Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
-Är underhållningen bekräftad? -Ja, då. Oroa dig inte.
-Har du köpt allt till gåvopåsarna? -Nej, inte ännu.
-Jag skrev en lista. -God morgon.
Han har hållit mig vaken hela natten.
-Jag tar en titt. -Det är nog tänderna.
Nej, de har alla kommit fram.
-Har han fått nog med fast föda? -Ja.
Följer du riktlinjerna gällande mängden mat?
Det är inget fel på James diet. Här är listan.
Vi ska vara hos dr Timoney om 18 minuter.
Underhållning, påsar, papperstallrikar och muggar.
Är ett kalas nödvändigt? Han lär inte minnas det.
-Barn älskar fester. -Det gjorde inte jag.
-Ingen fara, jag ordnar det. -Kan du jobba över i kväll?
-17 minuter. -Tyvärr, jag ska göra vid ögonbrynen.
Jag tar hand om honom, men vi måste åka nu.
-Ja, ja. - Uppför dig nu. -Louisa!
Ja. Kör inte för fort, jag har lite att skriva på vägen.
"Hej då, Janice. Ha det så trevligt i dag, Janice."
-God morgon, min kära! -Jag trodde att du sov.
-Jag har satt på en maskin tvätt. -Nej, jag gör på ett visst sätt.
En skvätt vinäger i sköljvattnet gör kläderna mindre skrynkliga, visst?
Tänk att du kom ihåg det.
Jag kommer ihåg allt som har med dig att göra, Sal.
Jaha, ja.
Innan vi avrundar, vill jag prata om begynnelser.
Begynnelsen av er relation.
Vilka var dina första intryck av Louisa, Martin?
En kvinna i 30-årsåldern som verkade vara vid god hälsa-
-men som led av akut glaukom.
-Var det allt? -Vi hade ju nyss träffats.
Berätta om dina första intryck av Martin.
Jag trodde inte att han skulle bli kvar i Portwenn i fem minuter.
Han såg inte alls ut att passa in här.
Så du förälskade dig i någon som du inte trodde skulle bli kvar här.
Inte med vilje. Inte medvetet i alla fall.
Ni blev båda övergivna av era föräldrar.
Är det vad kärlek innebär för er?
Jag vet inte riktigt vad ni är ute efter.
Har ni tänkt på att era föräldrars agerande-
-kan ha påverkat er mer än ni tror?
Att ni faller för någon som ni tror ska lämna er?
Vad vill ni ha ut av er relation?
Martin?
Jag vill vara med Louisa.
Jag saknar henne.
Okej, hur går vi vidare nu?
Vi pratade om första intrycket. Ni kan lära känna varandra igen.
-Umgås med varandra och ha trevligt. -Vi ska gå på dejt?
Vi gick aldrig på dejter, vi bara...
Då har ni chansen nu. - Vad säger du, Martin?
Ursäkta, men jag förstår inte.
Det är vanligt att ett par äter en måltid tillsammans då och då.
-Middag på en restaurang. -Ja. Helt rätt, Martin.
Vi kan tala om hur det gick nästa gång.
Bra.
-Har ni läst månadens Lancet? -Nej, jag prenumererar inte.
Den innehåller en intressant artikel-
-om relationen mellan terapeuter och allmänläkare.
Den är väldigt välskriven.
-Får jag låna den? -Ni får gärna behålla den.
Tack. Det ska bli spännande att läsa.
Hallå? Tjena, grabben.
Det hade jag gärna gjort, men jag är lite upptagen.
Vad jag gör? Tja, jag...
Jag är mitt uppe i...
Okej, då ses vi snart.
Du och dr Timoney kommer bra överens.
-Hon är en intelligent kvinna. -Absolut.
-Ruth har väl beställt tårtan? -Ja.
Det är så snällt av henne. En pirattårta. Han älskar pirater.
-Ja, hon hämtar den också. -Bara hon inte glömmer det.
Så vitt jag vet lider hon inte av minnesförlust.
-Är du ledig i morgon kväll? -Ja. Hur så?
-Jag tänkte att vi kunde äta middag. -Jag måste höra med Janice först.
-Janice? -Janice. Janice.
De är tidiga. Det är en kyrkgrupp. Några ungar på besök från London.
-Det är Danny vad han nu heter. -Ja, det blev hastigt påkommet.
Lou. Hej!
Du är dig precis lik.
Ledsen att vi är tidiga. - Martin! Vi har haft en incident på bussen.
En av ungarna har fastnat med foten mellan sätena.
Den kan vara bruten.
-Hur gick det till? -Det är en lång historia.
De höll på att konstra på bussen och på något sätt...
-Hej. -Släpp fram oss.
Gör det ont?
Louisa. - Doktorn.
-Vad hände? -Jag försökte komma undan Jake.
-Jag rörde henne inte. -Han spydde på mig.
-Det gjorde jag inte alls! -Du skulle ju inte dricka så mycket.
-Tyst! -Det gör ont!
-Jag tror att om vi... -Nej, rör henne inte!
-Är den bruten? -Nej, men jag måste röntga henne.
-Får jag ett gips? -Nej.
Jag följer med, Martin.
Kan du ta med barnen in i skolan igen, Pippa?
Kom, allihop. Vi har smörgåsar. Ni måste vara utsvultna.
Du är en gudagåva, kompis.
-Vad gör du? -Fyller jag på, hinner du med annat.
Vad snällt av dig, Clive. Tack.
-Jo, jag har funderat lite. -Ja, älskling?
Du kanske vill flytta dina saker en våning upp igen?
-Menar du det? -Ja.
Det är ju fantastiskt.
Jag tar hand om det i morgon.
Du kan göra det i dag om du vill.
Åh, Sal...
Du vet vad jag alltid säger.
Gör inte det i dag som du kan skjuta upp till i morgon.
-Vad är det? -En ultraljudsskanner.
-Ska du operera mig? -Sluta prata.
-Är den bruten? -Nej, det är bara en stukning.
-Det går över på några dagar. -Jag ville ha ett gips.
Sätt på dig skorna igen.
-Kan vi talas vid lite? -Jag är snart tillbaka.
-Vad gör han här? -Vem? Danny?
Du har inte sagt något. Jag visste inte att ni hade kontakt.
Det har vi inte. Han bad om en tjänst.
Hans kyrka skulle campa på landet med barn från en cornisk skola-
-men de andra barnen fick kräksjuka. Det är ingen stor grej.
Han ringde mig i går och frågade om råd.
Jag tipsade om Al och mina elever ska visa dem runt. Ingen stor grej.
Du har sagt det nu.
Nu åker vi tillbaka, Mala.
Jag trodde först att det var influensan, men det gick inte över.
Och jag är trött hela tiden.
Du har hög temp. Hur länge har du mått illa?
I tre, fyra veckor. Sedan jag kom hem från Indien.
Där är inte så billigt som man tror. Mina pengar tog slut.
-Det står inte i journalen. -Varför skulle det det?
Vaccinationer. Stelkramp, difteri, japansk hjärnfeber.
Jag var i Indien, inte i Japan.
-Jag behöver ett urinprov. -Jag var nyss på toaletten.
Ta med det här och kom tillbaka när du har kissat.
Har doktorn fem minuter? Jag har inte bokat tid.
-Gäller det något akut? -Det beror på vad man menar.
-Det är av privat karaktär. -Nå väl, följ med här.
Jaha?
Jag har försummat Sal. Jag drev henne nästan i en annan mans famn.
Fast det behöver jag inte tala om för er.
Nu vill jag återställa äktenskapet till det det borde vara.
Men det går fortare än vad jag hade förväntat mig.
Men det gäller inte allt.
Saken är den... Saker och ting är inte i toppform under däck.
-Vad pratar ni om? -Ursäkta.
-Mina manliga delar ligger i dvala. -Erektionsproblem är ingenting akut.
För mig är det akut. Jag har tagit det här.
-Effekten sitter fortfarande i. -Är det kaliumbromid?
Ja, killarna på riggarna tar det för att dämpa sina drifter.
-Det kan ge permanenta skador. -Jag tror att jag har fått det.
Rulla upp ärmen.
Sal får inte tro att jag inte tycker att hon är åtråvärd.
Kan ni ge mig något uppiggande? En sådan där blå tablett?
Det har bara fysisk påverkan, det påverkar inte er libido.
-För det behövs testosteron. -Då tar jag det också.
Jag är ingen apotekare. Först ska jag ta fullständiga blodprover-
-för att fastställa att ni är fullt frisk.
Och sedan är det grönt ljus?
Den klämmer åt.
Snacka om kort varsel! Fjorton barn och två vuxna med en dags varsel.
-Mina planer ställdes också på ända. -Visst. Du har semester varenda dag.
-Har ni någon god mat? -Det här är gott.
Hör du, grabben. En juice per person. Ställ tillbaka dem.
Jag tar två. Vad ska ni göra åt det? Idioter!
Charmerande.
-Varför gör vi det här nu igen? -Danny var i knipa.
Är du säker på det? Ni har en historia, ni två.
Han kanske fortfarande är förtjust i dig.
Det var väldigt länge sedan.
Går det bra att sova här? Jag kan inte lämna James.
Du står i skuld. Och jag vill inte bara ha en flaska vin.
-Två flaskor vin, då? -Och den där!
Varför gapar du åt mig?
Han frågade om jag körde till jobbet i min skördetröska.
-Ge mig drickan! -Nu håller han på igen.
-Ge honom drickan. -Jag tar hand om det. - Hör ni!
-Jag hjälper dig. -Tack.
Det är roligt att se dig igen.
Ja, det var ett tag sedan. Hur har du haft det?
Lite äldre, lite klokare. Det är inte mycket som har förändrats.
Huset är betalat, affärerna går trögt.
Jag har ingen familj att tänka på, tyvärr.
-Hur är livet som gift? -Du vet... Det är bra.
-Det var knappast några lovord. -Jag vill bara inte prata om det.
Det kan inte vara lätt att bo ihop med Martin.
Tja, du vet.
Förlåt, det var inte snällt sagt. Jag förstår mig bara inte på honom.
Han har ett bra jobb, han bor på en vacker plats, med dig.
Varför ser han inte glad ut?
Saken är den att vi inte lever tillsammans för tillfället.
Inte?
-Förlåt. Det ordnar sig säkert. -Jag hoppas det.
-Jake är inte så glad. -Jag vill åka hem.
-Vad är det, Jake? -Jag saknar pappa.
Det blir skoj. Vi ska sova ute, leka, lära oss om naturen.
-De har kor och sådant. -Ja, det blir roligt.
Om man är en idiot, kanske.
Jake, så säger man inte till miss Glasson.
-Mrs Ellingham. -Förlåt. Jag har ont i magen.
Det blir bättre när du har ätit. Sätt upp ditt tält nu.
-Oj, jag är sen. -Jag skjutsar dig.
Det behövs inte. Al sa att han skulle köra mig.
-Vi ses i morgon. -På stranden.
Ja, på stranden. Oj, förlåt.
Sköt om dig, Lou. Och tack för hjälpen!
-Lycka till med barnen i kväll. -Det är så bra, vår största bokning.
Fast inte för barnen med kräksjukan.
Där är Martin. Kan du släppa av mig här, Al?
-Du ska ha stort tack. Hej då. -Hej då, Louisa.
Det här var oväntat.
Jag tänkte att James skulle gilla en promenad.
Har pappa visat dig fiskmåsarna? Ja!
Jag har bokat bord för oss på The Castle i morgon kväll.
-Jemima tar hand om James. -Hon heter Janice.
-Janice, ja. -Trevligt. Då säger vi så.
-Hur har du haft det? -Mycket att göra. Jag är trött.
-Och Danny? -Han verkar ha koll på läget.
Det tror jag säkert.
Du ogillar att han är här...
Nej, jag visste bara inte att ni hade kontakt.
Jag har inte kontakt med honom, sa jag ju.
Det har varit en lång dag. Jag vill bara hem och bada James.
Du har säkert saker att göra. Ex av Lancet att läsa.
Artiklar att klippa ut och dela med dig av.
Vi hörs i morgon.
-Finns det plats till dina saker? -Jadå, mer än nog.
Jag tänkte att vi skulle äta köttfärspaj till middag i kväll.
-Hur har jag förtjänat det? -Får jag inte skämma bort min man?
Ärtor?
Det ska bli gott.
Då ska vi se vem som först hittar en krabba, ungar!
Jag är allergisk mot skaldjur. Hela stället gör mig illamående.
Du borde vara tacksam över-
-att folk har lagt tid och pengar på den här resan.
-Jag har hittat en, Danny! -Bra gjort!
-Säger du det så. -Du, Jake!
-Akta min jacka! -Inget kastande, Harry!
-Hur går det? -Jättebra.
Vi gjorde hantverk i morse.
Drömfångare. Alla tråkigheter fastnar i nätet.
-Jag har gjort den till dig. -Den är jättefin.
-Så färgstark. Den... Tack. -Ingen orsak.
Hej, Pippa. Jag måste tillbaka. Jag ville bara se hur det gick.
Jag höll på att bli uppäten av mygg i natt.
-Jag har en kräm som hjälper. -Det var roligt att ses.
-Stannar du och grillar i kväll? -Nej, jag har planer.
-Något speciellt? -Middag.
Okej. Det var kul att ses, Lou.
Ja, detsamma. Hej då!
-Vi ses! -Ja.
Tre gånger om dagen efter måltid. Hej då.
-Hur kan jag hjälpa doktorn i dag? -Ögondroppar mot glaukom.
Skydd till ultraljudsapparaten.
Jag lämnade inte mycket plats till dig i garderoben.
Hej, doktorn.
Jo... Clyde är min man.
Jag avlade ett löfte. Jag hoppas att doktorn förstår.
Tre paket med små suturer.
Tre paket med små suturer. Absolut, dr Ellingham.
Jag hämtar dem på en gång. Jag är snart tillbaka.
-Har provsvaren kommit? -Inte ännu.
Och ni kan inte skriva ut något under tiden?
Jag är desperat.
-Varsågod, dr Ellingham. -Tack.
För Guds skull!
-Du kunde ha kissat bakom en sten. -Jag är van vid riktiga toaletter.
Hallå där!
-Dr Ellingham, Jake. -Jag vet.
Hallå där. Duktig kille!
Jag har vallat Jake till toaletterna halva dagen.
-Som unga kunde vi kissa överallt. -Nej.
Förresten, det var tråkigt att höra om dig och Lou.
Att det inte fungerar så bra. Ni bor inte ihop.
-Har Louisa sagt det? -Vill du prata om det, så.
Om äktenskapet kräver hårt arbete är man kanske inte ämnade för varann.
-Vart vill du komma? -Jag är orolig för Lou.
Hon heter Louisa, inte Lou, och det rör inte dig.
Martin, hon är en av mina äldsta vänner-
-så det rör visst mig om hon är olycklig.
-Hon förtjänar faktiskt bättre. -Ursäkta mig.
Jag ska handla. Är det något du vill ha?
Jag vill bara ha dig, min kära.
STÄNGT
TESTOSTERONGELÉ
VIAGRA
-Precis som förr. -Säg inte så.
Det händer alltid något dåligt då.
-Jo, det gjorde du. -Nej!
-Lögnhals! -Kallar du mig för lögnare?
Slagsmål, slagsmål, slagsmål, slagsmål!
Hör ni, hör ni, hör ni! Nu räcker det!
-Vad handlar det här om? -Han kissade på sig.
Nej, jag spillde juice.
-Så säger man inte. -Det var han som slog mig.
-Harry. -Okej, Jake. Förlåt.
-Be om ursäkt, Jake. -Jag är ledsen att du ens föddes!
Det är illa nog att du förstör för dig själv.
Jag tycker synd om dig, men måste du förstöra för alla andra?
-Jag vill bara åka hem. -Han har hemlängtan.
Stämmer det? Är det därför du har varit besvärlig?
Jag försökte behandla dig som en vuxen.
Gå tillbaka till ditt tält och fundera över din attityd.
Kom, allihop. Vi måste samlas och prata ut om det här.
Jösses, så mycket negativitet.
Slå er ner så länge. Någon kommer och hämtar er.
Nästa patient.
-Mr Peacock. -Mr Tishells resultat har kommit.
-In med dig, Drew! -Namaste.
-En present, som önskat. -Bra, jag skickar det till labbet.
-Bra. Var det något mer? -Du där, följ med mig.
Mr Peacock! Kom ut, mr Peacock.
Sätt er ner och håll i era saker. - Stig på.
Inte där. Sitt där.
Jag måste ta några prover, men tror att du har hepatit A.
-Hepatit? Varför det? -Din urin är mörk och din hud gul.
Din lever kan vara inflammerad.
Du kan ha ätit mat kontaminerad med avföring när du var ute och reste.
Vad äckligt.
Hade du vaccinerat dig, hade vi sluppit det här.
-Jag tänkte att det var onödigt. -Du tänkte inte alls.
-Du får stanna hemma i några veckor. -Tyvärr, jag måste jobba.
-Hepatit A är smittsamt. -Jag är pank.
-Drick mycket, dock ingen alkohol. -Det låter inte så kul.
Det är hepatit A, ingen fest.
-Sally. -Janice.
-James. -Du hade inte behövt köpa blommor.
-De är inte till dig. -Jag vet. Jag är inte dum.
Förlåt, jag blev försenad hem från skolan.
-Är allt bra, Martin? -Ja.
-Jag har köpt blommor. -Tack, Martin. De är jättefina.
-Jag ska sätta dem i vatten. -Jag kan göra det.
Vi blir inte sena.
Hej då, älskling.
Musslor utan grädde och gråsej utan smör, tack.
-Önskas vin? -Nej, bara vatten.
Jag tar gärna ett glas Chardonnay.
Ett glas Chardonnay till damen och vatten till herrn.
Det här är trevligt.
Bordet är viktigt. Det var här vi träffades för första gången.
Jag gjorde det inte lätt för dig under intervjun.
Du har aldrig sagt att du trodde att jag skulle bli kvar i fem minuter.
Det är väl i terapi man säger sådant man aldrig annars säger?
-Ja, men fem minuter? -Jag menade inte fem minuter.
Jag menade snarare fem dagar...
...månader, år. Du vet.
Jaha.
-Är det något fel på maten? -Va? Nej, då.
Ett glas vin till?
Hoppas att Janice har köpt servetterna.
De passar perfekt till muggarna och tallrikarna, men jag glömde säga det.
Varför har du talat om vårt privatliv med din vän Danny?
Det har jag inte.
Jag råkade nämna något i förbigående.
-Men... Har du pratat med honom? -Ja.
-Vad sa du? -Bara sanningen.
Att vi har haft problem som vi försöker lösa och att vi bor isär.
Det är mycket att nämna i förbigående.
-Vad vill du? -Jag kommer med förrätterna.
-Jag hämtar peppar till...soppan. -Ja. Tack.
Förlåt. Jag borde inte ha sagt något till Danny.
Nu kan vi väl försöka ha en trevlig kväll.
Jag hoppas att allt är bra med James.
-Det är Danny. -Svara inte.
Det måste jag. - Hallå? Nej, det kan jag inte.
-Louisa! -För att jag äter middag.
Ta det en gång till. Hur då?
Ja, jag kommer.
Jag måste gå. En av pojkarna, Jake, är försvunnen.
-Det är hans ansvar. -Ett barn är borta. Jag måste gå.
-Jag följer med. -Ja. - Ursäkta. Tack.
Ingen peppar, bara notan, tack.
Notan. Skynda på!
Al och Bert letar och Joe Penhale. Jag kom nyss tillbaka.
-Var är Danny? -Han sjunger.
Med barnen. Han bara sitter och sjunger.
Han har inte ens letat efter Jake. Han sa att han väntade på dig.
Ett barn är borta och du spelar gitarr?
-Jag väntade på dig. -Det behövde du inte.
Jag försöker anordna en ordentlig skallgångskedja.
-Vad hände? -Jake kräktes igen.
Barnen skrattade. Han fick gå till tältet och sedan var han borta.
Kräktes han igen? Pojken som ofta kissar? Han kan vara sjuk.
Stanna här och ta hand om barnen, Pippa.
-Måste jag spela gitarr? -Nej.
Vi täcker ett större område om vi delar på oss. - Du går ditåt, Danny.
Jake!
Jake!
Jake!
Jake!
-Har du sett pojken? -Det gick bra.
-Jag får se. Ja, det är ingen fara. -Det gör ont.
Men, nej, jag har inte sett honom.
Jag trodde att han kanske gömde sig. Jag brukade gömma mig som barn.
Det är inte roligt att leka kurragömma på egen hand.
Det är bra, gå åt det hållet. Håll ögonen öppna. - Jake!
-Jake! Var är du, Jake? -Han måste vara här någonstans.
Jag trodde att resan skulle få honom att mogna.
-Tänk om jag hade fel? -Det viktiga är att vi letar vidare.
-Gick det bra? -Ja, jag är bara inte rätt klädd.
-Nej, men du är jättefin. -Tack.
-Du har något i... -Vad är det?
Det är ett spindelnät.
-Jag har saknat dig, Lou. -Det är opassande, Danny.
Du har rätt. Helt rätt.
Kanske... Jag kanske är trött på att alltid vara korrekt.
-Du var olycklig, sa du. -Nej, att det var tufft.
Det är inte för sent att ändra på det.
-Danny... Nej. -Fundera på det.
Jag skulle inte vara här, men barnen blev sjuka.
Vi sammanfördes igen. Guds vägar äro outgrundliga.
-Är de? -Vi letar efter Jake.
Jaså? Jag tyckte att du sa att Guds vägar äro outgrundliga.
Okej. Det kanske är dags att se sanningen i vitögat.
Ni är olyckliga och passar inte ihop. Släpp henne.
-Låt henne hitta någon annan. -Någon som du?
-Danny... -Nej. Det här är kismet.
-Det är vadå? -Vet du inte vad det är? Det är ödet.
Kismet är när man stöter på något som verkar förutbestämt.
Vad betyder "skenhelig"? Och "självgod"?
Ett barn är försvunnet. Skärp er. Vi måste hitta Jake. - Jake!
Jake!
-Där kommer Joe. -Har du sett pojken?
Nej, men det står ett suspekt fordon där borta.
Nej, det är bara min minibuss. Jag har redan kollat däråt.
Jag ska nog kolla ändå. Vi går igenom sektor för sektor.
Men det är dumt att vår bäste man ska följa ett dött spår.
Ska inte jag gå och titta i stället?
-Det låter rimligt. Håll kontakten. -Givetvis.
"Vår bäste man"?
-Vad står på, pappa? -Inget. Jag ska bara låsa.
Hör du!
-Vad är det? -Han ligger här, pappa!
Jake! Jake! Det är ingen fara, kompis.
-Väck honom. -Det går inte.
Doktorn! Doktorn, här borta!
-Han har kastat upp igen. -Du bränner visst brännvin, Bert.
Snyggt, farsan.
Jake har sagt att han har varit törstig.
-Ett utandningsprov. Bra tänkt. -Det är ett glukostest.
Han har inte druckit alkohol. Han luktar aceton.
Ketoacidos. Han är i diabeteskoma.
-Han är inte diabetiker. -Inte? Är det din åsikt?
Han har kräkts, han är hela tiden törstig, kissar ofta-
-och hans blodsocker ligger på 29. Han är allvarligt sjuk.
Jag vet när jag har fel. Folk missuppfattar signaler.
Tyst, Danny. Det hjälper inte.
Jake. Jake.
-Är han okej? -Han måste till sjukhuset.
Det går fortast om du kör, Danny.
Säg till dem att jag har gett honom 10 enheter insulin subkutant.
-Du borde följa med mig, Lou. -Du behöver inte mig där, Danny.
Och jag heter Louisa. Jag hatar att kallas Lou.
-Jag gör det där. Gå och lägg dig. -Okej, då.
En mobil hembrännare. Du är lurig du, pappa.
-Det var okej för Ruth. -Även polisens inblandning?
Nej, jag fick några veckor på mig, så länge jag inte blev upptäckt.
Då är det kört nu.
Jag var så nära, grabben. Så nära.
Jo, jag vet hur det känns.
Clive!
Clive? Clive?
Vad gör du där nere? Clive?
Herregud!
Du måste vara hungrig. Vi avslutade aldrig middagen.
Jag är helt slut. Jag vill bara titta till James och lägga mig.
Louisa...
Jag...
Ellingham. Har ni ringt efter en ambulans?
Jag kommer på en gång. - Clive Tishell har fått en hjärtattack.
-Kan jag göra något? -Nej. Jag ska hämta defibrillatorn.
Våga inte dö!
Clive! Våga inte dö!
Du får inte dö! Snälla!
Jag har gjort HLR, doktorn. 30 kompressioner och två inblåsningar.
Gör inte så. Hans hjärta har slutat slå.
-Snälla, gör något! -Dra upp hans tröja.
Jag drar upp tröjan. Snälla doktorn.
Snälla doktorn. Snälla.
-Vad har han på bröstet? -Fuktkräm?
Torka av det.
-Tack, det räcker. -Snälla Clive...
Rör honom inte. Undan.
Kom igen, Clive! Snälla, res dig upp!
-Och igen. Undan. -Snälla Clive...
-Sal...? -Clive? Jag är här, Clive!
Clive! Åh, Clive!
-Clive. -Nu slår hans hjärta igen.
Ja. Åh, herregud.
-Vad är det ni har på bröstet? -Testosterongelé.
-Va? Har du stulit från min butik? -Snarare lånat.
-Ifall det inte räckte med Viagra. -Ni är besatt.
Först kaliumbromid och nu Viagra och testosteron.
Ni gav er själv en hjärtattack. Vad är det med er?
Jag är ledsen. Det var dumt av mig.
Jag var desperat. Det var Sal.
-Inte kan du väl klandra mig? -Åh, Clive.
Tack. Tack, doktorn.
-Jag tar den. -Tack.
Tårtan var dyr och svår att ordna, så jag vill inte tappa den på vägen.
-Louisa vill ha allt helt perfekt. -Vad snällt av dig att ordna det.
Det är min enda brorsons sons första födelsedag. Jag ville hjälpa till.
-Hur har veckan varit? -Jag har haft bättre.
Jag föreläste på en psykiatrikonferens i tisdags.
Du skulle ju trappa ner.
-Ska jag bara vänta på att dö? -Nej.
Det gick bra. Jag tror att jag överröstade de som snarkade.
-Hur går det med terapin? -Jag vet inte om vi gör framsteg.
-Varför gör ni inte det? -Jag vet inte.
-Det verkar bara inte fungera. -Vill du att det ska fungera?
-Ja, men jag är dålig på det. -"Det"?
Terapin. Mitt äktenskap. Du vet.
Martin, din son har sitt första födelsedagskalas i dag.
Du borde nog försöka ser ut som att du har trevligt.
-Det finns tårta. Alla älskar tårta. -Inte jag.
De här våghalsarna ska gå på plankan. Gå på plankan!
Gå på plankan! Gå på plankan!
Hajarna tog honom. Hugg, hugg, du är död!
Vem vill vara med i min besättning? Säg "aaarrr"!
Jag tror att födelsedagspojken ska få en pirathatt.
Akta, jag dödar er. Jag hugger er. - Varsågod.
Kan alla stämma in i ett rejält "aaarrr"?
-Louisa, var ska vi sätta tårtan? -På bordet där borta.
Med lite tur sätter sockret fart på honom.
Jösses! Se på den, James.
Tack, Ruth. Den är fantastisk. Tack så mycket.
-Ledsen att jag är lite sen. -Ingen fara, nu är du ju här.
-Danny ringde. Jake mår bra. -Ja, jag talade med sjukhuset.
Vad tycker du om festen? Du skulle ha sett James min när piraten kom.
Det var Janices idé. De älskar henne.
Vad i hela världen gör du här? Jag sa åt dig att stanna hemma.
Det är ingen fara. Jag mår faktiskt mycket bättre nu.
-Snälla, inte nu, Martin. -Hon har hepatit.
Smittorisken är stor. Gå härifrån innan barnen blir smittade.
-Har du hepatit? Seriöst? -Bara lite.
-Jag vill att du går härifrån. -Jag kan hålla mig på avstånd.
Hepatit A är mycket smittsamt.
Du utsätter alla barn och vuxna här för fara. Gå!
-Jag är ledsen. -Vi ska nog också gå.
Det är ingen fara, piraten ska gå nu.
-Ta med en bit tårta hem. -Vänta lite, hon går härifrån nu.
Om ni drabbas av följande symptom, så boka en tid hos mig:
Hon var inte nära tårtan.
Hög feber, kräkningar, illamående, leversmärtor-
-eller lerfärgad avföring.
-Ska vi säga 40 pund? -Nej.
Tack för att ni kom!
Jag ber om ursäkt.
Ja, men då så. Nu har James ett födelsedagskalas att minnas.
Han lär inte minnas något för hans...
Om du tänker säga att hans hjärna inte är färdigutvecklad, så...
-Du är ledsen. -Ja, det är jag.
-Förlåt för det med piraten. -Nej, det... Det är inte ditt fel.
Jag vet inte varför vår relation har varit så komplicerad.
Jag... Jag önskar att det vore enklare.
Födelsedagsfoto. Le!
Text: Anna-Karin Strobel Lando Sync: BetteKaj
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.