Original subtitles

Ja, min nacke är min förbannelse. God morgon, Doc! När jag var liten-

-och hade fel kudde, sa mamma: "Som prinsessan på ärten"...

Jag var som en björn med en öm skalle när jag vaknade.

-Min leverans tack, mrs Tishell. -Självklart, doktorn.

-Eller en björn med en öm nacke. -Jag har inte tid!

Jag jobbar åt Frälsningsarmén. Vi letar efter Emma Lewis. Titta...

Kära nån...

-Har ni sett den här flickan? -Nej.

-Har ni försökt med polisen? -Vi vill inte dra in polisen.

Ibland har den som saknas ingen bra relation till polisen.

Å, kära nån, då... Ni får ursäkta vår doktor.

Längst där inne... är han en underbar man!

-Akta, andra lungan kan kollapsa! -Ingen fara, doktorn är här.

-Hejsan, Martin. -Hej. Jag är sen.

Jag är utskriven som du ser och fick en ny chans. Tack ska du ha.

Det var du och Han som räddade mitt liv.

Det är sant det där med en ny chans.

-Så bra -Allt har fått mig att fundera på...

...hur dyrbart livet är och hur man måste fånga dagen eller flickan.

Fånga flickan. Istället för att sälja mammas hus, borde vi två flytta in.

Jag har tänkt på det hela natten och nu kan jag inte vänta längre.

Louisa... Vill du gifta dig med mig?

Vad är det du säger? Oj...

Varför så plötsligt?

Där är du ju, Doc! Redo för mig?

Min besiktning och hälsoundersökning. Du är sen!

-Hur mår du? -Jag är doktor, du är patient.

Javisst, men jag är ju inte sjuk, förutom kanske kärlekskrank.

Ett bröllop är inte romantiskt. Det är bara en massa pappersarbete.

Är en livförsäkring nödvändig?

Nej, men jag vill göra allt ordentligt.

-Klä av dig är du snäll. -Va?

Där bakom.

Verkligen? Okej...

Allt?

Sälj ditt hus eller hyr ut det som en investering.

-Jag vet inte vad jag ska säga. -Säg ja.

-Jag måste fundera på det, Danny. -Nej, säg ja!

Stressa mig inte.

Koppla av.

Klart.

-Var det där verkligen nödvändigt? -Cancer drabbar oftast prostatan.

-Vad händer nu, då? -Jag meddelar försäkringsbolaget.

Du kan få se rapporten, men det kan sinka deras beslut.

Mark... Hade du påssjukan när du var barn?

Det tror jag inte. Hur så?

Dina testiklar är mindre än normalt, en vanlig biverkning av påssjukan.

Jag trodde...

Är de inte proportionerliga till mina andra fysiska attribut där?

Jaha... Jag inkluderar ett spermatest som du lämnar på sjukhuset.

Nej, det tror jag inte... Där känner de mig. Måste jag det?

Vill du göra det här eller inte?

Ta dit det i det här provröret. Det måste ha kroppstemperatur-

-och levereras inom en timme efter det att det har producerats.

God morgon.

Å, Mark! Skulle jag kunna få byta ett ord med dig?

Jag borde nog inte säga nåt, men det är en man i byn som söker en flicka.

-Ursäkta, jag måste till sjukhuset. -Kan jag hjälpa till?

-Nej tack. -Vad gäller det?

Nej tack, sa jag.

-Mrs T? -Visst sa jag...

...att doktorn och jag antagligen behöver en halvtimma?

Och kanske en kanna te.

-Vad kan jag hjälpa er med? -Jag tog med mig en kaka, doktorn.

Och den här artikeln om hjärt- och kärlsjukdomar i MHRA.

Jag tänkte att det kunde intressera er.

Papperen klibbar, men jag halkade i badkaret.

-Har ni någon medicinsk åkomma? -Nej, men det nackonda är lite värre.

Ta av kragen, så tittar jag på det.

-Det behövs inte. -Låt mig avgöra den saken.

Doktor Sim kunde inte se nåt. Han trodde nog att jag simulerade.

Och det med rätta. De flesta bär nackkragar i onödan.

Jag vet det, men om man har nackspärr-

-kan ju vara en plåga...i nacken. Ursäkta mig.

-Hur länge har ni haft värk? -I åratal, som sagt var. I åratal.

-Varför inte testa sjukgymnastik? -Nej, ingen får dra i mig.

Varför inte starka värktabletter som Tramadol eller Dihydrokodein?

Lite bra stark analgetika?

Nej, inte förrän jag kan undersöka er utan den där kragen.

-Kom in! -Te...

Adjö, mrs Tishell.

-Så gott det luktar! -Bästa tandoorin utanför Delhi.

Ingen räk-biriani som jag älskar?

Gravida kvinnor ska inte äta skaldjur.

Jag som trodde att du var allergisk eller nåt.

Du sa att gravida kvinnor inte ska äta skaldjur.

Just det.

Du...? Du sa...

-Vad är det? -Ingenting.

-Ingenting alls! -Är du säker?

Patologen, tack. Jag vill dubbelkolla ett spermatest.

-Tack för att ni tog emot mig... -Jag pratar i telefon! Stäng dörren.

Nej, inte ni. Just det, Mark Mylow.

Just det. Ja, tack ska ni ha.

Kom in.

Jag gjorde ett graviditetstest och jag är gravid.

Det är nog inget, men jag har...

-I vilken vecka är ni? -Det måste vara i början.

Jag ska undersöka er. Ni kan byta om bakom skärmen.

Ni måste vila ordentligt före ultraljudet, som ni bör göra snart.

Fundushöjden är inget exakt mått, men ni är i vecka 12-14. Eller hur?

Jaså? Jag visste inte att ni kunde se det.

-Mark behöver inte få veta nåt. -Det uppdagas förr eller senare.

Jag säger att barnet föddes för tidigt.

Om ni berättar det för honom, stämmer jag er.

Som ni vill, det här läkarbesöket är över.

-Ni får leta rätt på en annan doktor. -Mark är lycklig och jag är lycklig.

Han ska bli pappa till mitt barn. Ingen ska trassla till det för er.

"Låt mig inleda med att brudtärnorna ser helt..."

"...fantastiska ut. Bara vår brud Jane överglänser dem."

"Det är en sorgens dag för alla singelmän"-

-"då ännu en skönhet måste strykas från singellistan." Vad tycker du?

"Vår brud Jane?" Är du kanske Tarzans best man?

Den här boken är inget vidare.

Danny Steel och Louisa Glasson kanske hinner före Mark och Julie.

-Danny och Louisa? -Danny frågade Maddy B om kyrkan.

-Jag går till Mark Mylow. 20 minuter. -Hon tror att han bokade ett datum.

-Fast Maddy B snackar ju en massa. -Ja.

Mark? Jag måste prata med dig.

Har du en liten hemlighet, Doc?

Julie stämmer dig knappast för brott mot tystnadsplikten.

Det är tidigare än jag hade hoppats.

Jag ville ha gift mig först. Kalla mig romantiker, men så är det.

Jag är så glad. Jag ska bli pappa!

Hur coolt är inte det? Och det där gamla spermietestet...

-Jag blev riktigt orolig. -Doc, Mark...

Julie vill inte att vi säger nåt än.

-Al... -Jag har lite problem med talet.

Det är väl otur om jag ser det?

-Kom till mottagningen snarast. -Javisst.

-Hej, Bert. Hur mår du? -Ryggen sviker igen, mrs T.

Tråkigt. Jag rekommenderar para- cetamol eller antiinflammatoriska.

Inget skräp, starka saker.

-Då måste du gå till Doc. -Det har jag gjort. Här.

-Tramadol? -Är det inte bra?

Nej, det är säkert det rätta för dig.

Du måste ha tjatat för att han skulle ge dig dem.

Nej, jag sa bara vad det gällde och han skrev ut receptet.

Han kanske skrev ut dem-

-men sen kan han bli lite lustig när det gäller att ge dig mer.

Han tror inte, vi tror inte på att ge folk starka värktabletter i onödan.

-Det var bara att återkomma, sa han. -Sa han det?

Hur mår min flicka? Vin? Toppen.

Jag har tänkt...

Jag tänkte på när vi blev ihop.

Det var länge sen, men när vi gjorde slut...

Jag vet, och jag är ledsen, men i det stadiet av livet, karriären...

Män är programmerade att lyckas.

Den moderna tidens motsvarighet till att jaga med spjut.

Struntprat. Tror du verkligen att vi är programmerade?

-Vi fattar väl våra egna beslut? -Poängen är att jag har förändrats.

-Du har bara varit här en kort tid. -Du säger väl inte nej?

-Nej, det gör jag inte, men... -Fantastiskt! Å, ursäkta.

Danny Steel. Ja? Hejsan! Nej, det passar bra. Vänta.

Ursäkta, men det är jobb. Vi ses lite senare.

Ursäkta mig. Graham Orchard, Frälsningsarmén. Ingen insamling.

Har ni sett den här flickan?

Emma Lewis, fast hon använder nog ett annat namn.

-Hon var 14 när kortet togs. -Tyvärr. Det är ingen jag känner.

Kan ni titta en gång till?

Hon är cirka 30 nu, och utseendet har säkert förändrats en del.

Jag måste ha pratat med alla invånare i Portwenn.

Vänta lite, det är nåt, men jag vet inte. Jag kan ha fel. Kan vi...?

-Jag vill be dig om en sak. -Min välsignelse?

-Vad då? Varför det? -Jaha... Kom in.

-Det här är Graham. -Vi har redan träffats.

Jag har fortfarande ingen växel.

-Nu är hon 32 och mycket smalare. -Hon använde alias som tonåring.

Vanligt bland ungdomar med stökig uppväxt, de vill ha en ny image.

-Stökig uppväxt, ny image och...? -Och identitetsstöld i stort sett.

Kreditkort som har använts här.

Jag vill återförena henne med mamman. Polisen vet inget.

Självklart är det hon. "Vi"? "Vi" ska inte göra nåt.

Nog måste vi göra nåt? För Marks skull.

Jag tycker inte att det angår nån av oss.

-Adjö. -Martin? Vad är det med dig?

Glöm det. Ursäkta, det var en dålig idé. Adjö.

Kom in.

-Okej, Doc? Du bad mig komma. -Varsågod och sitt.

-Då är det allvarligt. -Ja, det är inga goda nyheter.

Besiktningen? Det är väl inte...? Herregud...

Hjärtat bultar, men det trodde jag var glädje.

Vad är det här? Azoospermia?

-Det betyder att du är steril. -Det kan ju inte stämma.

Även hos män med låg spermavolym kan en liten envis rackare lyckas.

Azoospermia betyder total avsaknad av spermier.

-Inga spermier alls? -Inga.

-Julie är ju gravid. -Ja.

-De måste ha förväxlat proverna. -Nej, jag ringde labbet.

-Julie kommer nog inte att bli glad. -Det får jag leva med.

-Ja, för hon ska bli min fru. -Fråga först vem hon är, Mark.

-Hon heter inte Julie Mitchell. -Det gör hon visst.

Hon får kalla sig Robbie Williams om hon vill. Det är inte olagligt.

Det är jag som är polis här. Du tillhör bara allmänheten.

Frälsningsarmén söker henne. Mamman är döende.

Det här handlar om dig. Du tål inte att se mig lycklig.

Du vet inte vad ett bra förhållande är om det så bet dig i din malliga...

Din fästmö är en bedragare.

Jag har rätt och det vet hela byn. Jag har försökt välkomna dig-

-och vara din vän, men du har bara nonchalerat mig.

Vi älskar varandra och det är det enda viktiga.

Hon heter Emma Lewis.

Du måste förvarna en flicka innan du dyker upp.

-Jag måste kanske fixa till ansiktet. -Vilket?

Smink, du vet?

Jane Carpenters ansikte? Louise Woods eller Joanne Jeffreys?

Eller Emma Lewis?

Jag kan förklara allt.

-Hur då? -Kom igen!

Jag har ett intressant förflutet. Du oroar dig bara. Ta ett glas nu.

Vi ska gifta oss och få barn.

Vår första gång, var det en månad sen?

Ja, du behövde bara titta på mig, så blev jag gravid.

Ja, det måste ha varit blicken, för jag lät göra ett spermatest-

-ett fertilitetstest, och...

Hör du, Marky... Nog kan vi reda ut det här?

Emma Lewis, jag griper dig för misstanke om identitetsstöld.

Allt du säger kan användas som bevis mot dig.

-Hon är okej. -Inget sjukhus?

Hon behöver ett ultraljud, men det är inte bråttom.

-Då kan jag alltså gripa henne? -Vänta tills allt har klarnat.

Kan det bli klarare? Hon for fram som ett ånglok över mitt liv.

Ångvält.

Visst. Det kvittar.

Marty! Jag var just på väg hem till dig.

-Din pappas advokat skrev till mig. -Jag fick inte förklara.

-Jag visste inte att han... -Jag vet.

Du sålde din lägenhet så att han tog tillbaka kravet. Varför sa du inget?

-Du gav mig ingen chans. -Ellingham-förbannelsen. Vi tiger.

Man döljer sina känslor. Å, Marty... Tack ska du ha!

-Ingen orsak. -Och medan vi pratar om känslor...

Var inte dum. Louisa och Danny. Han är väldigt begeistrad, hör jag.

Gör nåt, säg nåt!

-Uppför trappan... -Där är hon. Seså!

Sätt fart, då!

-Tack, Jack. -Louisa...

Jag gick till Mark, men han visste redan om det. Det angick ju inte oss.

Det kom upp i ett samtal om hans hälsa.

-Trodde du att det skulle göra det? -Ja... Ja, det gjorde jag.

Varför låtsades du strunta i det? Varför gör du jämt så där?

-Stackars Mark. Är han okej? -Nej, det betvivlar jag.

Han älskade henne verkligen och det beundrar jag honom för.

Han satsade på det för fulla muggar.

Okej, vi ses.

Louisa...

Tänker du satsa för fulla muggar på arkitekten?

Vad har det med nåt att göra?

-Jag vet inte. -Väntar du på en signal från ovan?

Nu är du gräslig.

-Jag är så ledsen... -Säg inte det.

-Vem är pappan? -Grip mig eller stick.

En kille i Exeter. Ingen.

-Det betydde inget. -Och jag? Betydde jag nåt?

-Eller var jag bara en täckmantel? -Vad är bättre än en polis?

Sen började jag tycka om dig och trodde att jag kunde slå mig till ro.

Du är så hederlig. Jag trodde att jag kanske också kunde bli hederlig.

-Bli den jag verkligen är. -Vem nu det är.

Se till att hon försvinner.

Hej, jag fick just ett telefonsamtal. Flera. Är du okej?

Visst, men det här med Mark. Det kom som en chock.

Stackaren. Får jag berätta om projektet?

En gallerirenovering i East End, ett jobb jag inte fick.

Deras förstahandsval har ångrat sig och plötsligt är jag med i bilden.

Det var det här jobbet jag väntade på, Lou.

I London? Bestäm dig. Vad hände med bröllopet och din mammas hus?

Vi kan gifta oss och bo i London.

Jag bor här, jag jobbar här. Jag är rektor på Portwenns grundskola.

Vilken grundskola som helst i East End skulle dyrka dig!

Fattar du inte? Mitt liv är här och jag trodde att ditt också var det.

Det trodde jag också, men saker händer. Det här var inte planerat.

Det kom plötsligt, det förstår jag. Du behöver tid att tänka.

Det är inte plötsligt. Flytta till London, ta jobbet.

-Nu är du faktiskt vrång. -Nej, Danny.

Jag vet vem jag är, medan du inte vet vem du är eller vad du vill.

Först är det London, sen Cornwall.

Jag sa aldrig nåt, men hur kommer det sig att du plötsligt blev frälst?

Jag tyckte synd om Mark, men det här är ju likadant.

Det finns ingen substans i dig. Säg inte vad jag menar.

Om du menar allvar, kan jag inte förstå hur vi ska kunna reparera det.

-Vi låter bli att reparera det. -"Låter bli"?

Adjö, Danny.

-Kom in. -God dag, doktorn.

-Ni har fortfarande på er kragen. -Ja. Jag ville bara säga...

Jag vet att vissa patienter får Tramadol och det är säkert bäst.

-Och vad vill ni ha sagt med det? -Jag får faktiskt nacksmärtor...

-...som Tramadol... -Eftersom ni aldrig tar av kragen.

Jag tar faktiskt av mig den. Jag vet att ni tror att jag...

-Ja, jag tror att ni simulerar. -Det gör jag verkligen inte.

-Gör det, då. -Vad då?

Ta av den.

-Nu? -Ja.

-Mitt framför ögonen på er? -Ja. Det är inget fel med er nacke.

-Jag vill ha lite medicin. -Och jag säger nej.

-Ni är väldigt elak! -Det är mycket möjligt.

Tack.

Är ni okej? Jag vill köpa en ny borste till min eltandborste.

Är det sant om er och Danny Steel? Att ni ska gifta er?

Den här förbaskade byn! Får jag säga en sak, mrs Tishell?

Danny Steel och jag har inget förhållande.

Skjut inte upp det för länge. Ni kanske slutar som jag.

Jag var vacker, inte som ni, men skapligt. Män tittade.

När jag var cirka 30, slutade de titta på mig.

Då slutade jag ta av mig kragen. Vad skulle det tjäna till?

-Sen är det Clive, förstås. -Ja, det förstås.

Mrs Tishell...

-Vill ni sätta er ner? -Nej!

Jag vill bara ta av mig den här förbaskade kragen!

-Mrs Tishell, visst heter ni Sally? -Ja.

Sally... Varför tar du inte av dig den?

Eftersom jag... Doktorn har rätt.

Jag...det är bara... Det är en känslomässig krycka.

Vill du ta av dig kragen nu?

-Ja. -Bara en kort stund, då.

-Hur känns det? -Det känns...

Jag känner mig befriad. Jag känner mig...

-Hur är det fatt, mrs Tishell? -Det är min nacke! Min nacke!

Mrs Tishell klagar på ont i nacken och att det sticker i händerna.

-Du sa åt henne att ta av kragen. -Efter flera år. - Er nackspärr...

-Nej, det är inte det, men fingrarna. -Vad då?

Det har kliat i fingrarna. Jag trodde att det var brist på B-vitamin.

-Jag tog vitaminpiller. -Har ni trillat?

Nej, jag har varit försiktig sen jag halkade i badkaret.

Jag tappade ju den där artikeln och slog i nacken.

Hosta.

-Det är fingrarna! -Båda händerna? Rör er inte.

Jag håller i huvudet.

Stadigt... Var alldeles stilla. Då så, känns det där bra?

-Ja... -Ni fick ett ordentligt slag.

-Ja, nu när jag tänker på det... -Ni har diskbråck. Vet ni vad det är?

-Jag tror det. -En nerv i ryggmärgen kläms åt.

Det finns risk för förlamning.

Ring efter en ambulans, Louisa, och hjälp mig med nackkragen.

-Då gjorde jag rätt som bar den? -Ja, mrs Tishell, det gjorde ni.

-Kommer hon att bli bra? -Nu kan hon ha kragen i 20 år till.

Ja, förmodligen.

-Då så... -Då så...

-Hej då. -Hej då.

-Martin... -Ja?

Det finns 20 saker med dig som är rena skiten.

Men som klippa vore du en gedigen Martin Ellingham.

Det är slut. Han har åkt.

-Tillbaka till London. -Jag saknar honom redan.

Jag vill inte prata om honom. Jag vill ta ett glas med dig.

Jag dricker inte. Alkohol förstör levern, centrala nervsystemet...

Jag vet, och därför vill jag dricka. Vänta här, rör dig inte ur fläcken.

Inte en fena.

-Okej, Mark? -Ja, det blir bättre.

Så ska det låta, Mark!

Inte lönt att gråta över ett ruttet äpple även om hon var söt.

Ingen fara, Al. Det var nog bäst så.

-Ja, och nu slipper jag skriva talet. -Ja, det är det jag menar!

Det finns många fördelar, men hon var snygg.

Det är faktiskt rätt vanligt när det gäller virus. Vad är det?

-Jag trodde... -Vad då?

-Jag trodde att vinet skulle... -Lossa på hämningarna?

Att vi skulle prata mer.

-Jag är inte bra på att prata. -Det vet jag.

Jag föreställde mig bara att vi skulle ha ett fantastiskt samtal-

-och att jag skulle supa dig full och sen förföra dig - eller inte.

Men jag ville se dig - se dig som den du verkligen är.

Som sagt var, under den barska-

-enstaviga, välmenande, men oförskämda ytan är du...

...barsk, enstavig och...oförskämd.

-Och välmenande? -Men jag hade ju rätt.

Du är exakt som det står på burken. Du är Doc Martin rakt igenom.

Lämnade din pappa kvar mer vin?

Jag tycker att vi sitter kvar, dricker lite mer-

-utan att säga såna där dumheter som folk säger när de är fulla.

-Inget prat. -Jag borde...

Det största skälet till att jag inte dricker är att jag bara somnar.

Jag säger inget. Faster Joan kallar mig förstoppad.

Inget prat, sa jag.

Det är förresten struntprat, alla fåniga saker folk säger.

Du är så vacker. Du är så otroligt vacker. Vet du det?

Okej, om det är sånt du tänker säga har jag inget emot att du pratar.

Varenda dag kan jag bara tänka på att få en glimt av dig.

-Å, Louisa... -Tyst, förstör det inte.

-Jag älskar dig, jag älskar dig. -Det här jäkla bordet är i vägen!

Martin...? Martin!

Du måste hjälpa mig lite.

Hallå? Doc?!

Hallå? Al? Al...

Det är jag. Det här måste du bara se. Vänta.

Hej, Pauline. Jag har en tid hos doktorn.

God morgon. Praktiken öppnar lite senare i dag.

Mina körtlar har svullnat. Kan ni ta en titt?

Okej. Gapa.

-Ni kan inte vända bort huvudet. -Ursäkta, men har ni druckit?

Känslan när huvudvärken lurar bakom ögonen och sprider sig.

Den bultar som en gammal varmvattenberedare.

Det sitter även i magen och man måste springa på toa.

Det är dig jag beskriver.

Är det nån vi känner eller bara din hundvän Voffvoff?

-En återställare? -Försvinn, Bert!

-Han är inte på humör. -Just det.

De som störs av att jag drack vin eller har barnsliga skämt kan dra!

-Nästa patient. -Väck inte den "hund" som sover.

Det där var inte kul!

Inga fler patienter. Ta och vila dig.

Nej, jag ska bara hämta lite luft.

Du känner nog inte till den här geniala baksmällekuren.

Jag kan undervisa sexorna tidigt på måndagar tack vare det här.

-Tack. -Vad har hänt med ditt huvud?

Inget att prata om.

-Behöver du en läkare? -Nej, bara ett dagen-efter-piller.

-Vad då? -Jag bara skojade.

Jag undrade bara om du ville säga nåt mer innan du slocknade i går.

-Jag gjorde bort mig. -Nej, du gjorde inte bort dig.

Jag är glad att du sa det du sa.

Jag önskar bara att jag också hade fått säga att det är besvarat.

Jag älskar dig.

-Vad är det? -Glöm det.

-Nej, vad är det? -Kärlek.

Det är... Ett svårt ord. Vi känner ju inte varandra så bra.

-Vi har känt varandra rätt länge. -Ja, men...

Hur kan du säga att du älskar mig när du omöjligt kan veta det?

Det kan vara bedrägligt.

-Det finns välkända rubbningar... -Vilka slags rubbningar?

...där man blir oförklarligt kär och tror att motparten älskar en.

De Clerambaults syndrom, vanligast hos kvinnor.

De faller för en äldre man av högre social rang än dem själva...

Romantiska vanföreställningar och ett ofta överdrivet inkräktande-

-i livet på föremålet för den här oförklarliga tillgivenheten.

Man kan kalla det stalking.

Text: Christina Nilsson Sync: BetteKaj