Original subtitles

Är det du som spelar? Va?

Ja, musiken. Jag tycker att jag känner igen den, men jag vet inte...

Jag kan inte placera den. Nej, jag hör ingenting.

Nej. Nej, nu är det tyst.

Var är alla? På kurs, förhandlingsteknik.

Men du är inte med? Nej, jag brukade hålla den.

Jaha. Ja, då så.

Ett vanligt misstag är att en går direkt på steg fem

och försöker förändra beteendet.

Varje steg i trappan måste få tid.

Först när gärningspersonen står stadigt på ett trappsteg

kan ni flytta upp till nästa.

Och som i alla byggnationer är grunden viktigast.

Hallå. Du där, hallå!

Vad är grunden i varje lyckad förhandling?

Aktivt lyssnande.

Ni ska lyssna på ett sätt som gör att gärningspersonen

känner sig sedd och hörd, vilket kan leda till en lösning utan våld.

Vad skiljer då en gisslansituation ifrån en offersituation? Ja?

Ja, förlåt, du sa "skiljer". Jag trodde du menade likheterna.

Men skiljer...

Ja, att det är ju förövare och...

Jag vet inte, jag har glömt bort. Det var väl...

24 skattebetalda timmar för en kurs i socialarbete, helt jävla sanslöst.

Skadar väl inte att uppdatera sig med kunskaper?

Även om läraren var lite svajig. Jag tyckte hon var bra.

Är det nåt som borde uppdateras så är det kårens fysik.

Du är bara sur för att du inte fick leka krig.

Den workshoppen har inget med krig att göra.

Åk med Oskar, så kan ni fortsätta den intressanta diskussionen i bilen.

En kurs om sprängmedel. Vem ringer du när de spränger i din port?

Kolla de två. De kan inte ens skriva ut en parkeringsbot.

Så ska man ägna sig åt socialarbete...

Jag brukar ställa bilen här! Det är aldrig problem! Dra åt helvete!

Kör över mig! Jag bryr mig inte! Flytta på dig nu.

Kör! Vad händer här?

Hans bil står i vägen. Bussen kommer inte fram.

Oskar Bergman heter jag. Vad heter du?

Hampus Säter. Har du nycklarna på dig?

Nej. De är där uppe.

Då gör vi så här att du och jag går upp och hämtar nycklarna.

Driver du med mig? Verkar han kapabel att köra?

Du kan dra. Jag åker när bilen är flyttad.

Vafan, jag har inte tid med det här! Då så, ta bussen.

Snabba dig på lite, jag har inte hela dan på mig.

Sen fick Oskar för sig att gå med honom upp och...

Jag måste hitta honom.

Vi har bilar på väg och de är där om sju minuter.

Vet inte om vi har sju minuter.

Avvakta, vi vet inte vem vi har att göra med.

Jo, en fullblodspsykopat.

Oskar är ensam och obeväpnad där uppe.

Du inväntar förstärkning, det är en order.

Jag gör en bedömning av läget. Josef...

Vad fan håller du på med? Bort från bordet.

Vad...?

Gå.

Gå!

Ta det lugnt...

Vem är det? Jag vet inte.

Vem fan är det?! Jag vet inte.

Vill du att jag...? Nej! Jag skjuter!

Vad tänker du göra...? Käften!

Snälla, bara skjut inte. Okej?

Vad fan gör du här? Vi skulle hämta...

Stå still!

Vad tänker du göra? Händerna på huvudet. Ner på knä.

Jag vill inte dö. Okej? Snälla, jag vill inte dö!

Ner på knä, sa jag!

Jag vill inte dö. Okej? Snälla. Jag vill inte dö, så att...

Vänta, vänta... Stanna.

Hampus. Jag heter Josef, jag hittade dina bilnycklar.

De ligger nere i bilen. Du kan flytta den nu. Jag och Oskar går.

Gå ut!

Ingenting har hänt, eller hur? Ingen är skadad.

Så lägg ner vapnet nu, innan nånting händer.

Jag bryr mig inte, jag skjuter. Lägg ner vapnet nu.

Lägg ner vapnet nu!

Är du okej?

Han var beväpnad och jag visste att han var tjackad och nojig.

Jag var tvungen att gå in och han föll.

Vi tar det sen. Oskar, hur mår du?

Jo... Sorry.

Vi ordnar så att du får en debriefing.

Jag ska bara hem och slagga lite. Absolut.

Du. Tack. Var är bilen?

Flyttad till tekniska för att undvika uppmärksamhet.

Och vad vet du om...? Ihjälslaget.

Bakluckan är nog inte mordplatsen. För lite blod.

Och det var ett... Spädbarn.

Okej...

Ni kan röra er här men inga andra rum.

Är det här mordplatsen? Inte vad det ser ut nu.

Har ni hittat nånting av intresse? Kolla där.

Ja, han hade det ju inte lätt. Jag undrar om det var han som var pappan.

Att han inte klarade av att ta hand om sitt barn, så att han...

Spräckte skallen på sin unge för han låg efter med hyran? Knappast.

Åk hem och sov nu, Josef.

Jag vill att du träffar en psykolog, och när du har gjort det

så kan du komma in igen.

Ses i morgon.

God morgon.

Hur har folk sovit? Helt okej.

Okej, hör ni. Det här är ju onekligen lite speciellt.

Vad vi redan har är en misstänkt mördare. Den avlidne Hampus Säter.

Vad vi saknar är en identitet på offret samt ett tänkbart motiv.

Har vi några besked från rättsmedicin?

Ja. Barnet har dött av skador mot huvudet.

Har legat minst tre dygn i bakluckan, men inte dött på platsen.

Men obduktionen blir klar senare i dag.

Och blodprovet? Det var inte Hampus Säters barn.

Okej. Så vad har vi för information om Hampus?

Ja, han bor ensam och är ogift. Han har ett känt drogberoende

är gravt skuldsatt och ändå hittades det pengar i lägenheten.

100000, närmare bestämt.

Mamman död sen länge, pappan Rolf Säter bor i Kista.

Han fick dödsbeskedet i natt.

Då åker du och jag ut till pappan. Ska jag åka med?

Med tanke på... Ja, om du klarar av det.

Ja, jag tänkte bara om ni...

Han behöver inte veta att du var där.

Ni andra kartlägger Hampus liv. Vilka umgicks han med

vem han var skyldig pengar. Jag vill veta allt.

Bra, ni är redan igång. Snygg.

Förlåt? Ja...

Jaså, jaha. Ja, ja...

Kan man få en uppdatering? Vi ska till pappan nu.

Han också? Ja.

Vore det inte bättre att skicka nån som inte var inblandad i sonens död?

Min personal, mitt beslut, Martin.

Jag frågar inte bara för pappans skull.

Han klarar det.

Är det inte lite väl halt för att cykla nu?

Nej då, de sandar. Brukar du cykla till jobbet?

Nej. Men nu tänker jag låta det bli en vana.

Vad var det med honom? Han verkar ju... glad.

Han kanske har fått ligga.

Vet man ju inte.

Skulle du säga att ni hade en nära relation?

Nära och nära... Han var ju förbi rätt ofta. Mest för att låna pengar.

Fick han det, då?

Några hundralappar då och då.

Vi hittade en större summa pengar i hans lägenhet.

Vet du var han kan ha fått dem ifrån?

Nej, inte en aning.

Alltså... Var ni där när han...?

Tog han livet av sig? Varför frågar du det?

Han var... rätt under isen, så jag tänkte att han...

Hampus tog inte livet av sig. Jag var där, det var en olycka.

Okej.

Var det nåt särskilt som hade hänt som gjorde att han var deppig?

Nja, alltså...

Hans tjej stack med en annan för ett tag sen.

Okej. Var det nyligen, eller? Äh... Ett par månader sen.

Men det knäckte honom totalt, han var så glad över barnet...

Vilket barn? Ja, alltså, det var inte hans.

Sa hon, i alla fall. Men Hampus, han tänkte inte ge sig.

Han ville göra ett faderskapstest så fort ungen hade kommit.

Vet du när barnet skulle komma?

Hon borde ha fött nu.

Hampus ex heter Elin Mörner och bor i Rissne

med nån som heter Stefan Larsson.

Inget svar. Är väl för fan ett trippelmord vi kliver in i där ute.

Det vet vi inte, inga förhastade slutsatser nu.

Varför har ingen anmält ett spädbarn försvunnet?

Han har slagit ihjäl dem alla tre.

Akta. Sluta.

Driver du med mig? Det kan ju ligga två lik här inne!

Ja, då lär de väl ligga kvar.

Eller så förblöder de medan vi springer runt här och tjafsar.

Stefan Larsson, är det du? Ja.

Alex Beijer från polisen. Josef, min kollega.

Vi söker Elin Mörner, är hon här? Ja, hon är väl där inne.

När pratade du med henne senast?

Vadå, har det hänt nånting?

Stefan, vi vill bara ställa några frågor.

Är det nåt med barnet? Och vi gör gärna det här ute.

Elin? Vänta, Stefan.

Stefan. Elin!

Vänta, Stefan. Du...

Vi vill bara ställa några frågor, Stefan. Du?

Stefan... Du, du...

Hej.

Jag har inte pratat med Hampus på flera månader.

Varför det?

Jag var tvungen att byta nummer på grund av honom.

Hotade han dig? Nej.

Men han slutade aldrig ringa. Ibland grät han, ibland...

Det blev för mycket bara.

Var du rädd för honom? Aldrig.

Nej, jag har aldrig träffat killen.

Han kanske är lite strulig, men han skulle aldrig skada nån.

Sig själv, kanske. Men ingen annan.

Hampus är världens snällaste.

Det är mat.

Kom igen nu.

Oskar. Har du lust att...?

Hallå. Har du tid ett tag?

Ja, jag skulle bara käka lunch, så...

Bra, fint. Du, det här med Josef och grabben som dök ut genom fönstret

det är ju en jävla soppa, va.

Som regionchef så ligger det ju på mig att reda upp det där.

Jo. Så... vad innebär det?

Media är ju ute och letar syndabockar.

Då gäller det ju att spela sina kort rätt.

Så att det inte blir fel person som får stå där med hundhuvudet.

Nej, det är ju... inte bra.

Fan, jag gillar dig, Oskar. Det har jag alltid gjort.

Du är mänsklig och mjuk och... Ja, ja. Okej.

SU kommer ju att vilja höra din version. Det är du medveten om, va?

Absolut. Det...

Jag vet ju inte vad som hände, jag var ju inte där.

Men jag vet att Josef drar till sig en hel del problem.

I slutändan så handlar ju det här om vilken sorts poliser vi vill ha.

Vill vi ha Dirty Harry?

Eller vill vi ha... ja, Dagissnuten? Nej, men du förstår vad jag menar.

Ja... Eller, jag vet inte...

Det är bra. Det är bra, Oskar.

Vi förstår varann. Lycka till nu då. Med lunchen.

Det börjar med en kort föreläsning och sen är resten av veckan praktisk.

Och vad kostar workshoppen? Den kostar en del.

Men efter senaste tidens sprängningar

är det en bra investering.

Josef. Har du tid ett ögonblick? Vad gäller det?

Ingripandet mot Hampus Säter.

Det är några detaljer vi behöver reda ut med dig.

Ja, så fort jag vet vems barn han har mördat...

Du... Du och jag gör en deal.

Jag vet att du vill slippa gräva i den här skiten. Jag är likadan.

Ta det här samtalet med SU nu, så slipper du psykologen. Okej?

Okej. Det låter bra.

Du, det var inte Elin Mörners barn. Nej, jag hörde det.

Hur går det med Josef? Bra. Hur så?

Du vet ju att jag hade mina åsikter. Att han är hetsig. Oberäknelig.

Jag vet det. Men han är ett väldigt bra komplement till min grupp

och det står jag fast vid.

Är det nåt?

Ja. Det är det. Jag har pratat med internutredarna.

Så. Kan du med egna ord berätta

berätta om de händelser som ledde fram till Hampus Säters död?

Hampus Säter var påverkad och paranoid.

Jag bad honom lägga ner vapnet gång på gång.

Och hade det varit Oskar Bergmans hjärnsubstans

som vi skrapade upp, hade jag fått försvara det i stället.

Var det din bedömning att Oskars liv stod på spel?

Ja.

Och om jag säger att Hampus vapen var obrukbart?

Hur vet ni det? Har det kommit svar från tekniska?

Okej. Ja, om det nu var så

så hade jag ju inte en chans att veta om det.

Han står med en pistol mot min kollegas huvud och hotar att skjuta.

Med tanke på vad som låg i bakluckan, chansade jag inte.

Hur visste du att bilen var hans? Han sa det.

Att bilen var hans?

Du sa "med tanke på vad som låg i bakluckan".

Skulle du säga att det döda barnet

påverkade din bedömning av gisslandramat?

Nej.

Bilen var falskskyltad. Anmäld stulen av en Ebba von Scheele.

Okej. Ni verkar ju veta mer om den här utredningen än vad jag gör

så ni kanske ska ta över den också.

Spåren i bakluckan stämmer inte överens med Hampus Säters.

Han kan ha stulit bilen utan att veta vad som var i den.

Varför skulle han ta en polis som gisslan?

Du sa det ju själv. Han var paranoid och påverkad.

Tagen på bar gärning med en stulen bil.

Och under en rejäl psykologisk press.

Om du inte hade misstänkt Hampus Säter för barnamord

utan bara för bilstöld, hade du agerat annorlunda då?

Har du lämnat uppgifter till SU om vapnet och bilen och massa grejer?

Vill du få mig avstängd eller?

Jag gav dem informationen. De kom in medan ni var ute.

Jag använde inget jävla övervåld. Fråga Oskar!

Han ska få lämna en redogörelse. Det är inte upp till mig...

Tycker du jag gjorde fel? Jag var inte där.

Men? Jag bad dig invänta förstärkning!

Okej... Ni har rätt, jag är personligt engagerad i fallet.

Men det är inget problem, det är en tillgång.

Jag hör vad du säger. Bra.

Men jag kommer plocka bort dig.

Det är för din skull jag gör det här, Josef.

Nej, för din! Jag fattar hur det känns.

Du fattar ingenting, för du har inte dödat nån!

Ett spädbarns huvud är ju oerhört känsligt, så det krävs inte mycket.

Hur gammal är hon? Två månader.

Vi ser på bakre fontanellen här att den inte har hunnit växa ihop.

Så det behövs ingen direkt styrka.

Är det mord eller dråp? Ja du, det är omöjligt att säga.

Men om du skulle gissa? Gissningar är ju inte mitt bord.

Om det är mord eller dråp, det får du fråga gärningsmannen.

Ursäkta, jag går och tar lite luft bara.

Men jag tror att skallen kan ha blivit klämd mellan nåt.

Nej, nej, jag bara...

Men om hon skulle vakna så kan du hälsa att pappa...

kommer hem snart. Okej. Bra. Tack, hej.

Jag vet inte hur jag ska... Oskar, du gör allting rätt.

Tycker du? Du tar emot den hjälp du får.

Du går till en psykolog och pratar, det är bra. Nu åker vi.

Hampus Säter har en minst sagt trasslig bakgrund.

Ungdomsbrottslighet i tidiga tonåren.

När han var 19 fick han två år för en skjutning.

Sen har det varit lugnt. På pappret, i alla fall.

Motivet för skjutningen? Oklart.

Det skulle kunna vara gängrelaterat.

På senare tid har han försörjt sig som målvakt

för olika bilar och företag.

Jag ska bara hämta mina grejer.

Varsågod. Och hur går det med mobilen?

Inte alls. De där sexsiffriga koderna är omöjliga att knäcka.

Han bytte frekvent och samtalslistan går bara ett par dygn tillbaka.

Och datorn? Den är inget problem.

Varför slösar ni tid på det här? Om Hampus Säter nu bara snodde fel bil

vid fel tillfälle så är det väl bara att avskriva honom?

Eller har bilägaren Ebba hört av sig

och plötsligt anmält ett spädbarn försvunnet?

Har du allt du behöver nu?

Ni hade ju kunnat förvarna mig.

Ursäkta om vi kommer olägligt. Men vi vill ställa några frågor.

Jaha? Ja, ja, fråga på.

Är det nån mer än du som har tillgång till din bil?

Nej. När får jag tillbaka den?

Så snart vi är klara med den tekniska undersökningen.

Har nåt annat blivit stulet? Inte vad jag vet.

Vi har hittat en hel del kontanter i tjuvens ägo. Nåt du känner till?

Ser jag ut som en kontantmänniska? Är vi klara, eller?

Nej. Inte riktigt. Nähä.

Har du nåt emot att vi tar fingeravtryck och gör DNAtest?

Du har rätt att vägra... Nej. Visst.

Men sen får ni faktiskt gå, för jag har lite annat att stå i.

Och så gapa.

Vem har sagt att du får lämna sovrummet?

Tydligen får vi inte svar på DNAtestet förrän i morgon kväll.

Det måste vi kunna lösa på nåt sätt.

Hur var hon? Lugn.

Alldeles för lugn för att veta vad som låg i bakluckan.

Hon kan fortfarande vara inblandad. Det här är intressant.

En mejlkonversation mellan Hampus och en anonym adress.

Språket är försiktigt, men uppenbart kriminellt kodat.

Kan handla om nån försäljning.

"När kommer nästa leverans?" Två obesvarade mejl.

Det senaste skickat för tre dar sen. "Hallå? Var tog du vägen?"

"Kunden kan betala dubbelt."

Kan handla om vad som helst. Stöldgods, knark...

Eller barn. Barnsmuggling.

Tidpunkterna för mejlkonversationen och när det här barnet dog

stämmer ju överens.

Skulle barnet vara leveransen? Är inte det lite väl...?

Är det det? Kraven på adoptiv föräldrar är hårdare än nånsin.

Både den svarta adoptionsmarknaden

och antalet surrogatmödrar har exploderat nu.

Främst från Uländer, det här barnet är svenskt.

Det kan ju lika gärna vara från Östeuropa.

Där är industrin på uppgång. Folk betalar mer för vita barn.

Flickans huvud har blivit klämt. Det kan ha varit ett misstag

kan ha skett under en transport.

Hampus upptäcker att barnet är dött, får panik

och vet inte vad han ska ta sig till.

Vad gör vi?

Kan du spåra den här IPadressen? Jag har försökt.

Och om vi tar kontakt ifrån Hampus mejl?

Det är brottsprovokation. Det kanske är vår enda chans.

Okej. Jaha, vad ska jag skriva?

Skriv att affären fortfarande är på om han är intresserad.

Nu, då? Nu väntar vi på svar.

Alex. Vi har ett problem. Vi blir fullkomligt nerringda av media

som vill ha ett uttalande om den misslyckade polisinsatsen.

Det uttalandet är "inga kommentarer" tills interna utredningen är klar.

De har både namn och bild på Hampus Säter.

Det kan de inte gå ut med.

Får mejlkontakten veta att Hampus är död, nappar han inte.

Just därför måste vi ge en intervju.

Så vi kan skjuta på namnpubliceringen.

Så vem gör det, du eller jag?

Du kan nog gissa vem som kommer att anmäla sig frivilligt.

Mannen föll åtta våningar under ett misslyckat polisingripande.

Nu undrar allmänheten: Har polisvåldet gått för långt?

Det tycker jag inte. Men som alltid när en insats

får en mindre lyckad utgång har vi tillsatt en internutredning

för att ta reda på om vi borde ha handlat annorlunda.

Det är inte första insatsen som får "en mindre lyckad utgång".

Det stämmer. Det är en stor del av polisens vardag.

Det är bara några månader sen en pojke i Hässelby

dog under en biljakt. Två veckor tidigare sköts en ung man av polis.

Det är hemskt olyckligt. Och som sagt, vi kan konstatera

att det här handlar om enskilda polisers dåliga omdöme

snarare än en utbredd våldstendens inom kåren.

Jag behöver gå på toa. Okej.

Börjar du bli klar?

Ja, jag kommer.

Är du trött?

Hur länge ska jag vara inlåst? Tills jag kan lita på dig.

Jag vill hem.

Bra.

Oroa dig inte. Vi ska bli en familj.

Nej...

Du stannar här och gör inget dumt, eller hur?

Ta nånting i närheten av Hampus som vi kan täcka.

Hamnen i Ulvsunda klockan fem?

Skriv åtta, vi behöver folk till det här.

Vad, kan vi inte klara det själva? Nej, inte just nu.

Han är sen.

Polisvittring?

Eller så är han bara dålig på att passa tider.

Vi har en bil på ingång.

Uppfattat.

Vad ser du? Föraren verkar vara ensam.

Är det han?

Helvete!

Vi ser den inte längre!

Han har stuckit! Kolla bilen!

Polis! Stanna!

Han är här!

Stanna!

Du. Här.

Det här är en bild på ett två månader gammalt spädbarn.

Kan hända att hon såg lite annorlunda ut, kanske, i broschyren.

Va?

Hon låg i bakluckan på Hampus Säters bil.

Vem är det?

Minns du inte namnen på folk du gör affärer med?

Korrespondens sen sex månader tillbaka.

Fem genomförda leveranser.

Snälla, säg att det inte är din mejladress.

Alltid lika kul att snoka igenom folks datorer med webbhistorik.

Besökta porrsajter... Det räcker nu, Jenny. Tack.

Här är Hampus.

Vad fan har hänt? Syns inte det?

Är det så att du inte känner till nånting om det här?

Det är klart han gör! Lugn, snälla.

Låt honom sitta där och vänta på sin advokat.

Vi har tillräckligt. Och vet du, mord på spädbarn...

är inte särskilt populärt. Varken i rättssalen eller på kåken.

Det räcker nu, du kan gå ut. Jag har inget med det att göra.

Nej, säkert... Jag ordnar med en husrannsakan.

Du borde ju bli skådis eller nåt. Ska tänka på saken.

Jag vet ingenting om nåt dött barn. Jag har inte dödat nån.

Jag undrar om du skulle kunna berätta för mig lite mer

om hur er verksamhet funkar.

Hampus känner en snubbe som raggar upp rika kärringar.

Som har råd att köpa ett barn? Nej.

Som äger dyra bilar. Han kopierar nycklarna.

Hampus skyltar om bilarna i sin farsas verkstad.

Jag sköter bara kundkontakten.

Så ni säljer stulna bilar? Ja.

Okej.

Vem mördade honom?

Vem har sagt att han har blivit mördad?

Han föll ut från ett fönster. Sa inte vi det?

Hampus casanovakompis har erkänt att han har förfört Ebba von Scheele

och fyra andra kvinnor för att komma över deras bilar.

Men han vet ingenting om nåt barn.

Ebba von Scheele kan omöjligtvis vara mamma till barnet

vilket provresultaten också visar.

Hennes DNA finns inte ens på filten som barnet låg i.

Vi har ingenting, Martin. Vad har ni för andra teorier, då?

Hur fan kan ett spädbarn försvinna utan att nån saknar det?

Jag var i närheten, så jag ville se hur det var med dig.

Fint.

Vad vill du?

Du ser för jävlig ut. Ja, tack detsamma.

Vi har kört fast. Vi har ingen identitet på offret.

Ägaren till bilen kan inte kopplas till barnet

Hampus har inget motiv och kan inte bindas till brottet.

Så nu tror du han är oskyldig? Jag vet inte.

Och om han är skyldig, varför gjorde han det?

Och vems är barnet? Några idéer?

Nej. Men jag har whisky. Grattis.

Men inte till dig, då. Du kör ju bil. Eller?

Tack.

Ska vi börja med nånting att dricka? Ja, champagne.

Firar vi nåt, eller? Livet.

Ta nu precis vad ni vill och bry er inte om vad det kostar.

Pappa, vad är det som är fel? Va?

Ingen fyller år, det är inte jul. Och ändå ska vi...

Jag ville bara ha en liten familjemiddag.

Vad är det för konstigt med det?

Men du kan ju knappt röra dig. Är det Parkinson?

Parkinson? Var det inte det farmor hade?

Jag har inte Parkinson. Tvärtom, jag känner mig mer levande än nånsin.

Det är lite träningsvärk bara.

Jag har börjat cykla till jobbet. Har du?

Men pappa, du har knappt rört dig sen tidigt 80tal.

Du kanske skulle börja med nåt som är lite lugnare?

Du menar stavgång? Ja, eller boule...

Har vi bestämt oss? Ja, jag tar vakteln.

Vaktel för mig också, tack. Köttbullar, tack.

Jaha... Skål.

Skål.

Gör det ont? Mm.

Vill du ha den här?

Jag vill... jag vill träffa henne.

Infektionsrisken är för stor.

Men... alltså, hon behöver ju sin mamma.

Vi fortsätter med dödsolyckan vid Telefonplan i södra Stockholm

är en polisinsats ledde till att en ung man

föll från ett fönster på åttonde våningen.

Ambulansen var snabbt på plats, men mannens liv gick inte att rädda.

Polisen vill inte ge nån information om insatsen

men bekräftar att mannen avlidit och att en internutredning inletts...

Vad är det?

Vem rullar ens nuförtiden?

Prova, det är meditativt.

Får du sova nånting?

Ja, eller jag har väl inte sovit så mycket sen... sen olyckan.

Åh, wow. Det där har du gjort förr, va?

Ren naturbegåvning.

Det blir bättre.

Jag var själv med om en sak för några år sen som... ja.

Var det också en olycka, eller...?

Har du eld?

Det här är nog ingen bra idé.

Lägg dig ner.

Min bror högg ihjäl vår pappa med elva hugg.

Jag tänkte att vi inte hade så mycket gemensamt, men...

Allt kanske bara handlar om omständigheter.

Nej!

Det är ingen idé. Ingen kan höra dig här.

Släpp mig! Nej! Nej!

Nej... Jag kan inte lita på dig.

Nej, jag vill inte... Nej, jag vill inte!

Jag vill inte! Släpp! Nej, jag vill inte.

Ta bort den! Sluta!

Jag vill inte! Nej, jag vill inte... Släpp mig!

Hej.

Jag har inget mer att säga, hör du det?

Jag visste inte alls vad han höll på med

eller jag vet ingenting om nåt dött barn...

Det är inte därför jag är här. Det är ingen polisgrej, det...

Kan vi bara prata lite?

Är det han?

Ja. Det är Hampus.

Han var väldigt snäll som liten. Det kunde man inte tro

att han skulle växa upp till en mördare, eller?

Rolf, det är inte säkert att Hampus...

Det var du, va? Polismannen som knuffade ut honom, det var du.

Det var en olycka. Jag...

Hade jag vetat att...

Det blev en olycka. Jag är ledsen.

Jag har väntat på det här. Ända sen den där jävla skjutningen

när han hamnade i fängelset så...

har jag väntat på att det här skulle komma.

Man hoppas och tror att saker och ting ska ändra sig.

Hampus har... han har varit hopplös hela sitt vuxna liv.

Tur man har en grabb till så man har nåt att vara glad över i alla fall.

Har Hampus en bror? Ja, en halvbror.

Han är läkare nu. Växte upp med sin mamma i Finland.

Det är väl därför det blev folk av honom.

Han har precis flyttat tillbaka hit till Sverige.

Nån kanske borde berätta för honom.

Om Hampus, jag har liksom inte kommit dit än.

Vi gör det.

Vad har ni fått fram om honom? Vad i helvete håller du på med?

Åker ut och förhör pappan under en pågående internutredning?

Vill du få sparken? Det var inget förhör.

Vad händer här? Ingenting.

Vad har ni fått fram om Hampus bror? Har han en bror?

Ja. Björn Lind. Varför har ni inte hört honom?

Inget släktskap registrerat. Han är inte skriven ens i Sverige.

Jag har adressen. Då åker ni dit med en gång.

Inte du. Jag hittade honom.

Du stannar här. Oskar?

Det är en order.

Björn Lind, jobbar som nätläkare och har dubbla medborgarskap.

Utbildad i Sverige men har bott i Finland sen fyra år.

Och när kom han tillbaka hit igen? Det vet vi inte.

Men Ayda kollar med finska polisen om de har nåt på honom.

I Sverige är han ostraffad, han har jobbat volontärt för Amnesty

och gick ut med bra betyg. Ja, verkar vara en hyvens kille.

Ska du försöka vakna?

Ida? Ska du försöka vakna lite?

Anmärkningsvärt att han inte har hört av sig angående sin egen bror.

Jag menar trots alla skriverier.

Men det var en halvbror. De kanske inte hade nån vidare kontakt.

Det är nästa vänster.

Vem fan vill bo här ute?

Stanna! Stanna! Vafan?

Vänta, stanna!

Hjälp mig!

Jag heter Alex, jag är polis. Vad heter du?

Ida. Jag behöver en ambulans till...

Jag ska kolla var vi är.

Ida, jag vill att du talar om för mig nu exakt vad som har hänt.

Han... Han låste in mig.

Vem? Vem låste in dig?

Han. Björn. Han lät mig inte gå!

Jag kan ha dödat honom, jag visste inte vad jag skulle göra.

Vi behöver två ambulanser. Precis.

Jag går dit och du tar hand om henne.

Ida, kom så väntar vi i bilen. Nej. Vi måste åka till sjukhuset.

Ja, vi väntar på ambulansen. Den är på väg...

Nej! Min dotter är där.

Är din dotter sjuk? Ja!

Okej. Var är hon? Karolinska.

Karolinska? Ni måste köra mig nu!

Hur gammal är din dotter? Nio veckor.

Jag har inte fått se henne på flera dar, ni måste ju köra mig nu, snälla!

Björn!

Helvete!

Ligg still. Ligg helt still.

Ta det lugnt, ligg still, annars kommer du att förblöda.

Han är misstänkt för grovt människorov och barnmord.

Ni hör av er till mig så fort han är talbar.

Alex! Är du okej? Ja.

Är du säker? Ja.

Björns hus är en misstänkt mordplats och Jenny leder det arbetet.

Bra. Är du okej? Ja. Ja, absolut.

Ja?

Vi har gått igenom Björns dator

och det verkar som att han tänkte åka tillbaka till Finland.

Och mobilen har ju touchid.

Det är bara att åka till sjukhuset och låsa upp den med Björns finger.

Det var Björns DNA i bakluckan och på filten som barnet låg i.

Då har vi honom.

Vi har också fått bekräftat att Ida är barnets mamma.

Då måste vi åka dit. Hon måste ju få veta det.

Det var inte allt. Analysen visar också att Björn är barnets pappa.

Vilket innebär att han har haft henne inlåst i nästan ett år.

Minst.

Oskar, kommer du? Helst inte.

Jag följer med. Bra.

Nej... Jag är hemskt ledsen, Ida.

Det är inte sant. Inte hon. Vi har gjort ett DNAtest.

Och vi är tyvärr säkra.

Har du nån anhörig som vi kan ringa?

Han skulle inte göra så. Det stämmer inte, han skulle inte...

Hur känner du Björn?

I så fall... Då vill jag se henne. Nej, inte hon...

Vet du hur länge du var i källaren, Ida?

Jag vill se henne.

Har du nån tidsuppfattning, Ida, om hur länge du har varit inlåst?

Jag skulle ju känna igen henne, det är inte hon.

Det kan inte vara det...

Alex...

Om hon vill se henne är det ingenting vi kan hindra.

Det kanske till och med hjälper henne att acceptera hur det ligger till.

Som det är nu kan vi ju ändå inte förhöra henne.

Har du Björns telefon?

Hej. Du, jag undrar om du kan möta mig vid rättsmedicin.

Och se till att flickan är i skick för en identifiering.

Men behövs verkligen det?

Det är mamman själv som vill det. Vi ses där.

Okej.

Oskar. Kan inte du komma lite?

Ser du nåt ovanligt här? Nej.

Nej, exakt. Garderoben är full av kvinnokläder

och skor som är flera år gamla.

Det ser ju ut som hemma hos vilket par som helst.

Ida! Var är Ida?!

Vi har tagit hand om henne. Du kan inte skada henne längre.

Kan du komma in här!

Nej! Släpp mig! Var är hon?! Jag måste få träffa henne!

Det är ju min fru, för helvete! Vänta, vänta, vänta!

Är hon din fru?!

Hon lider av svåra vanföreställningar!

Utan sin medicin så...

Var är hon? Jag måste få träffa henne!

Nej... Var är hon?!

Är allting i ordning? Ja.

Vänta här utanför om du vill. Okej.

Det ser ut som att hon bara sover.

Sover du, gumman?

Hej, Martin. Var är du?

På rättsmedicin. Eller, ja, utanför.

Vi tyckte det var bäst om de själva fick vara inne...

Gå in! Va? Varför det?

Ni måste ta in henne. Det är hon, Oskar. Det är Ida!

Vi måste åka nu. Nej...

Ida...

Nej, nej... Ida, Ida...

Okej, okej... Vänta... Lugn. Titta.

Titta. Okej? Lugn...

Titta. Så. Okej? Det är lugnt.

Det är ingen fara. Vi ska bara prata, du och jag.

Hon skrek.

Hon slutade aldrig skrika, jag skulle bara...

Jag ville bara att det skulle bli tyst.

Ja, jag fattar. Jag förstår det.

Vet du vad? Jag har också en dotter.

Emma heter min dotter. Vad heter din?

Ida. Vad heter din dotter? Tova.

Tova. Hon heter Tova.

Okej. Vad fint. Jättefint namn.

Okej. Du ser, det är lugnt.

Hon heter Tova...

Så... Okej.

Var ska jag börja? Var du vill. Vi har tid.

Vi träffades på läkarlinjen. Hon var den man la märke till.

Hon var min första tjej. Ja, min enda.

Men under tredje året började hon förändras.

Hon var väldigt social, men blev plötsligt stressad av folk.

Tålde inte ljud, fick ångest, utbrott.

Och jag ville tro att jag bara inbillade mig, men...

Alltså, alla läkarstudenter ser ju symtom överallt, det hör liksom till.

Men det var inte inbillning? Nej, hon var sjuk.

Hon diagnostiserades med paranoid schizofreni.

Det var där som mardrömmen började.

I det här landet är psykvården sjukare än patienterna.

Nya läkare varje dag, slussades runt mellan olika instanser.

Sen pumpades hon full med mediciner och släpptes ut på gatan igen.

Vi levde som i ett fängelse i väntan på nästa psykos.

Och sen började det om. Och jag kunde inte se på längre

så jag bestämde mig för att ta hand om henne själv.

Så vad gjorde du?

Jag tog med henne till mitt barndomshem i Jakobstad i Finland.

Bort från folk och all stress. Skötte hennes medicinering själv.

Och det fungerade? Ja.

När hon blev gravid så hade hon inte haft en psykos på flera år

så vi bestämde oss för att behålla det.

Vi flyttade tillbaka till Sverige strax efter förlossningen.

Ville börja om på en ny plats, bli en helt vanlig familj.

Jag trodde att vi skulle klara det, bara vi var försiktiga

och bodde i en lugn miljö och skötte hennes medicinering.

Vad hände sen?

Ida!

Hallå?

Ida?

Efteråt hade hon inget minne av vad som hade hänt.

Och jag kunde inte berätta det. Insikten hade dödat henne, så jag...

Jag sa till Ida att hon hade blivit sjuk.

Din bror, Hampus Säter, hur blev han inblandad i det här?

Han såg henne. Vem? Tova?

Jag hade grävt en grav, lagt henne i en filt.

Så din bror upptäckte att Tova var död och sen så gav du honom 100000

så att han skulle hålla tyst?

Jag borde ha gjort det själv. Vad?

Begravt henne. Jag borde ha gjort det själv.

Men jag ville få Hampus delaktig, så han inte...

Så att han inte skulle pressa dig på mer pengar.

Han sa att han skulle begrava henne.

Nånstans långt bort där hon inte skulle hittas.

Sen när Ida var mer stabil så skulle jag berätta

att vårt barn hade dött av ett medfött hjärtfel.

Att det inte var nåns fel.

Men skuld är värre än förlust.

Den äter en levande.

Hur är läget? Jo, det är bra.

Jaha. Oskar är och pratar med SU, eller?

Vad tror du, då?

Kanske dags att börja packa väskan.

Varsågod och sitt.

Berätta med egna ord om de händelser

som ledde fram till Hampus Säters död.

Ja... Josef räddade mitt liv.

Utan honom hade jag inte suttit här i dag.

Jag sa som det var. Att situationen var livsfarlig

och vi kunde omöjligt vetat att vapnet inte fungerade.

Och så uppskruvad som han var

så hade han säkert skadat mig oavsett.

Så jag tappade kontrollen, Josef klev in när han behövdes.

Jo. Så är det.

Har du tänkt på den där kursen?

Tjatar du om den där workshoppen så skriker jag.

Chemicals and explosives. Min tur att bjuda.

Varför är du så negativ?

Du, du. Jag tror inte hon tittar på dig.

Okej, nästa gång får nån annan välja ställe, okej?

Alright! Nu skålar vi.

Igen? Ja, skål för hjälten.

Skål för Oskar. Nej...

Bra jobbat. Tack.

Skulle inte Martin komma?

Han säger alltid det men dyker aldrig upp. Bara att vänja sig.

Skål för de som aldrig dyker upp!

Kom igen nu! Skål.

Ja, skål. Vi kör.

Är det du som spelar? Du, vad är det där för stycke?

"Kinderszenen". Ja, du vet, Robert...

Schumann? Schumann, ja.

Har haft den på hjärnan i flera dar, jag höll på att bli galen.

Ja, han blev ju det, vet du. Galen, alltså. Pippsjukan.

Pippsjukan? Syfilis.

De trodde ju att Schumann var knäpp. Nej... Man undrar ju, alltså.

Vad?

Vi har ju alla våra små egenheter, va.

Och man undrar ju vilka utav dem

som kommer att förklaras av vetenskapen i framtiden.

Ja, ja...

Det fanns ju till och med de som sa att det var själva syffen

som gjorde att Schumann kunde skapa allt det här, alltså.

Fattar du? Mm.

Så du kan ju faktiskt stå här och prata med ett framtida geni.

Du, vad säger du? Ska vi dra ner till haket här nere

och skaffa lite knott på kotten?

Nämen, snälla... Och sen kan vi bilda ett band.

Och, du vet, då blir det ljuv musik! Skål, Martin!

Nämen, Martin. Det där var väl onödigt, va?

Martin?