Original subtitles

–Hej, Chrystal! –Bonjour!

Trevligt att ni är tillbaka.

–Hej, Emmanuel. –God morgon, mrs Clios.

Är det ett besök eller är du tillbaka?

Jag är tillbaka.

Då blir de glada. Och du ser strålande ut.

–Om jag får säga så. –Tack.

Du beskrev det här stället som konstens dödsplats.

Aldrig.

Vi hade just sett Castiglia–utställningen.

Du hade rätt.

Därför ska jag ställa ut Clios–samlingen.

Ska jag göra en lista över alla våra utlån?

Ja, tack.

Jag funderar på att investera i nya verk, men jag behöver kapital.

Det är nog dags att sälja några av de här.

Säkert att du är redo?

Målningar lever bara när de blir sedda.

–Kära nån... –Jag känner också hans närvaro.

Constantine kommer inte tillbaka.

Cassandra?

Oroa dig inte, Cassandra. Vi måste ha tålamod.

Var är din bror?

Han kommer väl inte in genom dörren med sin jätteskalle.

Det är ju hans första möte som vd idag.

Han kommer att vara fantastisk.

Dessutom menade jag Adam, inte Christos.

–Wernher Haas oroar mig. –Jag har nog träffat honom.

–En vän till din far? –Ja.

Föreställ dig alla nakna.

Ber ni mig att avgå?

Er slutsats är att min son är olämplig som vd–

–efter att han har innehaft tjänsten i...nio minuter.

Ge honom chansen att visa vad han går för.

Vi tvivlar inte på din förmåga, men du kom just ut från rehab.

–Jag har inget att skämmas över. –Tvärtom.

Min son har övervunnit sitt beroende. Det gör honom till en stark ledare.

Vi har plikter, Irina.

Det vore oansvarigt att utsätta Christos för den pressen.

Vi tänkte att en ny chef med global erfarenhet...

–...utan skandaler... –Under min tid som operativ chef...

...har Clios Holdning Interests gett 17 % avkastning.

Utredningen må vara över, men bankens rykte är skadat.

Jag inleder en internutredning–

–identifierar de tveksamma tillgångarna och avlägsnar dem.

Ingen investerare kommer att röra dig.

Vare sig du kände till din fars förseelser eller inte–

–ser världen dig som skyldig. Jag vet att det är orättvist.

Men Clios har fått dåligt rykte.

Byt ut historien, inte personen. Clios är en bank, ja.

Men även en av världens finaste konstsamlingar.

Vårt namn bör likställas med prestige och filantropi.

Jag planerar att ställa ut några av våra 1900–talsmästerverk.

Det blir Clios–samlingens öppningsutställning.

Sen kan verken få ett permanent hem i Clios–galleriet.

En utbildningsdel, vi kan framhäva olika konstnärer–

–och kanske samarbeta med Louvren.

Låt Christos driva banken så hanterar jag varumärkesproblemet.

Mina aktieägare vill inte ha pynt.

De hoppar snart av.

Om banken inte gör vinst på kapitalet säljer aktieägarna.

Det vore slutet för Clios Bank.

Jag tänker inte avgå.

I så fall har jag inget val.

Jag föreslår en misstroendeförklaring.

Styrelsen har 40 % av rösterna och familjen Clios 60 %.

Den är delad mellan Georgina, Christos och Irina som är ert ombud.

Det här är slöseri med tid.

Georginas plan är utmärkt, men jag har ett ansvar.

Banken behöver en ny galjonsfigur.

Alla som är för räcker upp en hand.

Jag beklagar, Irina.

Det handlar om att säkra bankens framtid för oss alla.

Var det alla?

Jag vet att du vill rulla ihop dig i en boll eller...

–Eller vad då? –Ge dem inte den makten.

Det var lika bra.

Det är inte rätt tid. Du behöver återhämta dig.

Om några år är din tid inne.

Det är lugnt. Jag förstår.

Det är en fantastisk chans.

Ja, självklart. Visst, tack. Hej då.

Säg att du har goda nyheter.

Jag har försökt med alla museer och gallerier.

Så fort jag nämner Clios lägger de på.

–Sa du att det inte gäller pengar? –Ja. De är inte intresserade.

Tack för att du försökte.

Simon le Feullier.

–Allvarligt? –Ja.

Nej. Nej, nej, nej.

–Hallå? –Daphne, det är Georgina Clios.

Vilken trevlig överraskning!

–Din man sysslar väl med fastigheter? –Ja, lite grann.

Jag söker en lokal för min konstutställning.

Han kanske har nån idé?

Det ska vara ganska stort och unikt.

Visst, jag kan fråga.

Raafi har alla möjliga fastigheter.

Men om du söker nåt unikt finns det ett ställe på vårt gods.

Jag sms:ar detaljerna.

–Toppen! Tack så mycket! –Ingen orsak.

Okej, vems tur är det nu?

–St John Powell. –Det gamla pervot.

Han är ett geni.

Mamma vill ha gulligt trams viskat i sitt öra, inga andragradsekvationer.

–Är hon redo? –Det var 18 månader sen pappa dog.

Sorg kan inte mätas i tid.

Men hon verkar så ensam.

Tack, mina älsklingar, men jag vill inte ha nån man.

Jag är nöjd som det är.

Frankrike passar dig, helt klart.

Men en läcker karl skulle vara grädde på moset.

Ni två är all grädde jag behöver.

Okej.

Akta dig, det jävla vildsvinet är tillbaka.

Det har förstört olivodlingen.

Då så. Du drar uppenbarligen till dig hårdingar.

En kvickhet till, så får du ta hand om det.

Ja?

Okej, jag kommer direkt.

Få inte panik.

Du har varit med om en olycka.

Du är svårt skadad.

Det är Cassie.

Minns du?

Jag vet inte hur du tog dig till godset, men Laurent hittade dig.

Ingen annan vet att du är här. Det är hans hus.

Var är Georgina?

Hon mår bra.

Oroa dig inte. Vila nu.

Du är trygg här.

Förlåt att jag inte har ringt. Raouls död har tagit mig hårt.

–Ingen fara. –Tack för att du tog hand om min båt.

Förlåt att jag snokade.

Nyfikenheten kommer att bli min död.

Här. Gå upp.

Jag måste svara.

Hej! Jag är med Georgina.

Ja...

Vad i helvete?

Gick det bra? Du blev väl inte träffad?

Jag jagade ett vildsvin.

Mamma! Jag måste gömma dina gevär.

Herregud! Jag ber om ursäkt!

–Är det en vän till dig? –Ja.

Jag skäms över att säga att det här är min mor, lady Cassandra Eltham.

Det här är Georgina Clios.

Kära nån! Så trevligt att skjuta dig.

Georgina söker en konstutställningslokal.

Jag har visat henne fortet.

–Det gamla stället? –Det är så fint.

Vi kan väl diskutera det över en middag?

–På fredag? –Det vore kul.

Ta med dig resten av klanen.

–Halv åtta? –Tack. Det vore trevligt.

–Var försiktig med den där. –Oroa dig inte, raring.

Jag är hemskt ledsen.

Jag ska visa dig huset. Gå försiktigt.

Är det här ditt lilla projekt?

Tack för att du visade det fantastiska fortet.

Jag har bara gett dig fjädrar. Det är du som måste flyga.

Mademoiselle Daphne? Ska lådorna med "S", till salongen eller matsalen?

Jag kommer. – Se dig omkring.

Daphne sa att du var här.

–Mångdimensionella mikrorytmer. –Ursäkta?

Shakespeare hade fel när han beskrev musik som kärlekens näring.

Musik är matematikens näring.

Mademoiselle Daphne, ni har besök.

Mrs Al–Qadar? God dag.

Inspektör Gianni Marino och Viola Bianchi från italienska polisen.

–God dag. –God dag.

Vi har några frågor angående en mordutredning.

Jag förstår inte varför ni frågar det här?

–Raoul blev inte mördad. –Det tror vi.

Nico! Georgina!

De tror att Raoul blev mördad.

Nej, nej.

Han skar upp handlederna. Jag hittade honom.

Obduktionen visar nåt annat.

Det här har jag svårt att tro.

Raoul hade inga fiender.

Lade ni märke till nåt ovanligt med Raoul under konstutställningen?

Nej, han var neurotisk som vanligt.

Hur länge var ni i rummet innan ni hittade kroppen?

Inte länge.

Ni är väl konstsamlare?

Ni äger några verk av Raoul Kabala.

Ni hittade hans kropp. Ni gör ekonomisk vinning på hans död.

Jag behöver inte mörda nån för pengar.

Vad skulle ni mörda nån för, då?

Ni har fattat helt fel.

Var mr Kabala inblandad i era och er avlidne makes affärer?

Ni har satt in stora summor på hans konto under årens lopp.

Constantine och jag upptäckte Raoul.

De senaste inköpen gick via hans galleri.

Okej.

Okej, mrs Clios.

Kan vi gå igenom er version en gång till?

Javisst.

Lustigt... Att en inbjudan till en konstutställning om undervärlden–

–leder till mordmisstankar.

–Hur kan de misstänka oss? –Det är märkligt.

Georginas man dör under mystiska omständigheter.

Hon blir en mycket rik änka.

Nu dör Raoul och hon blir en mycket rik konstsamlare.

Sluta.

Vet du vad ditt problem är, kära Daphne?

Du litar på alla.

Men du känner henne inte. Inte alls.

–Så? –Det går utför för stuteriet.

Du har inte tillräckligt många hästar, och de du har är odugliga.

Strunta i gnällspiken, Bolt. Rakt fram.

Tack, Jeanne.

Allt ser finfint ut, som vanligt.

Bolt verkar gladare.

–Vi kan nog sluta med kolikmedicinen. –Kanske.

Synd att pappas hästars avkommor blev såna fiaskon.

Precis som vi. Jag åtminstone.

Sluta! Världen roterar inte kring Clios Bank.

Det finns tusentals möjligheter där ute.

–Kanaliserar vi mamma idag? –Nej, det är bara jag.

Vad skulle du göra med det här stället?

Med fyra miljoner euro?

Jag skulle investera i några hyggliga avelshästar.

Och det är meningslöst att hyra ut vingården.

Det vore bättre att sälja vinet.

Och det finns potential att bredda varumärket...

Därför ska du driva det här åt mig.

Men det är ju ditt.

Du skulle göra mig en tjänst. Vakta mitt arv.

Titta på det här!

Pappa skulle pissa på sig om han visste att jag var nära hästarna.

Ändra på det! Gör nåt med det här stället!

Visa dem.

Med din rosa skjorta.

Hur längesen var det?

32, 33 år sen?

Det senaste jag hörde var att du erövrade aktiemarknaden.

Men jag minns Constantine Clios innan han var Constantine Clios.

Ska vi sluta?

Har du...

–Gifte du dig nånsin? –Ja.

Henry.

–Vi förlorade honom för ett år sen. –Beklagar.

Nej, jag hade tur. Han var en snäll make...

...och en underbar far till mina barn.

Daphne och Nico. Tvillingar.

–Jag har barn. –Ja.

Med din första fru.

–Och Georgina? –Nej.

Inte än.

Jag mår inte bra. Jag har ont i halsen.

Nej, du slipper inte ifrån middagen.

Vår värdinna äger visst en perfekt lokal till Constantines galleri.

Georgina vill att vi ska vara trevliga.

Säkert att du inte vet var Adam är?

Varför skulle jag berätta det? Ska du vara taskig mot honom också?

Jag gillar inte när han blir tyst.

Om jag var han skulle jag gömma mig.

Vad menar du?

Georgina.

Georgina och Adam?

Har du aldrig märkt hur besatt han är av henne?

Det är nästan psykotiskt.

Du borde skriva en roman. Du har fantastisk fantasi.

Jag såg det. Han tvingade sig på henne.

Min ansiktsmask spricker.

–Mamma! –Det är ju löjligt.

Det är det inte alls.

–Tack. –Härnäst...

En av de bästa, en utmärkt kapplöpningshäst: Jabberwock.

Vinnare av Paris Grand Prix.

Har jag 500 000? 300 000? Jag har 300 000 till vänster.

Fabio, stanna bilen.

Varför kör du min sons bil?

Den bogserades från Villefranche. Jag hämtade den.

Den här låg i bilen.

Den är nog hans.

Mina damer och herrar: Carlotta's Ghost!

Den perfekta hingsten i både stamtavla och förmåga.

Han har dragit in nästan 400 000 euro och vunnit tre grupp 1–lopp.

Nu har ni chansen att ta över tyglarna inför nästa etapp.

Hur mycket får jag för den här mästaren? 500 000 euro?

En miljon.

1 200 000.

En och en halv miljon.

Två miljoner.

2 200 000.

Vi har 2,2 miljoner. Har jag 2,5?

Tre miljoner! Titta på stamtavlan!

Tre miljoner euro till vänster.

3 200 000.

3 400 000?

Vem bjuder 3 400 000 euro?

3 400 000.

Har jag 3 500 000?

En ny budgivare. Vi är på 3,5 miljoner.

Vi har 3 500 000.

Vi har 3,6 miljoner.

3 700 000. 3 800 000.

3 800 000.

3 900 000 euro.

3,9 miljoner bjudet.

Sista utropet. 3,9 miljoner.

3,9 miljoner euro. Tack så mycket. Gratulerar.

Christos Clios, eller hur?

Tack.

Gratulerar. Jag träffade nyligen din styvmor.

Vi ska visst äta middag ikväll.

Allt väl?

Jag vet ingenting om kapplöpningshästar.

BÅTEN MARJORIE, VILLEFRANCHE. KOM SÅ FORT DU KAN.

Jag har nåt som kan vara perfekt. En Sofonisba Anguissola.

–Försök säga det efter fyra martini. –Det låter som en Puccini–aria.

Jag har aldrig gillat opera. Allt skrikande och döende.

–Wren? –Han sa att han var din vän.

Jag vet, du undrar vad jag gör här.

Jag tänkte att jag måste prata med mina säkerhetsvakter.

–Men nu när du nämner det... –Raoul.

Polisen kom. Jag ville kolla så att du mådde bra.

Ja, det gör jag. Tack.

Är allt det här ditt?

Det finns mer, men det är utlånat till gallerier och museer.

Har du nån favorit?

Det här är den minst värdefulla, men mest dyrbara.

Den lilla sjöjungfrun lyckades inte vinna en mans hjärta.

Straffet var döden.

Men hon räddades av de här kvinnorna.

Här blir hon en Luftdotter.

Jag hade den i en sagobok som barn.

Den fick mig att tänka att hur komplicerat det än är–

–finns det alltid hopp.

Varför berättar jag det här?

Jag kom inte bara för att fråga om Raoul.

Jag tänkte charma mig till din hjälp.

Jag kanske får ångra att jag frågar, men varför då?

Det gäller en målning som tillhörde min mormors familj.

Den blev stulen för längesen.

Om du vill berätta–

–så lyssnar jag gärna.

Sen får vi se.

Okej.

Jag ville bara titta till honom. Jag har gäster ikväll.

Hur länge har jag legat här?

–Du måste vila. –Hur länge?

Ungefär en månad.

När du får tillbaka styrkan ska jag berätta allt.

Jag vill veta nu.

Bara...

Ingen kommer att hitta dig här. Du måste tro mig.

Du är inte i fara längre.

När Laurent hittade dig var du knappt vid medvetande.

Men du berättade tillräckligt. Vi fick fatta ett beslut.

Jag hittade en man på bårhuset vars tystnad jag kunde köpa.

Vi lämnade in ditt tandavtryck.

Det funkade.

Dina fiender letar inte efter dig.

Tror Georgina att jag är död?

–Vad hade jag för val? –Herregud, vad fan har du gjort?

Jag bad inte om det här. Du bad mig om hjälp.

Jag vill åka hem.

Jag vill bara...

Jag vill bara åka hem.

Det enda gömställe du har kvar...

...är hos mig.

Du är så fin, Ada.

Jag hittar guldflagor överallt.

Georgina, bli inte upprörd.

Men Ada berättade om Adam.

Vad då om Adam?

Förlåt, Georgie, jag...

Jag såg vad han försökte göra mot dig.

Då måste du ha sett hur fort han besinnade sig.

Det är ingen fara. Var milda mot honom. Han sörjer.

Har du inte hört av honom sen det hände?

Nej, det har jag inte.

Berätta sanningen.

–Har jag missat nåt? –Adams mobil...

...låg i hans bil som hämtades från småbåtshamnen.

Jag såg ett sms från dig. Du ville träffa honom där.

Jaså, det var ju flera dagar sen.

Jag ville prata med honom om det som hände.

Men han dök aldrig upp.

Adam och jag hamnade i en väldigt penibel situation.

Han är nog bara generad.

Det är inget som andra har med att göra.

Okej.

Välkomna! Georgina! Så trevligt! Du ser strålande ut!

Tack för att vi fick komma.

Det här måste vara Irina. Hur står det till?

Ja, det här är min dotter Adriana.

Hej! Så trevligt!

Varsågoda och stig på!

–Vilket fantastiskt hår du har! –Tack!

Med tanke på att ni har varit gifta med samma man–

–kommer ni väl överens. Mycket europeiskt.

Vilket vackert hus!

Ett arv från mina föräldrar.

Men tyvärr lämnade de stora skulder efter sig också.

Så jag fick sälja huset i Dartmouth.

Jag har ofta undrat vem som ägde det här huset. Nu vet jag.

Ta för er.

Jag brukade stå här och se barnen springa omkring när de var små.

–Ursäkta, jag ska gå på damernas. –Javisst.

Adriana brukade krama mig och nådde precis upp till midjan på mig.

Jag brukade kalla henne mitt skärp.

Tiden går, men ibland hinner inte hjärtat med.

Berätta om din konstutställning.

Byggnaden är perfekt.

Gott om plats, och det är jättefint. Men inte så att det dränker konsten.

Om nåt måste renoveras betalar jag förstås för det.

Det var generöst.

Sophie! Det är så tråkigt här. Jag har lust att sätta eld på alltihop.

Jag hör av mig när jag är klar.

Kan jag få bo hos dig?

Snälla...

Vad gör du här? Den vasen var ovärderlig.

Förlåt! Jag betalar tillbaka.

Den reaktionen var mer ovärderlig än vasen.

Din jävla skit.

Om det hade varit en statyett...

Det hade varit hemskt tråkigt.

Menar du den där?

Vad är det som pågår? Nico? Middagen serveras snart.

Jag har nåt åt dig, Georgina.

Jag har beslutat att du får ställa ut i fortet.

Tack så hemskt mycket.

Ingen orsak.

–För nya vänner. –För att satsa på rätt häst.

–Hur gick auktionen? –Bra.

Ursäktar ni mig lite?

Han har köpt en kapplöpningshäst. Carlotta's Ghost.

Hur mycket gav du?

Det slutade på...3,9 miljoner.

Det är hela vår budget.

Det är en bra investering. Du bad mig att driva stuteriet.

Jag ville ha hästen själv, men din bror är en värdig motståndare.

–Hoppas att den är värd det. –Jag också.

Det är en bra investering.

Vad har hänt?

Min far har dött.

–Herregud, jag beklagar. –Georgie, din hand.

Här.

Jag minns när jag förlorade min far.

Jag var sju år.

Han åkte till jobbet och kom aldrig hem.

Jag minns inte mycket om honom, utom...

...känslan av hans leende.

Som om jag var världens dyrbaraste ädelsten.

Ingen annan log mot mig på det sättet.

Jag trodde inte att det skulle kännas så här.

Förlåt. Jag visste inte vad jag skulle säga.

Ingen fara.

Det är aldrig lätt att hitta de rätta orden.

Men Georgina sa att hennes pappa dog för flera år sen.

Mamma, lyssnar du? Georginas far dog för flera år sen.

–Är du säker? –Ja.

Hon sa det när vi träffades, och när pappa dog.

Hon sa att hon förstod hur det var att förlora sin far i min ålder.

Text: Åsa Tålig www.sdimedia.com