Original subtitles

-Jag trodde inte att du var här. -Jag ringde faktiskt på.

-Jag stod i duschen. -Jag ser det. Var är James?

-Han sover. -Jaha, ja.

-Vad tidigt du är uppe. -Halv sex.

-Hur är din nya bostad? -Den är till belåtenhet.

-Borde jag inte vara här? -Va? Jo då, det går bra.

Det är ditt hus. Självklart får du vara här.

Jag borde nog nämna det här för dr Timoney.

Att du så desperat ville träffa mig att du bröt dig in här.

-Nej, inte alls. Jag har nyckel. -Jag menade inte allvar. Jag skäm...

-Du skämtade. -Ja, jag skämtade.

Janice kommer snart och jag måste förbereda skolstarten i morgon.

-Du måste öppna någon gång, Bert. -Jag har räkningar att öppna.

Du vet hur det fungerar. Om du inte diskuterar skulden med oss-

-kan vi återta restaurangens hela interiör.

Bert!

-Det var på tiden. Angående skuld... -Ta det.

-Hur sa? -Ta alltihop. Jag är färdig.

Det hade varit enklare om ni hade kommit till oss.

Jag gör bara akutbesök.

Vi fick ta två bussar hit. Hans bil är sönder.

-Vad är problemet? -Hjulaxeln.

Vi har haft några jobbiga grisfödslar och inte hunnit till verkstaden.

-Vad är problemet med er? -Han har kräkts en del. Han skakar.

-Huvudvärk. - Visa honom benet. -Lägg er på britsen. Skynda på.

Vilket ben?

Hur länge har ni haft symptomen? Rosfeber. En bakterieinfektion.

Det låter inte bra. Nu blir det en massa prover och sjukhusbesök-

-som ställer till det för mig.

Nej, det räcker med en antibiotikakur-

-men läkningen kan ta några veckor.

Vila, ligg med benet högt och drick mycket vatten.

-Vi har massor att göra just nu. -Fascinerande. - Nästa patient!

Testar, testar, ett, två, tre. Testar... Ett, två, tre.

-Melanie? -Alice!

-Och Dermot! Hur är det? -Han har rosfeber.

-Är det farligt? -Det är slöseri med tid.

-Hur mår min guddotter? -Som alltid.

Hon har säkert glömt att passa grisarna.

Tja, det är ju alla flickors dröm.

Hälsa Ellie från mig.

-Nästa patient! -Det är jag. Vi ses snart.

-Nästa patient! -Jag kommer!

Stäng dörren och slå er ner. Vad är problemet?

-Dålig diet. Snabbmat, mikromat. -Ursäkta?

Hur får vi folk att äta bättre? Den frågan ställde vi oss-

-och kom fram till "Nyttiga veckan. Sju dagar som förändrar livet."

-Jag vet inte vad ni pratar om. -Radio Portwenn. Jag är DJ där.

Jag trodde att hon den där Caroline var det.

-Ja... Hon är tvångsinlagd. -Hur sa?

Hela familjen vittnade mot henne. När kan ni vara med?

-Har ni ett medicinskt problem? -Nej.

-Varför är ni här, då? -Jo...

Ni är kortfattad och knivskarp, precis vad vi behöver.

Det här är slöseri med min tid.

-Vi kanske kan banda vissa delar... -Nej.

-Jag kan boka en ny tid. -Nej.

-Ett snabbt ljudklipp, då? -Nej. - Germaine Mann.

Du kan inte tänka dig att ställa upp?

Jag bör nog låta bli, men vet du vem som skulle passa?

Al Large. Han driver pensionatet.

Jag vill ge stationen nytt liv, inte ta död på den.

Färsk fisk är typ det nyttigaste man kan äta.

"Portwenn skippar mackor och burgare."

Den tänker jag använda. Jag har ju ingenting annat.

-Hej. Jag ska träffa doktorn. -Mrs Ellingham?

-Är doktorn här? -Det är hon. Det är jag.

Stig på.

Martin har svårt att uttrycka sina känslor.

Jag vet att han älskar mig. Jag är i alla fall ganska säker.

Inte undra på att han är känslomässigt kuvad.

Ni borde träffa hans föräldrar. Hans pappa är död-

-men hans mamma är väldigt kall, och hon är inte död.

Intressant. Ni, då? Hur är era föräldrar?

Som folk är mest. Helt normala.

Jag menar... Ja, det finns en historia.

Det finns alltid en historia.

Mamma stack när jag var tolv, men jag behövde ingen mor längre, så...

Jag förstår. Och er far?

Vi är här för att prata om Martin.

-Kom ni inte bra överens? -Jo, vi kommer bra överens.

-Jag antar att Martin har berättat... -Berättat vadå?

Min pappa satt i fängelse en tid när jag var barn.

Jag förstår inte vad det här har med Martins problem att göra.

Är det så ni ser på ert äktenskap? Som "Martins problem"?

-Det vill jag inte påstå. -Hur ser ni på det?

Det är en enda röra just nu.

-Förlåt, men hur gammal är ni? -32 år.

Jag tror att det vore bäst om ni och Martin kunde träffas-

-och bestämma när vi skulle kunna ses alla tre.

-Parterapi, menar ni? -Ja.

-Nej. Jag vet inte om... -Jag förstår.

Det är bra att vara öppensinnig.

Båda parter måste vara öppna inför tanken att de delvis bär ett ansvar.

Nej, nej, nej, vi har inte de här i lager just nu.

Men vi får en leverans i morgon, så jag hinner göra en beställning.

Då måste vi lägga en dag till på att resa fram och tillbaka.

Ni har inte tittat där bak. Det kanske finns en ask där.

Nu har jag gjort det. Som sagt, jag ringer leverantören.

Hej igen! Lugn, jag förföljer er inte.

Jag ska inte dyka upp vid er säng mitt i natten och...

Då så, den här, tack.

Hon kan hämta det åt oss. - Visst?

-Jag vet inte vad "det" är, men... -Dermots recept.

-Du ville ju träffa Ellie. -Jag kan komma innan jobbet.

Betalar ni leveransen kontant eller med kort?

-Vi går. -Då ses vi i morgon.

Ja, det gör vi. Hej då. Hej!

När vi ändå utbyter tjänster... Skulle du vilja vara med i radio?

-Och prata om hälsosam mat. -Fråga doktorn.

-Han avböjde tyvärr. -Det gör tyvärr jag också.

Vi yrkesfolk håller ihop. 2,60 pund, tack.

Är det förstått? Så bra.

LARGES RESTAURANG STÄNGT

God kväll, Bert. Ska du resa bort?

-Hur sa? -Väskan.

En av mina favoritpatienter bar runt på sin fru i en sådan.

-Delar av henne i alla fall. -Jag ska åka på semester.

-Till något trevligt ställe? -Jag vet inte.

Vet du inte om det är trevligt eller inte vart du ska?

Både och.

-Hej. -Hej. Kom in.

Jag kan inte stanna. Janice har hand om James.

Visste du att dr Timoney vill att vi ska gå i parterapi?

Hon nämnde att det var ett alternativ, ja.

-Varför sa du inget? -Är det ett problem?

-Är det inte lite väl tidigt? -Jag tycker att dr Timoney...

-Och din blodfobi? -Vi har talat om den.

Och ditt tvångssyndrom? Och att du måste äta fisk hela tiden?

Va?

Borde hon inte reda ut dina problem först?

-Hon försöker. -Bra.

När hon har gjort det kanske vi kan prata om "parterapin".

Smaklig fisk.

-Vad du sölar ner. -Ledsen att jag är sen.

-Nu är jag också sen första dagen, -Väckarklockan ringde inte.

Okej, jag kanske stängde av den-

-och typ somnade om, men huvudsaken är att jag är här nu.

Det här bådar inte gott.

-Det är första gången jag är sen. -Det är din fjärde dag, Janice.

Vet du var allt är? Du ringer väl om det är något problem, okej?

Okej?

Hej då, älskling.

Låt mig vara! Gå tillbaka dit nu.

Jag är på väg till jobbet.

Du är väl sen, inte sant?

-Ja. Ha en bra dag. -Detsamma.

Janice passar James och hon... Bara håll ett öga på henne.

Försvinn! Idiothund.

-Ruth. Hur är det med dig? -Bra. Bara bra.

-Hur rullar det på? -Jag har inte så mycket att göra.

Hur många gäster har bokat in sig den här månaden?

Det tar tid att bygga upp en rörelse och skapa sig ett namn.

-Inga, alltså? -Ja.

Men efter pappas alla konkurser vet jag hur man inte ska göra.

Jag lovar, Ruth. Jag ska vända på situationen.

Förresten, hur är det med din far? Han betedde sig så märkligt i går.

-Det är ju sådan pappa är. -Det var mycket värre än vanligt.

Han var i det närmaste knäckt.

Era små svin.

-Melanie! -Ellie! Hur är det?

-Jag gillar ditt hår, Snyggt. -Mamma är där inne.

-Du är visst tillbaka på radion här. -Ja.

Det är dags att den tar klivet in i 2000-talet.

Vilken tur du har. Jag längtar tills jag kan dra härifrån.

Om jag spelar in mina låtar kanske du kan spela dem i radio?

Jag lyssnar gärna på allt vad du har.

Se så, hämta grismaten. Grisarna behöver utfodras.

-Jag hade glömt hur mycket det är. -Du har inte varit här på år.

Dermot kunde inte ens ta sig ur sängen i morse.

Han har gått upp i ottan så länge jag minns.

Jag ska hämta min beställning.

Sprutor, skyddshandskar, bomulls- pinnar. Hur mår doktorn i dag?

Jag vet hur det känns. Vi sitter båda i samma båt.

Övergivna och ensamma. Jag glömde bomullspinnarna.

Oroa er inte. Jag känner inte för er på så sätt längre.

Vi är själsfränder, men är nog inte ämnade för varandra i det här livet.

Äter ni som ni ska?

Jag kan titta förbi med en gryta ibland.

Gör inte det.

-Det är enkelt att laga lite extra. -Nej.

Snälla, jag kan inte...!

-Han ligger inte i sängen. -Han kanske mår bättre.

Jag vet var dumbommen är.

Dermot!

-Vad står på? Är allt bra? -Jag ramlade.

-Jag var tvungen att ge dem mat. -Det skulle ju Ellie göra.

Ja, men det gjorde hon inte.

-De bits väl inte? -De är känsliga. Och smarta.

-Till skillnad från dig. Res dig. -Jag kan inte.

-Dermot... -Bara ge mig mina tabletter.

-Du mår sämre, va? -Ska jag ringa efter doktorn?

-Den jäkeln kommer inte. -Jo, om det är en nödsituation.

-Hör du! Vad gör du? -Försöker rubba det här skrotet.

-Det är pappas kylskåp. -Inte längre.

Har han inte sagt något? Han har gått i konkurs.

Hjälp mig, den är tung.

Ja, men tack för hjälpen, då!

Här inne, doktorn. Det är ödet att våra vägar korsas igen.

-Det är tankeväckande. -Nej. - Ur vägen.

-Doktorn. -Då ska vi en titt, mr Bell.

Ni har feber. Har utslagen spridit sig?

-Litegrann. -Vi ska se.

Det är mer än "litegrann". Inte konstigt att ni knappt kan gå.

-Jag sa ju åt er att vila. -Grisarna behövde tillsyn.

Vi tar in honom. Ett, två, tre.

Åh, herregud! En gång till.

Restaurangen är stängd.

Interiören är utriven och han svarar inte i telefon.

-Och han har inte sagt något? -Nej.

Senast vi talades vid sa han att allt var bra.

Och nu får jag lägga en massa tid på att försöka hitta honom-

-i stället för på pensionatet.

Vet du hur många bokningar vi har?

-Inga? -Just det, inga.

Gör ett radioinslag. Melanie är på jakt efter spännande lokalhistorier.

-Jag vet inte om det klassas som det. -Jo då, det passar dig bra.

-I morgon klockan halv fem. -Menar du det?

-Ja. -Härligt.

Det här heter "Outraged Orange".

Men det borde kallas "snygging- smink", det är den effekten det har.

Det är nog din mamma som vill veta att du inte åkt ut med badvattnet.

Förlåt att jag stör, men du har glömt vagnen utanför.

Det är riskabelt. Det finns många opportunister.

-Vem stjäl en barnvagn? -Allt som är löst är i farozonen.

Du har nog rätt. Louisa skulle döda mig om den blev stulen.

-Åh nej, jag har låst mig ute! -Har du ingen nyckel?

Den är där inne, annars vore jag inte utelåst.

James, få inte panik, okej?

Er man behöver antibiotika, vätska och medicin mot högt blodtryck.

-Han måste läggas in. -Det blir svårt med grisarna.

Utan behandling frigör bakterierna toxiner-

-som orsakar organsvikt. Vad skulle grisarna tycka om det?

-Jaha, då så. -Jag ringer efter en ambulans.

Nu är det bara du och jag. Du får sköta pappas arbete.

-Jag ska göra en CD till Melanie. -Det är inte viktigt just nu.

Du kan hålla på med det tramset när du blir äldre.

Snälla, testa mig inte. Inte i dag!

Jag sa att vi borde ha en nyckel under mattan. - Louisa kommer snart.

Det gäller att lyssna noga. Man måste vänta tills...det klickar.

Lätt som en plätt.

Det är låst. Jag är dödens!

Jag tyckte att jag hörde ett klick. Ett mindre bakslag.

Becky Travean! Polismyndigheten behöver din hjälp.

Vi har en sårbar bebis som är ofrivilligt inlåst...

-Kan du öppna dörren? -Ett kreditkort, tack.

Visa eller Mastercard?

-Tack och lov! -Snyggt jobbat.

I vanliga fall hade jag gripit dig, men i dag får du bara en varning.

-Tokstolle. -Jag hörde det där.

Jösses, du har verkligen legat i.

Ja, ja, du måste ändå bada. Jag tar den där.

Tack, Joe. Jag står i skuld till dig.

Det var inte jag som... Ingen orsak. Jag ställer upp när som helst.

Jag ska skriva ut kortison till dig.

Jag trappar av dosen om cirka fyra veckor.

Och fortsätter att trappa av den under ett år, jag vet.

-Hur känns det? -Jag såg fram emot Londons brus.

Men att trappa ner betyder inte att allt stannar upp. Hur är det med dig?

-Jag är bekymrad för dig. -Jag tänker på dr Timoney.

-Hon har föreslagit parterapi. -Intressant val.

Hon är smart, följ hennes råd.

Louisa vill inte och jag vill inte skapa problem genom att ligga på.

Vad vill du egentligen?

Jag vill bara få allt det här överstökat.

-Vad gör du? -Jag tänkte ge dig en kram.

Här är ditt recept.

Ellie? Är allt som det ska?

Jag och mamma hade ett stort gräl. Jag stack hemifrån.

Var har du sovit? Som du skakar. Kom här.

-Får jag komma in? -Självklart.

God morgon, James.

-Hur är det? -Bra.

Jag såg ett märke på James fot när jag badade honom i går.

Jag trodde att det var ett födelse- märke, men det har en märklig färg.

Vad är det? Är du orolig? Är det allvarligt?

-Nej, det är nagellack. -Var kommer det ifrån, James?

Har du tänkt mer på dr Timoneys förslag?

Jag tycker nog att det är bäst att hon reder ut dina problem först.

Doktorn! Jag behöver hjälp!

-Vad står på? -Hon nära på kollapsade hos mig.

Kom in.

-Sov du ute hela natten? -Under ett träd.

Det var väl inte så smart?

Öppna munnen. Titta uppåt. Uppåt.

Vila och drick varmt. Du har en släng av streptokockfaryngit.

Vad ska jag säga till hennes föräldrar?

Hon har halsfluss. Det går över på ett par dagar.

-Det visste jag inte. -Föga förvånande.

Många är okunniga om sådant.

Tänk om de kunde lära sig mer till exempel via ett radioprogram?

Håll dig varm, drick mycket, träna inte.

Vila tills febern gått ner och undvik irritament.

Du kan stanna hos mig. Jag ringer din mamma.

Bara hon inte blir alltför arg.

Nej, tänk inte på det. Bara...

Joe, jag vill anmäla en person saknad.

Vet du om Janice är singel? Jag bara undrar - å en väns vägnar.

Hörde du att jag vill anmäla en person saknad?

Ja, jag försökte bara multitaska. Då så. Namn?

Pappa. Jag har inte sett honom på några dagar. Vi pratade i fredags.

-Kollat på restaurangen? -Ja.

-Jennifer vet nog var han är. -Hennes telefon är avstängd.

-Har du kollat hemma hos honom? -Jag har ringt och kollat överallt.

-Det är olikt pappa att försvinna. -Jag lyser honom.

Alltså, jag ska hålla ögonen öppna.

Oroa dig inte. Samma sak hände en kusin.

Allt var borta, kläderna, bilen, utan så mycket som ett spår.

-Vad var han? -Vi hittade honom faktiskt aldrig.

-Vart ska du? -Inte hittar jag din pappa här inne.

Jag måste ge mig ut och patrullera gatorna.

God morgon. Hur mår lillkillen i dag?

-Vi är på väg ner till stranden. -Nej!

-Jo, det är vi. -Vilket sammanträffande, menar jag.

Jag ska patrullera stranden i dag, på jakt efter nedskräpare.

Vad trevligt med sällskap.

-Louisa! -Hej, Ruth.

-Välkommen tillbaka. -Det var skönt att komma bort lite.

-En dubbel espresso, tack. -Jag tar en kopp te.

-Jag har varit hos dr Timoney. -Jaså?

-Hon var inte som förväntat. -Vad menar du?

-Hon är väldigt ung. -Ja.

Man liksom ifrågasätter hennes livserfarenhet.

Hon vill blanda in mig och träffa oss tillsammans.

-Men det vill inte du? -Hon verkar vilja klandra mig.

Det känns som att hon dömer mig. Är det fel och irrationellt?

Jag kan förstå dig, men det förvånar mig att du inte är mer nyfiken.

Vill du inte höra vad han tycker och tänker?

Eller åtminstone föra fram din sida av saken.

RADIO PORTWENN

Äpplen, päron, apelsiner, hamburgare.

Vilken ska bort? Svaret kanske kommer som en överraskning.

-Är Ellie här? -Nej, där hemma. Hon behöver vila.

-Hon hatar mig. -Hon är tonåring, hon hatar alla.

Jag försökte få henne att förstå att hon måste hjälpa till på gården.

Hon drömmer bara om att bli sångerska.

Du ville bli dansare. Minns du det? Du var som tokig.

Ja, men jag gifte mig med Dermot. Det var inget lätt val.

Exakt, det var ditt val. Ditt beslut. Ingen annans.

Du måste låta Ellie finna sin egen väg.

Jag saknar din uppriktighet. Men vi har väl haft fullt upp.

Du kan alltid ringa radion. Jag tar emot samtal varje eftermiddag.

Åh, nej!

Hamburgare. Hamburgare är rätt svar.

Nyttiga veckan är i full gång på Radio Portwenn.

Nu blir det en fin, gammal klassiker.

-Hur är det med Dermot? -Han är på bättringsvägen.

Han ville skriva ut sig i morse, men jag sa ifrån. Han är så envis.

Det är visst fler som inte lyssnar på sin läkare.

-Ellie. -Jag mår bättre.

-Är du arg på mig? -Ja. Nej. På sätt och vis.

Nej. Nej, det är jag inte.

Jag antar att du vill att jag ska följa med hem.

Jag funderar på att anlita någon som kan hjälpa oss-

-tills pappa är på benen igen.

Du behöver inte ha så bråttom hem.

-Får jag stanna här ett tag? -Om det går bra för Melanie.

Du kan hjälpa mig i studion. Jag blir knäpp av att sköta allt själv.

-Jag kan sjunga mina sånger. -Lysande!

Vem vet? Du kanske är en ny Barbara Dickson.

Jag har letat överallt och frågat varenda själ.

Pappa har bara gått upp i rök.

Tänk inte på det nu. Fokusera på radioinslaget.

Berätta om verksamheten.

Portwenns fisketurer erbjuder unika och guidade turer-

-till sjö och havs i en fantastisk miljö.

Vad säger du om att man hävdar att sportfiske-

-kan vara till men för det marina livet?

-Den frågan ställer hon inte. -Du måste vara förberedd.

Jag ska bara snacka lite.

-Sitt inte där. -Al ska vara med i radio.

Sluta prata. - Mrs French, gå in dit. - Al, du går ut där.

Lycka till.

Här tonar man ut musiken. Det är mikrofonen.

Här trycker man på nästa låt om det skulle bli tal om död luft.

-Död luft? -Radiotystnad.

En radiopratares värsta mardröm.

Hej, Al! Tack för att du ville komma. Ska du prata om din nya rörelse?

-Ursäkta mig, Melanie. Melanie. -Om det finns...

-Är det död luft? -Herregud!

Nu har vi besök av en speciell gäst-

-som ska berätta hur hans satsning kan förändra ditt liv. Al Large!

-Hallå. Hallå! -Då så, Al.

Din flickvän sa att din nya satsning handlar om fiskeresor.

-Vilken flickvän? -Morwenna.

Morwenna är inte min flickvän.

Hon är en flicka och min vän, men inte min flickvän.

Okej. Berätta om din nya verksamhet, Al.

Rent tekniskt, så driver jag den tillsammans med min partner Ruth.

-Så hon är din flickvän? -Nej, affärspartner. Inte partner.

-Hon är inte heller din flickvän? -Morwenna är inte min flickvän.

Ruth är inte min flickvän. Jag har ingen flickvän.

Okej, om någon är nyfiken på Al, så ring in till stationen.

Då så, Portwenns fisketurer. Berätta mer.

Vilken typ av fisk kan man få?

-Tja, vi har havsöring. -Oj!

Japp. Nej, ursäkta. Inte havsöring, såvida vi inte är till havs.

Vilket vi skulle kunna vara för vi är väldigt nära havet.

-Finns det inte en sjö, Al? -Jo.

Vad bra. Vad kan man få för fisk där?

-Öring. -Ja. Något annat?

-Regnbågsforell. -Sammanfatta det hela, Al.

Vad kan dessa lyckosamma gäster förvänta sig när de besöker dig?

-Fisk. -Underbart. Tack, Al.

Jag är säker på att folk kommer att flockas till dig.

Fisk. En utmärkt källa till omega-3 och bra för hjärtat.

Nu väntar något som gör öronen gott:

Singer-songwritern Ellie Bell!

-Hej, Ellie. Hur mår du i dag? -Jag mår... Jag mår bra.

Det här är en sång som jag har skrivit. Den handlar om grisar.

Pappa! Pappa!

Pete? Varför kör du runt i pappas bil?

Vi gjorde en bytesaffär.

-Vad bytte han den mot? -Min husbil.

-Vet du var han är? -Han kan vara var som helst.

-Vägen är målet, kompis. -Pete...

Bilen har vissa motorfel, så han kommer inte långt.

Sist jag såg honom var han vid Luggers Point.

Jag hörde dig på radio. Tönt.

Tack ska du ha, Pete.

Du...

Du säger att de är smarta och känsliga

Och därtill väldigt rara

Jag vet att du önskar att jag var som dem

Så är det bara

Jag krälar som ett svin för till det du mig får

Slöseri med tid, ja, det är varje dag som går

Jag försökte resa mig upp och på egna ben stå

Jag är inte bruten, utan stark som få

Du får mig att gråta Gråta

Ellie? Ellie?

Herregud, hon kollapsade. Någon. Vem som helst. Hjälp!

Ring doktorn. - Ellie, vakna! Ellie!

-Illamående... -Kris på radiostationen.

Ellie Bell har kollapsat. Det är oklart om hon andas.

-Håll i den här. -Hallå? Doktorn!

Ur vägen! - Håll dig nära telefonen och låt inte patienterna gå.

-Hej! -Hej.

Hej, James. Har du haft det bra i dag?

Han verkade tycka om att vara på stranden.

-Inget nagellack i dag, då? -Det var en olycka.

Jag ogillar ordet "olycka" i närheten av mitt barn.

Jag borde ha köpt en till dig med.

Det ska inte hända igen. Jag håller noga koll på James.

Han var bara ensam i huset i några minuter. Högst fem.

-Va? Lämnade du James ensam? -Jag råkade låsa mig ute och...

Hon hanterade situationen riktigt proffsigt, trots stressen.

-Kan vi få talas vid ostört? -Håll andningsvägarna öppna!

-Jag kan inte stanna! -Behöver du hjälp?

-Jag har fått kicken... -Nej, men jag vill kunna lita på dig.

-Snälla, gör inte om det. -Det ska jag inte.

Nu går jag hem och badar honom. Vi ses i morgon.

Hej då. - Säg "hej då".

Doktorn! Tack och lov!

-Vad är det med henne? -Andningsvägarna är fria.

Hon är svullen och har svårt att andas.

Nu slutade hon andas helt. Jag måste utföra en koniotomi.

En akut trakeotomi. Ni måste hjälpa mig. Hämta en kudde till.

-Jag ska bara sätta på musik... -Nej, hjälp mig. Hämta en kudde.

-Vad står på? -Något har hänt på radiostationen.

-Doktorn är där. -Jag bryr mig inte. Skynda på!

Kära lyssnare, vi har en liten kris i studion.

-Vad gör ni med skalpellen? -Söker efter ringbroskets kant.

Kom hit och ställ er här. Kom hit.

Håll i den här. Håll i!

Doktorn har gjort ett snitt i halsen och jag assisterar honom.

Han öppnar en plastpåse i vilken det ligger ett plaströr.

-Vad ska ni göra? -Sluta prata.

-Jag kommer nu att vara tyst... -Håll tyst!

-Är hon okej? -Nej, hon andas fortfarande inte.

Snälla Ellie, andas. Andas. Herregud, Ellie.

Mamma och pappa älskar dig. Jag älskar dig.

Du får komma tillbaka och sjunga vad du vill bara du börjar andas.

Snälla, snälla...

Varför slutade ni? Vad händer?

-Är hon död? -Nej, hon andas för egen maskin.

Det här är Radio Portwenn och här är det livat. Lite väl livat.

-Vad hände, doktorn? -Hon har en halsinfektion.

-Därav andningsstoppet? -Det är en bakterieinfektion.

Man får halsont som brukar gå över på någon dag-

-om man inte är utmattad och låter bli att vila.

Då kan struplocket inflammeras.

Men hon återhämtar sig?

Ja, hjärnan led inte syrebrist så länge.

Hon måste dock till ett sjukhus.

Infektioner. De kan slå till när som helst. Ännu ett skäl att äta nyttigt.

Okej, sätt er på era platser.

-Doktorn är tillbaka nästa vecka. -Snälla, låt mig vara.

Det är din pappa. Ja, det är din pappa.

Pappa?

Pappa!

Jag har letat efter dig i flera dagar.

Du svarar inte i telefon, restaurangen är stängd.

Jag behövde bara lite lugn och ro. Lite ledigt, okej?

Från vadå?

-Vad har hänt? -Det här. Det är Jennifer.

Hon kommer inte tillbaka. Hon har erbjudits en fast tjänst i Blackpool.

-Ska du flytta dit? -Nej.

Hon har bestämt att det är bättre... Hur uttryckte hon sig nu igen?

"Att det är bättre att vi går skilda vägar."

Fasen också, pappa.

Jag är ledsen.

Varför har du tejpat ihop det?

För att påminna mig om att fortsätta med mitt liv.

Det är det vi Large-grabbar gör. Vi repar oss och går vidare.

Nej, det gör vi inte. Vi försöker och vi misslyckas-

-och sedan är vi än mer illa däran.

Se på mig. Jag försökte göra reklam i radio i dag.

-Jag vet, du var bra. -Jag var usel.

Du var minnesvärd. Det är det viktiga.

Hur kan du vara så optimistisk?

Du har mist din fästmö, du har mist din verksamhet, du bor i en husbil...

Du måste bara se det ur mitt perspektiv.

Det är inte så illa.

Hej. Ursäkta, jag har bara lämnat av några saker.

-Jag hörde dig på radio. -Jaha.

Ja, då så. Hej då.

Jo, jag har tänkt över det här med terapin.

Om du tycker att det är en bra idé, så tänker jag göra ett försök.

-Är du säker? -Ja. Det är ett sätt att nå i mål.

Eller börja om från början.

Ja, men då så. Vi ses i morgon.

Text: Anna-Karin Strobel Lando Sync: BetteKaj