Original subtitles

Antiseptisk vätska.

-Louisa? -Hej, Martin.

Hur är det? Du är gravid.

Ja, det är jag.

-Hej. -Hej.

-Jag är Martins vän. -Jag med.

Jag bor på puben. Jag bad taxin släppa av mig här först.

Så att jag kunde berätta det för dig personligen.

-Ska jag gå? -Nej. Jag stannade bara på vägen.

Louisa. Den här graviditeten... Den är...

Det är vårt, Martin. Ditt och mitt.

Vad vill du göra? Vill du gifta dig? Är du säker på att det är vårt?

Ja, det är jag och jag vill inte gifta mig.

-Du vet att abort är uteslutet nu. -Jag ville berätta för dig först.

-Varför går du till puben? -Mitt hus är uthyrt.

-Vem är hon? -Va? Det är Edith.

-Varför är du inte i London? -Skolan gillade inte det här, så...

Nej. Okej. Så du är här.

Det kommer att ordna sig, Martin. Det är inte ditt problem. Hej då.

-Är hon från byn? -Ja.

-Gör inget förhastat. Har hon jobb? -Ja. Nej.

-Det tror jag inte. -Du behöver inte rädda henne.

Hon är vuxen. Hon har valt att behålla barnet.

Det är hennes val, Ellingham.

-Hur gammal sa du att du var? -35 år gammal, tomten.

35 och tror fortfarande på jultomten?

-Hej. -Läget?

Är du tillbaka för gott?

Jag ska på jobbintervju i morgon så jag håller tummarna.

Vill du ha nåt att dricka? Dricker du?

-Ett glas vatten. Har du ett rum? -Absolut.

-Så... -Ja. Sex månader.

-Vet han om det? -Menar du Martin så gör han det.

Vi är okej med det. Vi är fortfarande vänner.

-Bad han dig inte flytta in? -Jag skulle inte vilja det.

Tack, John. Vet ni vad? Jag ska nog vila lite.

-Hamnutsikt? -Det blir jättebra.

Klockan var bara sju när hon gick upp och hon kom inte ner igen.

Och han sitter här helt ensam i huset.

God morgon.

Så där, farbror Jimmy.

God morgon, Louisa.

Välkommen hem!

Hallå.

Miss Glasson är tillbaka.

Ja, hon bor på the Crab. Hon betalar för bostad i sin egen by.

-Ingen plats på härbärget. -Hon har hyrt ut huset.

-Träffade du henne inte? -Vad?

-Taxin släppte visst av henne här. -Hon stannade för att säga hej.

Hej?

Sen gick hon till puben vilket var hennes plan.

Inte för att det är nån annans ensak.

Bara för att en kvinna är stark får man inte utnyttja henne.

Miss Glasson är här. Angående deltidstjänsten.

Ja. Ja. Så bra. Välkommen till vårt enkla...

-Men du är ju bekant med rummet. -Precis, men det går bra.

-Jag visste inte att du var gravid. -Jo.

-Jag visste inte att du var gift. -Man måste inte vara gift för det.

Jag var förlovad. Vi slog upp förlovningen.

Med doktorn. Med doktor Martin. En bra läkare.

Du skulle ju ha varit perfekt.

Du känner till skolan. Barnen känner dig.

-Men vi behöver nån som börjar nu. -Och här är jag.

Jag beklagar. Det har skett ett missförstånd.

Det måste ju vara väldigt olägligt för dig. Men lagligt sett...

Lagligt måste en mor ta ledigt i två veckor. Det är allt.

Eftersom jag ska föda på sommarlovet är det inget problem.

Om vi ska prata om lagen.

-Är det bara två veckor? -Enligt lagen.

Skulle du inte bli trött?

Du är mycket snäll. Tack, jag kommer att klara mig.

-Är din arm okej? -Den är lite öm.

Tja, du känner ju ungarna antar jag.

Vi har varit gifta i tre år och ingen familj. Men du och Glasson...

-Vad är det för rättvisa? -Dags att betala en förmögenhet.

Nej. Ni donerar några ägg så får ni behandlingen gratis. De förklarar.

-Dr Montgomery är i telefon. -Koppla fram henne. Edith?

Jag har ett infertilt par åt dig. Hon är 37 år, men ser äldre ut.

Regelbunden mens, inga veneriska sjukdomer. Lite tjock, men inte fet.

-Pratar ni bara eller har du rotat? -Hon är okej.

Han är som man förväntar sig. Stor bröstvävnad. Irriterad.

-Testiklar? -Ja. Små och mjuka.

-Vad är det du säger? -Jag har en ledig tid 15.30.

Skicka hit dem på en bedömning. Han kan lämna ett prov.

-Händer det nåt med London? -Jag kan inte prata.

-Du har bestämt att det är jag. -Ge dem ett prov. Motbevisa mig.

15.30 i dag. Modern byggnad bredvid öppenvården.

Det blir ju märkligt, eller hur? Tillbaka, men inte högsta hönset.

Jag vet, men hur ska hon klara det med den klumpen?

-Intressant. -Jag ska göra det för henne.

Men vi är inte nöjda och jag tänker inte säga det.

-Miss Glasson fick jobbet! -Miss Glasson?

-Vilken skola? -Vår skola.

-Louisa Glasson? -Hon kom i går. I väntans tider.

På vad?

-En baby. -Martin?

Det är inte mitt fel. Jag menar, det är mitt fel.

Det är inte mitt fel att du inte vet. Jag fick veta det i går.

-Sätt dig. -Hur gravid är hon?

Sex månader, skulle jag tro.

-Vad sa hon? -Att jag inte ska oroa mig.

Nonsens. Du är ju pappan. Vad tycker du om det?

-Vad? -Om att bli far.

-Vad tänker du göra? -När det gäller vad?

Hon har knappt nån släkt här och om tre månader ska hon föda ensam.

-Hon har det nog jobbigt, eller hur? -Ja.

-Vad ska du göra när babyn kommer? -Det kommer att ske under ferierna.

-Vem ska ta hand om den sen? -Doktor Martin?

Nej, inte dr Ellingham.

-Inga problem? Inget att berätta? -Nej, jag fortsatte där jag slutade.

-Förlåt. Lite dammig. -Bara lite.

-Hej, dr Ellingham. -Hej.

-Där är du. Du har missat två möten. -Har jag?

Möjligen tre. Dina testresultat kom tillbaka för fjorton dagar sen.

Kära nån. Jag har varit upptagen.

-De visar inget. Är du förstoppad? -Jag ska låta er fortsätta.

Elva dagar.

Du behöver göra ett urintest. Ring receptionisten.

-Är allt okej? -Hur menar du?

Har du allt? Du fick jobbet. Det är bra.

-Ja, men han är märklig. -Vem?

Rektorn.

-Vad? -Det är jobbigt att inte vara rektor.

Nej, det är inte jobbigt. Han är inte normal.

-Vet du vad som inte är normalt? -Vad?

Att du skaffade barn utan att berätta det för mig.

-Det är väldigt egenmäktigt av dig. -Jaså?

Jag kanske inte ville diskutera det?

I London, ensam i en etta. 37 år. Singel. Gravid.

Tror du inte att jag ville prata med pappan, men vad skulle du ha sagt?

"Har du övervägt abort? Jag stöttar dig i allt."

Jag skulle ha stöttat dig.

Att dölja det är en poäng. Som att bo på puben.

Jag valde inte att bo på puben. Mitt hem är uthyrt.

Ingen tvingade dig och du får betalt. Det betalar för rummet på puben.

Vi får se till att de skickar din journal.

-Min journal? -Ja, det är ganska enkelt.

-Jag går till sjukhuset i Truro. -Va?

Du trodde väl inte att du skulle bli min läkare?

Det vore väldigt märkligt, Martin.

Det är ditt val.

Det går bra. Slå dig ner.

Skulle du kunna fylla i här och skriva under här.

Hej.

Skulle du kunna hjälpa mig?

Finns det nåt jag kan ta så att jag slipper gå på toa var femte minut?

-Några fler symtom? -Jag är gravid. Hur menar du?

Anemi, förstoppning, hemorrojder, halsbränna, högt blodtryck, svamp?

Kanske lite halsbränna.

Ryggont, huvudvärk, illamående, kräkningar, svullna fötter?

-De är alla symtom på graviditet. -Jag har några av dem.

-Var det en överraskning? -Nej, men...

Det är det som händer när man går och blir gravid.

-Jag gick inte och blev gravid. -Vad säger doktorn om det?

Som du ville? Det blir inget kyrkbröllop den här gången.

Urinhämmande passar inte så bra i ditt tillstånd.

-Hej, mrs Norton. -Louisa.

-Men se på dig. -Den exploderande kvinnan.

-Nej, du ser vacker ut. Eller hur? -Ja.

Det var månader sen. Har du glömt oss?

Hur är det? När får du tillbaka ditt hus?

Det blir svårt. Den nye rektorn har mitt jobb och mitt hus.

Du kan få bo hos mig. Det finns gott om utrymme.

Jag skulle kunna hjälpa dig ta hand om babyn. Det är fantastiskt.

Du är väldigt snäll. Jag ska tänka på det.

-Tänk på saken. -Så du kan inte göra nåt för mig?

-Ring om jag kan hjälpa till. -Det är bra att veta. Det ska jag.

Vilken raring.

Läget?

-Jag trodde att ni skulle stänga. -Det ska vi.

Jag har lämnat det som ni ville ha det.

-Har Glasson kommit till rätta? -Ja.

Jag slår dig en signal när läkaren behöver träffa dig igen. Okej?

-Är han här? -Mottagningen är stängd.

-Är den? -Ja, jag ringer dig.

-Mr Strain är här. -Det är stängt.

Är det nåt du inte berättar? När det gäller mina tester.

Du har inga helicobacter, inga parasiter och inga magsår.

-Det är väl bra? -Tog flickan ditt urinprov?

-Hur är det med magsmärtorna? -De kommer och går.

-Hur är det nu? -Det är ömt.

Okej, gå in.

Du skulle väl berätta om du visste nåt mer?

Självklart. Ta av dig kavajen. Lägg dig ner.

Du är väl inte frestad att berätta för Glasson?

-Varför skulle jag göra det? -Nej.

Nej. Nej, du har rätt.

Dra upp skjortan.

-Gör det ont? -Hon vill ha mitt jobb.

Hon kan inte utföra ditt jobb. Hon kommer att ta hand om en baby.

Två veckor. Så säger lagen. Bara två veckor.

-Händer det ofta? -Vad?

-Gjorde jag så? -Ja.

Jösses. Du berättar det väl inte för nån?

Det vore fruktansvärt om det kom ut.

-Hur länge har det pågått? -Hur skulle jag veta det?

-Vet du inte när du gör det? -Herregud! Tjata inte!

-Det här stannar oss emellan. -Självklart.

Allt som sker mellan en läkare och hans patient rör ingen annan. Sitt.

Vi är inte klara.

Mr Strain! Om jag inte får göra klart kan jag inte hitta rätt botemedel.

-Finns det ett botemedel? -För det mesta, ja.

Förlåt. Jag glömde mina varor.

Hej då.

Alla säger att hon är den bästa läraren. Inspirerande.

Det är bra att hon fick ett jobb, men hur ska hon klara det när babyn föds?

Simultanförmåga. En gravid kvinna finner styrkan nånstans.

Naturen ger dem väl rätt kemikalier vid rätt tid.

-Naturen har inget med det att göra. -Ursäkta mig?

Det är inte naturligt att en ogift mor ska få påverka barnen.

-Ursäkta mig? -Jimmy. Förlåt, Bert.

-Är allt okej här? -Det är fint. Tack, Bert.

-Notan, tack. -Okej.

-Vår situation är inte Glassons fel. -Det sa jag inte.

-Din farbror är en surkart. Varför? -Jennie vill ha barn och det går ej.

Det var tråkigt, men han behöver inte göra alla deprimerade.

Beror det på sex eller fruktsamhet?

Joe! Jag vet inte. Fruktsamhet, tror jag.

De åkte till äggstället i Truro i eftermiddags.

Joe!

Vad är det för skillnad på en hora och Louisa Glasson?

-Nu räcker det. Försvinn! -Vem ska tvinga mig?

-Ta det lugnt, Jimmy. -Det är okej. Låt honom gå.

Du borde gå till läkare. Det är nåt fel på dig.

-Hej. -Hej, Martin.

-Vad äter du? -Gelégodis. Jag ville ha det.

Tomma kalorier är dåligt i din ålder. Det blir svårt att gå ner i vikt.

Hur går det på jobbet? Med de andra lärarna? Rektorn?

Okej, men han är märklig. Som jag sa i går.

Hur så? Har han gjort nåt märkligt med dig?

Jag får inte diskutera en patient.

Okej. Vad ska jag säga?

Han är väldigt lynnig. Ibland härmar han det jag säger.

Hans arm höjde sig och han använde den andra för att trycka ner den.

-Jaså? Har han betett sig hotfullt? -Nej, han har bara varit märklig.

-Är det nåt fel på honom? -Hallå!

-Jag kommer strax. -Hon ska skjutsa mig.

-Ska hon? Vart? -Truro. Mödravården.

-Är det nåt fel på honom? -Jag får inte säga det.

Jag ringer om han gör nåt mer.

-Borde inte jag skjutsa dig? -Jag klarar mig.

-Vad menar du med onaturlig? -Du har tre gånger mer testosteron.

-Du sa onaturligt. Avgör du det? -Jag är läkare.

-Och det gör dig till bossen? -Var inte korkad.

-Du har tagit steroider. På gymmet? -Är det onaturligt att gå på gym?

Du tror att dina chanser att få barn ökar när du tar steroider?

-Gör det inte det? -Det har motsatt effekt.

Hjärnan slutar producera rätt hormon så spermaproduktionen upphör.

Det gör dig inte bara korkat aggressiv utan även steril.

Det går ju an för dig!

Faster Jen.

Mrs Bollard.

Får jag gå före? Jag borde vara på jobbet.

Det borde vi alla vara, rektorn. Jag dröjer inte länge.

Hur mår du i dag?

Jag tar mr Strain sen.

-Jag mår illa innan frukost. -Men du kräks inte?

Inte sen de sex första veckorna.

-Ska pappan vara med? -Nej.

Jag förstår.

-Vad menar du med det? -Det är för forskning.

-Kommer han att samarbeta? -Vilken forskning?

Förekomsten av medfödda defekter hos barn till gamla föräldrar.

-Hej, igen. -Hej.

Nej, han samarbetar inte.

Bor du på din nuvarande adress under hela graviditeten?

Mr Strain.

-Okej, jag erkänner. -Ni är inte min patient. Försvinn.

Det är min farbror Jimmy. Han försöker få barn.

-Ni måste boka tid. -Det handlar inte bara om barnet.

Jag är med i kustbevakningen. Inte på heltid. Jag är volontär.

Man får lite spänning i livet. Man får träffa folk. Det är lagkänsla.

För en månad sen var det en 48-timmarskurs i Pengelly Bay.

Jag fick dela tält med en ung man från Cardiff.

Jag vet inte hur det gick till, men det verkade så naturligt.

Dr Ellingham. Finns det ett botemedel mot att vara gay?

Förlåt att du fick vänta.

Det finns tyvärr inget botemedel. Du måste lära dig leva med det.

Det är inget fel på det.

Jag gör mitt bästa för dig oavsett vad du tar dig för.

Jag kan berätta för dig att om du tar testosteron-

-så botas du inte från att vara gay, som du säger.

Vad skulle du säga?

En persons sexuella preferens påverkas inte av hormoner.

Det enda en överdos testosteron gör, förutom att göra dig mer attraherad-

-till det du redan... Har det här hänt tidigare?

Jag har haft känslor tidigare, men jag har aldrig agerat efter dem.

Testosteron gör dig bara mer aggressiv och skadar levern.

-Finns det inget jag kan göra? -Det ska finnas stödgrupper.

-Jag pratar inte med homosexuella. -Nej.

-Jag antar att din fru inte vet. -Nej. Hon vet.

Hon säger att jag är bisexuell. Hon gillar det. Tycker det är exotiskt.

-Det här är nog utanför mitt område. -Men du är man.

Det finns väl inget som heter bi? Det finns normalt och homosexuellt.

-Bi är homosexuella som inte vågar. -Jag vet inte.

-Du måste sluta ta testosteron. -Tror du på bi?

-Jag måste undersöka saken. -Tack. Jag kan leva med bi.

-Du hör väl av dig, doktorn? -Ja. Ja, det ska jag.

Okej, farbror Jimmy?

-Var är mr Strain? -Han gick. Nervös, eller hur?

-Nu kan vi hålla ögonen på det. -Är allt okej?

Allt verkar bra. Ultraljud nästa vecka. Vi ses på tisdag.

-Du är läkare. -Jag forskar på Zeffenkliniken.

Jag jobbar på sjukhuset en dag i veckan.

Varför väntade du sex månader innan du kom till Ellinghams by?

Det är inte Martins by.

Din by. Blev du rädd för att göra det ensam.

Det är väl inte din ensak?

Jag har bott i Portwenn i hela livet. Jag åkte hem för att få mitt barn.

Du förstår väl varför jag missförstod?

Inte riktigt. Beror det på min lantliga dialekt?

Herregud. Faster Jill.

-Minns du mig? Edith Montgomery. -Ja.

Känner ni varandra?

-Jag körde henne. Vad gör du här? -Forskning.

-När träffades ni? -Ellingham och jag studerade ihop.

-Är du klar? -Ja.

-Trevligt att träffa er igen. -Adjö.

-Träffades ni när Martin studerade? -Ja.

-Tog han med sig henne till Cornwall? -Det gjorde han.

-Kollar du upp mig? -Va? Nej.

Har labbtesterna kommit?

Tack.

-Mr Strains urinprov är inte här. -Är det inte?

-I de lugnaste vatten... -Va?

-Det är för en patient. -Jag förstår.

Jag hjälper honom. Ring labbet och ta reda på vad som har hänt.

-Dr Ellingham? -Vad?

-Det provet är nog inte klart. -Varför?

-Det lämnades nog kvar här. -Vad menar du med det?

Det är blått.

-Va? -Rektorns kiss. Han har blått kiss.

Ring skolan.

-Höll Martin av henne? -Det gjorde han väl.

-Det var längesen. -Var det hans första kärlek?

Jag är bara nyfiken.

Han ville gifta sig med henne, men hon åkte utomlands för karriären.

-Tack för skjutsen. -Ingen orsak. Slå mig en signal.

-Vi ses. -Hej då.

-Gick allt bra? -Bara bra.

Pauline? Jag är ledsen, men jag hittar honom inte.

-Är det viktigt? -Hon kan inte hitta honom!

Koppla in henne.

Hej. Så fort du ser honom ska du be honom ringa mig.

Du får ringa i stället. Tack.

Strain tog dem till Roscarock Cove. Naturpromenad. Visste du inte det?

-Nej. När gick de? -Omkring två.

-De är nog snart tillbaka. -Okej.

Vems? Vems?

-Vems är de? -Är allt okej?

Kom igen!

-Stå inte bara där! -Mr Strain!

-Sluta grina! -Det är okej.

Men vi ska göra som rektorn säger. Eller hur?

-Vad är det? -Porfyri.

Det stör nervsystemet. Georg III led av det.

Det förklarar den blå färgen.

-Vad? -Kunglighet.

Porfyri ger en enzymbrist som gör att urinet blir blått i solljus.

Gifterna i blodet gör att hans hjärna inte fungerar.

-Gillade inte miss Glasson bi-grejen? -Va?

-Ställde hon in bröllopet p.g.a. det? -Hon ställde inte in det.

Det gjorde vi båda två. Varför är det så svårt att förstå?

Läkarmottagningen. När man talar om trollen. Jag hämtar honom.

-Det är Miss Glasson! -Hej.

Visst är det trevligt här i Roscarock Cove? Eller hur, barn?

Vet du var mr Strain är? Han verkar ha försvunnit.

-Här och här. -Är mr Strain där?

Vi skulle behöva hjälp med att städa den här stranden.

-Han är där och du kan inte prata? -Det stämmer. Det är bra.

Okej. Vad ska vi göra nu?

Ring Penhale och be honom åka till Roscarock Cove.

-Vad har hänt? -Mr Strain har blivit galen.

Tvätt, tvätt, tvätta sten Tills den blir så ren

La, la, la, La, la, la, La, la, la, La, la, la, Allt är blott en dröm

-Ja, Michael. Ta bort allt det gröna. -Varför är du så hjälpsam?

-Det är mycket jobb som ska göras. -Varför?

Varför? Jag vet inte. För att du vill det. Du bestämmer.

Hallå!

Doktorn vill hjälpa till. Då är vi snart klara.

-Är nån skadad? -Alla mår bra, doktorn.

Vi hjälper bara till med klipporna. Eller hur, barn?

-Hur? -Vi gör dem rena och fina.

-Du gör det bara värre. -Det gör jag inte.

Spelar man med i vanföreställningen förstärks den.

-Det räcker nu. Följ med mig. -Nej! Nej!

Om alla hjälper till blir vi klara och kan gå tillbaka snabbare.

Jag tycker att vi borde försöka med det.

-Tog du med dig nåt lugnande? -Ja.

-Okej, okej. -Martin!

-Det var en olycka. Kom igen! -Han är skadad.

-Det är han inte. -Du har nog brutit nåt.

-Han är läkare. Han borde veta. -Tack.

-Kan du röra fingrarna? -Titta. Det är inte brutet.

-Sluta gnälla! -Hallå.

Okej. Låt mig ta en titt. Vi ska se hur det ser ut.

-Hur vågar du? -Va?

Är du okej? Är du skadad?

-Jag mår bra. Det är okej, mr Strain. -Det är inte okej.

Du får inte knuffa gravida. Att du är galen är inte hennes fel. Skärp dig!

-Har du ont nånstans? -Nej, jag tror inte det.

-Bra. Försök sätta dig upp. -Ja. Okej, barn.

Mr Strain! Martin.

Mr Strain!

Herregud. Mår du bra?

Mr Strain!

Mr Strain!

-Mr Strain! Kom nu, mr Strain. -Ser du? Ser du?

Ja, mycket bra. Okej, nu går vi in.

-Mr Strain! -Där borta! Snälla.

Det är dags att ta på sig strumpor och skor. Ta borstarna, Nicky!

Alla ger sina borstar till Nicky.

Där bak. Okej.

-Kommer ni att sakna honom? -Han är galen.

Den snälle polisen ska låsa in honom.

-Nej, han ska bara vila lite. -Han kan inte göra er illa längre.

Han gjorde oss inte illa. Det var bara ett äventyr. Gå in nu.

-Tack i alla fall, Martin. -I alla fall?

Ni två. Vi ses i morgon, doktorn.

Vad som helst hade kunnat hända i ditt tillstånd. Känns allt bra?

-Är inget galet? -Nej, det verkar bra.

-Vad var det som hände? -Inget. Den rörde sig.

-Rörde sig? -Ja, bara en normal rörelse.

-Okej. -Hej.

-Hej. -Är du blöt?

Hej då, Martin.

En psykotisk patient gick ut i havet.

-En vän till henne? -Va? Louisa?

På sätt och vis. En kollega. Rektorn. Vad gör du här?

Jag är på väg till Bristol. Läkarförbundsmiddag.

Kan du titta på min dissertation?

Gyn är inte ditt område, men det är nåt som inte stämmer i slutordet.

Kan du vara klar till måndag? Vi kan äta middag. Inte?

-Ja. Bra. Det är ett bra förslag. -Bra?

Bra.

Text: Samuel A. Säll Sync: BetteKaj