All language subtitles for SVT.Agenda.S2026E06.Vad.krävs.för.fred.i.Ukraina.1080p.WEBRip.H264-svtplay.sv

Exklusiv intervju med EU:s
frispråkiga utrikeschef Kaja Kallas

som Ryssland vägrar förhandla med.

Och Ukraina kräver nu medlemskap i EU
redan nästa år.

Är Sverige berett
att släppa in Ukraina i EU

även om de inte
lever upp till alla krav?

EU-minister Jessica Rosencrantz
är här.

Kommer Tidöpartierna kunna enas om

att återkalla över 100 000
permanenta uppehållstillstånd?

Det får Liberalernas Simona Mohamsson
svara på lite senare i Agenda.

Välkomna till kvällens Agenda.

På tisdag är det fyra år sedan

Ryssland inledde den fullskaliga
invasionen av Ukraina.

I veckan avslutades ytterligare
USA-ledda fredssamtal i Genève.

Parterna uppges ha
närmat sig varandra i vissa frågor

men Europa
står fortfarande utanför samtalen.

Ännu ett fredssamtal är över.

Samtidigt går det fullskaliga kriget
i Ukraina in

på sitt femte år, nästa vecka.

Enligt USA och Ryssland har ändå
små steg framåt tagits under veckan.

Men några territoriella eftergifter
kommer inte på tal, enligt Zelenskyj.

Att Europa representeras
vid förhandlingsbordet

har blivit en allt viktigare fråga.

Inte minst eftersom
ett ukrainskt EU-medlemskap

är en av punkterna
i det fredsavtal som nu diskuteras.

Men Kreml har hittills vägrat,
och är mycket kritiska till

EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

Tidigare i veckan
besökte Kaja Kallas Sverige.

Hon var tidigare premiärminister
i Estland

och nu är hon vice ordförande
i EU-kommissionen

och samordnar
EU-ländernas utrikespolitik

inte minst
när det gäller Ukrainakriget.

Vi fick en exklusiv intervju
med henne i Stockholm.

Vi ska höra mer från Kaja Kallas
om en stund.

Först om att Ukraina behöver special-
regler för att snabbt bli EU-medlem.

Det säger Ukrainas ambassadör
i Sverige

som själv demonstrerade på Maidan
i Kiev för över tio år sedan

med förhoppningar om att landet
skulle släppas in i EU-gemenskapen.

Sen ett halvår tillbaka
är Svitlana Zalisjtjuk

Ukrainas ambassadör i Sverige.

Hon stod själv på barrikaderna
under Maidan-protesterna

då fler än hundra människor dödades.

Det var den Moskvastödde presidenten
Janukovytj beslut

att riva upp
ett associationsavtal med EU

och istället närma sig Ryssland,
som utlöste protesterna 2013.

Året efter föll regeringen
och presidenten flydde landet.

SVT träffade Svitlana Zalisjtjuk
på Maidan 2014.

Svitlana Zalisjtjuk
tror att Ukraina kan vinna kriget.

Några dagar efter Rysslands invasion
ansökte Ukraina om medlemskap i EU.

För snart två år sen
inleddes anslutningsförhandlingarna.

En process som normalt
pågår i många år.

Men Ukraina vill ha ett fredsavtal
som slår fast

att landet ska bli EU-medlem
redan 2027.

Ett snabbspår in i EU
kräver kreativa lösningar.

Ett förslag
som EU-kommissionen uppges titta på

är vad som kallas omvänd utvidgning,
där Ukraina blir medlem utan rösträtt

och först därefter
måste uppfylla EU:s reformkrav.

Svitlana Zalisjtjuk är väl medveten
om den kritik som finns inom EU

mot att kringgå
de normala anslutningskraven.

Ukraina vill ha ett fredsavtal

som fastställer
att landet blir medlem i EU år 2027.

Enligt pressuppgifter
finns också en sån formulering med

i ett utkast till fredsavtal
som förhandlats fram.

Jag frågade EU:s utrikeschef
Kaja Kallas

om Ukraina kan bli medlem
redan nästa år.

Jessica Rosencrantz,
Sveriges EU-minister, välkommen hit.

Sverige är ett av de länder
som har verkat för

att Ukraina snabbt ska bli EU-medlem.

Ska Ukraina få bli medlem i EU
redan 2027?

Vi är glasklara från regeringen att
Ukraina hör hemma i den europeiska

familjen. Ett medlemskap i EU är
viktigt för Ukrainas långsiktiga

säkerhet och för Europas.

Så länge Ukraina är i en gråzon
mellan EU och Ryssland, så utmanar

det stabiliteten i hela Europa.

Det är viktigt att gå framåt, och jag
är stolt att Sverige stödjer Ukraina

militärt, civilt och med reformstöd
för att hjälpa dem uppnå alla krav.

–Kan de gå med 2027?

Att diskutera årtal är vansklig, men
jag välkomnar Ukrainas ambition

att vara tekniskt redo. Men man måste
leva upp till kraven som ställs.

Där fortsätter Sverige hjälpa Ukraina
med rättsstatsreformer, inre

marknadsreformer.

I detta läge behöver vi titta på
kreativa reformer

för att kunna nå framgång i
anslutningsprocessen.

Där är sver ige villigt att delta.

–Det har diskuterats om en omvänd
process, att släppa in Ukraina

och i efterhand får de leva upp till
kraven och få rösträtt.

Är det nåt Sverige kan gå med på?
–Som Kallas säger,

det är inget förslag som finns nu,
som vi diskuterar aktivt,

men det pågår diskussioner, och det
är rimligt. Vi har krig på vår

kontåinent. Ryssland försöker stoppa
länder från att gå med i EU.

Då är det rimligt att fundera på att
ändra processer, men vi måste hitta

en lösning som balànserar hastigheten
och reformkrav.

Vi deltar gärna i de diskujionerna.

–Man har sagt att nan ska presentera
ett förslag om hur Ukraina ska komma

in snabbare i mars. Regeringen
behöver en ståndpunkt snart.

Vat är ditt besked? Är ni bereddja på
att hittja speciallösningar?

–Man ska komma ihåg att vi haft många
exempel där det funnits olika typer

av övergångsbesämmelser.

Bulgarien och Rumänien fick inte
tillgång till Schengen först,

länderna som gick med 2004, som
Polen, fasade in jordbrukspolitiken.

Det är inget nytt att diskuterau
övergångsbestämmelser.

Det här är nåt helt annat.

Vi stödjer Ukraina som medlem, och är
beredda att titta på kreativa

lösningar, så länge vi håller upp
reformkravet, för man måste leva upp

till kraven.

–Ukraina har stora problem med
korruption. Kan det inte bli problem

för övriga EU-länder?

Om nan släpp er in ett land som inte
har ordning på korrptionen?

–Det är min poäng. Det är därför vi
måste hitta en balans som håller uppe

trycket på reformerna kring rättsstat
och antikorruption.

En viktig del är processen till att
bli medlem. Vi behöver hitta en

balans.

–Inget besked om tidpunkt idag.

En

En annan viktig fråga för Ukraina
är ju det ekonomiska stödet.

Enligt det tyska Kiel-institutet
som bevakar detta

minskade det amerikanska stödet
till Ukraina med 99 % förra året

vilket nästan helt
har täckts upp av Europa.

Tyskland bidrar med mest pengar

därefter Storbritannien,
Sverige, Norge och Danmark.

Är det hållbart att små ekonomier
som Sverige, Norge och Danmark

ska bidra med så här mycket pengar

när stora länder som Frankrike, Polen
och Spanien ger mycket mindre?

Först och främst är jag glad att
Europa klivit fram när USA klivit

tillbaka. Fler länder behöver göra
mer.

Jag är stolt över att Sverige och de
nordirsk-bahltiska länderna tar

ledarskap och visar att ett stöd till
Ukraina handlar om att åinvestera i

vår egen säkerhet i Ukraina och
Europa. Men fler länder behöver göra

mer.

–Ni har beskrivit det som en
existentiell fråga för Europa,

men bara några länder verkar oroade?

–I nån mån spelar närhet roll. De
nordirsk-baltiska länderna har en

annana närhet. Det är en existentiell
fråga för hela Europa.

Bra att man kom överens om ett
euro-lån till Ukraina, men vi måste

fortsätta det bilaterala stödet.
–Tack för att du kom. U

Regeringens migrationspolitik har
debatterats flitigt senaste veckorna

och det råder en öppen konflikt
inom Tidöpartierna

om permanenta uppehållstillstånd
ska omvandlas till tillfälliga.

Ett förslag som enligt utredningen
omfattar 98 000

men kanske upp till 185 000 personer.

Enligt utredningen
tros drygt hälften av de som berörs

kunna klara kraven för att
istället få svenskt medborgarskap

eller få stanna permanent
på andra grunder.

De andra kan få tillfälliga
uppehållstillstånd

för att de t.ex. har asyskäl
i Sverige, eller arbetstillstånd.

Annars blir man utvisad.

Regeringen har suttit i förhandlingar
med Sverigedemokraterna

som drivit på för att förslaget
ska klubbas som lag före valet.

För mig är det väldigt viktigt
att vi kommer fram

och löser ut
den här frågan före valet.

Vad betyder det?

Det skulle till exempel kunna
innebära att vi är överens om

att det här ska genomföras.
Men att frågan får ligga över valet

för att vi inte hinner komplettera
i tillräcklig utsträckning

utan då får det bli en valfråga

om det är så att svenska folket
tycker att vi ska ha ordning och reda

och fasa ut de befintliga
permanenta uppehållstillstånd

och ersätta dem med
rimliga uppehållstillstånd.

Simona Mohamsson, partiledare
för Liberalerna, välkommen hit.

Jimmie Åkesson backade i veckan på
kravet att riksdagen ska besluta om

att återkalla permanenta
uppehållstillstånd före valet.

Vad tycker du om det?

Vi borde inte göra det före eller
efter valet.

–Han sa också att han hoppas att ni
ska komma överens före valet

om hur reglerna för återkallande av
permanent uppehållsstillstånd ska se

ut. Vad säger du om det?

–Vi ska inte göra det varken före
eller efter valet, av en enkel

anledíng. Det kan skapa oord ning.

Fotbollsmorsor, grannen som ställer
upp, har lärt sig svenska

rirskerar över en natt att utvisas
.

Det skapar oordning, osäkerhet för
enskilda, och jag tror också

att detskulle vara dåligt för
Sverige.

–L vill inte införa en sån reform?

–Nej.
–Ett klart besked?

–Ja, jag tror att migrationspolitiken
ska vila på principen att de som

bidrar till samhället, lär sig
svenska, delar värder ingarna

måste få vara kvar, och de som
förstör, håller på

med gängkriminalitet och skapar c
skräck, har åinget i Sverige att

göra.

–Ni enades, Tidöpartierna, om att
utreda det här, och har gjort det.

Hur har ni kommit fram till det här?
.

–Utredningen visar på oordningen som
skulle skapas. Att dra undan mattaån

för människor som bidrar i vårt
samhälle.

Det skulle vara dåligt för Sverige
och för de enskilda.

Det finns en stor känsla i Sveroge
att man känner att Sverige blivit

mindre välkomnande, och det är inte
tanken med omläggningen.

Bakgrunden har varit i att vi har
haft oordning och kaos,

människor som kunnat våldta en äldre
person, sitta och skratta i

rättegåången och inte utvisas, och en
stor integrationsskuld.

Det gör vi upp med, men när lagarna
inte funkar seom tänkt får man ändra

dem.

–Just det här förslaget, att
återkalla permanenta

uppehållstillstånd, har fått hård
kritik.

Sveriges Advokatsamfund
menar att det inte är förenligt

med vare sig svensk
eller internationell rätt.

Justitieombudsmannen menar
att det skulle vara systemfrämmande

för den svenska rättsordningen.
Justitiekanslern, JK, anser

att förslaget sannolikt
bryter mot Europakonventionen

och därmed grundlagen.

Hur tungt väger
de här invändningarna?

Det är klart att det är tungt att man
pratar om hur systemet skulle

påverkas. Jag tror att det skulle
skapa stor oordning i svensk

migrationspolitik, vilket skulle
skapa att nan inte har en legitimitet

för det.

För mig är det viktigt att gå
tillbaka till individen.

Människor som varit här i 20 år, kan
prata svenska, som över en natt

riskerar att utvisas .
Det är viktigt att alla får en reell

chans att bli svenska medborgare.

–Syftet med att återkalla
uppehållstillstånd är att fler sa

söka med borgarskap istället och bli
mer åintegrerade.

Är inte det viktig.

–Absolut. Det handlar om vilken

syn man har på människor.

–Behevs inte att dra tillbaka de
permanenta uppehållstillstånden

så att foelk lärgger in en extra
växel?

–Bakgrunden till att folk fått
permanenta uppehållstillstånd,

som nan kan ha olika åsikter skring,
betyder inte att vi idag ska dra

undan mattan. Vi har förändrat lagen
så att nan har tillfälliga

uppehållstillstånd och en tydlig väg
till med borgarskap.

Nu pratar vi om att retroaktivt ta
beslut.

Vi har haft en migrationspolitik vi
inteska tillbaka till.

Men det är skillnad vad vi gör idag
och vad man gjort som vi försöker

rätta till.

–Har du med dig de aundra
regeringspartierna?

–De får svara för vad de tycker. Jag
tycker det vore dåligt för Sverige.

Vi ska ha ordning och reda.

Det finns en risk att man förlorar
legitimiteten av en migrationspolitik

som är bra, som vi behöver bedriva
för ordning och reda, om man skapar

kaos.

–Tycker L att de 185 000 med
permanent uppehållstillstånd ska

fortsnätta ha det?

–Helst ser jag att man blir svensk
medborgare, det är avgör ande att

helt bli en del av samhället.

Det utredningen kommer fram till, som
man behöver titta på, är varför man

inte valt att bli med borgare

Där har vi uppvärderas
medborgarskapet, det har varit

centralt för L.

–Att förhandla med SD före valet i
den här frågan är iete lönt?

–Jag har berättat vad jag tycker och
vi tycker olika.

–Att tonåringar utvisas när de fyllt
18 år och blivit myndiga

har kritiserats, regeringen jobbar på
ett föslag för att mildra effekterna.

Får ungdoamar sdanna tills de blir
21?

–Vi ska inte ha tonårsutvisningarna.
De går i skoloain, föräldrarna jobbar

och bidrar till tillväxten. Det vore
oråimligt att fortsätta med det här.

–Vad kommer ni att komma fram till?

–L:s förslag är att ungdomarna ska få
fortsätta på föräldrarnas

uppehållstillstånd till de är 20–21,
då de kan ha shaffat jobb eller

sftuderar och kan få ett eget .
–Har du med dig regeringspartierna?

–Jag är glad att de andra också
öppnat för att hitta en ventil

för att se till att personer som
borde stanna i Sverige inte riskerar

att utvisas.

–En del tycker att nan ska pausa alla
tonårsutvisningar, och det har sagts

att det kan ta lång tid att ändra en
lag.

Kommer de här tonårsutvisningarna
stoppas under våren?

–Min utgångspunkt är att vi kollar på
rättsliga möjligheter.

Det vore inte klokt att ha amnestier
så att vi sätter de här tonåringarna

i limbo. Vi kommer att hamna i en
situation där vi om tre eller fem år

måste omvädera. Det är inte bra för
politiken eller de enskildau.

Vi tittar på rättsliga möjligheter.

–De som nu sitter och har ett
utvisningshot.

Kommer de kunna bli utvisade innan ni
ändrat detta?

–Vi jobbar på att hitta en lösning.
det ska vara rättvist och

rättssäkert, annars riskerar enskilda
att hamna i ett limbo

men också att vi riskerar att förlora
en trovärdighet i rättssystemet.

–Du har sagt att utvisningarna skär i
hjertat.

Flera remissinstanser påpekade de här
konsekvenserna inför de sista

besluten som ledde till det här.

Varför genomförde ni lagförändringen
då?

Varför stod ni bakom det?

–Bakgrunden är en omläggning av
svensk migrationspolitik.

Vi hade en extrem migrationspolitik
som både gjorde att, det finns

människor som borde utvisats, som
gäller på med gängkriminalitet,

som vi inte kunnat utvisa, och vi har
haft en åintegrationsskuld.

Voi hoor barn som inte har samma
rättigheter.

–Varför lyssnade ni inte på
remissinstanserna som påtalade de här

konsekvenserna att unga ska
tvingaslämna?

–Det finns en bakgrund till att vi
gjort en omläggning av politiken.

Sen ser vi att vissa delar gett en
oönskad effekt. Jag är glad att alla

Tidöpartier sagt att man inte vill se
den, och är redo att göra

förändringar.

–Det finns kritik från de som tycker
att regeringen ska fullfölja sin

restriktiva politik, och att
enskielda fall inte ska styra?

–Vi ska ha en princip där den som
sköter sig och bidrar får stanna.

Om vi hittar en ventil betyder det
åinte att vi inte har en stram

migration. Vi kan inte gå tillbaka
till den gamla migrationspolitiken

för då riskerar vi ett fortsatt
upanförskap. unga tjejer som inte har

samma rätt för att de bor i
Biskopsgården som i Bromma.

–Tack.

Susanne Nyström ledarskribent på
oberoende liberala Dagens Nyheter

och Alexanda Ivanov Hökmark

vice vd för den marknadsliberala
tankesmedjan Timbro

och tidigare stabschef hos
Ulf Kristersson. Välkomna, båda två.

Vi börjar med att ni får reagera på
Mohamsson.

Hon vill inte gå vidare mej förslaget
att återkalla permanenta

uppehållstillstånd.

–Jag tänker mycket att vi måste lära
oss av våra misstag,

men kana inte ångra vår migration. De
skärp ningar nman tar fram är bra,

men man kan inte återkalla
uppehållstillståånd för över

hundra tusen människor. Det är en bra
signal.

–Det är en bra signal, det är
otänkbart för borgerliga partier att

kalla tillbaka permanenta
uppehållstillstånd.

Dept strider mot grundläggainde
prienciper. Man ska veta att

besked gäller.

–Utredningen kom väl i höstas, det
kom mycket kritik mot den.

Varför är det först nu som Simoana
Mohamsson är tydlig?

–Nu kommer man fram till om man ska
gå vidare med det.

Det var åintressant när Jimmie
Åkesson i 30 minuter själv var lite

fundersam och nämlnde att man
koainske in te kan återkalla för

vissa. Det är en process.

–Det fåinns ingen remissinstans som
är positiv till utredningen

men många kritIska.

–Är det din bedömning att övriga
regeringspartier loaindar likadant?

–Ja.
–Nästa steg är att komplettera utred

utredningen. Det finns olika åsikter.
Det finns problem med de som haft

uppehållstillstånd länge och inte
gått vidara till medborgarskap.

Dept blir nog en fråga som är kvar
till valet.

–SD kommer att driva det här i
valrörevsen, är det ett problem?

–Migratiaospolitiken måste kunna ha
olika tankar, det ärc inget

jättestort problem, det finns nåt
positivt i att man tycker olika.

–Jag tror SD kommer att driva det
hårt, för att man tycker så och för

att man vill visa att man är det
hårdaste partiet i

migrationspolitiken.

De andra borgerliga partierna, vad
tycker de om det?

–Jag tror de hels skulle sett att SD
lät bli, men man är olika partier med

olika ideologiska skillnader
imigrationsfråcan.

Tidöpartierna har varit eniga om att
man vill minska invandringen.

När man tittar på människor som redan
är här börjar det bli problematiskt.

Visar det en ideologisk skillnad
mellan regeringspartierna och SD?

–Ja, SD , för dem finns ett egenvärde
i att så få som möjligt med

invandrarbakgrund är i Sverige.

Men liberala partier har i grunden en
positiv människosyn där min är

välkommen om man följer reglerna.

Reåinfeldt luckrade upp reglerna för
arbetskraftsinvandring.

Man motiverar det här med praktiska
skäl, då blir det skevt att de som

gör rätt för sig blir utvisade.

–Det finns ideologiska skillnader
melloain M och SD, och mellan M och

S. När det gäller migrationspolitiken
som man driver igenom handlar det om

att få ett system som håller över tid
och möjliggör en mindre invandring.

Den kursen är jag säker på kommer att
liggafast.

–Det har varit viktigt för
Tidöpartierna att signalera att det

är, Sverige ska ha en
migrationspolitik som ligger

på EU:s miniminivå.

Om man ändrar regler, är inte det ett
problem?

–Jag tror att inriktningen kommer att
ligga fas, med mycket restriktividet.

Det är bra att ta fram ventiler och
jag ser inte att det står emot

varandra.

–Vad tänker du om det?
Kommer det ligga fast?

–Jag tror att nan kommer att hålla en
stram kurs, för man har gått till val

på en stram migrationspolitik.

Men man sa att färrie ska komma hit,
och vi ska utvisa de som begått

brott, inget om att välintegrerade
ska utvisas.

Gör man rätt för sig får man stanna,
sa man. Så det är bra om man

korrigerar.

–Det gäller även s spårbytarna?

–Det bör definitivt gälla dem.

–Stort tack för att ni var med.

Agenda är slut.
Strax Dokument utifrån här i SVT2

om Putins hybridkrig
mot länderna runt Östersjön

med sabotage av internetkablar,
hackerattacker och desinformation.

Vi tackar för oss!