i hålet-
-med våra stavar och murar igen. Var är stavarna?
-Kan de här fungera? -De liknar ju ingenting!
Jag sportade förr.
Då skulle vi ha jagat Mary med ölöppnare!
Men det här är allt vi har. En var.
Hon kommer snart. Kom ihåg vad vi sa.
Krogshøj går dit, Bulder dit.
Ställ dig bakom pelaren, Bulder!
Gå fram, Krogshøj.
-Vi ska mana dig, Mary. -Jag är rädd.
-Varför gör ni så här? -Svara inte. - Bulder, börja du.
Jag, Bulder Hardy Drusse, vittnar inför Gud-
-att Aage Krüger dödade Mary Jensen.
Jag, Jørgen Krogshøj, vittnar inför Gud-
-att Aage Krüger dödade Mary Jensen.
Jag, Sigrid Drusse, vittnar inför Gud-
-att Aage Krüger dödade Mary Jensen.
Jag, Bulder Hardy Drusse, vittnar inför Gud...
-...att Krüger dödade Mary Jensen. -Jag, Jørgen Krogshøj...
-Jag, Bulder Hardy Drusse... -Jag, Sigrid Drusse...
...vittnar inför Gud att Aage Krüger...
...dödade Mary Jensen.
Gå i frid!
Hon är inne! Mura igen hålet!
Den hade jag glömt. Mura igen!
Vad var det? Vad äckligt!
Jag fick nån vätska på mig. Det måste vara ektoplasma.
De testar strömmen bara. Den sätts snart på igen.
Nu går vi till hissen. Den här vägen.
Hej, Moesgaard.
-En murare ni känner, Moesgaard? -Det är min förste reservläkare.
Operation Morgonluft förespråkar ju att riva murar. Hänger det ihop?
Något åt det hållet, ja.
Den här patienten är våt. - Var hör ni hemma?
Neurokirurgen.
Det finns tydligen en del från er avdelning som bor i källaren.
Hur länge har hon legat inne och vad felas henne?
Fru Drusse har legat inne i tre veckor.
Vad är det för fel på fru Drusse, Krogshøj?
-Det vet vi inte än. -Förlamning i höger arm.
Nåväl, vi kommer nog inte längre här. Nu fortsätter vi.
Skriv ut patienten i morgon, är ni snäll.
Det är dags att börja arbeta!
Hur då?
Hur ska jag veta det? Gör som vi i Sverige, muta nån!
Att avslöja voodoohemligheter bestraffas med döden.
Att muta dem är livsfarligt.
Ta honom där borta.
Den där Harry Belafonte med den äckliga kavajen.
Så där, Bondo...förlåt, Bira... Vakna till lite.
Nu får du snart en ny lever.
-Har ni hittat en lever? -Ja, en finfin lever. Se själv.
Jag drömde att jag var på en stor kongress.
Och framme vid podiet avtäckte jag...
...världens största hepatosarkom... i en glasburk.
Jag fick stående ovationer.
Kan vi inte vänta en vecka till?
Det kommer nog en ny lever...
-...så att sarkomet får växa. -Söv honom.
-Här är operationssal 1. -Vad pågår här?
Det var en bra fråga.
Vi förbereder en operation på herr Bira. Han ska få en ny lever.
Vad är det här för påfund? Transplanterar ni på neurokirurgen?
Kan man prata med patienten eller är han nedsövd?
Ni kan nog prata med honom lite.
Ursäkta, herr Bira. Hallå!
-Hur har ni det? -Bra, tack.
Tycker ni också att kommunikationen mellan patient-
-och det hemska odjur vi kallar läkarvärlden har förbättrats?
-Nu ska ni få opereras. -Jag ska inte opereras.
-Vill ni inte opereras? -Nej, det sa jag ju innan.
-Har ni inte hans samtycke? -Jo, det måste vara ett missförstånd.
-Kör ut Bondo, vi får vänta. -Hette han inte Bira?
-Ni är medvetna om att det är stort? -Jag är jätterädd.
Du gör det rätta.
Här är vårt undersökningsrum.
Här finns inget att se.
Neurokirurgin är sannerligen mångfacetterad.
Jag injicerar direkt in i fostret.
När det är dött sätter vi igång födseln.
Vi gör det på det sättet. Fostret är så stort.
-Ge en ordentlig dos. -Det är dubbel dos.
Nu sticker det till.
Sov gott.
Här är sömnlaboratoriet.
Den forskningen lägger vi mycket vikt på.
Vi har bland de bästa resultaten i Europa.
Vi får vara tysta - de sover och får inte störas.
Jag tror vi har sett vad vi ska nu. Jag hittar själv ut.
Vi hörs.
-Vad forskades det om där inne? -Ingen aning.
Vad vet ni egentligen? Morgonluft?!
För mig betyder Morgonluft korsdrag. Hoppas inte ni flyger med ut!
Moesgaard.
Det tog lite tid, men här är det.
Kom igen nu, danskjävlar!
-Rör det sig? -Nej.
Dosen var stor nog att döda en elefant.
Nu ska vi sätta igång förlossningen.
Ja, vi gjorde exakt efter boken.
Vi har gjort Mary och Riket en stor tjänst.
Hur lång tid tog det att mura igen hålet?
Inte så länge.
Men ljuset släcktes. Ett par minuter, inte sant?
Det gick säkert bra.
-Vad händer? -Jag ger henne en till.
Skynda dig!
Skynda dig, hon föder ju!
I livmodern är det abort - utanför är det mord!
Hålet kanske var öppet för länge.
Porten till Riket har verkligen börjat öppna sig.
Mary fick ro, Judith fick sitt barn-
-planer har utförts och slutsatser dragits, men det var inget avslut.
Det kanske skrämmer er? Ni skrämdes kanske av det ni såg?
Var inte rädda. Håll ögon och öron öppna.
Det enda vi kan göra är att försöka skrämmas med teaterblod.
Först när ni tittar bort, har vi er.
Bakom slutna ögon börjar den verkliga skräcken.
Ett enkelt, praktiskt problem återstår.
Hur ska berättelsen fortsätta? Hur ska Rikets historia fortsätta?
Allt pekar åt en och samma lösning - det gäller att använda huvudet.
Jag heter Lars von Trier. Trevlig kväll.
Vill ni umgås mer med oss här på Riket-
-så var fortfarande beredda på att ta det goda med det onda.
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.