Original subtitles

/RADIOJINGEL/ Polisen har inga spår efter den pojke som försvann–

–från Björkåkrabadets camping i torsdags.

Missing People har inlett en sökinsats.

Polisen är förhoppningsfull att hitta pojken vid liv och vädjar om tips.

Vet du något, kontakta polisen på 114 14.

Sen utomlands och till USA. Där är...

/NÅN RYCKER I EN BILDÖRR/

–Jag måste få gå och pissa, för fan. –Skynda dig då! Vi har bråttom.

Du behöver inte ens stänga av bilen.

Fem sekunder.

–Släpp mig! –Du ska ingenstans.

Du gör mig illa.

Kära passagerare, lämna inte ert bagage obevakat. Alla övergivna...

Hej, du har kommit till Laila. Jag kan inte svara just nu...

Svarar hon inte? Varför har din syrra en telefon om hon aldrig svarar?

Snälla.

–Abbe, hade du numret till Lo? –Hon byter ju nummer hela tiden.

Herregud.

Tompa, Tompa, Tompa!

Japp, närmare. Närmare.

Öka lite. Kom fram här, kör på. Kom, kom.

Hej!

–Åh, hej. –Grattis!

Tack. Men jag fyller inte år förrän i morgon.

Spela roll. Vi ska fira dig fram och tillbaka till Finland.

–Vilken bra idé det här var. –Hej.

–Tjena. –Tja.

Albin, där har du kusinen.

Du vet hur det är. Tunnelbanan, skitmycket folk.

Jag fattar inte var alla kommer ifrån ens.

Nämen, Lo. Vad stor du har blivit! Jag kände knappt igen dig.

Hej.

–Tur att du inte missade båten. –Ja, verkligen tur.

Där är ju Nadja. Jag kommer ihåg när du och Lo lärde er hela koreografin.

–Jag vet varför du gillar henne. –Jag tycker om musiken bara.

Jag vet vad man tänker på när man är tretton bast.

Det är nu dags för ombordstigning för...

–Åh, nu är det dags! –Mamma, behöver du hjälp med nåt?

Albin!

Det är inte tillåtet att vistas i garaget.

Behåll bilens parkeringsbroms ilagd och följ personalens anvisningar.

Kom igen.

Här.

Välkommen ombord på Baltic Charisma! Hur mås det?

Albin, ställ dig bredvid så får jag ta en bild på dig. Kom igen.

–Skepp ohoj, matros! –Ställ dig nära där. Du också, Lo.

–Men helst... –Oj, vilken surpuppa.

–Okej, le nu då. –Le mot kameran!

Snyggt. Och så en där du ser hård ut. Stenhård.

–Är du redo för lite sjöslag? –Snyggt. Tackar, tackar.

Kom, vi går nu. Mamma väntar. Ta din väska.

–Tjingeling! –Hej, hej.

Välkommen till Baltic Charisma!

–Hej. –Hej, hej!

Dan.

–Kom igen. –Sch!

Ja.

Vad fan?

Fuck! Fuck!

Här. Ja... Shit.

Fuck, du får ta och dra härifrån nu.

Fan också!

Nu får du dra härifrån. Stick nu.

Det är upp till vänster. Men dra härifrån nu!

–Jag är på väg. Hej. –Hallå, vänta. Är du okej?

Ja, hon är okej. Okej?

–Det ser illa ut, det där. –Ja, bihålorna.

Mm. Jo, tack. Jag vet allt om dina bihålor.

/DUNS/

Låt mig hjälpa dig.

–Hej. –Hej.

Ursäkta, jag ska bara kolla en sak.

–Tjena. –Hej.

Där är du ju, Calle.

Din favoritfjolla är tillbaka. Vem av dem ska ha på sig brudklänningen?

Är du avundsjuk?

Pia, du får ta nykomlingen. Vad hette du?

–Bosse. –Bosse, så var det. Ja.

Du är ju bra på barnpassning.

Självklart.

Hej. Jag heter Pia. Välkommen till Charisma.

Så där. Ja, vad väntar ni på? Ut och jaga fyllesvin.

–Du behöver en sån här. –Tack.

–Vad var det där med brudklänning? –Vi ska hjälpa till med ett frieri.

Hello? Hallå, hallå, hallå.

Kära passagerare, det här är Dan Appelgren!

Tack ska ni ha.

Jag hoppas få se så många av er som möjligt på Star Live Karaoke i kväll.

Vi har allt från gamla favoriter till de senaste hitsen...

Jag har för mig att det fanns ett spa. Har du med dig baddräkt?

–Nej, jag tror inte jag vill bada. –Dan: ...specialpriser i baren.

Vad sägs om en piña colada för bara sju euro?

/DUNSAR/

Albin! Kom igen!

Det blir nog en hyfsat lugn kväll. Det är ungefär 50–50.

50–50?

Är det mer män blir det alltid slagsmål.

Får de inte ligga, så måste de ha nåt annat att syssla med.

Ja, just det. Jag glömde ju nästan.

Ni får inte missa chansen att köpa min nya T-shirt. Ta-rata-ta-ta!

Och signerade ex av min greatest hits-skiva.

Vilka greatest hits? Det kan inte vara många låtar på den skivan!

Ring vakterna, är du snäll.

Hallå. Ta bort dem. De uppträder hotfullt och otrevligt mot gästerna.

Släng dem i fyllecellen.

Det är inte kriminellt att inte vara Dan Appelgren-fan.

Okej, ni har haft ert lilla roliga. Så där.

Vilken jävla sopa.

–Vart ska vi åka? –Finland.

–Till att börja med. –Jag vill åka hem.

Det går inte.

–Jag lovar att sköta mig. –Det lovade du förut också.

–Och då gick det så här. –Jag lovar att inte rymma.

Snälla.

Visst.

Jag måste få tag på nåt att äta. Jag är snart tillbaka.

Knulla kameran. Kom igen!

Hör ni, tjejer. Om ni vill dricka så gör ni det i hytten.

–Herregud. –Eller vänta tills baren är öppen.

–Är du ny, eller? –Ja. Det stämmer.

–Då kommer vi säkert att ses. –Madde. Ta det lugnt ikväll.

Jag vill inte ha repris på förra gången.

–Inte vi heller. –Bosse.

Ibland är det som att jobba på dagis.

Käka nu så du pallar med bollhavet sen.

–Här har du bricka. –Tack.

Skit i potatis och ris och sånt där. Det är bara bukfylla.

–Försiktigt. –Yes.

Jag tror att de är vid buffén men vi måste nog skynda.

–Tog du champagnen? –Ja, den ska vara i.

–Calle! –Åh, hej!

–Så fint att se dig! –Gud, vad länge sen.

–Så länge sen. –Hej.

–Hej! –Hur mår du?

Vince, det här är Pia. Det var hon som fixade sviten.

Tack så mycket, Pia!

–Förlåt att det blev så kort varsel. –Ingen fara, jag hjälper gärna till.

Alltihop var Vincents idé.

Man kan ju inte besöka Sverige utan att uppleva en Finlandsfärja.

Det här är Bosse. Calle jobbade som vakt här förut.

–Hej. Det är min första dag. –Är det?

Du är i goda händer. De bästa, faktiskt.

Du kan nog berätta ett och annat om Calle.

–Nej. –Det är nog bäst att jag håller tyst.

Om det är första gången för dig borde du se bryggan. Vill du det?

–Ja. Gärna, det vore jättekul. –Okej.

–Jag hämtar er när ni har ätit. –Perfekt.

Iväg med er nu. Bon appétit. Ät inte räkorna.

–Wow. –Mmm...

Direkt från en gammal kospene. Är det gott med kroppsvätskor?

Du borde också ta lite efterrätt. Killar vill ha lite att ta i, vet du.

Ursäkta?

Jag vet att det är PK att vara vegan, bara hon inte har ätstörningar.

Jag älskar åsikter om vad jag äter...

Men man får väl inte i sig alla näringsämnen?

–Det finns ju kosttillskott. –Det är inte naturligt.

–Inte i din ålder, när man växer. –Naturligt?

Ska vi bo i grottor då, eller?

Vi äter inte heller kött så ofta längre.

Det är en bärs till maten bara.

–Hallå, Nadjas show börjar ju snart. –Skynda er!

Tillbaka i hytten vid elva. Jag tittar till er sen.

Jag har swishat om ni vill gå förbi taxfreen.

–Tappa inte bort varann. –Nej.

/FNITTER OCH GLADA SKRATT/

–Knack, knack. –Hej, Dan.

–Hej. Har du tid? –Visst. Kan du dra upp dragkedjan?

Ursäkta.

Tack.

Jag har en idé, som jag ville berätta för dig om.

Jag har jobbat på en ny låt.

Ingen Eurovision-skit, den här är personlig.

Den är djup. Den handlar om att vilja ha nåt–

–som alltid är precis utom räckhåll.

Och sen slog det mig...

Den borde vara en duett.

Det är en sorglig kärlekshistoria.

–Jag tänkte att du och jag... –Låt höra, då.

–Nu? –Är det inte det gitarren är till?

Ja.

Jo, du har rätt. Javisst.

Jag ställer det här.

Den här var min pappas. Det är det enda jag har kvar.

–Vad fint. –Han är ju död och så.

–Tror du Calle misstänkte något? –Nej, det tror jag inte.

Bra. Så.

–Men hur fick hans kille tag på dig? –Vincent?

Han hittade mig på Facebook för några dagar sen. Här, sprid dem på sängen.

–Är du gift? –Skild.

Barn?

Jag har en dotter. Hon är väl i din ålder.

Du måste ha fått barn jättetidigt.

–Eller i min ålder. –Mm.

Det måste vara svårt att ha familj när man är borta två veckor i stöten.

Mm, så är det nog.

–Var det länge sen du träffade Calle? –Alldeles för länge sen.

Ja... Fast du vet ju hur det är med arbetskompisar som slutar och så där.

Mm.

Eller det här är faktiskt mitt första jobb.

–Så... –Just det.

Ja... /LEKSAKEN PIPER/

Fin.

Så. Nu är vi färdiga.

We walk against the wind

Tears burning on our skin

We go our separate ways

And a melody in minor plays

But you and I shall meet again

Sluta!

Jag älskar den. Ja, sorglig men hoppfull, som du sa.

Men den är så personlig.

Dina fans skulle nog inte gilla att jag inkräktade på nåt som är...

...så unikt för dig, om du fattar?

Ja.

Ja, du har rätt. Den är personlig och...

Då så. Men...

–Vi ses senare. –Absolut.

–Vi ses. Lycka till ikväll. –Tack.

Tack.

Se dig för, för fan!

Låt andra gå förbi.

Du är stark, du är modig, du klarar det här.

Du är stark, du är modig...du klarar det här.

/DÖRREN ÖPPNAS/

–Det är damernas. –Jag tänkte att du behövde det här.

–Nej tack. –Det hjälper dig att få bort fläcken.

Vitt vin är det bästa för att få bort rödtjut.

Jaha. Nämen...

Nämen, ser man på.

Tack!

Jag ber om ursäkt för att jag spillde ut ditt vin. Varsågod.

Okej, ni börjar bli redo där ute. Härligt, härligt. Glöm inte...

–Ska vi? –En öl? Okej.

En öl, tack.

Eh... Göran heter jag.

Marianne.

Kör, kör, kör, kör, kör, kör!

–Nu är det dags. –Vad håller ni på med?

–Dags för vad då? –Du ska få se.

–Ta-da! –Gillar du skägget?

Fan, vad äckligt!

–Nej, ni måste skämta, alltså! –Nej, drick.

–Är allt okej? –Ja, vad då?

Åh, nej.

–Vi får inte missa Nadja. –Min bästa artist...

Men...gillar du inte henne längre?

–Okej, kom så går vi. –Tack.

Mina damer och herrar!

En applåd för Nadja!

I change, change, change my body

Go, go, go, I ride it...

Titta vem jag hittade nere i buffén.

Calle! Jag hörde att vi hade finbesök.

Kapten, fint att se dig. Det här är Vince...

–Det här är Vince. – Kapten Berggren. –Välkomna ombord.

–Tack. Jag hoppas att vi inte stör. –Nej, inte alls.

Vi har autopiloten på för det mesta, ärligt talat.

–Får man se sig omkring? –Varsågod.

–Så ni bor i London nu? –Ja. Vi skaffade precis lägenhet.

–Du jobbar som trädgårdsmästare? –Alltså, jag är landskapsarkitekt.

–Lite mer fancy. –Ja.

Du, jag tror att det är nån som vill ha din uppmärksamhet här bakom.

Jaha?

Calle, jag...

Vi har inte planerat det här, men...

–Vi har varandra, det räcker. –Ja.

Vi gör det, här och nu. Jag har alla papper.

–Kaptenen kan viga oss. –Vince...

Vince, ställ dig upp.

Calle, vi...

Kan du inte säga nåt?

Jag är ledsen. Jag är ledsen, Vince.

Slow, slow, leave my body

Go, go, love when I'm in cruise control

They don't like it when we tell them we're a different kind

We're beyond our body while they're living in their mind

–Nej! Det är ju helt sjukt. –Fattar du vilka jävla freaks?

–Jag tänker gå och däcka nu. –Gör det, bebbe.

Då är du pigg i morgon när du kommer hem.

–Om jag bara hittar hyttjäveln. –Alltså, hur full är du på en skala?

–Vad då, jag är inte alls full. –Nä, visst.

–Bebbe, jag saknar dig. –Jag saknar dig, massor.

Jag ska titta på tv och lägga mig.

Du får inte titta på sista avsnittet utan mig nu, okej?

–Puss. –Puss, puss!

Hjälp...

Hjälp mig!

Hallå?

Hon kommer snart.

Vad i helvete?

–Vem har gjort så här mot dig? –Min mamma.

Du är ju svinkall.

Sitt kvar här, okej?

–Hallå? –Du har kommit till receptionen...

Hallå? /MORRANDE/

Vad fan gör du? Släpp mig!

Släpp mig.

Släpp, sa jag!

Vad fan håller du på med?

Grabben?

Du måste vakna.

Hallå? Grabben, du måste vakna.

Du måste vakna.

I'm lucky if I'll see another day

Heart is turning cold, spread into the soul

Minutes sell like gold, oh...

Den här vägen kommer man till den stora scenen.

–Vad sjukt att Nadja spelar här. –Ja.

Det är faktiskt trevligt att ha en riktig stjärna ombord.

Dan, borde du inte också stå på din lilla scen?

Skönt att Fröken Ur kom.

–Förlåt, jag tror du tappade nåt. –Åh...

–Det där är inte min. –Nej, såklart det inte är din.

Men vi ska nog se till att ordna ett pissprov, bara för syns skull.

Jag ska se till att kaptenen ordnar det meddetsamma.

Gör det.

Oops... Nämen. Men gud.

–Varsågod. –Tack.

–Mår du bra? –Ja... Oj, oj, oj.

Jag ska hjälpa dig till din hytt. Druckit för mycket?

Ja, kanske.

Kom.

Du behöver äta.

Go, go, love when I'm in cruise control

–Är det nåt fel? –Vi måste prata om Mårten.

–Vad är det med pappa? –Han lovade att inte dricka.

Annars hade vi inte kommit.

Han är inte den enda som dricker här.

Nej, men Mårten är alkis. Förlåt, men han är ju det.

Det är ingen som vågar säga det rakt ut. De är så jävla fega.

Han har det inte lätt, med jobbet och mamma.

Nej. Stackars Mårten för att Sara har MS.

–Du vet ingenting. –Gör jag inte?

Jag har lite ont i huvudet. Jag måste gå och lägga mig.

Men Albin... Albin, vänta.

Försiktigt...

Snart framme.

Walter?

Men det här är inte min hytt.

/SKRIK INIFRÅN HYTTEN/

Översättning: Stina Hedin Iyuno för SVT

Svensktextning: Stina Hedin Iyuno för SVT