Original subtitles

Nackdelen med att jag söp som en 16-åring...

...är att jag är bakis som en 24-åring.

Men det handlar bara om att ta sig igenom de första 24 timmarna-

-och inte trigga kräkreflexen.

Synd att det inte blev nåt mellan dig och David. Ni hade fått så fina barn.

HON KRÄKS

-Hallå. Är du okej? -Ja, absolut.

-Jag tar konsekvenserna, bara. -Du får vänta.

-Har du ångest över fylleringningen? -Va? Vad snackar du om?

Det här är Ellen på smällen. Skojade bara.

Men jag skulle gärna bära dina barn. Du kan väl ringa mig?

-Men hallå. Lever du, eller? -Ja, men jag önskar att jag var död.

Vart ska du? Vi har ju friluftsdag.

Såklart.

Som en del av er har misstänkt blir det ingen vanlig friluftsdag.

-Det handlar om att överleva kriser. -Jag överlevde knappt i morse.

Ellen!

Dagens utmaning består av att ta oss igenom skogen från punkt A till B-

-och självklart låtsas vi att mobilnätet ligger nere idag.

"Mobilt mobilhotell." Det är lite fyndigt.

Viktigast att tänka på idag är att vi håller ihop grupperna.

Ni kan checka in mobilerna här.

Så att vi undviker skallgångskedja och hjärnskakning.

Det positiva i fjol var att Missing People hittade mig inom 24 timmar.

Det är vi supernöjda med. Det blir ingen hjärnskakning i år.

Det ska airbag-hjälmen förhindra.

Vi är inte ens i samma grupp.

Grupp D.

D som i...

"Döda mig långsamt", kallas första övningen. Det kan låta obehagligt.

Men i en krissituation är det viktigt att ha en god uthållighet.

Jag minns inget från igår.

♫ All the single ladies ♫ Now, put your hands up!

♫ If you like it...

Ångrar mig. Minns fan för mycket.

Om Vera har lyssnat av meddelandena får jag flytta till andra sidan j...

Ellen! Kom. Ingen lämnar gruppen.

Bra.

Jag hade fel när jag trodde att du inte kunde bli mer patetisk än igår.

Den här dagen kan inte bli värre.

Kom igen!

Det är bra, Ellen.

Okej. Är det nån som vet hur man läser en karta?

-Ja. -Guldstjärna till dig.

Men... Det hjälper er nada i en krissituation.

För då måste vi navigera med hjälp av naturen.

Vi kan vända oss till vår vän solen.

Solen - världens största armbandsur.

Men man har inte solen på armen...

Det...

Ingen panik. Jag ringer inte till Missing People. Inte läge för det.

Jag ringer en annan gruppledare.

Jag måste verkligen spy.

MOBILEN RINGER I VÄSKAN

Jag måste gå tillbaka.

Nån får gå tillbaka. Grupp B borde vara nära.

-Jag går. -Tack, Ellen. Jättebra.

Gå nån kilometer i samma riktning som vi kom ifrån.

Fast då är det åt det hållet, Ellen.

Okej, jag gör ett sista försök här.

Vad...?

Mm. Men då är det så nu, att den är så. Bra.

Ellen.

Hello. Tja. Perfekt.

Hela grupp B har du med dig också. Wow.

Det är ju också...perfekt.

-Vet du vart vi är på väg? -Ja. Jag kom från det här hållet.

-Är du säker? -Helt säker. Jag känner igen björken.

-Det är ju en gran. -Precis här borde vi ju...

Jag tror att vi är...

-Vi är vilse. -Precis. Jag tror att vi är vilse.

Ja. Bra jobbat.

-Är inte det här inbrott? -Har du en bättre idé?

Eller, jag vill inte ens veta.

Leta efter en karta eller en telefon.

Du, på tal om telefoner...

Jag är ledsen om min telefon ringde din lite grann igår.

-Alltså den har hakat upp sig. -Vadå, har du ringt mig?

Du har 25 nya meddelanden.

Ja. Det blev lite sent, så att...

Jag ville fråga vad vi har i läxa. Eller har du gett oss läxa?

Ingen fara. Jag har inte kollat mina meddelanden.

-Nej, men... -Kan du hjälpa till att leta, eller?

-Uno, vad är klockan nu? -Solen är vid trädtopparna, så...

Skit i det. Vad är den på riktigt?

-Nu skiter jag i det här. -Jessica, ingen lämnar gruppen!

Du har ingen aning om hur lätt det är att gå vilse. Jessica!

-Varför är du så jävla på mig? -Du tror att allt är konsekvensfritt.

Om det är nånting jag gör, så är det att tänka på konsekvenserna.

Wow. Verkligen? Är det så? Konsekvenserna som landar på mig.

Nej, på mig! Ända sen du kom in som lärare har allting skitit sig.

Jag kan inte tjafsa med dig. Du fattar ändå inte.

Ända sen jag träffade dig har allt skitit sig för mig. Du stack, Ellen.

Och jag fattade ingenting.

Sen så kom vi hem, och du är elev på skolan jag jobbar på. Vad fan!

Är det nåt jag ångrar, så är det det.

-Vadå ångrar? -Jag ångrar att jag träffade dig.

-Du menar inte det. -Spelar roll. Flytta på dig.

Du går inte bara nu. Ta lite jävla konsekvenser själv!

Shit, Ellen. Det är som om du har kommit in i mitt liv för att sabba.

Detsamma. Hur kul tror du att det är att tänka på dig hela tiden?

Om du hade varit ärlig hade jag inte behövt tänka på DIG hela tiden!

Vadå "hela tiden"?

Alltså...inte hela tiden. Men vi behöver komma ut nu.

-Vad gör du? -Vera, jag är 24.

-Va? -Jag är inte 16, jag är 24.

Uno, ring Missing People. Det är läge för det nu. Hälsa från Stefan.

De vet vad det betyder.

Så hela gymnasiegrejen var på låtsas?

-Du är 24? -Japp. Jag fyller 25 i oktober.

-Du är äldre. Jag fyller i december. -Du har ju alltid verkat lite omogen.

-Alltså, du är ju helt sjuk. -Ja. Folk brukar säga det.

"Ellen på smällen."

Det här är Ellen. Ellen på smällen.

Du sa att du inte hade lyssnat!

"Jag vill bära dina barn."

-Vill du det? -Kanske, ja. Men sluta! Lägg av.

-Hur fan ska jag hämta dig? -David, du får komma och hämta mig!

-Men hur? Var är du ens nånstans? -Det är en massa träd, stenar...

Och ett hus.

Okej. Ring mig senare. Puss.

Vad är det med dig? Varför ser du så glad ut?

-Jag kanske är glad. -Det var ett slukhål. Jag fastnade.

Jag kanske precis hade den bästa dagen i hela mitt liv, typ.

-Tack för idag. -Har jag missat nåt, eller?

Svensktextning: Beatrice Cronholm BTI Studios för SVT