Original subtitles

I TIDIGARE AVSNITT

När min pappa dog kunde jag inte ens tänka mig livet utan honom.

Jag ska vara med på några gig framöver.

- Och göra vadå? - Spela i bandet.

Vad är det där? University of Washington?

- Jag kom in. - Är det sant?

Du och min pappa...

Nej, lägg av! Inte här!

Ja, du var med din pappa och...

Hej. Det här är din bror.

Jag hoppades på att få lite hjälp av din pappa.

Jag kan ha lite pengar undanstoppade för nödlägen eller inbrott.

Trist om du inte tycker att jag var nån bra pappa.

Men du får släppa det, för jag har inte fått igång tidsmaskinen än.

- Är allt bra, Loudermilk? - Min pappa har dött.

Korkskalle!

- Vad fan är det här? - Vet du hur man knackar, mannen?

Kalla mig inte "mannen". Jag är mannen här.

Ja, det var ju det jag sa. "Mannen."

- Vems är det här? - Mitt.

- Ljug inte. - Varför skulle det vara min lögn?

Spela inte smart, smartskalle. Hur fan tänker du?

Att jag får gömma det bättre.

Kom igen, Sammy. Är du så borta att du röker sånt här?

- Det är bara lite gräs. - "Bara gräs"?

En sak vet jag om droger:

När man väl har börjat hascha slutar det illa nio gånger av tio.

- För i helvete... - Säg inte så till mig!

Du är bättre än så här. Jag vet att du har haft det tufft på sistone.

Mamma och jag försöker reda ut saker och ting och...

- Du har en flickvän? - Nej.

Heidi har inget med saken att göra. I alla fall väldigt lite. Kom igen.

Jag vill bara säga...

...att om du känner dig nere, alltså väldigt nere...

...och behöver nån att prata med...

...finns det folk i skolan för det.

Ja, mattanterna har alltid lust att snacka.

Där ser du!

Och om jag nånsin hittar nåt sånt här igen...

...får du hitta nån annanstans att bo. Punkt slut. Hajar du?

- Ja. - Bra.

För vi i familjen Loudermilk röker inte sån här hippieskit.

Vi i familjen Loudermilk...

...vi dricker.

Här är det. Vi kan måla om och lägga in nya mattor.

Två månadshyror i deposition.

Värme och vatten ingår. Grannarna är tysta. Men inte området.

Vad tycks?

Har du några andra önskemål om begravningen?

Jag vet inte, Mike. Kör det gamla vanliga.

"Stå upp. Finns det några invändningar?" Vad du nu brukar säga.

Jag tänker ut nåt. Hade din far några speciella verser han tyckte om?

- Typ låtar? - Bibelord.

- Nej. - Låtar, då?

Nej.

Men "Alone Again, Naturally" var den enda rocklåt han stod ut med.

Jag antar att du vill säga nåt?

- Nej. Inte jag. - Varför inte?

- Det är ditt område. - Men han var din far.

- Nej. - Okej.

- Du bestämmer. - Ja. Och jag sa nej.

Okej, då. Tänk på saken.

Det gjorde jag. Innan jag sa nej.

Givetvis. Såna här stunder är prövningar för våra själar.

Okej.

Då är vi väl klara här.

- Tack, Mike. Verkligen. - Det är bara betalningen kvar.

Vi tar emot allt: check, kontanter, kort, PayPal, Venmo...

Är du katolska Etsy eller nåt? Jag trodde att du tyckte synd om mig.

Jag känner med dig, Sam. Men min medkänsla är inte gratis.

Jag fixar en check.

"Och Herren sade: 'Håven in medan ni kan.'"

LIKA SOM BÄR

Hur är läget?

- Bra, antar jag. - Jobbigt?

Det är... nåt.

Du har kommit sent till flera möten. Varför det?

- Inget speciellt. - För att vara alkis ljuger du uselt.

Okej, då.

Du vet ju att jag har bott här ett tag.

- Jag är smärtsamt medveten om det. - Och nu är Ben tillbaka.

Så det känns som om det är dags för mig att skaffa nåt eget.

Inte nu på en gång.

Men kanske om ett par veckor.

Är det verkligen så smart?

- Vad menar du? - Du tillfrisknar fortfarande.

- Du också. - Ja, och jag ska inte flytta.

Håller jag mig bara nykter för att jag bor med dig?

Jag bor med dig också. Det går åt båda hållen.

- Håller jag dig nykter? - Nej.

Nej, för fan. Jag vill inte börja bråka nu.

Jag menar bara att om du ska bo själv kan det bli svårt att vara nykter.

Jag har ett jobb, spelar i band och har börjat plugga.

- Det är dags att gå vidare. - Okej. Visst.

Men om det går åt skogen, så säg inte att jag inte varnade dig.

Varför måste du alltid vara ett sånt svin?

Jag sa ju precis att jag inte ville bråka. Okej?

Det blir tråkigt utan henne.

Jag går och mäter för gardiner.

- Hej. Förlåt att jag är sen. - Du är alltid sen.

Och jag har inte dåligt samvete.

- Ska det bli kul med spelning, då? - Ja, men jag är jättenervös.

Men ja. Själv, då?

Jag är ovanligt lugn, vilket gör mig supernervös.

Thurston Moore och Kim Gordon hade en särskild ritual.

Efter varje Sonic Youth-spelning pratade de igenom hur det gick.

- Det var så de blev tajta så snabbt. - Det låter rimligt.

Ska du snacka ihop dig med Sid?

Jag tänkte faktiskt att du och jag kunde ta eftersnacket.

Jag? Sid är ju gitarristen. Ni skriver alla låtar ihop.

Ja, just därför behöver jag en utomståendes perspektiv.

- Nu blev det skumt. - Nej.

Det blev jätteskumt. Nej, på riktigt.

Bryr du dig inte om bandet?

Jo, men du behandlar mig som nån dum blondin.

Jag har inte tid med att du stöter på mig.

Inte för att vara elak, men du är det sista jag behöver just nu.

Det tror jag inte på.

Kom igen. Det är väl uppenbart att vi inte är ämnade för varandra?

Men... jag tror att våra själar samspelar i harmoni.

Det var gulligt sagt.

Men det funkar nog bättre som låttext än i verkligheten.

De bästa låttexterna är de som är sanna.

Nu gjorde du det igen.

Vi måste prata om elefanten i rummet.

Ja, min pappa har dött.

Nej, jag vill inte prata om det. Jag vill inte öppna mig.

Jag vill inte ha nån kram. Cloud!

Klassisk teknik: undvikande.

- Gud, läser du handboken nu igen? - Jag kan den faktiskt utantill.

Jag skulle nog till och med kunna leda en kurs nu.

Du får handleda mig när du vill.

Lektion ett: du är ett äckel.

Får jag...?

Om ni är klara med era pappakomplex har jag nåt att berätta för gruppen.

Ja, tack. Varsågod.

Nu när hon ser hur hårt jag har kämpat för att bli nykter -

- har mitt ex gått med på att låta mina barn bo hos mig nästa helg.

- Vänta nu. Alla nio? - Jag har tio.

- Du sa väl nio? - Jag räknade fel.

- Vad gjorde du, sa du? - Jag räknade fel.

- Är jag en dålig pappa för det? - Ja.

Min mellanson, Calum, fyller i alla fall åtta.

Men alla barnen lär vilja ha presenter, och jag är pank.

Varför vill alla ha presenter?

Domstolsbeslut och sånt. Jag har inte gett dem presenter på flera år.

Nu är det dags att hosta upp.

Vadå domstolsbeslut? De struntar väl i om du ger ungarna presenter?

Fan ta dig, din lille skit. Jag har många räkningar och inga pengar.

Fan ta dig själv! Bara för det får du inte skriva på mitt nya gips.

Åt helvete med dem. Bortskämda millenniesnorungar.

Jag fick aldrig några presenter och det är inget fel på mig.

Herregud.

Okej, jag kanske kan fixa nåt begagnat.

De kanske inte ens vill ha presenter. De kanske vill umgås med sin pappa.

Fin tanke, men de lär vilja ha grejer.

Ja, för fan. Bra grejer.

Du måste fixa jävligt mycket grejer. De har inte träffat dig på länge.

De kan bli fientliga. Ungar blir mardrömmar riktigt snabbt.

Jag kanske kan hjälpa dig.

Min kusin jobbar på Hasbros leverans- avdelning. Han kan skicka grejer.

- Jävlar, kan han göra det? - Enkelt. Jag fixar det.

Vill du verkligen inte följa med och visa ditt stöd?

Jag orkar inte med begravningar. De är för sorgliga.

Va? Är begravningar sorgliga? Det visste jag inte.

- Det ska inte vara kul. - Jag vet, men det är en dödsceremoni.

Claire kommer inte på begravningen.

- Det väntade jag mig inte. - Inte?

- Nej. - Jag skulle gärna följa med...

...men min pappas begravning var i samma kyrka och jag...

Tänk inte på det.

Okej, vi borde nog gå nu.

Tack så mycket.

- Jag beklagar verkligen sorgen. - Tack.

- Han var en fantastisk man. - Ja, det var han.

Så trevlig, så äkta och så...

- Så...? - Sensuell.

Du ska veta vilken hängiven älskare din pappa var.

Nej, det ska jag nog inte.

De flesta män i hans ålder gör inte det han gjorde.

Som vadå?

En begravning är nog inget lämpligt tillfälle...

Jo, det går bra. Till minne av den avlidne och så.

- Driver du med mig? Kom hit. - Jag hjälper henne bara att sörja.

Hjälp henne att sörja nån annanstans.

Din pappa var oerhört öppen med människokroppen.

Det börjar bli kö nu, så vi kanske ska...

Det var som om han talade ett hemligt språk.

- "Vaginesiska." - Du är lustig, du. Vad heter du?

Tack för att du kom.

Jag beklagar verkligen.

Tack.

Det är så synd att Clyde aldrig får lära känna sin riktiga pappa nu.

Så småningom lär han väl tro att du är hans pappa.

Nej, han kommer att veta att jag är hans bror.

Men efter ett tag kan han börja tro att du är hans pappa.

- Jag ska vara tydlig. - Men småbarn blir lätt förvirrade.

Jag löser det.

Vi är här i dag för att fira minnet av John David Loudermilk.

Han var Jack bland vänner.

Jag kände inte Jack särskilt väl. Jag träffade honom bara en gång.

Men han tyckte inte om rockmusik.

Det fanns tydligen bara en enda låt han stod ut med.

Med Gilbert O'Sullivans ord...

"In a little while..."

Nej. Jag kan ta över. Jag tar över.

Okej. Det är inte som om jag satt uppe hela natten och skrev...

Varför inte?

Jacks son Samuel vill säga några ord.

Tack för att ni tog er hit. Det betyder mer för mig än jag trodde.

Jag säger det rakt ut: Min pappa var ett svin.

Han var egoistisk, tanklös och oansvarig.

Han pratade för mycket och lyssnade för lite, om ens alls.

Men alla som kände honom när han var ung -

- pratade alltid om vilken rakryggad och ansvarsfull ung man han var.

Han var korgosse, tidningsbud och scout.

Han fick toppbetyg.

Jag var inget sånt, till hans stora besvikelse.

Jag fick inga utmärkelser och var inte med i scouterna.

Jag sumpade alla chanser jag fick ända tills jag var över 40.

Men på det stora hela tror jag...

...att Jack och jag...

...egentligen är samma sorts svin, fast på motsatta vis.

Jag hade turen att göra bort mig tidigt -

- så att jag hann inse hur illa jag gjorde människor -

- medan jag fortfarande hade tid att rätta till det.

Men min pappa gjorde aldrig nån besviken när han var ung.

Så han lärde sig aldrig av det.

När han blev vuxen gick Jack åt andra hållet.

Det är mycket enklare att göra dumma saker än bra saker.

Och mycket roligare.

Sista gången vi träffades verkade han annorlunda.

Som om han återigen försökte bli den duktige pojken han en gång var.

Liksom.

Jag ser de människor som stöttar mig...

...liksom jag stöttar dem.

Vi kanske inte alltid gillar varandra.

Vi står inte alltid ut med varandra, men vi älskar varandra.

Han pratar om mig.

- Du sa att din pappa hade dött. - Gjorde jag?

Det är viktigt att tänka på att det är därför vi är här.

För att älska och stötta människorna i våra liv.

Oavsett vad som händer.

Okej, Cloud. Kom, då.

Det blir bra. Det ordnar sig.

Tack.

Sam.

- Den här är din. - Okej.

Vad ska jag göra med den?

Man brukar strö ut askan på en plats som var...

...betydelsefull för den avlidne.

Finns det nån bra strippklubb i närheten?

Det du sa i dag var väldigt eftertänksamt.

- Om än lite grovt. - Tack.

Skulle du kunna låsa mötesrummet? Jag måste röja upp här.

- Maloney's på 5th Street! - Maloney's på 5th Street. Okej.

Det här kommer från Hasbros huvudfabrik på östkusten.

- Dina ungar lär älska det. - Tack så hemskt mycket.

- Ingen orsak. - Vi stöttar varandra, som han sa.

Det här är ju fantastiskt.

- Varsågod. - Det är inte sant.

Mina barn kommer att älska det här.

Är det sant? Vilka grejer!

Jösses!

- Var är prylarna? - Vilka prylar?

Leksakerna!

- Det är ju bara bubbelplast! - Det är det som är leksakerna!

- Är bubbelplasten leksakerna? - Barn älskar det. Flera timmars lek.

Driver du med mig?

Din kusin jobbar på Hasbro och kan inte bättre än så?

- Han jobbar med leveranser! - Kan han inte skicka en enda leksak?

Och stjäla från arbetsgivaren?

Fy fan, det här är ju helt värdelöst!

Ge hit den! Det är till mina barn.

Du frågade aldrig hur det slutade.

Med Memphis.

Det stämmer.

Grejen var...

...att vi hade det jättebra -

- så länge vi söp och knarkade.

Ja, men till slut kunde du inte hålla jämna steg med henne. Jag fattar.

Nej, så var det inte alls.

Jag kunde ha kört på tills jag dog.

Jag skulle ha gjort vad som helst för att behålla henne och...

...det gjorde jag också.

Vad hände, då?

Jo...

En morgon grät hon. Jag frågade vad det var.

Hon ville inte säga vad det var på hela dagen.

Vi drack inte den dagen. Nästa dag var vi också nyktra.

Och den tredje dagen var vi också nyktra -

- och då var det som om vi var riktiga människor i ett riktigt förhållande.

Då tänkte jag: "Så här kanske det ska vara."

"Det kanske kan funka."

Men det var då hon berättade...

...att hon var kär i nån annan.

Fy fan.

Dig.

Nej. Nej.

Inte en chans. Jag klarar inte det här nu. Inte i dag.

Sam! Det här är den perfekta dagen att ta itu med viktiga saker.

- Det blir inte viktigare än så här. - Vad menar du?

Det här är inte viktigt. Hur tänker du?

Jag och Memphis? Det är slut. Jag kan aldrig vara med henne igen.

Varför inte?

För att ni var gifta. Jag ligger inte med min bästa väns fru.

Ex-fru.

- Hon är alkoholist. - Du också.

- Ja, men jag jobbar på det. - Det gör hon med.

- Tre nyktra dagar räknas fan inte. - Sam...

Hon sa...

...att det att förlora dig var hennes livs största misstag.

Herregud.

Sen la hon in sig på rehab.

Hon har varit nykter i åtta månader.

Har Memphis varit nykter i åtta månader?

Ja.

Hon är jätteduktig.

Du...

Jag kom tillbaka för att be dig att förlåta mig.

Det var själviskt. Jag borde ha bett dig att förlåta henne.

Tack för att du kom i dag.

Ingen orsak. Jag är glad att jag kom.

Du har stöttat mig, så jag ville stötta dig.

- Jag är så jävla nervös. - Det kommer att gå bra.

- Tror du? Jag har ingen rytmkänsla. - Jag vet.

Jag menade med lägenheten. Det är rätt att flytta. Du är redo.

- Tack, Loudermilk. - Okej, kolla här nu.

Ett, två, tre, fyr.

Ett, två, tre... Om Linda McCartney kan, så kan du med.

- Vem är Linda McCartney? - Lycka till.

Hej, vi är Ben Rogers Band och det här är vår musik.

- Ungar! Gå och lägg er igen! - Nej, vi leker med våra leksaker!

Kom igen! Jag vill sova i tio minuter till!

Tack, pappa. Du är bäst!

Knäpp inte allt! Spara lite!

Kan nån av er göra kaffe?

- Du var jättebra i går. - Tack.

Okej. Då drar jag.

Okej.

Loudermilk... Jag vill ge dig nåt som tack för all hjälp.

- Va? - Jag beställde det för ett tag sen.

- Det hade du inte behövt göra. - Ett niomånadersmärke.

Jag visste att du skulle klara det. Igen.

- Jag är stolt över dig. - Detsamma.

Okej, sluta kramas nu.

Okej.

Vi ses.

- Hör av dig. - Det ska jag.

Vad...?

- Ben! Kan du öppna? - Muggen!

- Hej. - Jag klarar det inte.

- Vadå? - Jag klarar det inte längre.

Det är du eller brandstationen.

- Vänta lite. Nej. - Välj själv!

- Hördu! - Förlåt!

- Nu går vi. - Hej då, Clyde.

Kom nu.

Jävla skit.

Text: Hanna Måhl Åsberg www.sdimedia.com