Original subtitles

...vi gå genom skogar och hagar

På färdens besvär ingen klagar

Vi sjunga var vi gå! Hallå, hallå!

Se, har Monstrets pappa vågat sig hit?

–Ja. Det är pinsamt, det här. –Sch!

I sommarens soliga dagar

vi sjunga var vi gå! Hallå, hallå!

Vi hälsar er alla hjärtligt välkomna till vår kampanj mot serie-eländet!

Bra!

Vi gläder oss särskilt att få höra fröken Lena Lett–

–som inte endast är en modernt skolad pedagog–

–verksam i Traryd kommunala mellanskola...

Vi känner också hennes eldhåg–

–genom artiklar och modigt personligt framträdande. Fröken Lena Lett!

Kamrater! Vi måste kämpa mot ned- busning, fördumning och pornografi!

Vem förnedras inte av att gangster- brudar tränga sig in i hemmen–

–och förföra inte endast våra små–

–utan även våra makar, våra fäder och våra kära!

Jag har med hjälp av en matematiklärare funnit–

–att serierna per år bjuder svenska barn 9 miljarder bilder av grymhet–

–7 miljarder kyssar och erotiska inviter–

–och 17 miljarder bilder av annat personligt våld som...

Framhävandet av kvinnobysten–

–har säkerligen bidragit till uppkomsten av jumperflicks-idealet.

Jag vill sätta yxan till roten av det onda:

Till Monstret! Alla vet vi ju vad Monstret är...

Den vidrigaste skapelse någon kunnat utfundera.

För att inte tala om Astra – Monstrets rymd-pinuppa.

En skam för den allvarligt arbetande...kvinnorörelsen.

Hennes enda funktion är att se tilldragande ut i sönderrivna kläder.

Jag betrakar med vämjelse dessa glamour-girls iklädda leopardskinn...

Surt, sa räven. – Fröken har väl inte burit leopard?

–Skulle det vara roligt, det där? –Fy! Fy!!!

Detta är en allvarlig debatt! Början av en folkstorm mot serie-eländet!

Vi har här i kväll en specialist på området:

Hubert Yrhage – Monstrets pappa!

–Liknar han en ungdomens förförare? –JA!

Lugn, framför allt lugn! Hur motbjudande det än kan vara–

–att se en kvinna utsättas för fräck- heter, får vi inte mista besinningen!

Själv vill jag särskilt uppehålla mig vid djurplågeriet i serierna.

Hur kan ni låta Monstret gå lös på en oskyldig bläckfisk, med piska?!

Fy skäms!!

Hör på mig...

Hallå! Jag anklagas för att sprida nedbusning och...

–...pornografi! –Just det! – Tack.

Jag försäkrar att jag har haft ärliga avsikter.

Se på den här tavlan, t.ex. Den hänger fel! Så där ska det vara:

En kvinna som i kraft av sin skönhet betvingar det onda!

–Fröken Lett har hängt tavlan fel! –Det är hon som har smutsig fantasi!

Hör på mig ett ögonblick! Lyssna!

Jag försöker popularisera ett sunt levnadssätt!

Både Astra och Monstret är vegetarianer!

–Varför springer ni efter mig? –Ni går fort.

–Jag ropar på polis. –Det skulle aldrig Astra göra.

Fröken Lett, ni ser farlig ut. Bits ni?

Ja, men jag är kräsen.

Jag upprepar: Det är råriven frukt de äter! Hör ni det? Råriven frukt!

Det ligger studier, psykologi och yoga bakom dessa tecknade serier.

Jag fordrar att bli respekterad...

Utkastad ska ni bli!

–Jag är inte färdig... –Jo!

Människor kan vara värre än Monstret – vi kan ju se oss omkring här!

Jag kanske ska presentera mig? Redaktör Lundberg, Kvällsposten.

–Ska jag hjälpa... –Ge er i väg!

När är vacker när ni är ond – som en Sagittaria.

En blyg viol som reser borst så fort man tar i den.

God natt, redaktörn. Gå nu tillbaka till arbetet.

–Vi ses! –God natt.

Lena Lett, Lena Lett, Lena Lett..

Har du sett henne le?

Hoppsan!

Oaj!

Bättre nu?

Jag har bara hunnit till buk- indragningsakten i kraftnyckeln.

Men när jag har lärt mig hukande gökställning på ett ben, då... Aj!

...genomlyses jag av inre klarhet!

Det är väl för svårt för mig?

Lillan förstår, det gäller att uppnå balans genom vegetabilisk kost.

Man måste rensa tungan, gommen och magen–

–och solbada munhålan!

Allt det där kallas "Sam tjickitinga tokai":

"Ge mig en kvart om dagen och du får en ny, frisk kropp." Poesi!

Å, vad herr Yrhage vet mycket!

Nu måste jag kila och byta! Tyko kommer snart.

"Ge mig en kvart om dagen..."

Ge mig en kvart om dagen och du får en helt ny kropp

Ägna ditt liv...åt effektiv...

Ge mig en kvart om dagen och jag ger dig en helt ny kropp

Ägna ditt liv åt effektiv yoga

Du får en ny fysik av mig, jag skänker dig nyfött hopp

mot en stilla kvart av koncentrerad plåga

Vägen till hälsa spärras av en ganska så osund propp

Rensa dess lopp, arbeta opp tåga!

Ge mig en kvart om dagen och jag ger dig en helt ny kropp

Vill du veta något mer, så bara fråga!

Svaret mitt är effektivt – det lyder: Yoga

Ge mig en kvart om dagen och jag ger dig en helt ny kropp

Ägna ditt liv åt effektiv yoga

Du får en ny fysik av mig, jag skänker dig nyfött hopp

mot en stilla kvart av koncentrerad plåga

Ge mig en kropp om dagen...

Fröken Persson-Quist, kroppen är själens tempel!

Var kan Tyko vara nånstans?

De påstår att yogin Subbayah III uppfann reptricket–

–genom att inta örnställning...

...och koncentrera sig på orden "vhada-iel veta-nhuda"...

Titta!

Klart Calcutta.

Vad otäckt! Nästan som att läsa Mandraken. Var kan Tyko vara?!

Jag såg affischen "Död åt Monstret". Det kan väl inte ha hänt honom nåt?

Sätt tulpaner i mossa till mor

Hon är större än nånsin du tror

Hon ska följa dig var du bor

så sätt tulpaner i mossa

till mor

Skicka in den visan till Fransk-svenska visförlaget.

–Tänk om de gav ut den! –Med loft och lökar och allt...

Tack, tack!

–Å, Tyko! –Håll i den!

Båten har gått i kvav. Jag har ingenstans att bo.

Vi måste passa tiderna! Svenska folkets ögon vilar på mig.

Köp två mazariner och en yoghurt!

...och två Mums-Mums.

I morse, när jag tittade ut genom fönstret–

–såg jag i huset mittemot en ung kvinna i dessouer och med vingar!

Jag tror majorn har förläst sig på Monstret och sett Astra!

–Monstret – vad är det för nåt? –Skönt att han inte är här.

Två mazariner och en yoghurt!

De glodde som om de inte sett en människa förr. Vad är det?!

Bry dig inte om den. - Täck över den! Sätt i gång nu!

Ta fram babbel-bubblorna och följ mig. Plats på podiet!

–Vad är det där? –Det vet jag inte. Kom nu!

Första scenen visar Monstret ovanför ett kyrktorn.

Ruta två föreställer Astra. Hennes godhet har sprängt fjättrorna–

–och hon har fått upp vittringen efter Monstret. – Tyko, ruta ett!

Flygställningen. Flygställningen!

Nej, bålen ska vara vågrät. Upp med styrbenet! Spreta med klorna!

–Är det ansträngande? –Nä.

All right, vila dig. Vi tar Lillan emellan. – Sätt lite fart!

Utmärkt. Då ska vi se... Du ska komma som skjuten ur marken.

Bättre kan du! Så där, ja! Och så skälv lite med näsvingarna.

Yrhage. Ja, Mr X-27. Nästan klart. Det behöver spetsa till sig lite.

Verkligen? Måste det vara med kniv?

Då förstår jag att mjölkbudet dör. Synd på den rare mannen.

I kväll – annars hinner jag inte. Alltid till er tjänst. Klockan åtta.

Blod och svavel... Ja, just det... Blod och svavel.

Då fortsätter vi!

Vägarna, de skrida, älvarna, de glida

Rida, rida, ranka... Se upp i backen!

Ho-ho! Ho-ho!

Ho-ho!

–Blod och svavel. –Blod och svavel.

Nu är det klippt för killen i bilen. Monstret måste få ett par handskar.

–Annars syr de in honom direkt! –Kan vi inte slippa mord ett tag?

–Monstret kan få plåga en kvinna! –Det ska han visst inte göra!

Då är det bättre att vi mördar stor- bovarna. Hur ska bilmordet gå till?

Bilen har nummer A 78080. Monstret slår till snabbt och elegant.

Sen försvinner han som en skugga! Får jag se på skelettet nu?

–Är det en tant eller en farbror? –Enligt bäckenet är det en kvinna.

Jag måste sticka! Räcker det om jag har nästa mord färdigt till i morron?

–Du ska väl ha ditt honorar? –Bussigt!

Han har dåligt inflytande på mig, den gossen!

...sol!

Ljuvliga, ljuvliga, ljuvliga sol! Ljuvliga, ljuvliga...

JAN!

Å, förlåt! – Du kan väl hälsa, även om du kommer för sent hem!

"Borta bra, men hemma mest", säger man – bland så förtjusande damer!

Jan, ta exempel av herr Myskovich! Nu kan du gå upp och lägga dig.

Ljuvliga rosor, ljuvliga sol

Ljuvliga rosor! Ljuvliga sol!

Ljuvliga rosor, ljuvliga sol...

DÖRRKLOCKA

–Å, förlåt! –Å, jag ber...

–Fortsätt, herr Myskovich, fortsätt! –Nej, vänta!

Värdinnan vill höra sången från början!

Budet sa att det var till fröken Lett. Ja, det står här!

En beautybox! Den måste vara skickad till fel person. Är den inte till er?

–Så förtjusande sagt! –Ni MÅSTE sjunga för oss!

Ljuvliga rosor, ljuvliga sol

Ljuvliga rosor! Ljuvliga sol!

Ljuvliga rosor, ljuvliga sol

PRASSEL FRÅN PRESENTPAPPER

Ljuvliga rosor...

Ljuvliga, ljuvliga, ljuvliga

ljuvliga, ljuvliga rosor!

Ljuvliga, ljuvliga, LJUVLIGA...

Lju...

–Förlåt. –Ni kanske vill prassla färdigt!

Var det en blomma? Då är det någon som har skojat med er.

Har ni vunnit en skönhetstävling?

DAMERNA SKRATTAR

Eller är den från en beundrare?

Ja, kanske det, ja.

Jag är ledsen att det blev så här. Jens är avskyvärd ibland.

Egentligen är han en snäll människa. Jens stora kärlek är en liten mus!

En mus?! Det tycker jag är sorgligt.

Som en liten pojke med missriktat ömhetsbehov.

–Är det där också ett ömhetsbehov? –I varje fall inte från min sida.

–Å, vad söt den är! –Det är han som skickat den också.

Sjunger ni romanser på arbetstid?!

–Stoppa ner råttan! –Mus, chefen!

–Säg inte emot! Var är fröken Malou? –Hos en fröken, här på Mitticity.

Ni vet vad vi har gjort upp. Ta med kniven, och glöm inte handskarna.

–Ja, jag vill inte få blod på mig. –Här är det jag som bestämmer!

Lundberg! Har Lundberg lämnat manus på Monstret?

-Jag har inte öppnat dagens post än. –Hur går det i det här avsnittet?

"Lilla mor på loftet"... Jag har fått fel manus.

Så dum får man inte vara i det där jobbet, så man får fel manus.

Den vimsiga tecknaren har skickat serien till ett visförlag.

Spring och hämta serien då!

Gul lyser solen och blå som violen

går vågen sin ensliga ban

Solen skall följa blånande bölja

Högt fladdre vår blågula fan! "Fan"? Va' fan?

Javisst, den blågula fanan! Ja, fosterländska sånger tycker vi om...

Den skänker vi till Svenska flaggans dag.

Vem är det som kommer här?! – Vilken ära!

Det var vänligt att direktörn hade tid med mig.

Jag ska gå rakt på sak. Jag önskar direktörns stöd i min kampanj.

Gäller det ekonomiskt eller moraliskt stöd? Moraliskt är ju lättare...

Jag är tacksam för all hjälp...

Titta, här kommer Monstret! Hur har han slunkit med?

Vad har hänt?

Man utsätts för mycket smutskastnig–

–när man som jag försöker ge svenska folket lite sann glädje och allvar.

"Men det stora ädla skall trampas som en viol under stigmanshäl."

–Fröding! –Det är sånt elände vi ska avskaffa!

Förlåt att jag stör! – Monstret! – Här är lite snyft i stället.

Skäms ni inte i alla fall?!

Även kulturen behöver sina död- grävare, fröken Lett. Hej och adjö!

Ska ni inte göra nånting?!

Då ska jag göra det!

Hubert Yrhage... Han vet för mycket! Honom ska vi ta hand om lite...

Kompa!

Lilla mor på loftet sitter, ute blåser sommarvind

och igenom stjärneglitter smeker hon sin gosses kind

Sätt tulpaner i mossa till mor!

Hon är större än nånsin du tror

Hon ska följa dig var du bor

så sätt tulpaner i mossa till mor...

Är det så här den moderna journalistiken arbetar?

Nej, det är bara vi på Kvällsposten.

–Adjö! –Hallå!

–Här får ni inte stanna. –Vänta! - Jag ska ta fast en tjuv!

Andas!

Er mors flicknamn? –Elisabet.

Gift eller straffad förut?

Vi har aldrig behövt hoppa över någon serie under min tid här!

–Lundberg, har ni somnat? –Nej!

Förstår ni vad det här betyder i hemmen?!

Skaffa tillbaka det där avsnittet, eller så får ni gå! Lundberg!

Ta på er klänningen med slitsen.

Stäm sen möte med tulpangossen på något avlägset ställe.

–Under tiden gör vi visit hos honom. –Men varför det?

Han vet för mycket. Det är det enda ni behöver veta.

Jag ska gå dit.

Våren har kommit! Småpojkarna spelar kula!

Är ni oförskämd så ska jag rapportera er till chefen i Köpenhamn.

Låt bli! Putsa puffran i stället! Ni kommer att behöva den i kväll.

Det ligger till så här...

Så förfärligt vänligt av herr Yrhage att ha tid med mig.

–Hoppsan! –Jag vattnar blommor...

Så förtjusande av er att ta mig för en liten blomma.

Så förtjusande...

–Kan jag ta pälsen? –Tack.

Det kommer nog att bli lite för varmt med leopard.

–Förlåt, jag uppfattade inte namnet? –Malou Hjorthagen.

–Jag tog namnet efter min hembygd. –Det ville jag göra, men fick inte.

Jag är född vid Slätbaken.

Så tjusigt och ovanligt, konstnären!

Det är så intressant, det där med härkomst. Man vet så lite om det.

Säg inte det. Jag vet massor om min. Hela släkten bodde i ett stort hus.

Å... Så fascinerande! Vad en diktare som ni måste kunna hämta inspiration–

–ur ett stamträd! Har ni aldrig försökt, herr Yrhage?

Jo, jag har en liten visa, men... Den är så enkel.

Jag kan väl få höra! Om den är lika underbar som "Tulpaner till mor"–

–kommer jag att älska den! Snälla herr Yrhage...!

Än i dag gamla rucklet ligger kvar

som det låg uti farfars morfars dar

stilla smekt utav samma sommarvind

som en sommar smekte farmors mormors kind

När jag sakta igenom grinden går

tusen minnen från förr emot mig slår

som de måste ha slagit mor och far

liksom farfar och hans far på äldre dar

Här bodde morfar och morfars gamla mor

morfars farfar och morfars farfars bror

farfars farfar, men även farfars far

farfars morfars far och morfars farfars mor

morfars svärfar, som reste till och från

morfars faster och farfars mosters son

svärmors farfar och morfars fars kusin

och så farmors mormors morfars farfars svåger

Nu i ett rum hänger farmors farfar kvar

i en ram skänkt av morfars morbrors far

och i hallen står ännu blid och tyst

halva morfars farmors mormors marmorbyst

Hela släkten har slitit samma port

Undra på att den satt sig som den gjort!

Dock jag tänker med tår i ögonvrån:

Här ska en gång bo min egen sonsons sonsons lille son

när hans farfars farfarsfar har flyttat 'från

Det var en upplevelse, herr Yrhage! Så raffinerat genomtänkt!

Tänk att vara kronan på ett sånt stamträd!

Jag sa till Karlsson, min chef, att med er talar man inte affärer–

–mellan fyra väggar. Det märks på hans visa!

Det behövs rymd, blommor...

...naturens hemligheter kring honom! Jag har sett hur själsfin ni är.

Ni skulle inte säga nej om en liten flicka ville träffa er i det fria...

–Hur liten? –Hon behöver inte vara så liten...

–Gärna, fröken Hjorthagen! I kväll? –Ja... Hoppsan, nu gick en maska!

–Gjorde det ont? –Nej, men jag ska gå. Min leopard...

–Tack! –Ni har inte sagt var ska vi mötas!

I kväll klockan åtta. På Ladugårdsvägen...vid kärleks-eken!

–Fröken Lett? –Vill hon träffa er?

–Hon brinner säkert av längtan. –Då brukar vi inte tillåta besök.

Säg att det är Monstret Lundberg. Det är bråttom.

En ung pedagog är misstänkt för stöld!

–Snarare för renhållningsarbete. –Ge mig manuset!

Skrik inte, det här är ett anständigt pensionat! Eller skrik inne hos mig!

–Så förtjusande söt han var! –Jaa!

Jag hutar åt ungar som tar sig ton!

Ni får inte lägga er i mina affärer! Ge mig tillbaka serien! Ge mig den!

Jag lyder inte en Monster-murvel?!

Hittills har jag skött mitt jobb, och gett katten i ert!

Men nu mister jag mitt jobb tack vare er! Lycka till med er kampanj!

Vänta...

–Vad var det? –Ingenting.

–Jag väntade mig inte annat. –Inte?

Såna som ni känner man till. Hårknut och yllebyxor ända upp till halsen.

Ser det som osedligt att vara snygg!

Ni var snygg i går i den skumma belysningen.

–O...! –...förskämt? Gärna det!

Sitt där med er opudrade näsa och försök göra om världen!

Jag avskyr hemvävda helgon som inte ens försöker vara lite mänskliga.

Är det nödvändigt att vara hopknäppt?

Ta bort knuten – och nålarna! Ingen kommer att röra er i alla fall.

–Mister ni ert jobb? –Tror ni jag skämtade?

Nej... Förstå mig, jag har mina ideal.

–Om ni hjälper mig ska jag hjälpa er. –Hur kan jag hjälpa er?

Tala om för Yrhage att Monstret är för ruskigt för svenska barn.

Man kunde kanske använda serien som propaganda för någon ungdomsrörelse!

Strålande, fröken Lett! Monstret skulle kunna börja som vargunge!

Han lär sig slå knopar och laga mat. Han är bara en missanpassad figur...

Börja inte nu igen... Han behöver väl i alla fall inte förgifta barnen?

"Med miljarder kyssar och erotiska inviter".

"Och bilder av personligt våld."

–Det är rysligt... –Visst.

Men vi är inte omöjliga, Monstret och jag. Och vi är så svaga för kvinnor.

Men titta...

Har ni en Sagittaria? Egendomlig blomma...

Ibland är den en ful kaktus. Så blommar den och drar in taggarna!

–I allmänhet om våren. –Nejmen...

Å, förlåt.

Nå, hur blir det med det ni "lånade"? –Ni får igen den hos Yrhage.

–Ska vi träffas där i morgon kl. 9? –Ja.

Adjö, lilla fröken Lett.

Adjö.

Tycker du att vi ska dra in taggarna?

Lys!

Kusten är klar.

–Nej, titta! –Vad är det för något?

–Det är nog nåt abstrakt. –Modern konst!

–Jag skulle inte vilja ha den hemma. –Sök igenom våningen ordentligt.

Å, vad det är tjusigt här! Yrhage har så kultiverad smak.

Smak? Nej, han har en skruv lös. Jädrar!

Nej, nu får det vara nog! – Ta hit släggan!

–Låt mig, chefen! –Sikta ordentligt!

Lika skirt, och lika fast förankrat i hemmet som...

–Sådär, det gick vägen! –Jag tycker nästan synd om Yrhage.

–Han väntar förgäves. –Han blir inte ensam.

Jag har ordnat sällskap – er beundrare Jens Myskovich.

Det blir nog det sista sällskapet herr Yrhage får.

Yrhage har plockat sin sista blomma!

–Är det vad ni har använt mig till? –För att bli kvitt honom!

–Det här vill jag inte vara med om! –Fröken Malou...

Kommer...

Kommer ej...

Kommer... Kommer tydligen inte!

Förlåt... Förlåt, damen!

–Är det här kärlekseken? –Vet hut, karl!

–Jag kom inte för sent! –En halvtimme.

Vi måste skynda oss! Kvickt in i bilen. Det smäller när som helst!

Där är han! Kom fort!

Aj!! Spring, spring!

HAN SKRATTAR ONDSKEFULLT

Här är närmaste tullstation. Kör genom kryphålet med spriten.

Hur ska jag få ut flickorna?

HAN TALAR KINESISKA

–I så fall ordnar det sig! –Visst!

Nå? Den här gången gick det väl bra?

Ja... Ja och nej. Mannen i bilen fixade jag.

Den andre blev varnad...av Malou. Men han kände inte igen mig!

Vi måste göra oss av med henne!

–Låt mig ordna den saken, chefen! –Få det gjort! annars!

Var inte för hård mot Jens i början!

KINESIESKA

–Absolut! –Det får vi tala om sen!

God morgon.

Är detta Lena Letts vackrare syster?

–Är detta redaktörns artige bror? –Hej!

–Jan! Ska du inte vara i skolan? –Jag går i livets skola, fröken Lett.

–Vad var det där för ett frö? –Min pensionatsvärdinnas son.

Sträck ut armen lite grann, bak med den andra... Utmärkt.

–Fienden! Ta betäckning! –Fröken kommer med en fredspalm.

Medge att det är ovärdigt att en ung flicka exponerar sig på det sättet!

–Det här skäms jag inte för att visa. –Om man inte...

–Om man inte har smutsig fantasi! –Sanningen är alltid naken!

–Mer sällan klädd i leopard. –Det där förstod jag inte alls!

Vi vill be er om en tjänst. Skulle ni inte kunna mildra Monstret lite?

Vi menar den imbecilla seriefiguren. Titta...

Kan man ha mer verklighetssträvan?

Det är precis min linje! Kan ni vänta ett tag, jag måste avsluta...

Den här ska ni ha. – Då sätter vi i gång.

Astra har just kommit för sent för att förhindra bilmordet...

–Det är ju likadant! –"Lägg er inte i!"

–Vad är det för nummer på bilen? –780... Sen syns inte mer.

–780 80. Det kan inte vara en slump! –Vad säger Astra då?

–"Monstermurvel!" –Vad sa hon?

"Monstermurvel!"

–Vad sa NI innan dess? –"Lägg er inte i mina affärer."

–Var har ni fått replikerna ifrån? –De kom över mig, bara...

Det kan inte vara en tillfällighet. Har ni nästa avsnitt av serien här?

Det handlar om ett badkarsmord.

Monstret har gömt sig i tvättkorgen under tvätten.

Här badar flickan.

–Ovanlig tvättkorg. –Det finns en på mitt pensionat.

Mitticity! Det kan gälla minuterna! – Er tar jag hand om sen, Yrhage!

En tvättkorg kan väl inte barnen ta skada av? Vi måste fortsätta!

...seriekopplade jag den här grejen med hushållsassistenten–

–och förstärkte mikrofonkretsen. Sen var det bara att "switcha"...

–Vi hoppar över det tekniska. –Har du hört allt som sagts i huset?

Jag har skrivit upp det också!

Jaha... "Rum nr 2". Det var intressant!

"Missriktat ömhetsbehov"...

"O, vad söt den är!" – "Det är han som skickat den också."

Vi koncentrerar oss på rum nr 6!

"Om vi inte fixar tulpanpysen vet man inte vad han kan hitta på."

"Nån tjallar. Jag har misstankar. Använd inte puffran."

"Det ska bli mig ett nöje"... Ruskigt!

"Darling ska få betala bra."

Här har vi en brottmålskrönika!

Och vem är boven? Darling Karlsson! Han sjunger på sista versen!

Och jag ska skriva musiken! Kila till Yrhage. Här är ni inte säker längre.

Vi ses om en halvtimme! – Jan! Kalle Blomkvist är en klåpare mot dig!

–Hejsan! –Hej! Förlåt att jag tränger mig på.

–Jag älskar burdusa män! –Träffas direktör Karlsson?

–Går inte! –Varför inte?

–Gissa! –Jag kommer från Kvällsposten.

Han vill säkert höra vad jag har att säga.

–Är han ute? –Just det!

–Var då? –Gissa!

Ja, ja... Men det börjar brännas nu!

Den där tulpangossen tycks ha ett fantastiskt väderkorn.

Vi måste göra oss av med honom, och det så fort som möjligt!

Nej, för tusan, inte här! Naturligtvis inte!

Vi måste först ha ut honom ur landet.

Nej, Jag ska lura ut honom. Se till att båten möter vid Skarpknallen.

Den här gången blir det allvar. Nu sticker vi!

Nej, se fröken Lena Lett. En sån överraskning.

Ni är väl här, liksom jag–

–för att förmå herr Yrhage att överge sin hantering?

–Var är han? –Kära fröken Lett...

Herr Yrhage är mycket begåvad, mycket hjälpsam.

Han erbjöd sig att gå och köpa negerkyssar, som jag tycker om.

Tycker fröken Lett om negerkyssar?

Såna förtjusande små öron ni har!

Dem ska man inte använda i onödan!

Det är ytterst riskabla tingestar...

...små...söta öron...

Han kommer! I väg!

Vår i luften! Saven stiger och människorna blir vänligare.

En negerkyss?

Hör på duvorna – våra befjädrade vänner.

Hör hur de kuttrar sin eviga kärlekssång! Var så god och sitt...

Ett litet förslag. Jag är intressent i ett flytande etablissemang–

–som ska bli ett konstens, vissångens och glada människors tillflyktsort.

–Flyter det? –Ja, det är byggt på en flotte.

Där kan ingen störa oss! Jag har kallat det för Vågspelet.

En liten fyndighet, så att säga!

–Var kommer jag in? –Jag ber er...

Vill ni inte följa med dit ut och inviga sommarsäsongen i morgon?

Hubert, min gosse. Jag heter Darling.

Jag ser att du fattat ditt beslut!

Ja, Darling.

Vill ni vara vänlig och säga mig hos vem han är? Vad heter karln?!

Gissa vad JAG heter! Jag hjälper er! Mitt första har mänsklig anknytning.

–Mitt andra tillhör mineralriket. –Fåntratt.

Nähä! Det blir två kronor för mig.

–Jag heter Sylvia Blidfjell. –Det ante mig.

Så, nu är jag klar!

Vi kommer precis lagom.

Bra!

Bra! Så går det till i serier!

Irmelin Rose, Irmelin Sol...

Ni ligger obekvämt, men inte länge. När nån öppnar dörrn faller fönstret–

–och vackra huvudet ramlar i gatan.

Min skål, din skål, alla vackra flickors huvudskål! Adjö på sig!

Nej, där hade ni fel igen! Två kronor till mig.

Hör nu, fröken Blidfjell... Vet ni vem jag är? Gissa!

–Monstret! –Rätt! Var är Karlsson?

Han är hos konstnären Yrhage, ska utomlands och kommer inte tillbaka!

Hon visste inte vad hon sagt...

Jag ska in här! Flytta på pianot!

Det får du göra själv!

Vad har du för dig? Vad sa du? Ska du ha det så här?

Jaså, vill du att jag ska hjälpa dig? Är du snäll då?

Kom då!

Hänger du tvätt?

Skynda dig! De tar livet av Hubert! De lurar honom att sjunga.

Det är han som är tulpangossen! Sätt tulpaner i mossa till mor...

–Har de gjort dig illa? –Nej! Fötterna!

Vi måste få tag i Hubert också!

–Det kan gälla minuterna! –Ja, lilla Lena...

Är det kul att leka med tjejer?

De skulle ta Hubert utomlands, till Skarpknallen.

–Vad sa de mera? –"Vågskvalpet", eller nåt sånt.

–Vad är det? –"Vågspelet" talar han om.

Det är ju kasinot på flotten. – Vet du om Hubert har en skärgårdskarta?

–Hur är det? –Bättre, men inte bra.

Snuten...Höglorten...

–Busknuv... –Stora Gröten och Fjutten...

Nageltrånget...Mushögarna... Nu bränns det!

Suggan, Polaregrundet, Lilla Bleckan, Stora Smäck...

Skarpknallen! Ska vi inte ringa polisen?

Det här är Kvällspostens story. Man är väl murvel!

Ja, lita på oss! Man kan ett och annat.

–Hur kommer vi dit? –Det fixar jag!

Kapten Andersson kör oss för en halvpanna – Tykos farbror.

–Du skulle se hans salta skorv! –Den chansen tar vi! Kom!

–Min beautybox! –Den tar jag!

–Är det inte en salt skorv? –Hallå, är det nån ombord?

Vad gör ni här? – Är det du, ditt frö, som brukar störa poseringarna!

Äsch, vad vore Monstret utan mig?

–Säg kapten att Jan Järpe är ombord. –Äh!

Har du hört talas om Mr X-27?

Förlåt!

Flirta med kaptenen, så märker han inte att vi knycker båten. Gör det!

Det var länge sen man såg nåt så snyggt ombord! Inte sen Bahia!

Mycket, mycket snyggt!

Nej... Mamma!

–Ma-ma-maskinen är klar! –Bra.

Jag varit med om äventyr, jag...

När Evert Taube och Hemingway var med fångade de fiskar som var så stora...

Kasta loss! – Prins Gustaf på Fjäderholmarna tar vi om babord.

Waxholm II ligger utanför Danmarks- holmen. Vid Vaxholm ligger Saxaren,

Vi håller en enslinje mellan henne och Blidösund och navigerar...

–Vi har ju sjökorten. –De är inte att lita på!

Di-di-dim pom-pom...

Förlåt! Sen jag började med yoga–

–använder jag pyjamas till sjöss. Den håller ordning på diafragman!

Kamelställning kallas det här. Den påverkar sömncentra.

–Jag intar liggställning och somnar! –Likställningen är den vackraste.

–LIGGställningen. –LIKställningen är den vackraste.

Konstnären får tillfredsställelsen av att ha gjort något bra.

Rakar ni er på kvällen? Ovanligt! Jag skulle jag blöda ner kudden–

–särskilt om jag använde rakkniv. Går det lättare med kniv?

–Den arbetar så tyst och snabbt. –Hyvlarna bullrar inte heller...

Nu är vi på öppet vatten! Nu ska jag läsa mitt "om mane humme pum"–

–och sen ska jag sova. God natt, herr Myskovich!

–Om mane humme pum... –Vad betyder det?

"Juvelen i lotusblomman". Det ger en ett liv efter detta.

–Ja, det kan ju vara bra ibland... –Om mane humme pum...

Om mane humme pum...

–Letar ni efter nånting? –Jag ville bara stoppa om er.

Tack!

Hur är det fatt, herr Myskovich? Sätt er ner. Hur står det till?

Låt mig ta kniven, ni kan göra er illa på den! Vill ni ha lite mat?

–Nej, tvärtom! –Före en sjöresa ska man äta rejält!

Jag brukar hålla mig till mosade vegetabilier och ystad mjölk–

–och sluta med en brylépudding.

Om vi inte behövde jaga så här, så skulle det här kunna vara romantiskt.

Romantik beror mer på sällskapet.

–Stöter redaktörn? –Titta rakt fram och styr, du!

–Vad sa han att du gör? Stöter du? –Det är lite svårt när man är tre.

Kom, vi går ut på däck.

En annan har ju ansvar för båten!

Jag tänkte att ni kanske mår illa. Ni kanske har slem i maggropen.

Pröva ett gammalt indiskt botemedel!

Det är en linneremsa som man ska svälja. Den är bara 17 meter lång.

Man drar upp den – inte för fort!

Sen känner man sig så ren!

I ert fall – ni är ju nybörjare – räcker det med fem meter.

Min älva, du dansar så lyssnande tyst...

–Fortsätt, det var vackert. –Retas du?

–Jag tycker det! Fortsätt nu! –Jag kommer inte ihåg orden.

...och tänker att karlar är troll

Den skälver, din barnsliga mun, som jag kysst

Mun?! Handen var det...

–Munnen var det. –Nej, handen!

Det spelar väl ingen roll!

Inte?

Fienden siktad!

–Fienden siktad, chefen! –Du, kom!

Vi kan inte åka dit i den här båten. Får vi låna livbåten?

–Javisst. En gång i Singapore... –Det där får vi höra sen.

Håll kontakt med tullpolisen.

De kan ta sig fram ända hit. Vi signalerar hur det går.

–Lena stannar här. –Så katten heller!

Det är farligt!

Tänk er Myskovichs min när han får se att hon har bollen kvar!

Vänta på mig! Gary!

Jag vill vara med dig! Jag ska inte vara i vägen.

Ja. En flicka kan vara farligare än tre karlar!

Vajert, tant Lett!

–Jag minns en gång i Port Said... –Och Oxelösund! Vi måste i väg nu.

Inte så nära!

Har du sett min puffra?

PANG!

Tyko, in under flotten innan de får syn på oss!

–Den sitter som gjuten, Hubert! –Är den inte för djärv?

Nej då, nej då... Nu ska vi gå igenom ditt program...

Alla på scen!

Försiktigt! Plaska inte med årorna.

Vi försöker ta oss fram till Hubert.

–Gå som om du var vid teatern. –Va?

Bo-bo-bo-bom...

La-la-la-la...

–Byt nu! –Vad ska jag ta på mig?

Här gäller det mer att ta av sig!

Aldrig i livet!

Sminka dig, så du inte skiljer dig så mycket från de andra.

–Är du färdig nu? –Ja.

Jag minns en skolfröken som inte utan vämjelse kunde se glamour-girls.

–Tjata inte om det nu. –Du är lika söt som jag trodde.

Nu skulle de se mig i Traryd!

–Tra la la... –La la la...

Sätt tulpaner i mossa till mor

Hon är större än nånsin du tror

Hon ska följa dig var du bor

så sätt tulpaner i mossa till mor

Lilla mor på loftet sitter, ute blåser nordanvind

och igenom stjärneglitter smeker hon sin gosses kind

Med små frusna, späda händer han med ängens blommor lekt

Snart ska han i fjärran länder minnas hur sin mor han smekt

Sätt tulpaner i mossa till mor

Hon är större än nånsin du tror

Hon ska följa dig var du bor

så sätt tulpaner i mossa till mor

Hennes kind utav glädje blir skär

när hon ser vilken kruka du bär

när din kärlek spirar och gror

Så sätt tulpaner i mossa

tulpaner i massa, tulpaner i mossa

till mor!

Lilla mor!

Vi får hugga honom när han är färdig, och så kvickt ner i livbåten!

Den där nya flickan och charmören har jag sett förut, men jag vet inte var.

–Sufflören: Min lille Dick. –Va?

Min lille Dick!

Min lille Dick

en sån lustiger prick

Han gör allt vad du ber om utan minsta trick

Så "magnifique"

Både stilig och chic

Han kan visas för pengar – det kan min lille Dick

När det är...

Höger! ...klick

i humörets manick

och jag hoppat ur gängan blir jag särskilt kvick

Ja, du är Dick

min lille Dick

Har du sett en sån, sett en sån, sett en sån lustig prick!

Dans!

Ni borde ta in råriven morotssaft.

Tänk att jag inte kan få den här att stå rätt upp. A ibel a nu-da...

Tsam dai val il nu-da...

–Nu då! –Ja, det blir bäst med morotssaft...

–Har ni sett Hubert? –Nej.

Vi ska kapa trossarna till Vågspelet!

Polisen kan inget göra om vi ligger utanför tremilsgränsen...

–...så jag tyckte det var bäst. –Bravo! Nu måste vi hitta Hubert!

Som era läppar... Ingen ros utan törnen!

Vilken doft! Vilken glöd! Ah!

Nu numret "Den spanska kofferten".

Vill någon av publikum komma hit?

Nej, en kvinnas nerver är för skira.

Men en man med järnnerver, som vår vän herr Yrhage...

–Vill ni vara snäll och komma hit? –Med största nöje.

Då ska vi börja med att fjättra er. Sådärja...

Tack så mycket för vänligheten.

Så där...och...

...så där.

–Känns det bra så? –Utmärkt.

Sen stoppar vi grisen i säcken! Ja...

Var så god, herr Yrhage!

–Ni kanske har en sista önskan? –Inte för dagen!

–Inte det. Vill ni sjunga en sång? –O nej!

Så öppnar vi locket och stoppar säcken i lådan...

Sen slår vi kedjor omkring det hela.

Sen är vi tysta, allesammans. – Klart.

Sen säger vi...simsalabim!

Va, har vi hamnat under sopnedkastet?

Allt man lägger i kistan försvinner. Eller tror ni herr Yrhage är kvar?

Vågar någon av publikum slå vad med mig om det finns någon kvar i lådan?

–Ingen av de vackra damerna? –Jag tar lådan!

–Tar ni inte hellre 50 kronor? –Jag tar lådan.

All right. Lådan är er.

–Den är ju tom! –Simsalabim!

APPLÅDER

Vänta, ni!

–Vad har de gjort med honom? –Fähundar! – Vi springer till båten!

"F l å t e n p å d r i f f t."

"B o v a r f a l s k m y n t a r e"–

–"o c h k n a r k o m b o r d."

"T a d e t l u g n t. B l o d."

"M r X - 2 7"

Det ligger nog nåt i det gubben svamlade om. Be om förstärkning.

Ålrajt.

Sch! Det kommer nån!

Vad nu?!

Aj, aj, aj...

Vilket är ert nästa nummer?

Ska vi kanske tala lite om mat? Fläsklägg med rotmos...

Kroppkakor med skirat smör... Mm...

Brylépudding...med skirat smör!

Jag ger upp! Jag är tankeläsare i nästa nummer...

–...och sen sågar jag itu Zuleika. –Bra! Ge mig jackan.

Tänker du gå in igen?!

Ja – Darling och hans gorillor kan ju inget göra inför öppen ridå.

Men jag behöver lite hjälp. – Tyko, ta på dig Monster-kostymen och kom.

Du ser till att han inte smiter.

I detta viskonstens och de glada människornas tempel–

–vill vi i dag gärna...

Inte nu, chefen!

Förkylningstider.

Bind om!

Kort!

Annat kort!

–Är du färdig? –Ja. – Ärade publik...

...jag ska nu på telepatisk väg dirigera min mästares steg–

–och tala om vad publiken har i sina fickor och sina väskor.

Mästare...

–Ja! –Styr dina steg mot trädet.

–Trädet? Vilket träd? –Mot trädet!

–Trädet... –Jag ser tre vitklädda män...

De tre vita männen har tre svarta pistoler på sig.

–Stämmer det? –Det stämmer!

–Vi måste ju skydda våra gäster... –Den lille tjocke har även en klocka.

–En klocka, direktör Karlsson! –Visst...

Nu till morteln!

PANG!

Klocka...

...mortel.

"Med tack för åtta långa år. Vännerna i länshäktet."

Trolla mera!

Simsalabim! Ingenting!

Hubert, vad ska du göra? Vad gör du för nånting?

Flicka...låda...

...såg!

POLISSIRENER

Ställ upp, så får vi se era papper!

Vi är på internationellt vatten!

Sen tre minuter är ni på svenskt vatten.

Ställ upp er för visitering!

–Vad har ni för er? –Jag spelar på såg...

–Vad gör ni i lådan? –Gissa tre gånger!

Kom med här! Fort!

–Har du sett Darling Karlsson? –Nej.

Aj!!

Han gjorde motstånd, annars hade du nog klarat honom.

Visitering i båtarna. Skynda på!

Ta hand om den här busen nu!

Ja!

–Borde vi inte ge dem till polisen? –Ett barn kan ju se att de är falska!

–Vad du är lycklig som är kär i mig! –Vill du uppleva "flygande maran"?!

Nej, jag har en svag fysik, en gammal mor och oförsörjda barn.

Oförsörjda barn. Har du oförsörjda barn?!

Inte än. Men när jag får dem ska jag berätta för dem om fröken Lett.

Då tror jag de ryser!

Kan du inte berätta för dem om deras elaka mamma?

Skål för fru Lena Lundberg–

–rymdkvinnan från Traryd och alla bovars skräck.

Skål – monstermurvel!

Min lille Dick

Har du sett en sån prick!

Han gör allt vad jag ber om utan minsta trick

Han säger: "Ge mig en kvart om dagen och jag ger dig en helt ny kropp"

"Ägna ditt liv åt effektiv yoga"

"Du får en ny fysik av mig, jag skänker dig nyfött hopp"

"mot en stilla kvart av koncentrerad plåga"

Det gäller morfar och morfars gamla mor

morfars farfar och morfars farfars bror

farfars farfar, men även farfars far

farfars morfars far och morfars farfars mor

Hennes kind utav glädje blir skär

när hon ser vilken kruka du bär

när din kärlek spirar och gror

så sätt tulpaner i mossa

tulpaner i massa, tulpaner i massor av mossa

till mor!

Lilla mor!

Svensktextning: Lotta Ohlström (c) Sveriges Television AB 2006