Original subtitles

Jävla råtta!

-Förlåt! Förlåt! -Håll käft!

Förlåt...

Sluta! Nej!

Nämen Gud, vad äckligt.

Han var väldigt gullig. Uppvaktade mig-

-och gjorde allt rätt, men...

Du behöver inte säga mer. Ibland vill det sig inte.

Jag har en grej med lukter.

Det låg liksom en svag doft av svål över hela honom.

Okej. Eller, varför är det ett problem?

-Nämen... -Det låter gott.

Jo, absolut. Alltså, jag älskar bacon till frukost-

-men jag vill inte känna den lukten när jag...

-Vänta, sa du inte "tvål"? -Nej, "svål"!

-Svål?! Näe... -I skalpen!

-Nämen Gud... -Ja. Nej. Det var... Nä.

-Nä. -Nä.

Jag känner inte att jag är så intresserad längre.

Ända sen Lias kom, och jag vet att det är jättelänge sen-

-men det är som att nån bara vred ner volymknappen-

-på allt som har med romantisk kärlek att göra.

Klart det ligger där i bakgrunden-

-och skvalpar runt som hissmusik. Men...

Det är som att det enda som verkligen känns, det är kärleken till honom.

Och allt det andra är distraktioner.

Jag har kompassen helt felinställd.

Relationer är nog min sämsta gren.

Alexander?

Jag vet inte om vi är så bra för varann.

Hur tänker du då?

Nej, jag tänker att jag inte orkar bli sviken igen.

Att det gjorde lite för ont sist.

Men hur som helst så måste vi ses och prata.

Det är alldeles för mycket osagt.

-Nej du, jag vill ha mera vin. -Ja, tack.

Påfyllning?

Du, jag tror att jag tyvärr måste tacka för mig.

Redan?

Jag kom på att jag har jättemycket pappersarbete.

Tack så hemskt mycket, och förlåt. Vi ses snart, okej?

-Ja, det gör vi. -Hej då.

Det här är så bortkastad tid. Alltså, herregud.

Fånga småfisk bara för att det ska se bra ut i statistiken.

Och det här får vi betalt för. Att stå här och se dumma ut.

-Tjena. Öl. -Kolla.

Ja, ja. Det är den där... Vad hette han nu igen? Conny?

Ronny.

Han är ju inte småfisk ens, han är ju krill.

Ja. Och medan vi står här och rensar bland dem-

-så käkar gäddorna sig allt fetare, utom räckhåll för lagen.

Exakt. Det är helt åt skogen. Och här står vi och tickar in övertid.

Jag har bättre saker för mig.

Jaha? Vadå? Vad har du för bättre saker för dig?

Kolla på Ronny.

Ska vi? Okej, nu.

Nej, vad fan?

-Stilla! Stilla! -Nej! Ryggen! Ryggen!

Vafan, ta det lugnt. Jag har artros. Jag har papper på det.

Vänta, var är civilaren? Jag vill snacka med civilaren.

-Det får vänta till stationen. -Fan heller, jag har rättigheter!

Jag vill snacka med civilaren. Jag ska bestrida det här!

-Alexander! -Jag tar det. Bara...

Du, Gestapo. Du kanske kan ta det lite lugnt med jackan.

-Det är alcantara. -Visst.

Jag gjorde faktiskt bara en väntjänst. Jag är ingen langare.

Okej, visst. Kom igen, sätt dig i bilen.

Vänta lite, vänta. Jag ger dig ett namn. Ett tungt namn.

Och så låter du mig gå.

Nikku Arkonen. Han tog kontakt, ville att jag skulle hjälpa honom.

-Med vadå? -En leverans, sa han.

Flashade med en jävla massa stålar. Jag sa ju nej, förstås.

Han måste ju ha börjat langa.

-Precis som du? -Nej, nej, nej.

Det här var bara en liten... en liten väntjänst.

-Nikku Arkonen. -Bra. Kom igen, in med dig.

-Fan! -Vi ses på stationen.

Nikku Arkonen. Vad säger du?

Ska vi inte kolla om vi kan få det...

Förlåt...

Förlåt, mamma.

-Han försökte döda mig. -Varför det?

Okej, okej. Okej, det ordnar sig. Det ordnar sig.

Jag klarar inte av det här längre. Jag vill bara att allt ska ta slut.

Nej, prata inte så. Du får inte ens tänka så, förstår du det?

Jag släpper inte dig. Det ordnar sig.

Hur många skott sköt du?

-Jag vet inte. -Hur många skott sköt du?

Fyra kanske.

Kan inte vi bara ringa polisen?

-Vad är det du inte fattar? -Vad?

Vad ska du säga? Att det var självförsvar?

Fyra skott i bröstet är inte självförsvar, det är övervåld.

Jag var så jävla rädd.

Vet du vad han gjorde, eller? Vet du hur rädd jag var?

Okej. Bara berätta vad som hände.

Vi skulle ses här, för han behövde en snabb båt till nåt.

-Till vadå? -Smuggling, tror jag.

-Han var kriminell? -Ja.

-Hur känner du honom? -Jag kände inte honom direkt.

Varför skulle du låna ut en båt till honom?

Jag ångrade ju mig sen. Jag kunde inte göra så mot Lasse.

Han låter mig bo och jobba här...

Svara på frågan. Varför skulle du hjälpa honom om du inte kände honom?

Jag ångrade ju mig sen. Och då tappade han det totalt.

Lias! Det räcker.

Varför skulle du överhuvudtaget hjälpa en kriminell person?

-Jag var skyldig honom pengar. -Du är skyldig honom pengar.

Jag lovar, den här gången var annorlunda. Jag vann massor först.

Kan nån ha sett dig?

-Nej, jag lovar. -Okej, fortsätt.

Hej. Vad...vad är det?

Vi är från Polisen. Vi söker Nikku Arkonen.

-Han bor inte här. -Han är skriven här.

Ja. Tillfälligtvis, ja.

-Är ni släkt? -Alltså, jag vet ingenting.

Du vet inte ens om ni är släkt?

Ja, han är min son. Men jag vet inte nåt. Om nåt.

Jaha. Var bor han, då?

Jag behöver inte svara på några frågor.

Nej, det stämmer. Men då blir man ju lite nyfiken-

-på om du har nån anledning till att du inte vill göra det.

Ja, för han förekommer i vårt register och det är olaga hot-

-penningtvätt, misshandel...

Ja, men det var länge sen, så att...

Okej. Du vet inte var han är, du vet inte var han bor. Du vet ingenting.

Han... Jag tror att det har hänt honom nånting.

-Jaha, varför tror du det? -Han svarar inte när jag ringer.

Ja, men... Jag svarar inte alltid i telefon när min mamma ringer.

Nej, men min son svarar alltid när jag ringer.

Trots allt så...har vi en... en nära, fin relation.

Har du nån idé om var han kan vara? Var jobbar han?

Han gör affärer.

Vadå för affärer?

Import och export. Och det är inte olagligt.

Nej, nej. Import och export är lagligt att hålla på med, självklart.

Vet du var han har sitt kontor?

Han har ett lager. Nere i Slakthusområdet.

Hallå, var fan är du nånstans?

Jag pallar inte att sitta på de här grejerna själv. Ring!

Fucking idiot...

Polis!

Polis!

Polis! Är det nån här?

Ey!

Stopp! Hallå, stopp!

Jag tar gatan!

Stå stilla!

Stå stilla!

Hallå!

Däråt, hon sprang däråt!

-Vad är det för nåt? -Åh, fy fan...

Svarta havets svarta guld. Här.

Nej, för fan.

-Det är kaviar. -Ja, ja. Jag vill inte ha.

Det var jävligt mycket kaviar.

Halloj!

Tja. Är Lasse här?

Nej. Han har gått hem för dagen.

Jag tog en rövare bara, jag var i närheten, så...

Min tjänstebåt behöver komma in på service.

Du jobbar väl här? Jag tycker att jag har sett dig här förut.

-Ja, jag jobbar här. -Kan du hjälpa mig att boka en tid?

Henrik Linde. Det ringer ingen klocka?

Sorry, jag hjälper mest till med båtar.

Jag har ingen koll på kunder och vem som är vem...

Det är lugnt, jag fattar. Inga problem.

Du kanske kan säga till Lasse att jag har varit här?

-Jättebra. Okej. Tack. -Hej då.

Får jag bara fråga: Är det här en 705:a?

-Ja. -Det är det?

Jag har varit sugen på en sån här så jävla länge.

Är det okej om jag går ombord och tar en snabb titt? Tack.

Jättekul. Det är riktiga grejer alltså. Wow.

-Det är 50 knop på en sån här, va? -Ja.

-Wow. Det är inte klokt. - Tja. -Hej.

Jag känner igen dig. Jag har sett dig tillsammans med Nora.

-Ah... -Ja, det är min fru.

Eller ja, okej, det är min exfru.

Ja, du ska ju inte tro allt hon säger om mig.

Varför ni nu skulle prata om mig, det vet jag inte. Men ändå.

Vad håller ni på med? Ska ni dumpa ett lik, eller?

Nej, det... Vi har en matta här som vi ska slänga på tippen.

Va? Ska ni slänga en matta? Nämen, jag älskar mattor.

-Är den äkta? -Nej...

Det är att det är vägglöss och en massa mal på den.

Fy fan, vägglöss, det är tamejfan det värsta jag vet.

Då skiter vi i det.

-Ja, hälsa Lasse. Henrik Linde. -Jag kommer ihåg det.

-Jättebra. Ha en underbar kväll. -Hej då.

Jag tänkte precis ringa polisen.

Men nu behöver jag ju inte det. Tjena, Lasse.

-Är det mamma polis? -Precis.

-Hej! Välkommen, välkommen. -Tack.

Varsågod.

Jag fattar att du vill ta din mamma på en båttur en så här vacker morgon.

-Men kompis, säg till innan. -Absolut.

Din son är en pärla. Han har lite skavanker här och där.

-Men jag ska slipa till honom. -Han är fin.

Så här skulle man ha det jämt. Det är svårt att koncentrera sig.

Tänk att han gav upp allt det här, Alexander.

Det där var nog den värsta historieomskrivning-

-jag nånsin hört. En förolämpning dessutom!

Jag skojar. Mest.

Men tänk vilket fantastiskt liv ni hade kunnat få här ute.

-Ja. Eller inte. -Apropå det.

Alexander och min kära sambo är tydligen satta på span.

-Han kom hem klockan tre i natt. -Span på vadå?

Langare. För att kokainhalten i avloppsvattnet i Nacka kommun-

-är högre än i både Djursholm och Danderyds kommun.

Politikerna skäms, så våra kära pojkar-

-får slita stjärt på sunkiga krogar.

"Våra pojkar"? Jag vet inte...

Jag har förstått att de inte är så glada i nya chefen.

Lika mycket värme som en GB Sandwich.

Hon är jätteduktig. Hon är bra på sitt jobb, hon är smart.

Pojkarna är nog bortskämda med att kunna göra som de vill.

Du har säkert helt rätt. Kvinnor är bevisligen bättre chefer än män.

Pär, sluta smöra.

-Åh, jäklar. Vänta. -Åh, Gud...

Håll upp, håll upp.

Så. Öppna handen, så får jag bara linda om här.

Åh, helvete...

Ja, nu kommer läkaren. Andas lugnt bara.

Henrik?

-Har du skurit dig? -Nej. Pär.

Jaha. Jag tänkte väl. Du är ju knappast en 35-årig man, va?

Trodde kanske du hade skaffat dig en ny toy boy.

"En ny"?

Men det är det ju knappast fråga om här. - Hej, Pär. Läget?

-Inte så bra. -Vi ska ta en titt, då.

Om du håller där. Får jag bara se. Ta det jätteförsiktigt.

-Titta inte. -Så. Försiktigt, så.

Då ska vi se. Så.

Okej. Kan du röra på fingrarna, tror du?

-Ja. -Så. Bra. Inga leder av där inte.

Vet du vad? Det var inte så djupt det här, du Pär.

Behöver vi inte sy ens, det räcker med lite tejp. Bra.

Okej...

-Tack för att du kom. Och så snabbt. -Ingen fara.

Vad tycker du om nya polischefen, då?

-Hur så? -Vi stötte ihop i går kväll.

Va? Var då?

Hej.

Hur gick det i går?

Det är inte jag som har beslutat att vi ska prioritera gatulangningen-

-men det är jag som måste rapportera uppåt.

Johansson och Andersson grep tre tonåringar-

-som sålde maja i Nacka Forum.

Heydari och Pilgren gjorde två gripanden i en pizzeria.

Två kapslar benzo och ett halvt gram kokain.

-Okej. Och ni? -Vi var satta på finkrogen Rosetta's.

-Och upptäckte efter... -Efter några väldigt sega timmar.

...en transaktion som ledde till ett gripande.

-Bra! Bra jobbat. -Nej, vänta. Nu kommer det nämligen.

För det ledde oss vidare till...kaviar.

Kaviar? Ni skulle...

Vi fångade en liten fisk, som tipsade oss om en större fisk.

Och vi trodde det var narkotika, men nej då. Det var svart kaviar.

-Tjuvfångad och illegal. -Vadå, utrotningshotad?

Men vänta. Det här var inte uppdraget. Ni skulle egentligen...

Smugglarligor säljer det här till våra finkrogar.

Så den svarta kaviaren, den är svart.

Där satt den.

Dagspriset är 40 kronor per gram.

Hundra kilo belugakaviar blir ju fyra miljoner.

-Grep ni nån? -Ronny Pihl. Han är smålangare.

Vi känner till honom sen innan. Men han tipsade oss om Nikku Arkonen.

-Hittade ni honom? -Nej, hans mobil gick inte att nå.

Men vi pratade med hans mamma-

-och hon sa att han har en lokal i Slakthusområdet.

Så vi åkte dit, och när vi kom fram så var det en person där.

-Ja, som stack. Vi hann inte... -Nikku?

Nej, det var en kvinna.

Vi tittade omkring i lokalen-

-hittade en hel del av det här svarta guldet.

Och nu är våra kollegor där och...

Varför får jag veta det här först nu?

Du svarade inte på telefon i går kväll och i morse.

Det är Nikku Arkonen där.

Men jag går och kollar på övervakningsbilder, då.

Vänta. Ni bröt mot en direkt order.

Ja, och hittade smuggelgods.

Men uppdraget var, och är fortsatt, narkotika. Ingenting annat.

Alltså, vad fan...?

När jag gör så här så känns det... Det känns inte bra.

-Har du ont? -Men Gud, vad gör du här?

Men du är ju skadad, så jag tänkte att du behövde skjuts. Oj, kolla.

-Skadad? Så illa är det inte. -Jo, det är det visst det.

Det var... Det är lite illa. Henrik var en riktig hjälte.

-Fast det är inte så djupt. -Det är ganska djupt. Faktiskt.

Och det kom väldigt mycket blod. Massvis. Yes, nu åker vi.

-Alex är kvar på jobbet. -Jag frågade inte.

-Hej! -Hej, det är jag. Eller, det är Nora.

Hej! Ringer jag och stör?

Va? Nej, nej. Jag var precis på väg att gå hem.

-Hem? -Ja. Du vet, Knivsöder.

Ja, just det. Trivs du?

Ja... Kvinnan jag hyr av har nog inte rört rummet på tjugo år.

Det var hennes son som bodde där, tror jag.

Hon har den största samling av porslinshundar jag sett.

Och i köket har hon 14 riskokare. På riktigt, 14.

Och en halvlitersflaska laxermedel som står på diskbänken-

-under en broderad skylt där det står: "Jag är nöjd med livet."

Wow. Du, jag tänkte höra om du vill ses på fredag.

På fredag? Eh...

Eller du kanske är upptagen?

Nej, nej. Jag kan ses på fredag, absolut.

Okej. Lunch?

Ja, lunch blir jättebra, absolut. Meddelar du vilket ställe?

Ja.

-Okej, vi ses då. -Bra. Hej.

Ska inte du hem?

Jo, jag försökte bara hitta nåt på den här Nikku.

Kollar igenom övervakningsfilmerna från Slakthusområdet där lagret låg.

Har inte jag varit tillräckligt tydlig?

Det är riktade insatser inom krogmiljö vi är intresserade av.

Jo, men jag hinner med det med.

Vi har inte råd med övertid. Vi måste hålla på timmarna.

Jag kan sitta kvar ändå.

Gud, vad det är typiskt oss tjejer. Vi ska alltid vara så himla duktiga.

Gå hem med dig nu. Gå hem, så kommer du tillbaka i morgon.

Okej.

-Ses i morgon. -Ja. Ha det bra.

Kom igen nu.

Du glömde de här.

Hej. Har du lust att gå och ta en bit mat?

Ja, absolut. Jag kommer strax.

-Lias! Ses i morgon. -Ja.

Jag trodde vi skulle få massor gjort i dag, jag och Pär.

Så slutade det med blodvite och stelkrampsspruta på vårdcentralen.

Har det hänt nåt?

Nej, jag bara... Jag sov inte så bra. Det är okej.

Jag kanske har gjort nåt dumt.

-Ringt Alexander? -Värre än så.

-Jag föreslog att vi skulle ses. -Oj då.

-Var det dumt? -Framtiden får utvisa det.

Det där är nånting som min gamle morfar skulle ha sagt.

Gud, förlåt. Jag är lite tankspridd. Berätta.

-Är det nåt? -Nej. Nej.

Okej. Jag känner mig som definitionen av galenskap.

Att jag gör om samma sak om och om igen-

-och förväntar mig ett nytt resultat. Einstein.

Han sa också att det bara finns två saker som är oändliga:

Människors dumhet och universum. Sen backade han på universum.

Och på tal om dumhet så hörde jag att du träffade Henrik, mitt ex.

Mitt ex. Lång, blond, skarpt skuren haka, skitjobbig.

Just det. Ja, vi träffades lite kort. Jag och Lias skulle till tippen.

-Med båt? -Eh, ja.

Han jobbar ju med båtar, har jag inte sagt det?

Det är hans stora passion i livet.

Lias?

Är du här, älskling?

Medium rare.

Vem är det här?

En bekant. Du är hans mamma, antar jag?

Vem är det här, Lias? Vad gör hon här?

Jag letar efter min affärspartner, han är försvunnen.

Ja, han är uppenbarligen inte här, så...

Nej. Sist jag pratade med Nikku så var han på väg hit-

-för att låna en båt som en avbetalning på Lias små skulder.

Det verkar ju som att din son har ganska intressanta uppgifter-

-om vad det är som hänt honom.

-Stick. -Ska du ringa polisen?

Jag är polis. Jag är polischef.

Jag behöver bara ringa ett samtal så är mina kollegor här.

Fast då måste du ju förklara situationen, eller hur?

Att Lias har skjutit Nikku. Fyra gånger.

-Det var inte meningen. -Nej, du råkade bara.

Polis, alltså? Ni var vid vårt lager, vem var det som tjallade?

-Var det du? -Ronny Pihl.

Ronny? Så nu lyssnar ni på en jävla pundare?

Då grejar du en båt, då. Jag hör av mig med detaljer.

Så får vi se vad som händer sen.

Ät din mat.

Så.

Kan du stanna tills jag somnar?

Förlåt mig.

Mitt ljus. Älskade unge.

Jag kommer hjälpa dig.

Jag kommer aldrig släppa dig.

Tjena.

Hej, älskling. Vad händer?

Hur är det med dig?

-Nikku är död. -Död?

Vadå död? Miriam, vad är det som har hänt?

-Du vet Lias på varvet? -Vadå?

Han har råkat döda honom.

Råkade? Hur fan råkar man döda nån?

Lias vägrade låna ut en båt till Nikku.

Och du vet ju hur han är. Eller var.

Och så blev det jävligt hotfullt och Lias sköt.

Måste du röka inne?

Ja, okej. Vad händer nu, då?

Lias lånar ut en båt i alla fall. Måste bara hitta nån som kör.

Jag träffade hans morsa också. Hon är polischef.

Vadå bolånetaket? Hur kan jag vara nära bolånetaket?

Nej, 400 000 räcker inte. Jag ska hjälpa min son med ett bostadslån.

Nej, jag kan inte vänta.

Lias?

Lias?

God morgon.

Vad är det?

-Jag ska försöka hjälpa dig. -Nej, du har gjort tillräckligt.

Jag kommer hjälpa dig. Det tar lite tid att fixa pengarna.

-Men mamma, jag har ju ingen tid. -Lyssna på mig.

Det enda du behöver göra, det är att lämna nycklarna till henne.

-Och sen är allt det här över. -Det kommer ju inte att vara över.

-Inte i mitt huvud. Bilderna... -De bleknar.

Du... Är du säker på det här?

Ja, jag är säker på att jag vill ha fyra millar utan att skatta för det.

Fan, Miriam. Vad är det för fel på ett vanligt jävla kneg?

-Fråga Skatteverket. -Jag vet inte...

Jag har en dålig magkänsla. Det känns som att nåt kommer att gå fel.

Ingenting kommer att gå fel. Jag har stenkoll, jag lovar.

-En sista leverans bara. -Okej.

Är du klar? Kom då.

Vad har du gjort? Det är nånting, du har gjort nåt.

-Nej. -Han har en ny skjorta.

-Och luktar jättegott. -Snygg. Ska du på dejt, eller?

Va? Nej. Jag ska på en lunch.

Ja, ja. En lunchdejt, alltså.

Nej, det är en jobblunch, faktiskt.

Jaha. Vart ska vi, då?

Fy fan...

Ni har besök.

-Den tar du. -Ja.

Hej. Har ni hittat min son?

Nej, han var inte på lagret.

Han har fortfarande inte hört av sig. Det har aldrig hänt förut.

Ni måste efterlysa honom.

Vi har inte fått in nån ny information.

Och finns det ingen misstanke om brott, så...

Nikku är en helt fantastisk son. Han är mitt allt. Snälla.

Kan ni inte bara söka efter honom?