Original subtitles

Tidigare på Davids hus...

Jag förstår inte varför din pappa litar på honom.

Doeg? Nej, vi litar inte på honom, men han är användbar.

Jag är orolig.

Jag önskar att jag kunde förklara.

Jag har bara bett dig om en sak, att inte göra mig generad.

Jag vet om smörjelsen.

När du sitter på din tron, kom ihåg vem som beskyddade dig.

Ge David vad han vill. Låt honom gifta sig med Mikal.

Men först efter att han slutfört ett sista uppdrag.

En han inte kommer att överleva.

Sa du till David att han kunde gifta sig med mig?

Jag gjorde det.

Först bevisar han sitt värde.

Något stämmer inte här.

Det är en fälla!

Bränn dem levande.

Jättedödare! Din kung förrådde dig! Varför kämpar du för honom?

Min kung. Filistéernas smedja finns inte mer.

Jag vill gifta mig med Mychal.

Det kommer att bli gjort.

Jag vill att du ska ut ur det här huset!

Du är förvisad!

"Han skall älska dig och välsigna dig och föröka dig."

Han skall välsigna din livsfrukt, din lands gröda,

dina hjordars kalvar och dina hjordars lamm.

I det land han med ed lovade dina förfäder att ge dig.

Lyssna på mina ord.

När det finns en profet bland er,

Jag, Herren, skall uppenbara mig för dem i syner.

Jag ska tala till dem i drömmar.

Och i Judas städer och på de öde gatorna,

*återigen kommer glädjens och fröjdens ljud att höras.*

-En åsna skulle kunna göra det på en dag. - Brudens och brudgummens röster.

Hämta vatten åt dig och hästen. Gå.

Här.

vad är det?

En inbjudan.

Jättedödaren kommer att gifta sig med prinsessan.

Det är Mychal.

En ny gryning i Israel.

Silosen! De brinner!

Skynda dig, fort!

Eld! Eld!

Hämta vatten! Skynda dig!

Hämta vatten! Skynda dig!

Lämna vapnen!

Ta honom till vagnen.

Försiktig.

Vi har tur att bränderna inte spred sig.

Tur? Alla fem spannmålssilos fylldes för bara några dagar sedan.

Hela vårt vinterlager.

Mer där borta.

Filistéerna.

Vi dödade deras jätte, men tydligen inte deras ande.

Håller jag inte på att hantera tillräckligt?

De ökar sina anfall. De smider bättre vapen.

Liksom vi.

Det här är Akish. Han är desperat efter hämnd.

Utan den spannmålen skulle vi kunna drabbas av hungersnöd före våren.

Jag föreslår att vi beskattar de andra stammarna.

Kräv en ranson av deras förnödenheter. Vi kan börja med Juda.

Jag kommer inte att tigga vid någons fötter. Mer svaghet.

Hunger är det större hotet.

Svältande människor gör vad som helst.

Vad sägs om Edom?

Fredsalliansen mellan oss och Edom är bräcklig.

Deras kung är en bitter och hämndlysten man.

Vi har inte pratat på 20 år.

Jag räds att väcka ett getingbo.

Jag ska förhandla med dem.

Och hur tänker du förhandla utan att tappa huvudet?

Far, det här...

Detta är en situation där mitt vårdslösa och överseende förflutna

kan gynna oss.

Låt oss bara säga att jag en gång tillbringade en minnesvärd natt i Edom

med kungens närmaste rådgivare.

Vi är vänner... på något sätt.

Låt mig prata med honom.

Gå och försök.

Jag kommer inte att svika dig.

En stund med min pappa, Abner.

Ta inte upp din mors sak med mig.

Nej, jag måste.

Du kan inte straffa henne för alltid. En drottning förtjänar respekt.

Och vad förtjänar en kung? Svek?

Hur exakt har hon svikit dig?

David skulle väl aldrig återvända från det uppdraget?

Filistéerna väntade.

Det här var din mammas verk!

Kanske förstår du nu mina handlingar.

David har bevisat vad han är. Han är nu värdig den här familjen.

Åh, ibland undrar jag om den här familjen är värdig honom.

Mirab?

Vad händer med vår familj?

Vilken familj?

Vad är det här?

Brunnsgrävning i norr.

Kan de inte gräva brunnar själva?

Med dina pengar kan de.

Vad stör dig?

Är du rädd för att tala med din kung?

Nej nej.

Ändå längtar jag efter att prata med min vän.

Jag tror djupt på dig, Saul.

Du vet det här. Jag... jag har byggt mitt liv på den tron.

Fortsätta.

Jag är orolig.

-Silos. Våra fiender kan inte... -Nej, nej, nej, nej, nej.

Inte silos. Inte heller våra fiender.

Ingen kan störta Sauls hus...

utan Saul själv.

Vad är det bra med en kung som vinner hela världen,

men tappar bort sig i jakten?

Förkasta Ahinoam.

-Jag tar in en... en tjänare i din säng. -Nu är hon min konkubin.

Detta är en kungs rättighet.

Inte Israels kung.

Inte du.

Jag ber dig, Saul.

Kom ihåg vilken man du var.

Jag tror att du har vunnit.

Skulle du vilja ha lite goda nyheter?

Vilken sorts goda nyheter?

Inga!

Mm-hmm.

Vad?

Är du säker?

Jag är en helare, Jonathan, och en kvinna, så ja, jag är säker.

Åh, herregud. Förlåt. Ah.

Det är okej. Jag kommer inte att bryta.

Är det någon annan som vet?

Du kommer inte att sakna någonting.

Och jag ska lära honom att rida,

-och... och hur man plockar grönsaker. -Och om hon är en flicka?

Då ska jag göra detsamma.

Vi kommer att leva ett fridfullt och stilla liv

i din by, borta från krig och konflikter.

Låter som en riktig dröm.

Är det möjligt?

När kronan väl är på Davids huvud, ja.

Jag behöver bara se till att det finns en fredlig väg. Se till att min familj är trygg.

Ärligt talat kommer jag inte att sakna den här platsen.

Då frågar jag bara detta.

Håll dina hemligheter, eller hur?

Tills vårt barn är fött och... och våra liv är fria och trygga.

Lova mig.

Jag lovar.

"Detta bad är en mikvah."

En rituell nedsänkning före äktenskapet för att hedra denna nya början."

"Den är fylld med levande vatten från jorden."

"Välsignad vare du, evige Gud, universums härskare,

som helgar oss genom mitzvot."

Du ska fördjupa dig helt tre gånger.

Välsignad vare den Evige, all skapelse Gud,

som välsignade mig med livet

-och uppehöll mig... -Och uppehöll mig,

och lät mig nå detta ögonblick.

Jag skall trolova dig med mig i rättfärdighet och rättvisa,

med godhet och medkänsla.

Jag skall trolova dig med mig för evigt.

Och vi skall lära känna Adonai.

Mychal.

David, du kan inte se mig så här.

Jag är... jag är ett kaos.

Jag är ledsen för din mamma.

Jag vet hur det är att se sin familj splittras.

Jag vet.

Men lyssna, vi behöver inte vara våra föräldrar.

Vi kan börja om på nytt.

-Hmm. -Vi ska bygga vår egen framtid,

vår egen familj.

En utan lögner, svek och blodsutgjutelse, hmm?

Det låter ambitiöst.

Det låter ambitiöst.

David,

Jag behöver veta att jag har er alla.

Mmm?

Mm-hmm.

Är det här tänkt att få mig att tänka på bröllopet?

Vill du gå tillbaka till att sura i palatset?

Ja. Där finns det i alla fall vin.

Och när vi är klara här, kommer det att finnas färskt kött till bröllopsfesten.

Har du gjort det här med min bror?

Mmm. Eshbaal behöver inte min hjälp.

Du har verkligen kommit att älska honom, eller hur?

Kärlek?

Han fascinerar mig. Jag fascinerar honom, och det är allt som krävs.

Jag trodde aldrig att någon man kunde tämja dig.

Jag kommer aldrig att bli tämjd.

Förbered din båge.

-Är du redo? -Mmm.

Gå.

Jag träffade den.

Kom igen. Det är inte över än. Kom igen.

Rätt.

-Vad ska vi göra? -Håll nere.

Ligg här, på sidan.

Okej.

Jag måste skära av halsen på den, så titta bort om du måste.

Tack för den här gåvan.

Och låt blodet vända tillbaka till jorden och till dig, Herre.

Mirab, det var ett bra avlivande.

Döden är aldrig lätt,

men uppoffring ger nytt liv.

Att acceptera detta är så vi går framåt.

Att välsigna lidandet.

Hmm?

Vänta här.

Möt mig tillbaka vid palatset.

-Vadå? Dinah! -Jag måste ta hand om något.

Min kung.

Isai, son till Obed, Davids far.

Jag är dig skyldig en stor tacksamhetsskuld, Jesse.

En sådan stark och beslutsam son du har gett mig.

Jag har inte gett någonting.

David valde detta själv.

Var han alltid så här envis?

Ja. Ett arv från hans mor.

Säg mig, Jesse, har vi träffats förut?

Jag tjänstgjorde i er armé i slaget vid Jabesh.

Jag var också i Gilgal när Samuel krönte dig till kung.

Samuel.

Känner du honom?

Jag vördar honom.

Många vördar honom.

Jag känner honom inte.

Kunde du ha föreställt dig att ditt hus en dag skulle fogas samman med mitt?

Det är det sista jag hade kunnat föreställa mig.

Det är inte mycket till en mohar, men det är allt jag har.

Åh, Jesse, snälla, det är jag som borde ge dig en present.

Abner.

Jag vill inte ha någonting.

Alla män vill ha något.

Jag har aldrig stått i skuld till tronen. Jag...

Jag har ingen önskan att ändra på det.

Du har ett ovanligt sätt att ta emot tacksamhet.

Tacksamhet?

Jag har förlorat en son i er tjänst.

Nu förlorar jag ytterligare en...

till en framtid som jag aldrig skulle ha valt för honom.

Detta misshagar dig?

Tillbaka i Betlehems berg, mitt... mitt hem...

Jag kommer att sakna mina söner.

Jag kommer att sakna dem.

Kom, far.

Detta är ett firande. Markera det som ett.

Ja.

Komma.

Röd. Jag vill att alla kuddar ska vara röda.

Allt måste vara klart innan våra gäster anländer.

Gå och hjälp till i trädgården.

Mycket imponerande.

Jag letar efter min far. Det verkar som att det är du som ska fråga.

Jag tror att du hittar honom på hans tron.

**Edom ska skicka 20 vagnar med säd före Yom Teruah.**

Tjugo till före Sukkot.

Det och en liten tionde från stammarna borde räcka oss genom vintern.

Jag hade inte trott det möjligt.

Allt är möjligt, Fader.

Komma.

Edoms kung skulle inte erbjuda detta om det inte fanns något i det för honom.

Naturligtvis lämnar jag detaljerna till er.

Men kungen har för avsikt att resa hit inom kort för att diskutera.

Mm-hmm.

Och du hade rätt. Han är bitter.

Men han är också vis nog att inse att vi är mycket mäktigare.

Och han behöver nya allianser.

Han verkade ivrig att komma vidare från gamla klagomål.

Jag har underskattat dig, min son.

Du tycker inte att den är... den är lite... ...tung?

Nej, jag tycker det är fint.

Får jag få en stund med min syster?

Naturligtvis.

Vad vill du?

Hur länge har vi pratat om den här dagen?

Vi drömde om det med mamma i åratal.

Jag... jag kunde inte missa det.

Och jag kan inte låta dig bära det monstruösa.

Mychali, det är hemskt.

Jag visste det. Jag visste att det inte var rätt.

Gå med guld.

Du bär alltid guld.

Det.

Är det bättre?

Det är bättre.

Mamma borde vara här.

Hon borde.

Men eftersom hon inte är det, så kommer jag att vara det.

Det har varit tillräckligt med lidande i den här familjen på sistone.

Och därför skulle hon förmodligen vilja att du ska ha det här.

Att du vet att hon alltid är med dig.

Det är... Det är vackert.

Tack.

Vad ska vi göra åt det där ansiktet nu?

Var har du varit?

Ett samtal för senare.

-Är det blod på dina händer? -Ja, jag jagade. Förlåt.

Som jag sa, vi pratar senare.

Hmm. Titta, David kommer.

Titta på dig. David.

Prinsessan, Avva. Prinsessan, titta.

Min kung...

Jag har kommit in i ditt hus

att du må ge mig din dotter Mychal till hustru.

Och må Herren göra denna kvinna lik Rakel och Lea,

som tillsammans byggde vår nations familj.

Må vi bli etablerade i Gibea och berömda i Betlehem...

...och alla Israels tributer.

Och må våra barn bekänna sin lojalitet mot detta rike

och deras kärlek till Herren i all evighet.

Till min vackra dotter, Mychal,

och min nya son,

Jättedödaren!

Du kommer att bli min fru

för all den tid Gud ger oss tillsammans.

Lång må det vara.

Jag älskar dig, David.

Jag älskar dig, Mychal.

Prinsessan Mychal, David. Det är en vacker ceremoni.

-Det är en vacker present. Tack. -Tack.

Vad ska vi göra med allt detta?

Jag vet inte. Vi har fått fem av samma kruka.

Tack.

-Jag är strax tillbaka. -Visst.

Far, varför måste du gå så tidigt?

Jag har stolt bevittnat ditt bröllop, min son.

Nu måste jag återvända till våra hjordar.

Tack för att ni kom hela vägen hit.

David.

Det verkar som att din mamma hade rätt.

Kung David.

Två ord jag aldrig kunnat föreställa mig tillsammans.

Men hur ska du styra, hmm?

Hur kommer du att vara annorlunda?

Jag tror att vi båda vet hur historien kommer att minnas Saul.

Hur kommer den att minnas dig?

Jag ska be för dig, min son.

Gud framför allt, eller hur?

Naturligtvis.

Jag älskar dig, son.

Jag älskar dig, far.

Låt inte denna plats fördärva dig, David.

Okej, pappa, nu går vi.

Jag har fått tillåtelse att ta dig hem.

-Nej, jag behöver ingen guide. -Sluta klaga, far.

Bara njuta av sällskapet, eller hur?

-David. -Abba.

Låt oss gå.

Hej då, sonen.

Nu går vi, älskling.

David.

Du har upphöjt Juda stam.

För detta välsignar jag dig.

Vad vill du, Adriel?

Kom nu. Jag är här för att fira din uppgång.

och påminna dig om vem som banade vägen.

Gud röjer min väg.

Ja, men Gud ger dig också vänner, eller hur?

Och om du ska uppnå dina ambitioner,

du kommer att behöva dem, va?

Hmm.

Jag vet vad du gjorde.

Min familj sörjde Tobia och hans anhöriga.

De var oskyldiga.

Och vet du vem som satte svärdet mot hans och hans familjs hjärta?

Även bebisen?

Va?

Din egen bror, Eliab.

Så säg mig, är han oskyldig? Är du det?

Åh, David.

Det är mycket du inte vet, min lille herdepojke.

Och ingenting... ingenting undgår mina öron.

Och du förväntar dig att jag ska belöna dig för detta?

När du har tagit tronen, ja.

Eller ett ord från mig till Saul,

och nästa blod på marken kommer att vara ditt.

Och vad förväntar du dig att hända då, va?

När kungen får reda på att du ljög om Samuels smorde, va?

Tala sanningen, och de kommer att vara de sista orden som någonsin lämnar din mun.

Jag är inte skyldig dig någonting.

Eliab, jag måste prata med dig.

Jag vet vad du gjorde.

Vad du var gjord för att göra.

Nå, då vet du också att det inte finns något för oss att prata om.

Njut av din bröllopsdag, brorsan.

Ha det trevligt. Trevligt att prata med dig.

Eshbaal.

Grattis på din systers speciella dag.

Tack så mycket, Adriel.

Även om vi, låt oss vara ärliga,

Den här fackföreningen kan inte vara till hjälp för dig, va?

Och varför är det så?

Nå, David är bara ytterligare ett hinder mellan dig och tronen.

Åh, jag var aldrig ämnad för tronen.

Du pratar med fel bror.

Är jag det? Kom, Esbaal.

Jag vet hur en man som du tänker.

Jag ser dig för den du är.

Vad ser du?

Ambition. Hårdhet.

Alla kännetecken för en kung.

Om det bara fanns någon som kunde hjälpa till att övervinna de hindren, va?

Jag dricker inte längre vin.

Lita på mig, du kommer att vilja dricka när du hör det här.

Jag har hållit på en hemlighet. Sanningen.

David är inte alls den han påstår sig vara.

Komma.

Far, jag måste berätta en historia för dig.

om en utstött från en närliggande stam.

En jävel i sin familj.

En skam för hans folk.

En förbannelse över hans fars namn.

Denne utstötte anslöt sig till ditt hushåll,

tröstade dig med sin musik,

gifte sig med din dotter, och ändå berättade han aldrig sanningen för dig.

Att profeten Samuel reste hem,

**vilket är anledningen till att hans förbannelse överfördes till dig.**

Hela tiden var han orsaken till själva plågan

från vilken han var menad att trösta dig.

Vi har blivit lurade.

Du dödade fel son av Juda.

Tänk på det, far. Han dödade jätten.

Gud har gång på gång gynnat honom i strid , liksom han en gång gynnade dig.

Förrädaren du söker

har varit här i ditt hus

hela tiden.

Rakt framför dig.

Den smorde...

är David.

Dinah. Vad är så viktigt som du ville prata med mig om?

-Eshbaal. -Vad är det?

Vi vet inte vem i palatset vi kan lita på.

Vad menar du?

Idag i skogen bevittnade jag en man med en lapp för ena ögat.

Det var samma man som dödade min far.

Hur kan du vara säker?

För att jag följde honom.

Vad?

Esbaal, han träffade Doeg.

Jag sa ju att jag hade dåliga känslor för den mannen.

Åh.

Tänk om attacken mot vår konvoj inte bara var banditer?

Tänk om det var planerat?

-Jag menar, någon här i palatset är... -Dinah, Dinah, en konspiration? Vem?

-Vi måste gå till kungen nu. -Nej. Nej, nej, nej.

Min pappa har varit... ur balans på sistone.

Minsta lilla sak kunde få honom att gå i panik.

Och det skulle han aldrig tro om Doeg. Inte utan bevis.

Jag har bevis.

Här. Läs det.

Silosen brändes inte ner av filistéerna,

och fler attacker planeras.

Du måste...

Du måste lämna detta hos mig. Tala inte om det för någon.

Esbaal, de mördade min far.

Dina... Stopp.

Varför?

Nej, jag tänker inte låta det här vara. Jag kan inte.

Vad?

vad är det?

Va?

-Jag förväntade mig inte detta. -Vadå?

Att bli kär i dig.

Eshbaal.

-Förlåt. -För vad?

Nej. Nej. Inte ett ljud.

Syster, du kan inte få ifrån dig ett ljud.

Förstår du?

Du dödade henne.

Så enkelt är det inte. Det finns saker du inte vet.

Eshbaal...

...du mördade din fru. Du mördade Dinah.

Lugna ner dig. Du måste samla dig.

Eshbaal! Jag vet inte vem du är!

Jag vet ingenting!

Jag måste hitta mamma.

-Jag måste gå. Jag måste gå. -Stopp, sluta!

Lyssna på mig en stund.

Kommer du ihåg att du frågade mig vad som hände medan jag var borta?

Jag ska berätta för dig.

Mirab, mitt liv tog slut.

Livet jag kände tog slut.

Och från vraket av den där svage, ynkliga pojken...

Jag kom fram med ett syfte,

och jag ska göra vad som krävs för att genomföra det.

Silos.

Ni brände ner spannmålssilos.

Ja.

Du lät mamma kröna dig.

Du slet isär henne och pappa.

Du fick mig att gifta mig med David.

Varför?

Esbaal, till vilket ändamål?

En bättre framtid, för oss alla.

Du har tappat förståndet.

-Du har tappat förståndet. -Nej. Nej.

Jag har äntligen hittat den.

Far är svag och korrupt. Du har sett det.

-Du sårar mig, Esh... -Det har vi alla gjort.

Hans rike ruttnar under honom, och om vi inte agerar...

Om jag inte agerar...

vi kommer att förlora allt.

Du såg vad som hände med mamma.

Jag vill inte det för dig. Eller för Mychal.

Rör henne inte.

Jag ska bygga något nytt. Något så mycket bättre.

Men...

ingen kan veta vad du såg idag.

Förstår du?

Hotar du mig?

Mirab...

Dinah snubblade över något större än henne själv.

Jag hade inget val.

Men du är min syster,

den andra halvan av min själ.

Du var den enda som sörjde min förvisning.

Min enda sanna allierade i den här familjen.

Och jag behöver dig nu mer än någonsin...

vid min sida.

Det är det enda sättet.

Ja?

Min fru.

Min kärlek.

Hur kunde detta hända?

Hon hittades av en vakt.

Han hörde ett skrik nära foten av de västra portarna.

Jag är så ledsen, Eshbaal.

Detta kunde inte ha varit en olycka.

Detta är vår fiende som anfaller oss.

Vilken anledning skulle någon kunna ha att döda Dina?

Ett hot?

Om en prinsessa kunde dödas inom slottets murar...

Och de gick helt enkelt förbi vakterna? Dödade henne osynligt?

Inga.

Någon i det här palatset är ansvarig.

Ingen är ansvarig.

Dinah hade anförtrott sig åt mig.

Hon låtsades vara stark,

men hennes fars död påverkade henne mer än vi visste.

Hon pratade ofta om att ta sitt eget liv.

Hon berättade aldrig detta för mig.

Hon var rädd att du inte skulle älska henne i hennes svaghet.

Men ingen kunde.

Jag är så ledsen, broder.

Mer än du någonsin skulle kunna veta.

Min kärlek.

Ursäkta, min prins. Kungen ropar på dig.

Han behöver höra dig spela.

Nu? Är han sjuk?

Jag är säker på att han kommer att klara sig.

Abner, vad oroar honom?

Det finns många saker som oroar kungen.

Jag är säker på att du kommer att åtgärda dem.

Det är du, eller hur?

Min kung?

Jag älskade dig.

Litade på dig...

och du förrådde mig fortfarande.

Min kung, jag är dig lojal.

Det har jag alltid varit.

Hmm. Lojal.

Är du?

Inget mer bedrägeri.

Tala sanningen.

Valde Samuel dig?

-Min kung, var snäll och sitt ner... - Valde han dig?

Gjorde han det?

-Valde Samuel dig? -Nej.

Inga.

Gud valde mig.