Original subtitles

Hjälp.

Hallå?

Mina kulor...

Gode Gud...

Hallå!

Hallå?

Hallå!

Jösses...

Hur illa är det, Doc?

Det ser inte bra ut. Det är mycket blod.

Ursäkta...? Har jag förlorat mina kulor?

Jag förstår inte. Talar ni engelska?

- Inglese? - Nej, italiano.

- Inglese? - Nej.

Inglese? Inte? Jösses...

Får jag...?

Kolla här, Doc. Uno.

Due.

- Där nere. Due? - Si, due.

- Två? Har jag due kulor? - Två testiklar. Självklart.

Åh, tack gode Gud... Jag har två. Due.

Ja, jag har due kulor.

- Jag måste sy ihop din pung. - Visst. Gör vad du måste, Doc.

Due!

Jösses!

Hej!

Jösses!

Jag mår bra, tack.

Det var mycket vin. Skål!

- Spaghetti. - Spaghetti? Jösses!

Tack! Tack så mycket. Det ser jättegott ut.

- Skål! - Skål!

- Buongiorno. - Buongiorno, signore.

- Buongiorno. - Buongiorno.

- Ska vi ditåt? - Si.

Ska vi...? Måste jag bära hinken långt?

- Det är ingen fara. - Si?

- Jag undrar bara hur långt det är. - No.

Inte långt? Så bra. För jag svimmar kanske.

Om du vill. Det kan bli kul. Men känn ingen press.

- Americano? - Ja, jag är amerikan.

Till hundra procent.

Var det ett verb?

Jag förstår dig inte.

Ut härifrån! Ut!

- Ciao, YoYo! Buongiorno! - Buongiorno, Silvio.

Stanna här!

- Är du amerikan? - No inglese. Italiano.

- Är det amerikanen? - Si, americano.

Nej, mamma. Snälla mormor.

- Si. Si. Americano. - Yossarian.

No...

Max 18 cm med 10 cm mellanrum. Varför är det så svårt?

Då ser det bra ut. Då blir vi ett hot.

Då särskiljer vi oss från alla jäkla fladdrande armar.

Om ni tror att ni kan valsa runt här -

- som om det vore nån jävla balett så har ni fel.

- Okej, låt oss ta en titt på kulorna. - Hasa ner och lyft.

Förlåt, bara lite torkat blod.

Okej... Låt oss ta en titt.

Det verkar som att splittret passerade mellan låren.

Det missade testiklarna och delade pungen -

- mitt emellan testiklarna. Det kallar vi otrolig tur.

Får jag åka hem nu? Är det sån otrolig tur?

Du var så nära.

Om du offrar en testikel för landet så får du åka hem.

Men du offrade bara nästan en testikel. Ser du skillnaden?

Det bästa jag kan göra är att behålla dig här.

Men under tiden ökar antalet uppdrag.

Så ju längre du ligger här, desto längre får du stanna.

Du kan ta över, syster.

- Vilken otrolig tur, va? - Jag är världens mest tursamma.

Att det bara krävdes en testikel. Du kunde ha ordnat det för länge sen.

Jag gillar hur du tänker.

- Hur dags åker du? - 06.00.

- Så hemskt. - Det är det verkligen.

Jag kommer nog inte att sakna dig.

- Jo, mer än jag kommer att sakna dig. - Det tvivlar jag på.

- Ska vi slå vad? - Visst. Fem dollar. Vad är det?

- Är du snål? 100 dollar. - Jag satsar inte 100 dollar.

- Du har inte 100 dollar. - Jag kommer inte att behöva dem.

- Du är fånig. - Nej, det är jag inte.

Jag gillar lukten av din hals.

Jag gillar lukten av ditt hår.

Jag gillar lukten av dina axlar.

Bäst att du börjar spara.

Buongiorno, mr YoYo. En present.

- Hej, pojkar. - Från mr Milo.

- Jag måste prata med honom. - Mr Milo är i Togo.

- När kommer han? - På lördag.

Kan ni kontakta honom via radio? Jag ska acceptera ett jobberbjudande.

Nej, han är på ett fartyg. Han skickade de här.

- För din testicolo. - Gott om plats.

- För testicolo. - Ja, ni vill inte...

- Det är inte bra. - För kulorna.

Här, snygging!

Snygga brallor!

- Är det här Cathcarts kontor? - Ja, sir.

- Var är major Major? - Han är också där inne, sir.

- Får jag gå in? - Det beror på vem ni vill träffa.

- Cathcart. - Okej.

- Överenskommelsen gäller inte. - Jag vet.

- Hej, Major. Hur är det? - Helt okej.

- Så vad vill du? - Åka hem. Ni är skyldig mig.

Scheisskopf satte stopp. Du var själv där.

- Men vi var överens! - Jag kan inte göra nåt.

Jag fick kulorna bortsprängda. Skicka hem mig.

- Jag kan inte. - Vad menar ni? Jo, det kan ni.

Jag skulle gärna göra det. Jag vill slippa se dig.

- Så gör det. - Jag kan inte.

- Så ni kan inte skicka hem folk? - Jo, men inte dig.

Jag får inte skicka hem dig utan hans godkännande.

- Sa han det? - Ja.

Mina kulor är bortsprängda. Det är ett nödläge.

Så prata med dr Daneeka. Ser jag ut som en kuldoktor?

Två doser varannan timme.

Säg till Scheisskopf att jag fått kulorna bortsprängda.

- Men det har du inte. - Han måste bara tro det.

- Ber du mig att ljuga för honom? - Nej, använd er fantasi.

Ni vet att Scheisskopf är ute efter mig.

Jag har förlorat alla mina vänner. Jag har flugit flest uppdrag av alla.

Varenda gång jag kommer nära så höjer de antalet uppdrag.

Jag klarar inte mer.

Ni kunde inte skylla på galenskap eller leverproblem -

- men nu har jag äntligen ett legitimt medicinskt skäl -

- och ni lovade att hjälpa mig.

Jag ber er inte att ljuga. Jag ber er att vara läkare.

Kapten Yossarian har drabbats av en testikelinfarkt.

- En vad? - En testikelinfarkt.

- Vad fan är det? - En mjukvävnadsskada på skrotum.

- Och? - Kapten Yossarian bör skickas hem.

- Är det så illa? - Han kan nog inte få barn.

- Så han fick kulorna bortsprängda? - På sätt och vis, sir.

Om jag fått kulorna bortsprängda så skulle jag inte ha stått där, Doc.

- Och i givakt. - Han är tungt medicinerad, sir.

- Jag vill se. - Ursäkta, sir?

Jag vill se. Jag vill förstå den här infarkten.

- Ner med byxorna, soldat. - Han är väldigt öm, sir.

Jag vill se. Ner med byxorna, soldat.

Ta av bandaget.

Jag ser två testiklar, Doc.

Jag vill ha bort stygnen så att den här pungen kan flyga -

- och tjäna sitt land som alla andra. Dra upp byxorna, soldat!

- Vem är du? - Syster Cramer.

- Jobbar inte Sue Anne idag? - Syster Duckett har åkt.

- Vart? - Hem.

- Till sköterskornas tält? - Nej, hon har åkt hem.

- När då? - Hon åkte i morse.

- Hon sa inget. - Hon kan inte ta farväl av alla.

Låt oss titta på testiklarna.

Okej... Det ser ut som att ni kan skrivas ut.

Ursäkta, sir.

- Vad heter du? - Snowden, sir.

- I förnamn? - Christopher, sir.

Jag heter John. Är det ditt första uppdrag?

Ja, sir. Det är mitt första uppdrag.

Ta ett andetag, grabben.

Det kommer att gå bra. Okej?

- Kom nu. Det blir kul. - Ja, sir.

Vart ska du?

- Jag är akterskytt. - Det finns inget att skjuta på.

Det är inga tyskar i luften. Du kan sätta dig vid fönstret.

- Håll dig borta från stjärten. - Ja, sir.

Två minuter.

1 200 meter.

Ser du målet till vänster?

Jag ser det.

- Då kör vi. - Håller kursen.

- Är du redo, Yossarian? - Ja!

Det är fel bro!

- Vad hände där bak? - Höger motor är träffad.

- Hjälp honom! - Vem då?

- Bombfällaren. Hjälp honom! - Jag är bombfällaren.

- Så hjälp honom! - Vem då? Vem är det här?

Sidoskytten. Den nya grabben. Hjälp honom!

Vart fan ska du?

Helvete! Okej... okej...

Jag fryser.

Du kommer att klara dig. Okej? Du kommer att klara dig.

Okej... Jävlar... Jävlar...

- Jag fryser. - Jag ska värma dig.

Okej... Lyssna.

Det är illa, men inte så illa. Inga kapade artärer. Du dör inte.

- Men jag fryser? - Det är ett gott tecken.

Det visar att din kropp svarar som den ska.

Den skickar värmen till benet, men hjärnan vet inte om det.

Okej... Såja... Det kommer att gå bra.

- Vad hette du nu igen? - John Yossarian.

Yossarian.

Se på mig. Helvete!

Kan nån hjälpa mig?

Det är ett bra bandage. Det kommer att rädda dig.

- Min pappa är tandläkare. - Jag visste det.

Han kommer bli glad att se dig. Se på mig. Se på mig.

Jag ska få ner dig. Sen fixar Doc Daneeka allt.

Okej.

Jag ska hjälpa dig upp.

Jag ska hjälpa dig upp.

Jävlar...

Jävlar...

Se på mig.

Helvete... Okej... Okej...

Det är bra. Se på mig.

Se bara på mig. Det är bra. Okej...

- Jag ska göra det bekvämt för dig. - Okej.

Du får lägga dig ner. Jag ska göra det bekvämt för dig.

Lugnt och fint. Lugnt och fint.

Jag är ledsen.

Jag är ledsen. Jag är ledsen. Jag är ledsen. Jag är ledsen...

Yossarian?

- Mår du bra? - Hej, pastorn. Jag mår bra.

Vi förlorade en man, men jag mår bra.

- Du är täckt av blod. - Det är inte mitt.

- Vill du ha kläder? - Det är bra, tack.

- Hur är det själv? - Bara bra.

Så bra.

- Vem förlorade ni? - En ny grabb.

Du kände honom nog inte.

- Vart är du på väg? - Jag ska hem.

- Behöver du nåt? - Nej, tack.

Ingen av oss kan säga att vi kände Christopher.

Men vi vet vilken sorts pojke han var.

En pojke som var villig att ta risker.

En pojke som precis slutat skolan.

Han var villig att lämna sin familj och allt han älskade -

- allt som var tryggt, allt som var bekant...

...för att komma till en plats där allt det bara var en dröm.

Men det fanns en större dröm. Att befria världen från mörker.

Christopher Snowden delade den drömmen...

...med oss alla.

När jag kom hit visste jag att det här var en av mina plikter.

Men ingen dör här. De försvinner bara...

De försvinner upp i himlen.

Så jag håller gudstjänster, inte begravningar.

Men tack och lov inte idag. Vi behåller Christopher här.

Vi vet var han finns.

Vi beklagar att hans liv inte blev det som han förtjänade.

Han var 18 år.

Han hade varken hustru eller barn -

- och fick inte känna deras längtan, som var precis lika stor som hans.

Men han var älskad och kommer att bli saknad.

Låt oss be för föräldrarna Raymond och Elizabeth.

- Hej! Vad gör du i ett träd? - Hej, Milo.

Får jag komma upp?

Jag hörde om din protest. Bra för dig.

- Det är ingen protest. - Bra för dig.

- Vems begravning? - Grabben som dog i mitt plan.

- Vad hände? - Han blev dödad.

Jag hörde om överenskommelsen med Cathcart. Du får inte åka hem.

Hörde du om Orr? Han dök upp i Sverige.

- Hans kropp? - Nej, vid liv. Han rodde dit.

- Det är vad de säger i alla fall. - Vem säger det?

Nån hörde det. Alla pratar om det.

Om du inte sprang runt naken så hade du också hört det.

Bra för honom.

Han klarar sig.

Du... Vart ska du?

Du ska väl jobba med mig? Vi skulle bli ostoppbara!

Under den långa vintern 1777 -

- var adelsmannen baron von Steuben en stor hjälp till George Washington -

- då han lärde ut muskötexercis till en enhet med hundra soldater.

Sen lärde de soldaterna resten av armén i Valley Forge.

Så exercis har en lång och ärofylld historia -

- och är en levande länk till våra landsfäders drömmar.

Så här idag, under den blå himlen som Gud har skänkt oss -

- är även vi en del av den historien.

General Dreedle, befälhavare för hela Europa -

- har kommit ända från London för att han hört talas om er...

...och era fina formationer. Era grymt fina formationer.

Och nu är det dags... Bandet kan börja spela.

Och... låt paraden börja!

För sällsynt mod får ni härmed Distinguished Flying Cross.

- Menig första klass James Marsh, sir. - Stig fram, soldat.

För sällsynt mod får ni härmed Distinguished Flying Cross.

Vet ni vad, sir? Jag gjorde bara vad farfar lärt mig.

"Skjut rakt, gå rakt på sak och slåss rent", brukade han säga.

- Jag har försökt följa det. - Tack!

- Jag gjorde bara vad alla hade gjort. - Det gjorde du säkert.

- Och vem fan är det här? - Yossarian, sir.

Jag vet inte vad han gör. Ett skämt? Vad gör han här?

- Tar emot Distinguished Flying Cross. - Det var som fanken.

- Varför har du inga kläder? - Jag vill inte.

- Vadå vill inte? Varför vill du inte? - Jag vill bara inte.

- Varför inga kläder? - En man dog och blödde överallt...

En man dog. Kläderna är i tvätten.

- De andra uniformerna? Kalsongerna? - De är... också i tvätten, sir.

- Det låter som skitsnack. - Det är det, sir.

Oroa er inte, sir. Jag ska bestraffa honom själv.

- Han kommer att få se... - Det struntar jag i.

- Han har just fått en medalj. - Precis, sir.

Om han vill ta emot den naken så är det inte din ensak.

- Har du fått en medalj? - Nej, sir.

Jag berömmer ditt mod, kapten. Vad har han gjort?

Han sprängde en bro under beskjutning, sir.

- Så du är pilot. - Bombfällare, sir.

- Varför får inte piloten medalj? - Han dog.

- Nej. - Jösses! Jag har inte hela dagen.

- Just det, sir. - Håll tyst!

Soldat, för att du sprängde en bro under beskjutning -

- får du härmed... Distinguished Flying Cross.

Bra jobbat, grabben.

Hej! Jag ska bo i det här tältet.

De sa att jag ska bo i tält tolv.

- Är ni kapten Yossarian? - Ja.

Löjtnant Newman.

- Hej. - Mår ni bra?

- Hur ser det ut, YoYo? - Snart framme.

Och... fäll.

Och fäll...

Och fäll...

Och fäll...

Text: Viktor Björkman www.sdimedia.com