Original subtitles

Släpp! Släpp vapnet!

Att dela med sig av sina mörka minnen-

-brukar göra att vi lättare kan bearbeta dem.

Men vi tenderar att tänka på minnet som nånting objektivt korrekt.

Som en filmkamera som har spelat in det vi varit med om.

När minnet i själva verket är nånting adaptivt.

Det som är min sanning behöver inte nödvändigtvis vara din sanning...

Alexander?

Alexander.

Alexander?

Alexander?

Eh... Ursäkta, vad sa du?

Nej, inget. Jag sa bara ditt namn.

Men nu när jag har fångat din uppmärksamhet äntligen-

-kan jag ju passa på att fråga om du vill säga nånting i dag.

Nej, tack. Det behövs inte.

Nån gång måste du också bidra.

Vem säger det? Eller hur?

Vad menar du?

Nej, jag bara... Jag måste ingenting.

Som jag har förstått det så är det obligatoriskt att jag är närvarande.

Inte att jag bidrar.

Det här är en trygg plats, Alexander.

Jag tycker du ska pröva.

Vill du verkligen inte dela med dig av det som du har varit med om?

Vi har alla olika behov. Vi har olika strategier-

-för att hantera sånt som kanske kan vara lite jobbigt.

Min är att jobba.

Jag behöver förnya ett recept.

Då får du prata med din läkare.

Jag hann inte under telefontiden, och så har jag så ont i nacken.

Psykologer får dessvärre inte skriva ut recept.

Nej, jag vet. Jag tänkte att du kanske har kontakter.

Kontakter? Vad är det du går på nu, då?

Jag går inte på nåt.

Emellanåt tar jag Tramadol. Bara för att dämpa smärtorna.

Du vet att fysisk smärta-

-kan vara kopplad till kvardröjande psykiska trauman?

Men just nu så handlar det om nacken och ryggen.

Jag har så ont att jag klarar fan inte av att kliva upp på morgonen.

Då får du uppsöka akuten.

Ska jag sitta där och vänta i tio timmar? Jag har ett jobb.

Sjukskriv dig, Alexander.

Det går inte. Det har jag varit alldeles för länge.

Okej. Jag tänkte att det kunde vara bra att ha-

-så jag slipper krypa till jobbet.

Hallå!

Har det hänt nåt här?

Nej, här är det lugnt som i graven. Hur mår du?

-Toppen. -Härligt.

Äntligen!

Välkommen hem!

-Gruppkram. -Nej.

Jo, vi tar en gruppkram. Jo, gosegubben.

Mannen, myten, norrmannen. Han är med oss igen.

-Hej, gumman. -Hej! Vad gör du?

På väg hem. Vad gör du?

Jag är på väg till en kille i Danmark.

-I Danmark? -Köpenhamn.

-Okej. Vem är det? -Jens.

Jag vet inte hans efternamn men han ska möta mig på stationen.

Men va? Hur har du träffat honom?

-På en klubb. -På en klubb?

-Hur gammal är han? -Jag vet inte. Lite äldre.

-Hur mycket då? -Han har hår på bröstet.

Nämen, Jesus... Alltså, på riktigt. Du kan ju inte åka!

Jag är faktiskt myndig, mamma.

Ja... Jaha, vad gör han då?

Gör och gör. Han bor i Christiania.

-Va?! -Puss, puss, mamma.

Men vänta... Nämen... Jävla unge!

Hej, du har kommit till Anna. Skicka ett sms. Hej då!

-Hallå, ja? -Hej, det är jag.

-Du, vi måste prata om Anna. -Vad är det nu då?

Alltså, vi måste ju ha bättre koll.

Snälla, när vi var i hennes ålder var vi säkert hundra gånger värre.

Tala för dig själv. Inte jag, i alla fall.

Kommer du ihåg när du spydde i papperskorgen vid Zinkensdamm?

Du, det var inget. Hej.

-Hej. -Skitunge!

Hej, pappa! Jag är i Christiania. Allt är så billigt här!

-Du kan få jobb här i stället. -Jag får bättre betalt av Dag.

Jag tyckte du sa att du inte skulle jobba på Värsan i sommar.

-"Jag ska aldrig mer jobba där!" -Så hemskt var det inte.

Jag ska bara hoppa in den här helgen och kanske några dar nästa vecka.

Det är väl okej att jag bor här?

Självklart, du behöver inte ens fråga.

Jag tänkte om ni ville vara i fred.

-Nej, Alexander bor inte här. -Inte än.

Tack ska du ha.

-Ursäkta. Shit! -Åh, nej!

-Förlåt, det var inte meningen! -Vafan!

Så jävla klumpigt, det var inte alls meningen. Jag ber om ursäkt.

Nikki? Lindholm?

-Men... Evelina? -Ja.

-Men gud! Hej! -Hej!

Gud, vad länge sen!

Hej! Shit, jag har saknat dig så mycket!

-Men fy fan, vad du är snygg! -Du är snygg!

Sluta, du är snygg.

Kom, kom. Nu! Nu fan ska det drickas en dricka.

Skål. För alla stackars kvinnor som tvingas försöka överleva-

-i den här jävla sörjan av stinkande gubbslem!

Vad ska vi med dem till egentligen, va? Vi behöver inte dem.

Om vi skulle kunna göra oss av med alla de här männen-

-så skulle vi ju lösa klimatkrisen i ett huj.

Och om det visar sig efter några decennier att vi måste fylla på-

-så finns det fullt av frysar i laboratorier över hela världen-

-fyllda med små såna här grodyngel.

Det är bara att sticka upp nån jävla pipett i snipperiet så är det fixat.

Inte för att trampa på dina tår, men det här känns lite personligt.

Det är så jävla personligt. Otrogna grisar är de allihopa.

Vill du veta vad den förra gjorde? Han avbröt vår förlovning-

-och kastade ut mig på gatan för att han hade hittat en ny liten förmåga.

22 år gammal. Nu får jag sommarjobba på Värsan som nån fjortis-

-och jag vill skära halsen av honom. Nog om mig och mitt patetiska liv.

Hur är det med dig? Åh, det är så fint att se dig!

-Jag har saknat dig så mycket! -Och jag dig.

Okej, berätta. Hur går det med kärleken?

Jag är gift.

Gift? Men hur fan lyckades du med det?

Jag har inte gjort så mycket. Det var han som friade.

-Okej, vad sa du? -"Ja", uppenbarligen.

Jag känner mig färdig med festandet och det livet.

Såklart. Synd, för annars hade jag haft värsta bästa idén.

Om din också hade varit ett svin, hade jag kunnat slå ihjäl honom.

Och du hade kunnat åka in till stan och ta hand om min.

Min man är jättesnäll.

Visst. Okej, berätta mera. Vem är det här?

-Han heter Bruno. -Åh, exotiskt.

-Han är några år äldre. -Okej, hur många?

-Tolv. -Kunde ha varit värre.

Kul. Jaha, kids?

Nej, inte än. Men det är nog inte så långt kvar.

På allvar...

Jag är jätteglad för din skull.

Men om, och jag säger om, det visar sig att han är dum mot dig...

...så släcker jag honom.

Och du tar hand om min. Fattar du? Lovar du?

Jag lovar.

Skål!

Nämen, om det inte är big bossman själv!

-Tja, gubben. -Välkommen hem.

Tack. Vet du, nästa gång skickar jag dig.

Jag börjar bli för gammal för blöta affärsluncher. Tack.

Jag spottar inte i glaset. Du, din gamla kompanjon är här.

-Vadå, nu? -Han sitter inne på DP.

Bruno. My man! Du har inte hört av dig.

-Nej, jag har varit bortrest. -Bortrest?

Affärer.

-Det går bra nu. -Tja, marknaden är opålitlig.

Men jag jobbar på som fan nu. Alltså, inga genvägar eller...

-Jag tycker att det dröjer. -Med vad?

My piece of the action.

Eller som man säger på svenska: Min del av kakan.

Alltså... Jag är inte skyldig dig nåt.

Nästa gång vi ses kommer jag inte vara så här jävla trevlig.

Kan du betala i bitcoin?

-Hej, älskling! -Hej.

Hej. Du, jag har en grej.

-Nämen? -Varsågod.

Vad har du gjort? Du brukar aldrig köpa nåt utan att jag ber dig.

-Det luktar lite dåligt samvete. -Det där är orättvist.

Du vet ju hur mycket jag har att göra jämt. Jag kommer inte ihåg...

...att vara en perfekt äkta man.

Du duger.

Tack, älskling. De är helt fantastiska.

Jag träffade en gammal kompis i dag på båten.

Så vi drack lite mimosas. Nikki Lindholm.

Hon hade fem syskon med fem olika pappor-

-och hennes mamma drack Koskenkorva och rökte hela dagarna.

Men det var jättekul att se henne. Kändes lite konstigt.

Som att tiden hade stått helt stilla för henne.

Hon bara ströjobbar och ligger runt.

Du, vad tror du om det här?

-Vi får prata om det sen. -Jag är ung.

Det kan ju vara dina små rackare som inte är så pigga.

Eller så kan vi försöka nu.

Det låter underbart. Men jag känner mig så himla...

Jag luktar som varma sopor. Jag måste duscha.

Spring iväg och duscha, då. Din gamla svettgubbe.

Har det hänt nåt?

Nej. Jag är bara trött.

Det är Ronny, va? Har han hört av sig?

Han väntade på kontoret i dag.

Var han på Sandhamn? Tänk om han kommer hit, då.

Nej, det är lugnt, han har redan åkt.

-Är du säker? -Ja.

Du, jag tycker du ska ringa polisen.

Nej, det är uteslutet.

Baby, hon älskar inte dig som jag gör. Fattar du det?

Jag älskar dig! Va? Vadå "sköt dig själv"?

Ska du säga, du kan ju inte sätta på dina kalsonger åt rätt håll.

Vet du vad? Skit på dig! Ha så jävla kul med din...

Vafan... Kan du gå ordentligt?! Jävla tomte!

Ja.

Det kommer. Ja. Vi hörs i veckan. Hej då.

-Vem pratade du med? -Det var bara jobbet.

Ska vi lägga oss?

Vi hade ju inga såna här fina spön som vi har nu.

Första gången jag var och fiskade med min morfar-

-så fiskade vi med händerna, Lasse. Och...

-Morfar. Morfar! -Ja, vad är det?

Om du stannar här, så...

Hallå?

Hur är det med honom?

Pulsen är låg som fan, men hyfsat stabil.

Det är 50-50, skulle jag säga.

Ett mirakel att han kan andas, så mycket stryk som han har fått.

Stryk, med vadå?

Nåt tungt. Trubbigt.

Har han några andra skador?

Inte vad jag vet nu. Det kan ju dyka upp sen. Ni får höra av er.

Ja, hej.

Ja. Ja, vid extrem smärta.

Nu har jag ju inte mer kvar. Det är ju det som är poängen, att jag...

Två veckor?

Okej. Tack ska du ha.

Morfar och barnbarn ska gå och fiska, ser nånting-

-hittar offret där.

Han har ingen telefon, de går till huset.

Evelina öppnar, offrets maka, blir helt förstörd.

Han tar hennes telefon, ringer 112, 6.51.

Kan han ha gjort det? Sen ljuger han om att han har med barnbarnet...

Nej, nej. Han är världens mjukis.

Kan inte ens slå ihjäl en guldhamster. Så...

Vad är det för skillnad på en guldhamster och en vanlig hamster?

Guldet.

-Är du rolig på en brottsplats? -Ja.

Fan alltså, Valpen. Du börjar bli hård.

Ja, jag har ju lärt mig av den bästa.

Hej. Nackapolisen.

Vi skulle behöva ställa frågor och se oss omkring. Känns det okej?

Jag fick inte följa med helikoptern, sa de. Varför fick jag inte det?

Ja, vi beklagar.

Är det okej om jag bara sätter mig?

Du kanske kan berätta vad som hände här i går?

Bruno blev misshandlad. Och...

Vet du nåt om hur det gick till?

Han kom hem. Och så skulle jag göra middag. Sushi.

Och...

Ingen fara, ta den tid du behöver.

Det kanske är lika bra att du tar arbetsplatsen och så tar jag det här.

Så sparar vi lite tid.

Vart ska du?

Jag skulle bara ha nåt lugnande bara.

Bara sitt, jag kan ordna det. Var har du det?

I badrumsskåpet.

Tack.

Okej...

Kan du försöka att berätta vad som hände i morse?

När jag somnade så låg han i sängen.

Sen förstår jag inte riktigt, för att jag tror att vi somnade samtidigt.

Och så vaknade jag av att det knackade på dörren-

-och då var ju han inte där. Och då låg han i trädgården.

Hittade du nåt i närheten av där han låg?

Nåt som kan ha använts som vapen, eller...?

Nej, jag vet inte. Jag kollade inte. Jag sprang in igen.

Låser ni dörren här på kvällen?

Nej. Sandhamn, nej. Jag låser inte ens cykeln.

Vet du om Bruno...?

Var han i konflikt med nån? Nåt som var allvarligt?

-Ronny. -Ronny?

Jag vet inte vad han heter mer, men... Han är ingen egentligen-

-men han har hotat min man och säger att han är skyldig honom pengar.

-Är han det då? -Nej, absolut inte.

De jobbade ihop för jättelänge sen-

-och så märkte Bruno att Ronny köpte en massa dyra bilar och så där.

Då visade det sig att han sålde droger.

Då köpte Bruno ut honom för han ville inte hålla på med sånt.

Sen gick det jättelänge, flera år, och Bruno träffade mig.

Och jag hade aldrig ens hört talas om Ronny när han plötsligt dök upp igen.

Då hade han nog åkt fast några gånger.

Vad ville han?

Han sa att han hade blivit blåst när han blev utköpt.

Att han inte fick så mycket pengar som han skulle haft.

Han är väldigt obehaglig.

Ja...

-Har du sett honom nyligen? -Nej.

Men han var på kontoret i går när Bruno kom hem från sin affärsresa.

I går?

Har du nån du kan ringa? Så du slipper vara ensam.

Nej, jag vill bara åka till sjukhuset.

-Vem är han för dig, då? -Min chef.

Jag kränger båtar åt honom. Vad ska jag säga?

Det är ju inte som att han är min ride or die. Jag ska starta eget.

-Var var du i morse? -Vafan...

Ja, inte fan var jag och bankade på honom i hans egen trädgård.

Bra. Har du nån som kan styrka det?

Ja. Tindra heter hon. Vete fan vad hon heter i efternamn-

-men jag har hennes nummer.

Jag hör av mig om det blir aktuellt.

Ska inte du fråga om jag känner till några fiender?

Ska inte du ta och bli polis i stället? Va?

Nej. Vad tjänar ni i månaden egentligen? Typ 32?

-Det är privilegierad information. -Just det...

Fiender?

Det var en snubbe här. Han har varit här några gånger förut.

Ja, nån riktig tönt, du vet. Tjackpundarnamn.

-Tjackpundarnamn? -Ja.

-Conny. Johnny. Sonny. Benny... -Välj ett.

Ronny.

Det heter min pappa. Jaha, vad ville han, då?

Jag vete fan, men han verkade skrämma skiten ur Bruno i alla fall.

-Bra, tack. -Du...

Jag tror jag såg honom nere vid ångbåtsbryggan för typ en timme sen.

Okej. Vad gjorde han där, då?

Ja, han skulle väl till stan. Han såg så där lagom...tjackstissig ut.

Hej. Har ni fått vänta?

Vi kunde ju ha tagit det här på telefon.

-Jag var ändå i krokarna. -Jaha.

Bruno Berggren. Känner du honom?

Är det vårt misshandelsoffer? Nej, det är många nya som bor där uppe.

-Han har en båtfirma i hamnen. -Ja, den har jag sett.

Kommer han att klara sig?

Vad vet vi om honom?

40 år. Affärerna går bra, trots dystra tider.

Han började med padelhallar, men...

När den flugan flög...

Så övergick han till att sälja båtar i lyxsegmentet.

"Lyxsegment"? Känns inte det väldigt omodernt nuförtiden?

Det har alltid funnits, och kommer alltid finnas, en marknad för lyx.

Lyx för mig är att sitta ute på trappan-

-och dricka kaffe och lyssna på fåglarna och insekterna.

Känna hur solens strålar värmer upp det här gamla skrevet.

Eller skrovet. Eller, jag menar...

Men vi hade fått tag på hans fru, va?

Hon har alibi.

Nej vänta, hon har inte alibi. Så var det.

Just så. Inget alibi.

Och Brunos anställde pratade om en Ronny.

De hade tydligen business ihop.

Och den här killen säger att Ronny har skrämt skiten ur Bruno.

Och han såg honom på ön i morse. Så jag gjorde lite research.

Och ja, de har haft en firma ihop.

Jag vet inte vad de gjorde riktigt, nåt slags försäljning.

Och efter en tid så avslöjades lite oegentligheter-

-och Ronny syddes in fyra år. Norrtäljeanstalten.

Efter att Bruno hade vittnat mot honom?

-Hur visste du det? -Kvalificerad gissning.

Brunos fru nämnde också Ronny.

Märker ni vad som händer här? Vi har en misstänkt.

Inte bara det, vi har ett efternamn: Ronny Pihl.

Då så. Då hämtar vi in honom, då.

-Ja, men vi vet inte var han är. -Varför inte?

För att han inte finns i ett enda jävla adressregister.

Men vi jobbar på det.

-Jag fick inte tag på dig i går. -Nej, sorry.

Jag höll på att städa på båten och så blev det skitsent.

Jag kunde såklart ha skickat ett sms till dig, men... Jag var så trött.

Vi ses sen. Hej.

Jag hade ingen aning om att hon skulle börja jobba på Värsan.

Och hon ville bo hos mig, jag har inte övertalat henne.

Det var inte därför jag ringde.

Hon kanske bara är trött på att vara gratis barnvakt.

Barnvakt? De är väl syskon.

Man betalar väl inte sin dotter för att ta hand om sin lillasyster?

Jo, Henrik. Om det är femton år emellan.

-Jaha... -Jaha? Nähä? Vad ville du, då?

Jo... Kom.

Ja, det här är vår sommargranne sen ett par år. Evelina.

-Det här är Nora. -Hej. Nora Linde.

Nora är alltså min exfru, som vi berättade.

Och även åklagare, som vi också berättade.

Vad är det som har hänt?

Evelina kom hit på väg från sjukhuset-

-för hennes man har misshandlats brutalt här på ön.

-Är det Bruno Berggren? -Ja, hur vet du det?

Ja, jag står i tät kontakt med polisen.

Särskilt när det händer nånting här ute.

Jag beklagar. Hur är det med honom?

Han...

Han är stabil, men han är medvetslös.

Så vi sa åt Evelina att komma hem och vila upp sig lite.

Och ta det lite lugnt... Förlåt, jag tycker det här är för jävligt.

Snart börjar de väl bränna bilar här ute också.

Nu finns det ju inga bilar ute på Sandhamn.

Nej, men du förstår kanske vad jag menar.

Vi har i alla fall börjat prata personskydd, det har vi.

-Vilka vi? -Jag och Henrik förstås.

Du måste ju förstå att såna här händelser väcker otrygghet.

Man vet ju inte vem som smyger runt här under buskarna.

Under buskarna?

Kan inte du ordna personskydd?

-Evelina behöver ju också skydd. -Ja, precis.

Du kan väl bara dra i några tåtar?

Trådar heter det. - Är det nån som hotar dig, Evelina?

Nej...

Det är ju en galning som har gjort det här.

Vad är det som säger att han inte ger sig på Evelina också?

Är du inte rädd för att bli smittad?

Av vadå? Jag har redan haft allt.

Inte syffe. Så du hade jobbat här förut?

-Ja, min mamma känner ägaren. -Räkmacka.

-Alla känner alla här ute. -Så du bor här?

Ja. Både min mamma och pappa har hus här.

-Tuff uppväxt. -Det är inte där det sitter.

-Det kan man väl ha ändå. -Stackars lilla rika barn?

Vi är inte rika. Min mamma har jobbat dygnet runt i perioder.

-Som städare? -Nej, hon är...

Det spelar ingen roll. Jag fattar.

Man kan inte hjälpa var man är född, eller av vem.

Min pappa är överklass. Men han ville inte ha mig.

Och min mamma är...ett jävla ras.

Du är gullig, vet du det?

När man ser dig så vill man bara ge dig en kram.

Du..

-Du är inte en sån som sviker, va? -Jag tror inte det.

Så... Alla känner alla här ute?

Du råkar inte känna en tjej i min ålder som heter, typ...

...Evelina?

Hon bor med nån kille som heter Bruno.

Telemark, god morgon!

-God morgon. -Flex?

Jaha. Nej, jag bara sover lite dåligt.

Jag med. Jag drömde att jag rakade av mig skägget.

Varför det?

Vad är det för fråga? Hur ska jag kunna veta det?

Drömmen kanske försöker säga dig nåt.

Vad skulle det vara? Vadå?

Du kan låna min psykolog.

Drömmen kanske har en djupare betydelse.

Herregud, det är väl ingenting att göra nån stor sak av.

Stenmark drömmer om att raka av sig skägget.

Okej. Ja, testa. Det kan väl vara snyggt.

-Aldrig i livet! -Varför inte?

Inget att vara rädd för. Du blir inte mindre man utan skägg.

Vem fan har påstått det?

Det finns många stora män i världshistorien som inte haft skägg.

Margaret Thatcher, till exempel.

Här är han! Ronny. R. Pihl Trading Inc.

Finns i bolagsregistret. Sitter i Orminge industriområde.

Kommer du, då?

Prova.

Hej. Har du Ronny hemma?

Ronny? Vem fan är det? Varför skulle han vara här?

För han bor här.

Ronny!

Vi behöver förstärkning, snabbt. Svarvarvägen 8, Orminge. Ja.

Jaha, vad har du att säga om det här då?

Nåt måste det väl vara?

Välkommen.

Det där är Ronnys. För eget bruk, han har nån skit med ryggen.

Ja, det var tråkigt. Ja, ja. Han springer ju fort i alla fall.

Nej! Fan, akta ryggen!

-Varför sitter jag här? -Ja, vad tror du?

Jag har lagt av. Gör en slagning. När var jag på radarn senast?

Du satt ju och snortade kola för ett par timmar sen.

Det där är inte kola, det är tram.

Ett gammalt diskbråck som jag sket i att operera. Det tar livet av mig.

Så ni ska sätta dit mig för att jag har skit med ryggen?

-Och den där? -Självförsvar.

-Bruno Berggren? -Vad är det med honom?

-Ni hade kontakt. -Jag funderar på att köpa en båt.

-Jaha, okej. Du har råd med det? -Nej.

Jag äger inte så mycket längre. Kläderna på kroppen.

Men de är ju rätt fräcka, eller hur?

-Ni hade en firma ihop. -Jag ska köpa båt.

Varför påstår du att han är skyldig dig pengar?

Jag minns inte. Det kanske han är.

Fy fan, du snackar så jävla mycket piss!

Oj då. Det är uppenbarligen inte bara jag som behöver lugnande.

Är det här från Ronny, eller? Får jag kolla?

Ja, kör på. Bara rota.

Benzo... Oxy...

Och Tramadol? Hittade ni allt i vardagsrummet, eller?

Ja, det här var ju lite mer än vad jag trodde. Okej.

Ja, hittade en del i köket också.

-Vad har hänt? -Nej, det är ingen fara.

-Ni tar det till beslaget? -Ja. Ses sen.

Hej, Putte! Vad säger de på sjukhuset?

Han är fortfarande nedsövd, men hans tillstånd har tydligen stabiliserats.

-Men han kommer att vakna? -Oklart.

-Oj, är du skadad? -Ja, det var liksom...

Coolt. Ja...

Ronny Pihl. Ja, ser ju verkligen ut som en ful fisk, va?

Eller en hal ål. Eller bägge och...

Ja, så gjorde han ju våldsamt motstånd när vi tog in honom.

Du har ju visat upp det där några gånger nu.

Har du sett mitt ärr från när jag blev skjuten sist här?

Ni får jämföra ärr senare. Vad har ni på honom?

Vi beslagtog ju en batong som hade kunnat användas mot Bruno.

Och en hel del kokain och Tramadol.

Jaså? Hur mycket?

Det ligger i beslagsförrådet. Inga extrema mängder.

-Men åtalbara? -Det tror jag.

-Men inte dödsstraff? -Nej.

-Men åtalbart. -Ja.

Då så.

Fan...

-Jag kommer snart. -Ja.

-Finbesök. -Ja.

Eller, jag väntar på min vackra chef. Vi ska på andra äventyr.

Men jag har ett förslag.

Vad sägs om finmiddag på finkrog med finfint sällskap?

Förlåt, du låter som min farsa. Men det är ett bra förslag. Det gör vi.

Bra. Bestämt.

Kära Nora. Vad förmörkar din himmel?

-Inget. -Kom igen.

Du kan ju prata med pappsen, va? Det stannar mellan oss, jag lovar.

-Nej, jag vet inte... -Okej, får jag gissa?

Du undrar om Alexander egentligen är återställd.

Om han döljer hur dåligt han egentligen mår.

Att han har mardrömmar. Han har hamnat i nåt svart hål-

-som han inte kommer ut, men han vågar inte prata om det.

Han kanske är rädd för att förlora jobbet.

Han är rädd...för att förlora dig.

Och du är rädd för att förlora honom.

Har du färgat håret?

-Eh... Nej. -Det ser superfräscht ut.

Vi ses.

-Tja. -Hej.

Vet du om vi har nåt cykelförråd?

Cykelförråd? Nej.

Jag tänkte börja cykla till jobbet, men vill inte ställa den här utanför.

Nähä. Varför inte det?

Ja, den kan ju bli stulen.

Nej, inte här.

Du kan ju inte dricka på arbetstid.

-Det är alkoholfritt. -Ja, visst...

Jag har precis slutat!

Evelina!

Evelina? Hej! Varför har du inte hört av dig?

Jag tyckte vi hade det så himla trevligt på båten. Vi gör om det.

-Bruno är på sjukhus. -Va?

-Misshandlad. -Misshandlad?

Vi hittade honom i trädgården helt sönderslagen.

Hur kan du ha missat det? Alla pratar ju om det här ute.

Jag ska gå.

-Ska jag följa med? -Det behövs inte.

Jag kan komma senare, jag vet ju var du bor.

Hur vet du det?

Va...?

-Det är väl nära här? -Jag sa aldrig var jag bor.

Vad var det du sa på båten? Att du kunde ha ihjäl min man.

Fy fan, du är ju helt sjuk i huvudet. Är det du som har gjort det?

-Men vafan, du är inte klok. -Är det du?

Evelina, jag är ju din vän. Vi är typ bästa vänner.

Jag har inte sett dig på tio år.

Håll dig borta från mig! Och Bruno.

Text: Pablo Diaz Bernal Iyuno