Original subtitles

-Det ska vara "rota". -Hur sa?

En "roster" är bara en namnlista. En "rota" visar uppgifter.

Tack, Martin.

Du är blå. Du lämnar James på dagiset varannan dag-

-hämtar var tredje, plus varannan torsdag när jag har skolmöte.

-Är det nödvändigt? -Då träffar jag de andra lärarna.

-Inte mötet. Schemat. -Gillar du det inte?

Det blev hektiskt när Janice slutade. Inte för att hon gjorde mycket.

-Det behövs när jag studerar. -Om du börjar studera.

Ja, om. Vi kan diskutera det senare. Ett schemalagt samtal på onsdag?

-Ja. -Det var ett skämt.

Ja.

Mrs Trafford tror att gården blir såld inom en månad.

Jag ska försöka göra övergången smärtfri för er.

Övergången till vad? Ingen B&B, ingenstans att bo.

-Du ska hålla dig lugn. -Du behöver också en bostad.

-Bor du inte i campingbussen? -Tekniskt sett kanske på B&B:n.

Jag förstår. Det måste ändras. Whiskydestilleriet måste flyttas.

Ruth, finns det nån chans att vi kan få dig att ändra dig?

Tyvärr, Al. Det har kostat en massa pengar.

Jag vill inte förlora ännu mer. Beslutet är fattat.

Hjärtat slår normalt. Inga blåsljud.

-Hur går det med medicinen? -Sal sköter det, Doc. Hon har koll.

-Och hjärtrehabiliteringen? -Jag gillar det.

Jag funderar på att öka det och bli riktigt vältränad.

Klä på dig.

Doc, känner du till tävlingsgång?

-Lika sunt som vanlig gång... -...men det går fortare.

Jag ska fråga om Sal vill vara med.

Gemensamma intressen, en större närhet.

-Ta det lugnt. -Jag känner mig i bra form.

Prata med sjukgymnasten först, och kom hit igen om en månad.

Ska bli, Doc.

-Du ser bra ut, Ken! -Jag mår inte bra.

Utskriven från sjukhuset. Jag ville besöka dig.

-Men folk vill ha lugn och ro. Ja, Bert. Det vill de.

Före incidenten pratade vi om hur många whiskyflaskor du ville ha.

Vad sägs om 12 flaskor? Jag har de första här.

Jag tänker stänga puben. Det är fel jobb för en alkoholist.

Jag var inte medveten om din situation, men...

Att jobba i en godisbutik betyder inte att man äter upp allt.

Jag ska bo hos min syster och fundera på vad jag ska göra.

Puben är samhällets hörnsten! Det är din plikt att hålla öppet!

Jag beklagar, Bert. Sälj din whisky till nån annan.

-Ville Ken inte ha mycket? -Inget. Han tänker stänga puben.

Det där var det sista strået. Det är över, jag ger upp.

Jag lämnar över rörelsen till dig.

Rörelsen? Vår misslyckade B&B och vårt misslyckade whiskyföretag?

Allt är ditt.

Du slutar och lämnar mig i röran. Ruth har förlorat pengar.

Vi får prata om det senare. När du är lite mindre känslosam.

Känslosam?

-Cimex lectularius. -Det låter inte bra.

Vägglöss. Har du sovit i nån annan säng än din egen?

Om det ändå vore så. Det är min exmakes avdelning.

Jag visste att han var runt, men inte att han var i vartenda hus.

Ja eller nej? Försvinn!

-Jag håller rent i mitt hus. -Vägglöss dras inte till smuts.

Jag skriver ut en mild steroidsalva.

-Vad är det med din hand? -Den har varit sån i evigheter.

Dupuytrens kontraktur. Varför visade du mig inte det?

Mammas hand var sån. Jag trodde det var ärftligt.

Det är det, och lätt åtgärdat. Boka en tid. Jag ska räta ut dem.

Jag kan inte stänga butiken. Kunderna skulle inte gilla det.

Du kan få permanenta skador och handen kan sluta fungera helt.

Varsågod.

-Clive? -Här inne, kära du.

-Vad gör du? -Inventerar.

Du får inte gå nära läkemedlen. Dr Ellingham har inte förlåtit mig.

-Jag försöker hjälpa till. -Ge det här till mrs Brockbank.

-Det är flera kilometer dit. -Gör din tävlingsgångsak.

-Kan vi två göra det? Team Tishell. -Med min nacke? Kära nån.

Gå nu! Kära nån.

-Vad gör du här? -Jag ska hämta seglingskläder.

-Segling? -Pippa gick hem, influensa.

Jag tar sjätteklassarnas segling. De får inte fler chanser.

-Du avskyr båtar. -Ingen annan kunde.

Jag hämtar åksjuketabletter när jag har uppdaterat uppgiftsschemat.

Sjösjuka är inte problemet. Jag är rädd för att drunkna.

-Varför uppdaterar du schemat? -Ska jag hämta James hela veckan?

Då måste vi skriva in det i schemat.

-Nästa patient är här, Doc. -Gör du det? Jag behöver pennan.

-Vad gör du? -Tävlingsgår. Framtidens sport.

En fot måste alltid ha markkontakt. Du är en naturbegåvning.

-Vart ska du? -Mrs Brockbank. Bandage.

-Får jag följa med? -Om du hänger med.

-Är datumet bestämt? -Slutet av månaden, den 29.

Amy Vincent? Gå in.

-Visa eftermiddagens bokningar. -Det är fullbokat.

-Du måste hämta James på dagiset. -Ser jag ut som en au pair?

Jag hinner inte. Ja, du ser ut som en au pair.

Jag vet en utmärkt receptionist som kan boka om läkarbesöken.

-Jag måste till jobbet, Doc. -Ja! Okej.

-Ska jag boka om? -Ja! Tack!

Det var så lite.

Upp med hakan! Det kanske inte händer.

Det har redan hänt. Det är illa.

-Fungerar inte whiskyföretaget? -Arbetslös, sover i bilen igen.

Jag kan lika gärna lägga mig på stranden och låta tidvattnet ta mig.

Arbeta hos mig, om du vill. Jag kan inte betala mycket.

Medan jag får handen åtgärdad behöver jag hjälp.

Det finns ett lagerrum. Du kan ha en tältsäng där.

Det var generöst av dig, Caitlin. Vad betyder "inte betala mycket"?

Vi får prata om det senare.

Du springer. Det är inte tillåtet. Alltid markkontakt med en fot!

-Pulsen är 48, blodtrycket är lågt. -Senast var det inget problem.

Det måste inte vara det. Det kan bero på sköldkörteln.

Havsluften gör mig lugn.

-Du borde prova på det. -Hur sa?

-Segling. Du får en gratislektion. -Nej tack.

-Hur mycket tyroxin har du kvar? -För en vecka.

Jag skriver ut mer.

Jag vill fråga om en till sak.

Alopecia areata. Det är en autoimmun sjukdom.

Personer som lider av en sån drabbas ofta av en till.

-Kommer jag att bli skallig? -Det kan ske, eller så växer det ut.

-När då? Jag ska gifta mig snart. -Omöjligt att säga.

-När märkte du det? -Förra veckan. Kan du göra nåt?

Jag kan injicera kortikosteroider. Det gör ont och hjälper inte alltid.

Vänta och se om det växer ut. Boka en tid om en månad.

-En månad? -Eller tidigare, om det blir värre.

Tack.

-Vad gör du, Clive? -Jag har en ny träningspartner.

Samma tid i morgon?

-Överdriv det inte, Clive. -Jag mår bra.

-Tycker du inte om vattnet? -Jo då, Emily.

Hej, seglare! Flytvästar.

-Ms Glasson! Var är Pippa? -Sjuk. Det är mrs Ellingham nu.

Det sitter i sen du var min lärare. Saker kommer och går i Portwenn-

-men man kan lita på att ms Glass...

...mrs Ellingham är i skolan. Du hör till inventarierna.

-Du ska... -Jag vet. Ursäkta.

-Har du seglat mycket? -Ja. Lite grann.

-Flytvästarna har väl testats? -Ja.

-Varför har du en mössa? -Den håller mitt huvud varmt.

-Det är jättevarmt. -Daniel.

Är alla klara? Då går vi ombord. Den här vägen.

Se upp med bryggan, Daniel. Se upp!

Dumma...

Amy! Kan du vänta lite?

Daniel! Vänta.

Duktig pojke. Inte för nära kanten.

-Vet ni vad ni ska göra? -Ja.

-Dra i storskotet, mrs Ellingham. -Storskotet?

-Tampen du håller i handen. -Jag vet så klart det.

Nu ska barnen få lära sig en sak. Hur hårt drar man i storskotet?

Så pass att seglet blir spänt.

-Var beredda! Vi ska slå. -Beredda att slå!

Redo! Nu!

Dra!

-Jag fattar det inte. -Det gör mig arg.

Jag kunde inte tänka mig att Ken skulle stänga puben.

Din pappa dumpade allt på dig. Det är därför du är arg.

Jag måste hitta en bostad och ett nytt jobb.

-Al, Ken stänger puben. -Vi vet redan det, Morwenna.

Det betyder inte att nån annan inte kan ta över den.

-Menar du mig? -Du har haft restaurang och en B&B.

Båda gick uselt. Men det är ett bra läge.

-Du kan bo ovanför puben. -Ja! Till slut kom jag på nåt.

Vad är detta? Det är inte en uteservering.

-Jag ska få blodtrycket kollat. -Den här vägen.

-Måste du? -Äta?

Ja.

Hej, Bert.

-Varför är du klädd så där? -Ruth! Jag arbetar.

-Destilleriet, då? -Jag tänkte prata med dig.

-Whiskybranschen är inget för mig. -Du kunde ha diskuterat det först.

-Är det krediten som oroar? -Vilken kredit?

Den du gick i borgen för när vi tog vårt affärslån.

-Hur mycket av den har ni använt? -Vi hade problem med kassaflödet.

-Hela? När ska banken ha betalt? -I slutet av nästa månad.

Är jag skyldig 5 000 pund på grund av er inkompetens?

Jag tänker betala tillbaka allt, så småningom.

-Det var inte mitt fel. Ekonomin... -Nej, Bert. Det är du.

Du ger upp och låter andra städa. Jag borde väl vara besviken-

-men felet är mitt, som valde att tro på dig.

Bert! Hjälp mrs Wells med varorna till bilen.

Ruth.

Det är så trevligt att ha en man här igen.

-Det är stängt. Stick! -Öppna, Ken. Det är jag.

-Vad vill du? -Jag har ett affärsförslag.

-Jag vill hyra puben. -Jag vet hur det kommer att gå.

Du och din pappa bakom baren. Katastrofen följer snart därpå.

Inte pappa, bara jag.

Byn överlever inte utan puben, Ken. Nån måste hålla stället öppet.

-Al, dina meriter övertygar inte. -Jag har lärt mig av mina misstag.

-Nån måste kunna garantera hyran. -Ruth. Hon garanterar den.

-Ruth? -Ja. Hon ser till att inget går fel.

-Dessutom får du en del av vinsten. -Jag vet inte.

Låt mig få driva den en kväll och visa vad jag kan.

-Du kan inte förlora nåt på det. -Kom in.

Hämtning mellan 17 och 17.30. Det är reglerna.

Det är inte bra för dem att bli hämtade sent.

-De känner sig sårbara. -Nej.

Det blir böter för sena föräldrar!

"Vi kan sälja whiskylagret och göra en extra vinst samtidigt."

Okej!

-Har du tid en minut? -Jag antar det.

Vad säger du om jag har en plats där vi kan sälja whiskylagret-

-och göra en extra vinst samtidigt?

Om nåt låter för bra för att vara sant är det ofta så.

Inte den här gången, Ruth.

Ken vill bort från Crab & Lobster och vill gärna att vi hyr den.

Men det finns ett villkor. Han vill att du är borgensman.

Borgensman? Menar du allvar?

Ja.

Jag måste redan betala er övertrassering på 5 000 pund.

-Vilken övertrassering? -Den som du och din pappa gjorde.

Vad då?

Din min säger mig att jag inte var den enda han hemlighöll det för.

Nej, det var du inte, Ruth. Jag är hemskt ledsen.

Det tror jag att du är. Men jag lägger inte ut mer pengar.

Jag beklagar, Al. Du vet att jag tycker om dig.

Men vår affärsrelation är över.

Det tog tid innan han somnade. Sa Mel nåt om dagen?

-Vem är Mel? -Mel på dagiset.

-Hon klagade på att jag var sen. -Var du sen?

En patient tog tid. Jag tror inte att James märkte nåt.

-Han tycks gilla dagiset, eller hur? -Han är ett barn. De gillar allt.

Han lekte en halvtimme med ett kuvert. Jag kastade det.

-Jag gick inte på dagis. -Det gjorde jag. Man blir social där.

Han är snart preoperationell i sin kognitiva utveckling.

Det är bra för honom att interagera på ett sunt och produktivt sätt.

Preoperationell? Piagets teori om kognitiv utveckling.

-Hur mycket läser du? -En lärares jobb är att veta saker.

Ja. Kan du inte vänta 20 minuter?

-Jag är hungrig. -Det är bara 20 minuter.

Vi har inte öppnat än!

Hej! Vad gör du här?

Du ser den nye, tillfällige värden på Crab & Lobster!

-Ville Ruth vara borgensman? -Nej.

Men jag ska visa henne och Ken att jag klarar det.

Crab ska vara kvar. Men jag behöver din hjälp.

-Kvällen måste bli en succé. -Visst!

Ring alla du känner och säg att om de vill rädda Crab & Lobster-

-så måste de komma dit, och spendera.

Okej. Det ska bli. Tänk på att du inte får stressa.

Jag satsar bara allt på en enda kväll för att övertyga en kvinna-

-som just förlorat 5 000 pund på mig att backa upp mig igen. Ingen stress.

-God morgon. Jag testade dig igår. -Ja, och jag ska gå nu.

Okej? Crab & Lobster klockan åtta!

Jag måste få träffa Doc. Det är brådskande.

-Du är ledig 15 minuter till. -Stig på.

-Det har blivit värre. -Nej.

Jag vill ha de där injektionerna.

-Kortikosteroider? -Mitt bröllop närmar sig...

-Nej. Jag skriver ut steroidsalva. -Blir jag bra till bröllopet då?

Använd den sex månader. Sen avgör vi om injektioner behövs.

Sex månader? Jag behöver en kur nu.

Jag injicerar inte steroider när problemet kan gå över av sig självt.

-Du ger mig inget val. -Val?

Medicin är inte en efterrättsvagn.

Okej.

Martin och Louisa Ellingham. Det är inte mottagningen.

Lämna ett meddelande. Men inte till mottagningen.

Hej! Det här är dr Kate Gregory vid-

-North Cornwall Center of Psychological Sciences.

Vi har fått Louisa Ellinghams ansökan till barnterapiutbildningen.

Välkommen hit på en intervju...

-Hur går det med ståndet? -Långsamt.

En stor påse limefrukter, tack. Al bad mig om det.

-Vad ska han ha lime till? -Till kvällen. Rädda Crab.

Jag gillar Ken, men Al är nog den som kan få det att vända för Crab.

Ken lät mig inte ha en sejdel bakom baren.

-Varsågod. -Toppen. Vi ses.

Sätt fart nu, Bert!

Om vi inte går dit stängs den, Becks. Var ska vi sen dricka? Bodmin?

Exakt. Toppen. Vi ses där.

-Ledig eftermiddag? -Jag ska bara hämta en sak.

-Kommer du till puben? -Om jag får tag på en barnvakt.

Morwenna. Cellprov.

Kate? Hej! Vad ska du göra senare idag?

Nick De Silva?

-Det var på tiden! -Gå in.

-Louisa. -Jag tänker inte frysa på båten igen.

-Vet du vad ett skot är? -Tampen som går till seglet.

-Louisa... -Vi ses till kvällsmaten!

God morgon! Kan jag stå till tjänst?

-Jag har ett nytt recept. -Det ska bli.

God morgon!

MOT HÅRAVFALL

Ett paket Powerlux också, tack. Det är till en vän.

Jag stoppar det i en påse. Så där ja.

-Klar? -Alldeles strax, Joe.

Varsågod!

-Bort. Sätt fart! -Visst.

-Det blir exakt 20 pund. -Perfekt. Tack. Hej då!

-Vad är problemet? -Jag känner mig illamående.

-Några andra symptom? -Jag blir yr ibland.

Jag ska titta på ditt öra.

-När märkte ni det? -För några veckor sen, kanske mer.

-Varför kom ni inte hit då? -Jag trodde det var en förkylning.

Nej, inget där.

Följ mitt finger.

Ögonen är ryckiga. Det är labyrintit.

En infektion i innerörat. Därav illamåendet.

-Kan jag segla i morgon? -Nej.

-Vi gillar båtar. -Jag vill ha mitt seglingsdiplom.

Sängen några dagar. Vätska, inte starkt ljus.

-Doc. -Hon vägrade vänta.

Du får inte gå in hit!

Han var den enda som var kvar. Jag kan inte vänta som igår.

Det var 10 minuter! Det här är fullkomligt oacceptabelt!

Min tid är dyrbar, Doc. Precis som din, antar jag.

Okej. Om jag betalar lite extra, tar du hem honom varje dag då?

-50 pund. -25.

-Per vecka? -Gå halva vägen var, 35.

35 blir bra. Lägg det till böterna. Vi ses i morgon, lillen!

Då ses vi där!

Kommer du till puben ikväll, Doc? Jag noterar det som ett "kanske".

Labyrintit. Antibiotika är ingen vits längre.

Large whisky? En till dig? 8 pund. Jag tar det senare.

Är du okej? Jag sa ju att byn behöver puben.

-Fantastiskt! Behöver ni hjälp? -Vi klarar det, tack.

-Var inte sån. -Du sa inget om övertrasseringen.

Ditt blodtryck var högt. Att nämna det hade inte hjälpt.

-Vill du ha min hjälp eller inte? -Nej tack.

Vems tur är det?

Nu ska jag laga kvällsmat. Stanna kvar och drick en till.

-Men inga starka saker. -Lemonadöl, jag lovar.

Jag ser till att han kommer hem.

-Jag är lyckligt lottad. -Lyckligare än jag.

Jag har aldrig varit populär bland damerna.

-En till? -Visst. Det tar inte kål på oss.

Jag hoppas att Pippa blir frisk snart.

Jag borde trivas i en båt.

Bor vid havet, född i en fiskeby. Jag borde ha det i blodet.

Nej, varje dag är lika hemsk som den föregående.

Dr Kate Gregory lämnade ett meddelande på telefonsvaren.

Föreställningen om en själsfrände är löjlig.

Att det finns nån för en i världen.

Men jag och Janice hade mycket gemensamt.

Fish & chips, kung fu-filmer, robotar, korv och pommes frites.

Hon älskade korv.

Men det är bra. Jag mår bra. Det är bättre så här.

Tack. Jag uppskattar det.

Clive, folk tittar. Clive.

Morwenna, ring Doc.

-Varför sa du inget om utbildningen? -Jag ville inte förrän jag antagits.

-Du sa att du inte hade bestämt dig. -Det har jag inte.

Att sluta som lärare är en stor sak. Jag behövde tänka igenom det.

-Tänker du gå på intervjun? -Vad då? En intervju?

Ja? Jag kommer dit genast.

-Är allt okej? -Clive Tishell har fått en infarkt.

-Hur missade du att han var död? -Jag trodde han var en bra lyssnare.

Herregud... Nån måste säga det till Sally.

-Jag, eller hur? -Ja.

-Följer du med, Doc? -Nej.

Jag behöver stöd. Hon respekterar dig, du är en doktor.

Okej. Kom nu.

Vi stänger nu. Huset bjuder på en för Clive Tishell.

Clive Tishell!

Lugn, Doc. Jag vet vad jag gör.

Dr Ellingham? Vad gäller det, så här sent?

-Mrs Tishell, gift med Clive Tishell? -Givetvis, idiot!

-Jag följer bara proceduren, Doc. -Vilken procedur?

Minns du att jag sa att jag skulle se till att Clive kom hem?

Nej.

-Minns du att jag sa det på puben? -Nej.

Hur som helst, Clive kommer inte hem ikväll.

-Varför inte? Var är han? -Det är den stora frågan, antar jag.

-Det beror på ens tro. -Tyst nu, Penhale.

Clive, mr Tishell, fick en till hjärtinfarkt och är dessvärre död.

Kroppen togs till sjukhuset i Truro.

-Förstod du vad jag sa? -Ja.

-Tack för att du berättade det. -För all del.

God kväll.

STÄNGT

Så går det när man inte följer proceduren, Doc.

-Vi borde besöka mrs Tishell ikväll. -Ja, om du vill det.

Ursäkta att jag frågar, men hämtar du James på dagiset?

-Det behövs inte. -Jo, Martin. Jag seglar.

Han behöver inte hämtas för de kommer hit med honom.

-Hur lyckades du med det? -Det var mest praktiskt för alla.

Bra gjort!

-Kan vi prata om din intervju? -Ja, ikväll. Jag kommer, James!

-Det gör inte det minsta ont. -Den är bedövad.

Håll den där!

Är allt okej, Doc? Jimmy var likadan.

När han såg blod svimmade han. Han var en odugling.

Sluta prata.

Du måste ta ledigt några dagar och låta handen läka.

Det är inga problem nu. Bert hjälper mig.

Jag ordnar en sjukgymnast. De gör ett program för fingrarna.

-Tack, Doc! Du är fantastisk. -Tack.

-Vad är det? -Första avbetalningen på vår skuld.

-500 pund. -Kom in.

-Efter en kväll? -Det var en specialkväll.

-Ni stängde tidigt. -Ja. Stackars Clive.

-Det borde ha blivit mer. -Så mycket blir det inte alltid.

Det förstår jag. Varför är du så anspråkslös?

Ärlighet är viktigt. Vi har en skuld.

-Din pappa. -Företaget var mitt också.

Om du vill vara med tar jag ut minimal vinst tills skulden betalts.

-På ett villkor. -Jag gör det här själv, utan pappa.

Bra. Vi får prata mer senare.

-Kom nu! Skynda på! -Försiktigt. Bra.

Vänta på mig!

-Är inte du sjuk, Steven? -Han mår bättre.

Jag behövde bara vila lite. Jag vill ha mitt diplom.

Ta på dig en flytväst. Vi hissar segel om fem minuter.

Det blir vågor senare. Då gäller det att ha sjöben.

Vi ses. Ha det så trevligt!

-Sally. -Dr Ellingham!

-Jag trodde inte att du hade öppet. -Folk behöver sina mediciner.

-Vad kan jag hjälpa till med? -Jag undrade bara hur du mår.

Jag? Jag mår bra.

Du tycks ta Clives död mycket bra.

Du, jag och dr Ellingham är medicinska yrkesmän.

Vi, mer än några andra, bevittnar livets brutala cykel.

Vi föds, vi lever, vi dör.

Ja...

God morgon! Vad kan jag hjälpa till med?

Det här är livet, mrs Ellingham.

Hur står ni lärare ut? Samma klassrum varje dag.

-Man drunknar inte i klassrum. -Vi ska nog göra en seglare av dig.

Steven mår inte bra.

-Vänta! Ta över rodret. -Jag? Borde inte jag...

Hur mår du?

Du ska ligga ner stilla så att kroppen kan anpassa sig.

-Amy? -Styr mot babord!

-Mår du bra, fröken? -Amy!

-Amy? Hör du mig? -Är hon okej?

Grace, gå ner och leta efter första hjälpen.

Amy? Hör du mig?

-Måste du inte styra? -En sak i taget. Oroa dig inte.

-Hur ska vi komma hem? -Kom igen! Ingen täckning.

Nej, doktorn brukar inte göra hembesök, mr Greenwood.

Om du gör det själv finns risken att det händer.

-Nästa patient. -Jag ska be honom ringa.

Har du tid? På tu man hand.

-Sista patienten. Kan det vänta? -Ja, det får väl göra det.

Skynda på!

-Jag fattar det inte! -Vi är på väg ut till havs!

Ingen panik! Okej?

-Ska vi ringa kustbevakningen? -Bra idé, men vi har ingen täckning.

Steven, jag beklagar sjösjukan, men vi har viktigare problem.

Vi måste hala ner storseglet och hålla en styrbordskurs.

-Verkligen? Hur vet du det? -Jag seglar med pappa varje helg.

Bra! Alla gör som Steven säger! Vad gör vi med den här styrsaken?

-Hon reagerade inte när jag sa det. -Det är mer än så, Martin.

Det är som om en kund har dött, inte maken.

Förnekelse, eller hur? En klassisk reaktion.

Jag visste inte att du är så upplyst.

-Vad kan jag göra åt det? Morwenna! -Du ska vara medveten om det.

Vi bör hålla ett öga på mrs Tishell.

-Hon är en av dina patienter. -Ja, jag antar det.

Det får inte ske igen, det med James Henry.

Det är Louisa. Jag hör knappt, men det verkar angeläget.

Gå.

Martin!

Martin! Här!

Det är Amy! Hon är medvetslös och huvudet blöder!

-Kom närmare! -Vi försöker! Det är inte så lätt.

-Kasta hit en tamp så drar jag in er! -Okej.

-Försök igen! -Beredd?

-Var försiktig. -Jag har er. Håll i er.

-Nej! Martin! -Jag har er!

-Vad är det där? -En fredsgåva. Fish & chips.

Jag är inte hungrig.

Det är lika bra att du vet det. Jag ska driva puben.

Ruth backar mig, på ett villkor. Att du inte är inblandad.

-Jag ska betala henne. -Hur då? Med lönen från butiken?

Det kommer att ta år. Allt hänger på mig, som vanligt.

-Är du okej? -Jag mår bra. Det är Amy.

-Vad gör du här? -Jag mår bättre.

-Du ser inte ut så. -Jag blev sjösjuk, men är okej.

Det var Steven som tog oss i land.

-Kommer jag att få mitt diplom? -Amy bestämmer, men jag tror det.

Det där måste sys.

-Vad har hänt? -Du föll och slog i huvudet.

-Ligg stilla. -Fröken...

-Vad har du i håret? -Hårväxtmedel.

-Hur mycket använde du? -Fröken...

-Två förpackningar sen igår. -Idiot!

-Varför frågade du inte mig? -Jag oroar mig för håret.

-Du skulle använda salva och vänta. -Jag behövde en snabbare lösning.

Det finns ingen! Tror du att mina råd är nycker?

Hårmedel innehåller minoxidil, ett läkemedel mot högt blodtryck.

Du har mycket lågt blodtryck. Att du svimmade är inte konstigt.

Jag måste ta risken. Jag vill inte ha hatt på bröllopet.

Än sen att barnen kunde ha drunknat.

-Fröken... -Vad är det, Steven?

Vila under 24 timmar. Undvik ansträngande aktiviteter.

Det ska jag göra.

Doc, jag vill tacka genom att bjuda dig och Louisa till mitt bröllop.

-Nej tack. -Okej.

-Jag beklagar det där. -Lugn, de åkte buss utan problem.

Ett mirakel i sig.

-Tack för att du räddade båten. -För all del.

-Är du okej? -Ja, men aldrig mer en båt.

Martin. Jag har tänkt på intervjun och bestämt mig för att gå på den.

-Okej. Bra. -Jag är bara där en dag i veckan.

-Har du pratat med dina chefer? -Inte än. Det är nästa steg.

-Det blir mer arbete för oss båda. -Ja, den närmaste tiden.

Men som barnterapeut kan jag sluta undervisa och ägna mig åt James.

Inte lätt, men värt ett försök.

-Kommer det att göra dig lycklig? -Ja, det tror jag.

Då har du mitt fulla stöd.

-Tack, Martin. -Du behöver all hjälp du kan få.

-Vad menar du med det? -Det är länge sen du läste på heltid.

Du har varit på några terapimöten. Det kan nog kännas ganska svårt.

-Tack, Martin. -Det var så lite.

Text: Håkan Axén Sync:BetteKaj