Original subtitles

Förlåt, mamma.

Jag letar efter min affärspartner, han är försvunnen.

-Jag kan ringa efter mina kollegor. -Fast då får du förklara situationen.

-Vem tjallade? -Ronny Pihl.

-Vill du ses på fredag? -Ja.

Nikku är en helt fantastisk son. Kan ni inte bara söka efter honom?

Han ville att jag skulle hjälpa honom. Med en leverans.

Hundra kilo belugakaviar blir ju fyra miljoner.

-Då grejar du en båt, då. -Lämna bara nycklarna till henne.

Det kommer ju inte att vara över. Inte i mitt huvud.

Jag klarar inte av det här längre. Jag vill bara att allt ska ta slut.

Lias.

Lias.

Lias?

-Lias! -Ja?

-Rörtången. -Ja.

Den ligger här.

-Gick det bra? Förlåt. -Fan...

-Förlåt. Gick det bra? -Ja, det är okej.

-Hörru, är allt okej med dig? -Ja, jag mår bra.

Förlåt, jag måste ta det här. Det är mina polare.

Det är 705:an vid träbryggan. Min chef, han går hem vid fem.

Jag tror inte mamsen skulle vara så förtjust i de typerna.

Jo då. Hon känner dem, de är godkända.

Jaha... Okej.

-Är det beställt? -Ja, jag är...där.

-Hej. -Hej.

Vad fin du är.

Jaså? Nej, det vet jag inte, men tack för att du ljuger bra.

Va? Nej, det gör jag inte.

Jag tänkte att vi kunde ses bara för att...lämna all skit bakom oss.

Ja, ja. Självklart.

Du, Don Johnson ringde för en stund sen.

Han vill ha tillbaka sin skjorta.

Va? Nej... Vadå? Jag tycker den är fin.

Men det är nåt fel med knappen. Som att knapphålet är för stort.

-"Hull"? -Knapphullet, ja.

Ja. Nej, inte så.

Det kanske är knapparna som är för små.

-Hej. Har vi hunnit bestämma oss? -Nej.

Jag kommer tillbaka.

Sen går hon runt med telefonen klistrad i handen så här:

"Henrik! Henrik! Syns min dubbelhaka nu? Syns den?"

Kan du förstå att jag har varit bästa kompis med henne?

Förlåt, det var inte meningen att... gå över nån gräns eller nåt.

Allt finns fortfarande kvar.

Jag hittar ingen strömbrytare för att slå av det.

Ja, det är väl det jag är rädd för.

Vadå?

Om inget har förändrats, vad ska bli annorlunda om vi försöker igen?

Nej... Jag vet inte.

Jag är ju på en bättre plats...nu. Det är vi väl båda.

Absolut. Men vad händer när du hamnar på ett dåligt ställe? Igen.

Det var ju inte som att du släppte in mig.

Nej, jag är glad att jag inte gjorde det.

Ursäkta? Vad fan menar du?

Vi såg ju båda två hur det gick, jag höll på att förlora jobbet.

Ibland så är du dum i hela huvudet!

Va? Nej...

Jag sa ju att han skulle vara här.

Men vad fan, Miriam. Det där är inte kul.

Nej. Det tycker inte jag heller.

Vad håller ni på med?

Vad är det du har sagt till polisen?

Just ja. Du såg att de tog mig.

Men ta bort den där, jag sa ju ingenting, förstås.

-Varför släppte de dig, då? -För de hade inget på mig.

Eller snarare, jag hade inte så mycket på mig.

Det är väl dagsböter.

Har du inte informerat dem om mina och Nikkus affärer?

Vafan... Jag vet ju ingenting om vad ni håller på med för affärer.

-Du är ganska bra på båtar, va? -Ja, jag hade firma förut.

Bra. För då kan du hjälpa oss. Vi behöver nån som kör. I kväll.

I kväll? Nej, tyvärr.

Kom igen. Vi kan ta en liten avstickare först.

Käka mjukglass på Fjäderholmarna. Vad tror du om det?

Nej, jag vet inte... Jag är lite laktosig.

Jaha.

På tal om det, jag måste på muggen.

Vem fan är det som har läckt hos er? Alltså, jag kom med värdefull info-

-och som tack blir jag huggen i ryggen.

Och nu pressar hon mig, och hon är så jävla obehaglig!

-Vem hon? -Hon som har affärer med Nikku.

-Var är du? -Vem pratar du med?

-Fan! -Hon kommer fan ha ihjäl mig!

-Ja, men var är du? -Rosetta's!

Kommer ambulansen, eller?

Fan. Helvete.

Nej, jag vet inte. Jag såg inte när det hände.

Ronny?

Ronny?

Det är tack och hej för mig.

Nej. Det kommer att gå bra. Okej? Det här kommer att gå bra.

Nackahamnen... Nacka...

Ronny tjallar på Nikku, och Nikku försvinner.

Två dar senare hamnar Ronny under en bil.

Och då tjallade han igen?

Ja. Tid och plats för en överlämning. Nackahamnen.

De smugglar kaviar, inte knark.

Han ringde mig, han var livrädd-

-pratade om ett pågående överfall och sen är han död?

Det var väl en olycka?

Han blev ju jagad! Troligen är de människorna i Nackahamnen nu i kväll.

-Hur vet du att du kan lita på honom? -Det var det sista han sa i livet!

Och vad tycker du att det har med saken att göra?

-Fy fan... -Missbrukare är inte så pålitliga.

-Han gick ju inte på droger ens. -Alex har rätt.

Vi vill ha full polisnärvaro där nu i kväll.

Nej, slös med resurser. Vi har inte nog med information. Vad säger du?

Vi kanske kan säkra lite mer information innan...

Vi är säkra på den info vi har, vi vill köra nu.

Jag särar på er två. Ni lyder inte order.

Ta det lugnt nu!

Vi sticker till Nackhamnen. Kom igen.

-Hon sa nej. -Till fler resurser, ja.

-Hon sa inget om vad vi fick göra. -Hon vill dela på oss.

Hon kan ju försöka.

Jag lånade ut den, jag skulle inte köra.

-Nu har planerna ändrats. -Jag vill inte.

Men du har inget jävla val, fattar du inte det?

Än så länge så är det bara jag som vet vad du har gjort.

Och så mamsen då.

Förlåt att jag var oprofessionell. Det blev lite väl privat kanske.

Det var bra att du tog över.

På min förra arbetsplats omplacerades man om man inledde en affär.

Men jag och Alexander jobbar ju inte på samma arbetsplats.

Nej, nej. Jag menar bara att det kan vara svårt att hålla isär impulserna.

-Jag tror inte att jag har det... -Förlåt.

Okej, jag kommer.

Vad är det som har hänt?

Jag måste hem och låsa upp. De ska fixa ventilationen.

Lias? Kom.

Du kan ju inte komma hit i det här tillståndet.

-Jag tänker ju anmäla mig själv. -Då får du livstid!

-Jag kommer att ta mitt straff. -Vet du hur det är i fängelse?

Det är brutalt där inne. Du skulle aldrig klara det.

Och vad tror du händer med mig när det kommer fram-

-att jag har hjälpt dig att... dumpa ett jävla lik?

Men om inte jag säger att du visste, då? Att det bara var jag.

Lias, nej. Nej.

Nu kör du den där jävla båten, sen är det här över.

Lias, nu gör du som jag säger.

Vad var det du sa? Ventilationen?

Förlåt.

Du behöver inte ljuga för mig.

Jag ville bara inte blanda ihop jobb och vänskap.

Ja, fast det har vi väl redan gjort?

Lias har problem med pengar.

Okej. Är det allvarligt?

Nej. Kronofogden. Han säger inte till i tid, och så... Han skäms väl.

-Behöver du hjälp med nåt? -Nej, tack. Vi ses sen.

Du... Du vet att du kan prata med mig, va?

Tack.

-Hur gick det med lunchdejten? -Tja...

Okej, jag antar att det inte gick så bra. Var han fåordig?

Nej. Det var bara...

Äh, det blev fel. Fast det är inte det som stör mig.

Han smaskar när han äter, jag vet.

-Det är Rakel. -Jaha, din BFF?

Pär, du är min BFF. Min enda BFF.

Okej, vad är det med Rakel då?

Det är nåt märkligt med henne och hennes son.

Nåt stämmer inte i den relationen.

Okej. Och du har försökt att prata med henne?

Hon känns inte riktigt mottaglig. Det är nåt med honom.

Vill du att jag...kollar lite?

Jag vet, jag vet. Tre minuter i.

Jag ska bara kolla upp nåt innan jag går hem.

Vet du var killarna är?

Jag ringde dem förut, och då satt de i bilen.

-De sa inte vart de skulle. -Frågade du inte?

-Nej, de var lite hemliga av sig. -Okej.

BELUGAKAVIAR

-Mamma? -Säg åt Miriam att avbryta.

Avbryt. Polis är på väg.

-Vadå? -Mamma sa vi skulle avbryta.

-Va? Varför då? -Polisen är på väg.

Du måste dra. Polisen är här.

-Stick. Dra. -Polis!

-Dra! -Stå stilla!

Stanna!

Släpp vapnet!

Tryck, Valpen! Du måste trycka, jag klarar inte att trycka på den själv!

Du måste hålla den... Hallå! Håll dig vaken!

Sjung en sång. Bara sjung, vilken sång som helst!

Det var en gång en mus och den musen hette Klas

Sjung!

Och han var alltid bjuden när det var stort kalas

Kom igen, sjung! Hallå!

-Vi måste få hit kirurgjouren. -Ja, jag fixar.

Fan...

Nora! Vänta, vänta, vänta. Jag har hittat grejer.

-Om? -Rakels son. Ganska konstiga grejer.

Gripanden som inte har lett till förundersökningar-

-förundersökningar som lagts ner, fast de borde ha lett till åtal...

-Vad har han gjort? -Inbrott, försök till bedrägerier...

-Narkotika? -Nej.

Men han verkar ha varit i stort behov av pengar, rätt mycket pengar.

Vad betyder det? Att inget har lett till åtal?

Att Rakel har skyddat honom.

Hej, Alexander.

Vänta. Vad säger du? Jag... Du får lugna ner dig.

Herregud. Vi kommer. Vi kommer på en gång. Hej.

Vad var det? Vad är det?

Vad är det som har hänt?

Var är han? Vad är det som har hänt?

Kan du snälla...kan du säga?! Kommer han att överleva?

Vad fan har ni gjort?!

Vi fick ett tips, och så övertalade jag honom att följa med.

Du övertalade honom?

Ja. Vi fick inte för Rakel. Men vi åkte ändå... Och så sköt hon.

-Din jävel! Det är ditt fel! -Sluta!

-Din jävel! -Pär...

-Kommer han att överleva...? -Pär...

Jag vill ha kvar honom.

-Kommer han att klara sig? -Jag vet inte.

Det var mitt fel.

Va? Du kunde ju inte veta att de åkte dit.

-Nej... -Nej.

Emma! WTJ59J. Eller I. J eller I.

Det är bilens registreringsnummer. De som sköt.

Vad menade hon med "kritiskt"?

Jag tror inte hon vet mer just nu.

Man kan inte bara säga så, och sen gå.

De kommer inte att veta nåt mer innan operationen är klar.

-Och vi kan inte fråga Henrik? -Han jobbar ju inte här längre.

Nej, just det. För han har blivit nån jävla skärgårdsdoktor.

Där. Miriam Huldt. Ängsviksvägen.

Okej. Är det långt härifrån?

18 minuter.

Har vi några bilar här?

Hej. Jag skulle behöva en patrull till Gustavsberg.

Det gäller en Miriam Huldt, Ängsviksvägen 4.

Hon är beväpnad och har skjutit en kollega.

-Hallå? -Var är Miriam?

-Eh... Vem är du? -Var är Miriam?

Jag vet inte.

Hälsa henne att om hon eller du nämner min sons namn-

-så ser jag till att ni båda två...

Polis! Händerna på huvudet! Vänd dig om!

-Är du själv? -Ja!

-Händerna på ryggen. -Hallå?

-Ligg still! -Hallå?

Sätt dig längst in.

Var är Alexander?

I garaget. Han...kollar igenom skåpbilen. Igen.

-Hur mår han? -Inte så bra.

Okej, hur går vi vidare?

Mannen som greps, Svante Huldt, ska förhöras.

Kan jag förhöra Svante nu?

-Det är bäst att jag gör det. -Nej, jag gör det.

Du är personligt involverad. Ta ledigt i några dar.

Det kommer inte att hända.

Om du lyssnar mer på mig så kanske du kan undvika att fler olyckor sker.

Olyckor händer. Alexander måste få avsluta det här fallet.

Okej. Men jag sitter med.

Vad gjorde du i Nackahamnen i går?

-Vem säger att jag var där? -Jag. Jag såg dig.

Jag såg dig, en kvinna och nån som körde båten.

Det var inte jag.

-Vad lastade ni av i hamnen? -Har inte lastat av nåt.

Inte?

Du blandar ihop mig med nån annan. Jag ser ganska vanlig ut.

Du ser ovanligt dum ut i huvudet.

En person är död, en ligger på sjukhus och en är försvunnen.

Jag har ingen jävla aning om vad du snackar om.

Jag har träffat din fru Miriam flera gånger. Det här är väl din fru?

Ja... Jaha.

Berätta det du vet. Vad höll ni på med?

Jag körde bilen, ja. Men annars har jag inte gjort nåt.

-Jag är oskyldig. -Du missförstår nog situationen.

Det här är din möjlighet. Nu har du möjligheten att erkänna.

Du kan lätta ditt hjärta. Välja väg.

Men...du verkar ju ganska obekymrad.

Nej. Fan, det är klart att jag inte är.

Berätta sanningen då.

Det kommer att kännas bättre efteråt. Det gör det alltid.

Hallå?

Är det sant? Att den där polisen är död?

Han är på sjukhus. Vi vet inte om han kommer att klara sig än.

Mamma, jag orkar inte mer. Okej? Jag kommer in och berättar allt.

-Nej, det gör du inte. -Jag orkar inte!

Lägg bort offerkoftan. Säger du nånting åker vi dit bägge två.

Jag ska hjälpa dig. Thailand har inget utlämningsavtal.

Thailand? Mamma, vad ska jag göra i Thailand?

Du får en ny chans. Du kan börja om.

-Mamma, vad ska jag göra i Thailand? -Du ska överleva.

-Överleva? -Herregud, Lias. Förstår du inte?

Förstår du inte att det här är allvar? Det handlar om liv och död.

Jag ringer dig sen.

Jag trodde du hade åkt hem.

-Har det hänt nåt? -Det är kaos. Lias.

-Kaos? -Men det är under kontroll nu.

Som jag sa så kan du prata med mig.

Jag vet, jag borde ha klippt av navelsträngen för länge sen.

Var det nånting du ville?

Eh, jag tänkte bara höra hur det gick på förhöret.

Det gick bra. Han skötte det bra.

-Nåt mer? -Nej.

Finns det nåt nytt?

Nej. Pär skulle ringa om det hände nåt.

Okej.

Ska du inte bara ta och åka dit?

Nej. Pär ska slippa se mig.

Han vet att det inte är ditt fel. Han var bara förtvivlad.

Ja...

Om jag inte hade övertalat honom...

Alexander. Det ingår i jobbet.

-Ja... -Det gör det.

Det är ändå mitt fel.

Gå hem och försök sov lite, du behöver vila.

-Det verkar ganska lugnt. -Nej, jag blir kvar här.

-Okej, hej. -Okej, hej.

Vet du att du är min första kärlek?

Du är min enda kärlek.

Och du får inte lämna mig, för då...

Då vet jag inte riktigt vad jag gör.

Snälla, snälla, snälla, stanna.

Jag gör vad som helst. Jag kan...

Jag följer med på Laserdome.

Och jag kan åka de här... radiobilarna på Gröna Lund.

Vet du? Jag lovar att jag köper guldkort.

Om du bara lovar att stanna hos mig.

-Henrik? -Hej.

-Hej. Är du ensam? -Ja, absolut. Vill du hångla?

Står och gör min specialare här. Helgrillad uer med fänkål.

-Kommer du ihåg det? -Nej.

Du tyckte så synd om fisken för att den var så ful.

Du träffade ju Rakel häromdagen. Visst sa du att det var i en båt?

Polischefen? Ja.

Hon och nån kille skulle till tippen med en matta.

En matta?

Ja. En av ohyra anfrätt och hoprullad matta-

-som de hade lagt en presenning om. Var det nåt mer?

-Hur verkade hon då? -Hur hon verkade?

Jag slogs av hennes omedvetna charm och intagande espri.

-Skärp dig! -Jag tyckte hon var rätt stressad.

Lias?

Lias?

Stå still.

-Du ska se till så att Svante släpps. -Han släpps om han är oskyldig.

Det enda han är skyldig till, det är att han har hjälpt mig.

Släpp honom, annars läcker jag allt.

Och då är det du och Lias som åker in. Vill du det?

Okej. Okej.

Hur länge tror du att Lias pallar i ett sånt där förhörsrum? Va?

Innan han bryter ihop och erkänner.

-Låt Lias vara. -Släpp Svante då.

Om du släpper Svante, då kommer jag låta Lias vara.

Mamma?

Vad har du gjort? Vad fan har du gjort?

-Gå härifrån. -Mamma, vad fan har du gjort?

Gå härifrån!

Hon kom in genom altanen, och sen... Plötsligt så bara stod hon där.

Slog hon dig?

Hon klippte till mig med sin... med sitt vapen.

Hon var helt okontrollerad. Hon var vansinnig.

Okej. Du kanske borde titta på det där.

Hon sa att hon inte tyckte att hon hade nåt att förlora.

Hon hade ju redan skjutit en polis.

Mm. Ja... Vad ville hon, då?

Att vi skulle släppa hennes man ur häktet.

Jaha? Varför kom hon hit? Just till dig?

Hon tänkte väl att jag är polischef och att jag bestämmer sånt.

Väldigt naivt att tro att du skulle kunna...

Ja, jag sa det till henne. Men hon var...galen.

Så jag sköt. I självförsvar.

Det är obegripligt.

Varför skulle Miriam söka upp Rakel för att pressa henne?

Nej, det verkar väldigt märkligt.

Jag får inte ihop det.

Jag bad Pär att kolla upp Rakels son. Det kändes smutsigt.

Smutsigt, varför det?

För att jag sviker henne.

-Förlåt. -Nej, nej.

Det var rätt det du gjorde.

-Jag tror att vi har hittat Nikku. -Var då?

Sjöpolisen rapporterade nyss ett fynd utanför Mjölkö.

Jaså? Hur hittade de honom?

På tio meters djup av en sportdykare. Inrullad i en matta.

Kom igen, Lias. Hjälp till.

Jag vill inte åka. Jag vill stanna hemma.

Det kommer bli bra.

Du skaffar jobb på ett hotell, träffar en gullig och bra tjej.

-Det kommer bli jättefint. -Sluta.

Gå och sätt dig i bilen. - Vad gör du här?

-Jag förstår nog hur det hänger ihop. -Vilket då?

Med Nikku och Lias. Och mattan.

-Vem mer vet? -Ingen. Än.

Jag måste göra det här. Jag har inget val.

Göra vad?

Du kommer inte kunna hindra mig. Det finns inga bevis.

Man har hittat Nikku.

Åker ni båda två, eller bara han? Vart ska han?

Tror du jag berättar det för dig?

Gör du verkligen det här för Lias skull, eller är det för din egen?

Nej...

Lias Kiani kallas till häktesförhandling i sal 4.

Jag älskar dig, mamma.

Jättebra.

Hej.

Text: Pablo Diaz Bernal Iyuno