All language subtitles for Slow.Horses.S05E04.1080p.WEB.h264-ETHEL.swe

Du har ett nytt meddelande.

Roddy, det är jag.

Jag väntar mig inte att bli förlåten,
men lyssna åtminstone.

Jag visste inte vad som skulle hända,
och jag var så rädd.

Jag vet inte vad jag ska göra
eller vart jag ska ta vägen.

- Ring mig. Snälla.
- Lyssna bara.

Alla som hör det samtalet
vet att hon är oskyldig.

Och om hon har gjort nåt
så var det under hot.

Jag håller med.

Gör du?

Ja, men ingen annan
i den här byggnaden gör det.

- Därför skickades jag hit.
- Varför tror du annorlunda?

Jag hör kärlek, konflikt
och ånger i hennes röst.

Jag känner igen det
för att jag varit i den sitsen.

Säger du att du också är kär i mig?

Nej. Jag säger
att jag har arbetat under täckmantel.

Sexfälla?

- Ja.
- Ja.

Ja, där skulle jag placera dig.

Så jag vet när det är äkta eller inte.

Precis som Tara blev jag kär
när jag inte borde ha blivit det.

- Och det avslöjade min täckmantel.
- Har Flyte upplevt det?

Hon manipulerar honom?

Jag satte min måltavla,
personen jag lurat, i fara

och jag gjorde det rätta.

Jag tog in hen.

Det måste du göra för Tara.

Om du bryr dig om henne, ring henne,
så vi hittar henne och kan skydda henne.

Vi är inget hot för henne.
Som du sa, hon har inte gjort nåt fel.

Men hon är hotad
av dem som försökte döda dig.

De lär inte förlåta henne som du.

Samtalet måste pågå i två minuter
så vi kan spåra varifrån det kommer.

Då kan vi hitta henne
och se till att hon är trygg.

- Roddy?
- Tara.

Herregud, Roddy.

Skönt att du är i trygghet.
Jag ville inte att nåt skulle hända dig.

De lovade att inte skada dig.
De…

Jag är så ledsen.

Du behöver inte be om ursäkt.

De som utnyttjade dig,
det är dem du borde tycka synd om.

För de kommer bli inbjudna till dans,
en sån dans man inte lämnar upprätt.

- Förlåter du mig?
- Det finns inget att förlåta.

Men jag gav dem din adress.
Jag ljög för dig.

Nej. Nej, du var tvungen.

Men nästa gång, berätta för mig.

Berätta för din Rodzilla.

LOKALISERAR MASTER

De sa att om jag berättade nåt för nån

så skulle de döda mig,
och att de kan komma åt mig överallt.

Jag är så vilsen, älskling.
Vart ska jag ta vägen?

- Du måste lyssna på mig. Okej?
- Alltid.

Jag hittar dig oavsett vart du tar vägen.

I den romantiska betydelsen.

Som Daniel Day-Lewis
in Den siste mohikanen,

inte Ricardo Montalban
i Khans vrede.

Okej.

Lägg på. Använd inte den här mobilen igen.
De försöker spåra dig.

Jag brukade jobba här, om du minns?

Och jag vet att det bara tar en minut
att spåra ett samtal.

Sen du slutade gör vi det på 30 sekunder.

SIGNAL FASTSTÄLLD

BASERAD PÅ BOKEN LONDON RULES
AV MICK HERRON

När ni två nötter åkte till Taras adress,

kollade ni då
några av de angränsande byggnaderna?

Nej. Varför?

LÄGENHET B.

- Ja?
- Ja.

Jag har ett paket till de ovanför,
men ingen svarar.

Kan du öppna dörren åt mig?

Över hela huvudstaden,
London-nyheterna, en gång i timmen.

Borgmästare Zafar Jaffrey
sa följande om sonens inblandning

i det polisen kallar
"bränslemanipulation".

Självklart kan jag inte
kommentera en pågående utredning,

men jag vill klargöra att onlineskvaller…

Kör höjdpunkterna.

Du har förvandlat staden
till nåt Lunderbart.

Gimball vill backa bandet.

Säg inte att han vägrar debattera.
Säg att han vägrar samtala med dig.

- Jag måste nämna Irfan.
- Hemmapubliken väntar sig inte det.

Nej. Han är min son.
Han hamnar nog i fängelse.

Hemsk situation för mig som far.
Jag kan inte låtsas annorlunda.

- Då ser jag avståndstagande och rädd ut.
- Okej. Upprepa då vad du sa tidigare.

Du är stolt över din sons ståndpunkt
och passion, men inte hans metoder.

Bra. Ja. Använda några av de känslor
jag faktiskt känner. Spela sympatikortet.

Det låter cyniskt,
men det hör till spelet.

Gimball lär använda Irfan emot mig.

- Jösses.
- Vad?

Vad nu?

SENASTE NYTT - KVINNA DÖD
EFTER BRÄNSLEPROTEST

Gud. Fruktansvärt.

Gimball lär säga
att Irfan har blod på händerna.

Jävla Irfan. Vill han att jag förlorar?

- Jag ordnar det.
- Säg åt honom att inte nämna Irfan.

Helvete.

1 NYTT MEDDELANDE

EN KOMMENTAR INNAN PUBLICERING?

SJASKIG SPIONCHEFS SEXIGA SMYGANDE!

Vad f…

Vad fan…

Fan. Fan. Fan.

Fan. Ja. En sek… Kom in.

Fan.

- Hej.
- Hej, sir.

Här kommer oredigerade bakgrundskontroller
på Jaffrey och Gimball.

Tack så mycket.
Det här borde jag ha gjort för länge sen.

Jag har varit så upptagen, för att…
det är ett upptaget…jobb.

Okej. Tack så mycket.

Tack, sir.

HOTELLMÖTE MED SYNDIG KVINNA
AV DODIE GIMBALL

Okej.

Okej.

Vill du fulspela?

TOPPHEMLIGT
GIMBALL, DENNIS MICHAEL

Jag kan också fulspela.

Den en gång så stora staden
har ånyo drabbats av pesten.

Men den här gången
är inte råttorna skyldiga.

Nej, nej. Den här pesten kom
i form av illegala immigranter.

Jag tänker inte tillåta dessa råttor
att gnaga på vår nationella identitet.

Kom igen. Det där duger inte.

Nämen, nämen, nämen.
Vadan denna plötsliga ära?

- Får jag komma in?
- Självklart.

Du är väl här för att be om ursäkt?

Av med skorna. Om du inte misstycker.

Du frågade inte om min make är hemma.

Nej.

I min bransch
tenderar man att veta var folk är.

En av jobbets fördelar.

Informerar du din make om
att jag vill träffa honom?

Jag ska se om han kan ta emot dig.

Tack.

Kom upp. Hon är inte här.

Hur kom du ut ur Slough House?

- Som du. Genom dörren.
- Devon?

Hon vägrade agera efter viss information.

Så jag rymde
och skickade mitt gäng att lösa det.

- Borde jag vara orolig?
- Över att mitt gäng löser det? Ja.

Det är säkrat.

Klart att det är, tjockskalle.
Jag gick inte bara in och la upp fötterna.

Hur hittade du hit?

Tara uppgav den falska adressen
34 Priory Place.

Jag antog att hon inte ville gå så långt,
så jag gick till nummer 43.

Hon är inget proffs, och mängden
hämtmat-kartonger i soporna utanför

sa mig att någon har…

Lär de… Lär de er inte sån här skit?

- Hur visste du att vi skulle komma hit?
- Ho ringde.

Han måste ha skrämt henne.

Han sa åt henne att vi spårade samtalet.

Men det förväntade du dig.

Han ser henne som en oskyldig som tvingats
svika honom men att kärleken segrade.

Vilket faktiskt stämmer med
hennes uppförande under samtalet.

- Kom igen. Upp med hakan.
- Varför? Jag har tappat bort henne.

Ja. Hon befinner sig där hon tror
att ingen letar. Roddy Hos lägenhet.

- Dit skulle hon väl inte gå.
- Tro mig. Jag känner det i chakrat.

Och innan hon stack, ringde hon en taxi.

Jag ringde dem, de gav mig en adress.
Som sagt, inte ett proffs.

Kom igen.

Inte ens ett tack?

Jag får väl inte åka med dig,
så jag följer efter i min egen takt.

Nej, tack. Du förstår säkert
varför jag inte litar på dig.

Vadå, omedvetna fördomar?

Jag vill bara skydda Slough House
från vad fan det nu är som pågår.

Så vi är på samma sida vad gäller
att ta reda på vad som pågår.

Okej. Men du observerar bara.

Jag sa fem. Det har gått tio.

Okej, då.

Låt aset krypa in.

Min make tar emot dig nu.

Mr Whelan kan inte stanna till middagen.

men han kom förbi
för att be om ursäkt, älskling.

Det var på tiden.

Jag är faktiskt inte här
för att be om ursäkt för nåt.

Inte ens för din nedsvärtning av min make

- eller din sexism emot mig?
- Jag är…

Jag är motsatsen till sexist.

- Du uteslöt mig från ett möte.
- Som var hemligstämplat.

- Du gillar bara inte en stark kvinna.
- Det gör jag visst. Fast…

…det är inte så jag skulle beskriva dig.

Om du kom för att be mig
att inte publicera storyn,

ledsen att behöva säga det,
men det går inte så bra.

Jag är inte här för att be om nåt.

Jag är här för att säga hur det ska bli.

Du kommer att dra tillbaka den här
falska artikeln om mitt privatliv

- som inte angår allmänheten.
- Du är kär i en prostituerad.

Jag inledde en konversation,
en vänskap med en rätt ljuvlig servitris.

Hur vi handlar privat angår bara oss.

Handlar är ordet.

- Hon var prostituerad.
- Nej. Det var hon inte.

Hon var…eskort.

Tänkte jobba som eskort
för att betala för college.

Jag betalade åt henne
så hon inte behöver vara eskort.

Men du betalade ändå en eskort
som du även råkade nuppa med.

Ärligt…tror ni att jag skulle komma hit
om jag inte hade en bomb i rockärmen?

Ja. För ikväll, Dennis Gimball…

…här är ditt liv. Ja.

Dennis Gimball. Fast…

Du föddes väl inte som Dennis Gimball?

Eller hur?

Nej. Det gjorde du inte.

Du föddes som Dennis Özil.

Walesisk mor och turkisk far.
En viss Yusuf Özil.

Din far, som du kanske minns,
var här illegalt,

och jobbade som servitör.

Din mor, Denise, var massös.

Man kan ju tänka sig hur de träffades.

Dessvärre lät hon adoptera bort dig 1961,

när din far greps,

dömdes och hamnade i fängelse
för misshandel.

Givetvis, som du förstår,
är inget av detta ett problem för mig.

Inte alls. Jag kunde inte bry mig mindre.

Men vi vet båda att det kommer att bli
ett stort problem för dina supportrar

när de får veta att din far
var illegal immigrant och kriminell.

Du är ovanligt tyst, Dodie.

Vi kan använda denna paus för att
påminna oss om din universitetspojkvän,

som ledde Marxistsamfundet,
om du vågar erkänna det.

Och hur, när han dumpade dig,

du fick honom utkastad från universitetet
genom att plantera kokain på honom.

Kommer det nån mer skit från er två

ska jag se till
att säkerhetstjänsten krossar er

och era gudsförgätna karriärer offentligt.

Har jag gjort mig förstådd? Har jag det?

Tja, ni vet, det här var…

…det var bra. Jävligt bra.

Jag hittar ut själv.

Dennis.

Jag klandrar inte dig
för att du dejtat en marxist.

Jag var ung, nästan en flicka.
Han groomade mig.

Jag gjorde det som krävdes
för att komma ifrån honom.

Ska jag se till att säkerhetstjänsten

krossar er och era gudsförgätna
karriärer offentligt.

Ser du? Jag spelade in
när han försökte utpressa oss.

Är det sant?

Spelar det nån roll?

Jag har skrivit flertalet spalter om
att turkarna är Europas bastarder.

Så ja, det spelar banne mig roll!

Skjut honom på scen.

De kommer inte låta dig gå därifrån.

Varför antar du det värsta?

Även om de tar fast mig
fortsätter du och Kamal.

Okej.

Fan.

TALA KLARSPRÅK

RÖSTA PÅ DENNIS GIMBALL

TÄNK KLART

TALAR HÄR IDAG!
DENNIS GIMBALL SOM BORGMÄSTARE

LOKALBEFOLKNINGEN FÖRST!

Det här är så skevt.
Alla ser ut som mördare.

Det finns ingen polis utanför heller.

Inte toppen när man har
en dödspatrull efter sig.

Pratar jag för mig själv?

Det är en imponerande uppslutning
här på Conway Hall.

Okej. Vi kollar siktlinjerna.

Det är en aula med en scen,
så det är en enda stor siktlinje.

Jaså, du är vaken. Bra.

De kommer vilja ha skydd och en utväg.

De kanske dödar honom
innan han går upp på scenen.

Frank, varför släpper du
fortfarande in? De är för många.

Säkerhetsteamet är i alla fall bra.

Det kommer ske där uppifrån.

- Omklädningsrummet.
- Nej, för privat.

De lär vilja sända ett budskap.

Allt annat de gjort
har gjorts i stor skala.

- Vad?
- Tidigare var du nedlåtande mot mig.

- Nu tror du på en konspiration.
- Okej. Ja.

Du hade rätt och jag hade fel. Okej?

Men som sagt,
om det sker nånstans ifrån,

- blir det…
- Omklädningsrummet.

Ja, kolla upp var det inte kommer hända.

Logerna ovanför scenen
är obevakade.

Det är för uppenbart för att vara sant.

Ja, fast du kan komma hit
och backa upp mig.

Det är så det brukar funka, Coe.

Omklädningsrummet.

Svin.

AKTA TRAPPSTEGET!
INGEN ENTRÉ

Ursäkta. Ursäkta.

Ursäkta mig.

INGEN ENTRÉ

- Helvete!
- Skjut inte.

Ta det.

För helvete. Helvete.

Fan!

Förlåt, men jag tycker om
att öppna dörren för damer.

Nej. Nej, nej, nej. Jag är inte trygg.

Nej.

Du lät oss skrämma fram henne.

Tja, ni klantade er
och jag räddade situationen.

Som tack närvarar jag gärna vid förhöret.

Du borde ju fortfarande vara inlåst.

Släpp ut mina agenter från Slough House
så ska jag se vad Taverner säger.

Hon kommer att säga att vad hon nu heter,
Welles och kompani måste tömma sina skåp.

Mitt gängs misstag är i alla fall episka.

De är inte medelmåttiga klantar som era.

Kom nu.

RÖSTA PÅ JAFFREY

Måste vi verkligen lyssna på hans tal?

Det kommer vara menlöst, men oförargligt.

Håll den här.

Du står inte på listan.

De ringde från vaktmästeriet.
Belysningen på damtoaletten. Trasig.

- Varför kan inte vaktmästeriet fixa det?
- De sa att de saknade lampor.

Hör på.

De har redan betalat, så mig kvittar det
om du inte släpper in mig.

Men om belysningen fallerar
får damerna kissa i mörker.

Okej. Öppna väskan, tack.

Okej. Visst.

Bör vi oroa oss?

Han hade samma kängor
som på övervakningsfilmen av skåpbilen.

Militärkängor?

- Ja, jag vet. Galet.
- Inte nödvändigtvis.

Nån försökte ju döda Roddy.

Lita på din magkänsla, Shirley.

Okej. Lugn och fin.
Det är fan inte Star Wars.

Han ska fixa en lampa,
och han blev genomsökt.

Var är du?

Omklädningsrummet.

Är Gimball där?

Coe?

Hallå?

Coe?

- Tack, Andrew.
- Han kom precis.

Jag håller koll på honom härifrån.

Okej, kolla honom.
Jag håller koll på publiken.

Då så.
Kom igen, Dennis. Det är dags.

Vänner, London-bor, landsmän,
ge mig er röst.

Det är dags för förändring.

Hör upp, det är dags för förändring.

Staden är i kaos.

Förgiftad från toppen och ner.
Borgmästaren…

Borgmästarens son är en terrorist

som sprängde bilar och dödade en kvinna,
men rötan är nationell.

TOALETTER

- Fungerar belysningen där inne?
- Ja, hur så?

Ja?

Det är inget fel på toabelysningen.

Gud.

Jag kollar övervåningen.
Hindra Jaffrey från att gå ut på scenen.

- För sent.
- Få av honom, då.

- London är…
- Lunderbart!

- London är…
- Lunderbart!

Lunderbart!

VÄLKOMMEN TILL SCENEN
BORGMÄSTARE ZAFAR JAFFREY

Tack, allihop.

Då så.

LUNDERBARA
LONDON

London är inte somaliskt.

London är inte polskt.

Zigenare, romer, så klart.

Eller fransmän.

Européer, alla européer.

London är inte bengaliskt.

London är inte ens irländskt,

oavsett vad våra vänner i Kilburn
vill att vi ska tro.

Ja, den behåller vi.

Kvällen var tänkt att bli en dialog.

Ett artigt utbyte av åsikter.

Två skilda visioner
av denna fina stads framtid.

Men istället sörjer vi,
mer splittrade än nånsin.

Men nu ska ni få höra.

Våra motståndare ska också få höra.

Hela världen ska få höra.

Vi ska ta tillbaka vår stad.

Vikram Acharya
kom till det här landet 1968.

Han bosatte sig här i staden.

Han var en högt älskad
och värdefull medlem av partiet.

Gav sitt liv för partiet.

För drömmen om en Lunderbar stad.

Vi kommer aldrig ge efter för hat.

Kärlek och hat står på valsedeln
det här valet. Rösta kärlek.

Den politiskt korrekta eliten
måste inse att London är brittiskt.

Men det är inte jag. Det är jag inte.

För helvete. Helvete.

Nu föreslår jag att vi håller
en tyst minut till minnet

av Vikram Acharya och de tio personer
som förlorade livet igår.

VÄXTRUMMET, ÖVRE BALKONGEN

London är en familj.

Men låt mig säga ett par ord
om min egen familj.

Jag stöttar min sons mål.
Vem vill inte ha en grönare planet?

Men det betyder inte
att jag godtar hans metoder.

Han är vuxen.

Jag ska inte disciplinera honom.
Domstolarna ska.

Men om min generations misslyckanden

lett honom och hans generation
till såna extrema handlingar

då måste vi ta ett steg tillbaka
och bättra oss.

Oavsett utgång, Irfan, jag älskar dig.
Och jag vänder dig aldrig ryggen.

Vad är London?

- Tyvärr, New York…
- Hallå!

…London är världens bästa stad.

Varför hatar du bilister, din idiot?

- Du är okej.
- Backa.

Vänligen utrym byggnaden.

Vänligen utrym byggnaden.

Vänligen utrym byggnaden.

Vänligen utrym byggnaden.

Vänligen utrym byggnaden.

Vänligen utrym byggnaden.

Undan! Undan! Ur vägen!

Kom igen, du har varit uträknad förr.

De kanske aldrig får veta.

- Självklart kommer de få veta, din tönt.
- Gimball. Jag bad att få prata med dig.

- Inte nu.
- Jo, nu.

Irfan dödade en gammal tant.
Det är en gåva.

Kompis, vi kan väl hålla familjen utanför?

Sluta, kompis. Borgmästarens mordiska son
är för bra för att ignoreras.

Det där lät väl rätt bra?
Borgmästarens mordiska…

Borgmästarens mordiska son.

Mr Gimball, det är lågt.
Till och med för dig.

Som om du inte skulle använda det
om situationen var omvänd.

Det är fan valkryptonit.

- Vi har aldrig attackerat din familj.
- Varför skulle ni?

Inga mördare i min familj.

Och vad tycker din familj om dig?

Är dina föräldrar stolta över dig?

Lämna dem utanför.

Att kalla borgmästarens son
för mördare är farligt.

Nåt nytt?

- Kvinnan dog…
- Han tjafsar med en man

- utanför sceningången.
- Det är fakta.

Irfan kan hamna i fängelse.
Ditt uttalande kommer skada honom.

- Sånt vet väl du allt om?
- Jag försöker nå fram till dig.

Det låter som om du försöker hota mig.

Såna som du återgår alltid till mönstret.

- Såna som jag?
- Ja.

Ni längtar efter att ge efter
för er djuriska passion.

Jävla skamfläck.

Vad gör du?

Vem fan är du?

MI5, din jävel.

Vad?

Coe! Hjälp mig, för helvete!

Vem fan är det där?

Coe!

- Lugna ner dig, för fan.
- Vad i helvete?

Dra åt helvete, Bowman.

Helvete.

Jag ber om ursäkt. Vilken jävla idiot.

Tack för hjälpen.

Kul att se kämpaglöd
i den yngre generationen.

Jag är MI5, och ni står under hot.

Från dig säkert,
som går statens smutsiga ärenden.

Dra åt helvete.

Gimball!

Vad har du gjort?

Jag klättrade bara nerför stegen.
Vad har du gjort?

Han…

Han är rejält död, va?

Jag tror den här spelar in.

Han är rejält död, va?

Jag tror den här spelar in.

Borde vi…

Ja.

Undertexter: Victoria Heaps