Original subtitles

Tack för att ni lyssnar på Radio Portwenn.

Här är Caroline Bosman med nyheter, skvaller och intervjuer.

I studion finns en framgångsrik pojke från trakten:

London-arkitekten Danny Steel.

-Tack för att du kom hit. -Nöjet är mitt, Caroline.

-Det har varit toppen att ha dig här. -Det är roligt att vara här.

-Vi kan inte få dig att stanna? -Skulle nån kunna det vore det du.

-Idiot. -Några projekt väntar i London.

Så synd. Men vi är glada att ha dig här under...

...renoveringsveckan. - Bra gjort.

-Kan vi stänga av radion? -Hur blev ni arkitekt?

Är det här rätt formulär? Vi har en ny patient.

-Vi har inte öppnat. -Jag har inte bokat tid.

-Jag kan ta emot er nu. -Det låter imponerande.

-Många fina diplom och sånt. -Kan du höja ljudet?

Kaffe är inte nyttigt.

Du bor i London men har väl familjen kvar i Cornwall? Din mamma.

-Sluddrar hon? -Caroline? Är Jude Law vältränad?

-Vad? -Ja, hon sluddrade.

-Ska jag komma en annan gång? -Nej, följ med här.

Så du gör familjehemmet lite sexigare?

Det är mammas hus och blir inte så sexigt. Jag målar lite.

Jag går bara på toa.

Fortsätt!

När man säljer ett hus är det förstås bra att se det ur köparens synvinkel.

Man ska inte vara för djärv och ha neutrala färger.

-BMI 21,5. -Är det bra?

Det ligger inom de rekommenderade riktlinjerna.

Har ni eller nån i familjen haft diabetes?

-Hjärtsjukdom? -Nej.

-Artrit? -Nej.

-Jag ville bara skriva in mig. -Det är det vi gör.

Ett lånekort fick jag på fem minuter.

Grattis. Om ni får smittkoppor är en bok till tröst.

Har ni haft kramp eller blivit yr? Bröstsmärtor eller andfåddhet?

Jag vet. Stackars grabb.

Att behöva stå ut med den fyllkajan som flörtar i radioutsändningen.

Det är avskyvärt. Hon måste vara minst 40!

Man vill kräkas.

Pauline, har du gjort dagens lista?

-Kan jag få den? Nu? -Jag ringer sen.

Tack.

Goddag, mr Cooke. Mår ni bra?

-Jag kom tidigt idag. -Herregud.

Förlåt, folk säger att jag luktar illa.

-Jag känner det själv ibland. -Kom med.

Jaha...

-Kan ni gapa? -Är doktorn säker?

Det är nog inte andedräkten, men jag ska ta ett prov från munnen.

Förlåt, doktorn. Det var därför jag kom tidigt.

-Då är ingen här. -Det är bra.

Förutom odören finns inga sjukdomstecken.

Tonsillerna är inte infekterade.

Ingen sjukdom i tandköttet eller rinit.

-Vi får se vad provsvaren ger. -Tack, doktorn.

Tills dess ska jag ta itu med det grundläggande.

Jag ska ringa några samtal.

Kom tillbaka i eftermiddag så får vi se vad vi kan göra.

Inget är sig likt sen jag blev ensam.

-Har er hustru dött? -Min hustru? Nej.

-Sen Freddie dog. -Vem är Freddie?

Min grönfink flög sin kos för några veckor sen. Jag älskade den fågeln.

Han kunde sjunga den där sången... Hur går den nu igen?

Ingen aning, tyvärr.

-Jag kan inte hjälpa er. -Freddie kunde den.

-Goddag. -Goddag.

Väntar ni på bussen? Det gör ni förstås.

Är ni på semester?

-Nej, jag är nyinflyttad. -Toppen! Bra, menar jag.

Jag är konstapel Mylow. Mark. Byns polis.

Kom till mig om jag kan...

-Och välkommen till Portwenn. -Tack.

-Adjö. -Adjö.

Hej igen. Ursäkta, men det går inte fler bussar idag.

Ta pillret en halv timme före maten.

-Tror ni de hjälper? -Nej, jag skriver ut dem på skoj.

Caroline. Så bra att du kom förbi. Har du tid?

Pauline kan nog ge mig receptet.

-Kom in! -Tyvärr hinner jag inte prata.

Jag har inte parkerat bilen ordentligt. Jag behöver medicin.

Jag brukar köpa den på apoteket, men mrs Tishell...

Hon tyckte med all rätt att sjukdomen bör undersökas av en läkare.

-Vad var det för medicin? -Var det flukonazol?

Torsk.

Det är högst fjärde gången. Hon ska då alltid lägga sig i.

-Du kan parkera bilen. -Jag hinner inte.

-Jag har några återbud i eftermiddag. -Jag sa att jag inte hinner idag!

Fixa det förbaskade receptet bara!

Jag "fixar" inte recept, jag vill undersöka dig.

Kan du inte idag, så kom i morgon!

-Jag ska visst komma hit i morgon. -Då får jag väl boka in det.

-Klockan två eller halv tre? -Jag tar klockan två.

Du var inte svår att hitta!

Bilen ser ut att ha parkerats av en tolvåring.

-Jag tänkte inte stanna. -Jag satt på mötet som en idiot.

-Det här är en läkarmottagning. -Vi går ut, Tom.

-Det passar sig inte här. -Jag vet inte om det är spriten...

...men du är inte dig själv längre.

Det är klart att jag är mig själv!

Jag har packat några saker och berättar var jag är.

Tom! Tom!

-Det här är lysande! -Nej.

Där hade jag inte parkerat om jag var du.

Om jag var du hade jag inte visat mig ute i dagsljus.

Caroline! Caroline!

Får jag prata med dig, Mark?

-Jag ville fråga... Feldenkrais? -Jag hinner inte.

"Återupptäck er medfödda förmåga att röra er effektivt."

-Hej! -Hej. Goddag, doktorn.

-Kan vi...? -Javisst.

-Inget brådskande, hoppas jag? -Nej då.

Jag undrar om ni känner till nån bra körlärare?

-Jag måste prata med dig, Mark. -Jag kommer om fem minuter.

Fyra minuter.

Vad tycker du om henne?

Nu ska jag se om min sprej håller vad den lovar. Feromoner.

Caroline har problem med spriten men fortsätter att köra bil.

-Hon utgör en risk även för andra. -Jag ska undersöka saken.

-Doftar det? Jag känner inget. -Hur då "undersöka saken"?

Jag behöver förstås bevis. Underlag. Så lyder lagen.

-Ni kan ha onda avsikter. -Jag är hennes läkare!

Jag tar allvarligt på rattfylla. Vet ni om hon är singel?

Du är polis. Min åsikt som yrkesman är att hon utgör en fara.

Jag förväntar mig att du gör nåt.

Förlåt att du fick vänta. Mark.

-Jag heter Julie Mitchell. -Hej, Julie. Fint namn.

Körlärare?

Bor man på landet måste man kunna köra.

Få se. Vi har Andrew Clarke. Han var bra men har nog pensionerat sig.

Du måste nog åka till Delabole, om du inte tar hjälp av nån annan.

Jag fick en galen idé. Skulle du kunna tänka dig...

Jag vet inte vad det kom ifrån. Det bara kom ut.

Nej, då. Varför inte? Okej!

-Menar du det? -Ja, varför inte? Tack.

-Det är inte för att du är söt. -Jag har redan sagt ja.

Socialen? Nej. Jag kan bada själv.

De ger dig bad och tvättar dina kläder och städar hos dig.

-Jag tar inte emot välgörenhet. -Det är det inte.

Jag hittar som sagt inget fel på er just nu.

Vi ser om det förbättrar något innan vi provar nåt invasivt.

-Som er läkare... -Läkare? Vad vet ni?

-Ni är rädd för blod! -Jag vet att ni stinker.

-Är det så illa? -Socialen är här.

Okej, du vinner. Vi gör väl ett försök.

PORTWENNS SKOLA

-Doktorn? -Ja.

Ursäkta mig, doktorn.

Hur är livet som radiostjärna?

Hörde du det? Det är ren botgöring.

Tänk att jag gick med på en hel vecka. Höjdpunkten på min karriär!

-Så det var ett steg i karriären? -I Portwenn? Knappast.

-Varsågod. -Tack. Och...

-Den också. -Tack.

Louisa, jag menade inte... Ditt jobb är förstås fantastiskt.

Jag pratade inte om dig.

Är allt bra, doktorn?

Just det. Foten på kopplingen, så åker vi.

Det jag menade var... Jag vill inte låta arrogant.

Men här är jag, en framstående arkitekt, i lokalradion-

-och talar om förtjänsten med skjutfönster.

Caroline lämnade mig ensam mitt i sändning.

-För att gå på "toa". -Vad menar du?

Alla vet. Hennes andedräkt...

Ställ lådan där så ordnar jag det i morgon.

-Hon behöver hjälp. -Adjö, Danny.

Och lägg in trean.

Bra! Hon gillar dig.

Oj!

-Gick det bra? -Ja.

-Bra gjort. -Tack.

-Vem var det? -Lugn, det ska jag undersöka.

Ut med dig. Ut!

-Hej! -Hej.

-Hej på dig! -Jag skulle inte...

-Hur mår du? -Hur är ditt nya jobb? Du först.

Bra. Men det är svårt.

Jag känner mig som en bedragare. De lär inse att jag är inkompetent.

Men jag tror att alla känner så.

Inte du förstås, som är en riktig yrkesman.

Det är därför jag är här. Kan jag rådfråga dig?

Det gäller en vän.

Hon dricker nog för mycket och har problem.

Hon har bett mig ta en drink med henne. Hur ska jag göra?

Ta ingen drink med henne.

Det låter vettigt. Men hur mycket är "för mycket"?

Spelar det nån roll? Du har redan en åsikt.

Jag ber dig om hjälp. Carol...nej, min vän, behöver hjälp.

Om din vän är den jag tror vill hon inte ha hjälp.

Beror inte det på hur man gör?

Ger jag råd vill folk ha recept. Ger jag recept vill de ha råd.

Det finns inga fasta regler. Du måste gå varsamt fram och lyssna på dem.

Det har jag inte tänkt på själv.

Martin. Vad gör jag för fel?

När jag försöker nå dig sluter du dig.

Då börjar jag tvivla fast du kanske borde göra det.

Då kanske det vore lättare att nå dig och folk skulle lyssna. Dessutom...

Är du så förtrogen med mitt jobb-

-behöver du inte råd om vad du ska säga till Caroline!

Här är det fin utsikt. Det ska bli en speciell överraskning.

Det är romantiskt vid solnedgången.

-Inte för uppenbart? -Nej!

Kanske här. Men tänk om hon fryser? Vi kan flytta terrassvärmaren.

-Nej det här blir nog rätt. -Bra.

Det här bordet, i morgon halv åtta, för två personer.

Hej, Louisa. Vad vill du ha?

Kan jag få en flaska mineralvatten med kolsyra?

En stor flaska med två glas, tack.

-Hej! -Jag är så glad att se dig.

Har dagen varit jobbig?

-Världen är galen. -Jaså? Du förstår...

-Har du beställt vin? Jag längtar. -Jag dricker inte ikväll.

Bantar du? Du ser väldigt... Sover du bra?

Jag behöver ingen läkare. Jag ska träffa en i morgon.

Jag behöver bara några glas vitt vin.

Folk dricker så mycket nu, tycker du inte det?

Vi kanske ska hoppa över det.

Vad menar du med "alla"?

-Jag är bara orolig. -Jag är faktiskt orolig!

Hade du frågat hade jag sagt att Tom har lämnat mig och jag deppar.

Förlåt. Jag hade ingen aning.

Vi kunde ha druckit en flaska vin ihop för så gör gamla vänner!

Och kanske...

Som en gammal vän tyckte jag i radion idag-

-att du inte var dig lik utan lät lite skakig.

Så du ville klappa mig i ryggen och säga åt mig att nyktra till?

Tack - men nej tack! Ta du hand om dina nioåringar.

Tom?

Det är jag. Mark.

Vad vill du?

-Jag sover. -Förlåt. Jag ville bara prata.

Vad är det?

Det är en god idé att vara försiktig med...en för mycket.

Håll dig till fruktjuice när du kör.

-Inte du också! -Du körde mig nästan av vägen.

-Som polis har jag hört kommentarer. -Vilka då? Från vem?

Jag får inte avslöja mina källor.

-Försvinn! -Caroline!

Portwenns egen arkitekt. Välkommen åter, Danny.

-Tack, Caroline. -Först Bert Large.

Danny blev bra fin, eller hur?

Vill man få jobbet väl utfört ska man anlita yrkesfolk.

Large & Son ger gratis offerter för alla jobb.

Tack, Bert. Hade du nån fråga?

Jag har en fråga till dig, Caroline. Vilken tid kör du hem idag?

Jag vill hålla mig undan när du är ute på vägarna.

-Kära nån! -Varsågod. Kila iväg nu.

Ni vägrade ge en av mina patienter flukonazol.

Förlåt, doktorn.

Det är femte gången och jag vet att ni inte gillar det.

Ni ska inte ge henne fluconazol utan recept.

Behöver jag inte be om ursäkt?

Nej. Skicka henne till mig om hon inte är nöjd.

Kan vi inte titta på journalerna tillammans? Jag kan göra te.

-Nej, jag arbetar. God morgon. -Hemlagat!

-Mår du bra, Caroline? -Ja.

-Låt mig vara. -Alla vet att Bert snackar.

Men han har inte mycket att komma med.

Det är inte sant, faktiskt.

Han lyckades en gång.

Han fick varmvatten i Bruce Hantons toalettstol.

Varsågod.

Alla är i baren. Stella fyller 21.

-Grattis på födelsedagen! -Tack.

Hej, Caroline!

-Skål, Stella. Må ditt år bli fint. -Tack.

Kom in!

Caroline. Sätt dig.

Kan jag få ett recept? Jag har torsk. Det är rätt vanligt.

-Men inte så ofta som för dig. -Två eller tre gånger?

Mrs Tishell sa att det var fem gånger på ett halvår.

Är inte det brott mot tystnadsplikten?

Jag har rätt att köpa flukonazol nån annanstans.

Tvättar ni det påverkade området med tvål och vatten?

-Det är bäst att inte använda tvål. -Det ska jag tänka på.

Har ni några andra symptom? Ni sluddrar ofta när ni talar.

Jag vet hur min röst låter. Jag jobbar på radion.

-Jag vill titta i er mun. -Vad?

Candida albicans som orsakar torsk finns även i munnen. Sitt ned.

Gapa.

Ni har druckit.

Det var det du ville veta!

Först tar jag hand om torsken, sen alkoholen.

Alkoholen? Jag dricker inte mer än nån annan.

Dricker du på morgonen för att du har baksmälla?

Nej! Verkligen inte.

Blir du ofta irriterad på folk som ser eller kritiserar drickandet?

Nu räcker det!

Vem är du att ställa opassande frågor om nåt jag inte kom hit för?

-Så det är ett ja? -Jag tänker byta läkare.

Du är så bra med folk, eller hur?

Nästa!

Herregud.

-Caroline. -Jag vet.

Jag mår inte bra just nu.

På grund av ditt sätt att köra bil misstänker jag att du har druckit.

Mark, det är jag. Caroline.

Stäng av och stig ut.

Jag har inte druckit, Mark.

Jag har druckit ett glas champagne. Vad är det med alla?

-När drack du sist? -För några timmar sen.

Nu ska du göra ett andningsprov. Vägrar du kan du gripas.

Jag ska visa hur alkoholmätaren fungerar.

-Man blåser i det här röret. -Ge hit den, bara.

Du måste skämta.

Hej. Jag är ledsen för igår.

En fredsgåva.

Vill du komma in?

-Martin kommer strax. -Då blir allt toppen.

-Vill du ha nåt? -Vatten. Kallt.

Vatten kan påverka blodprovet.

Vad vill du ge mig då, Mark?

Så skönt att ni är här. Hon ville ha vatten, men fick inget.

-Caroline. -Dr Ellingham.

-Mår ni bra? -Är det nåt skämt?

-Vet ni varför jag är här? -För Guds skull.

-Jag ska ta ett blodprov. -Gör det, då.

Ge mig er arm.

-Målar du, Mark? Det doftar fernissa. -Jag trodde att det var nagellack.

Men det kan vara min aftershave - den jag berättade om.

Håll i där.

Nu kan hon få ett glas vatten.

Du mår inte bra, Caroline. Jag vill ta prover.

-Du är inte min läkare längre. -Du bör låta mig undersöka dig.

Tyck vad du vill. Jag tänker gå hem nu.

-Jag kan låta bärga bilen. -Jag vill åka hem nu!

Jag kan inte lämna stationen nu. Jag har ett möte.

-Jag skjutsar henne. -Nej tack, jag går hellre.

Här satt vi när vi fick kvarsittning. Minns du?

Vi hade stoppat den där killen i soptunnan.

Sen kom han inte ut. Må Gud förlåta oss.

-Ger du kvarsittningar? -Nej. Jag försöker undvika det.

Jag gjorde så mot Martin för att han kysste dig.

Har han sagt nåt? Martin?

Men du sa nyss...

-Martin Farry, i soptunnan. -Jaså, den Martin.

Så det är därför du har varit så kylig.

Det har jag väl inte?

Det var ändå inget som hände. Det var ingenting.

-Menar du det? -Ja, verkligen.

Det var...några stunder.

Inte ens det. Det var...en stund.

-Vart ska du? -Vernon kommer tillbaka.

-Det är fortfarande lika illa. -Du kan inte bara gå.

Jag ska hämta ett doftkrus och lite oljor.

-Ellingham. -Hur går det för dig i...

-Portwenn. Tack för att du ringde. -Kan jag hjälpa dig?

En gammal man med den värsta doft jag nånsin råkat ut för.

Det är du som kan ställa diagnoser. Finns det nån annan historik?

Jag har letat efter en luftvägsinfektion.

-Låt en specialstyrka tvätta honom. -Det hjälpte inte.

Han deppar för hans grönfink är borta.

Doftar det ammoniak och han är deprimerad gissar jag på levern.

Det doftar pärongodis.

Pauline, ring till polisens labb-

-och be dem om ett glukostest på Caroline Bosman. Genast.

-Patienterna väntar. -Skicka in nästa, men ring!

Mr Addo, varsågod.

Tabletter hjälper inte. Jag hostar upp hela Yangtzefloden.

Det är antibiotika. Du måste avsluta kuren.

Visst. Jag läser tidningen. Jag vet vad läkemedelsföretagen gör.

Man blir försökskanin. De ger er datorer och gratisluncher.

Ta medicinen som jag skrev ut!

Ellingham. Ja.

Bosman. Glukos.

Det gick snabbt. Hur högt? - Tyst!

Nej, inte ni. En patient.

Är ni säker? Jag ska ta tag i det. Tack för att ni ringde.

Pauline! - Vårt möte är slut.

Gå hem, ta tabletterna, drick mycket vätska och läs er dumma tidning.

-Jag har ett akutbesök. -Du har patienter.

Boka om dem. Be mrs Tishell om en ampull med tio milliliter insulin.

Säg att jag kommer om fyra minuter.

Jag sa att jag skulle komma.

-Hon har gått ut. -Det kanske hon har.

-Hon är nog på puben. -Hon kanske undviker mig.

-Var är hon? -Inte här. Hurså?

Jag släppte av henne här för en timme sen.

Hon klarar inte att gå nånstans.

-Har ni försökt på baksidan? -Låst.

Caroline!

-Vi får bryta oss in. -Det är väl att ta i?

Caroline?

-Caroline! -Herregud.

Det är doktor Ellingham.

-Kan jag göra nåt? -Ja.

Ring en ambulans. Det kan vara ketoacidos.

Säg att jag ger henne tio milliliter insulin subkutant.

-Hon har väl inte diabetes? -Nu, tack!

En ambulans, tack.

Jag ger dig en spruta, Caroline.

-Jag ber för dig, Caroline. -Det sticker till lite.

Doktorn säger att det är ketoacidos.

Han ger henne en injektion insulin. Tio milliliter.

-Hej. -Hej.

Fick du mitt meddelande? Jag ville tala med dig.

-Om körskolan i Delabole? -Jaså, meddelandet.

Jag fick en återbudsplats i deras intensivkurs.

Det kan jag inte tacka nej till.

Det verkar vettigt att skaffa körkortet snabbt.

Ja. Vilken chans! Satsa på det.

Vi ses. Hej då. - Hej, doktorn.

-Du har ett problem, Mark. -Det stämmer.

-Hur gammal är din alkoholmätare? -Den fanns nog här när jag började.

Äldre alkoholmätare reagerade på ketoner och gav felaktiga svar.

Doften av nagellack. Det är ketoner. Det var dem apparaten registrerade.

Carolines blodsocker var så högt att hon höll på att dö.

Släng den gamla alkoholmätaren och skaffa en ny som fungerar.

-Vad är det som fungerar, doktorn? -Jag vet inte. Nån ny modell.

Bra gjort. Carolines test.

Ni räddade nog hennes liv. Hon är säkert tacksam.

Det är konstapel Mylow.

Jag bokade ett bord ikväll för två.

Jag vill avbeställa det. Tack.

Jag sa ju att jag var ren.

Kom hit.

Mr Cooke.

-Jag ber om ursäkt. -Det är inte ert fel.

De två rara tanterna kunde inget göra.

Men jag fick tånaglarna klippta.

Jag ska sända er till sjukhuset i Truro.

Där får ni stanna så de kan se vad det beror på.

-Hej då, doktorn. Mr Cooke. -Inte så fort, Pauline.

Ring sjukhuset i Truro och be om en plats åt mr Cooke för provtagning.

Jag ska hämta er journal.

-Herregud. Dumma apparat! -Jag har tändstickor här.

Där är de.

Herregud!

De måste vara här.

Får jag se efter vad ni har i väskan?

Freddie.

Tom Bosman. Carolines make.

-Javisst, det minns jag. -Förlåt. Jag betedde mig illa.

-Hur mår hon? -Hon lever, tack vare er.

Louisa berättade vad som hände. Tack.

Hon ligger i säng fyra. Fortfarande motsträvig.

-Sånt finns nog ingen bot för. -Nej, tyvärr.

-Och ni är väl fel person att fråga? -Mr Bosman?

Förlåt. Det var ett skämt.

Ursäkta.

Text: Gunnel Lindskog Sync: BetteKaj