Original subtitles

Arthur.

Jag tänkte att du kanske var hungrig.

Förlåt. Förlåt.

Förlåt.

Hallå!

Jag hör dig. Jag vet att du är där.

Försvinn, jag är upptagen!

Vad snackar du om? Vi är aldrig upptagna.

Sänk rösten!

Du är en skit.

Låt mig vara, Smee.

Låt mig vara. Snälla!

-Någon kommer att höra dig, Smee. -Jag bryr mig inte.

-Släpp in mig. Jag vet att något pågår. -Du kommer att förstöra allt.

Vad pratar du om?

Vad?

Nej, det är… Får jag…

Gömmer någon sig?

Det är en person.

Vad har du gjort?

Vad har du gjort?

Lillen!

Lillen.

Lillen… vad… Nej.

Du får inte berätta för någon.

Okej. Lovar du det?

Gör du det dödar mannen från skeppet min familj.

Gjorde du det mot Arthur?

Det hade du också gjort om han hade valt dig.

Utpressning eller vad du nu kallar det.

Död mor, döda bröder, alla dör.

Kommer han att klara sig?

Den kommer väl inte att döda honom?

-Nej. -Bra.

Det är vad mannen sa.

Han sa att han bara behöver monstret.

När han har det släpper han Arthur.

Okej?

Jag måste bara få ut honom härifrån.

Det är…

-Vart? -Till stranden.

Vi måste ta honom till stranden.

Okej.

Smee.

Kan du hjälpa mig?

-Snälla. -Nej.

-Nej. -Snälla!

Snälla.

Snälla.

Okej.

-Gör du det? -Ja.

Tack…

Tack. Ta tag i hans ben.

Ta tag i benen!

Kom igen, Smee.

Ta benen.

Korridoren är tom. Kom.

Klart.

Tomt, sir.

Ta hybriden. Sätt tillbaka flugan i buren.

Ja, sir.

Det borde vara säkert nu.

Okej. Vad förlorade vi?

Ett av barnen blev oförsiktigt.

Jaha, vilket av dem?

Jag skickar honom i säng utan middag.

Den där.

-Är det… -Isaac.

Tootles?

Gjorde flugan det här?

Ja. De smälter maten utanför kroppen.

Det var väl ont om organiskt material i deras värld, så de äter mest mineraler.

Otroligt. Och omstart och återställning?

Konceptuellt är det möjligt.

Praktiskt har vi inte löst det.

Där rök de sex miljarderna.

-Inga fler barn i labbet. -Utom Wendy.

Självklart, men du måste hålla koll på henne,

-så det inte sker fler olyckor. -Isaacs död var ingen olycka.

-Du sa precis… -Titta på filmen.

Beräkning. Medvetande om konsekvenserna av handlingar.

De flesta djur vet orsak och verkan till en viss del.

Fåret tjänade inte på hans handlingar, men det gjorde flugan.

Så varför göra det?

Jag vill att han flyttas.

-Försiktighetsåtgärd? -Ja, något sådant.

Vad händer?

Är…

Vad är det?

En olycka.

Ja, hemskt.

Det gick inte att undvika, men det är under kontroll nu.

"Under kontroll." Vad hände?

Vad hände med Isaac?

Vetenskap.

Nej, vi är oförstörbara.

Gör det inte.

Jag måste berätta för de andra.

Vänta lite.

Låt oss tänka igenom det.

Vi vill väl inte skrämma alla med en sådan olycka?

Du vet hur barn är om de får en idé.

"Herregud, vi är inte säkra." Plötsligt går det inte att prata med dem.

Är vi inte säkra?

Nej, det är inte vad…

Prata med henne.

Flytta på er.

Man kan inte bara radera saker.

Fan också. Var är de andra? Vi måste hitta dem före henne.

WENDY- KRULLIS - NIBS… OFFLINE TOOTLES AVSLUTAD

HYBRIDSPÅRNING AVAKTIVERAD

-Jag vet inte. -Vad menar du "vet inte"?

Någon stängde av spårarna.

Fan!

Marcy.

Marce.

Han är död.

Vad?

Isaac är död.

De sa att det var en olycka.

Jag är väldigt ledsen.

Vi är inte säkra här. Vi måste härifrån.

-Det kan vi inte. De spårar oss. -Inte nu längre.

Arthur.

Allihop?

Allihop.

Vi måste hämta alla.

Jag vet inte hur mycket tid vi har innan de inser att något är fel.

Vi kan inte hämta alla.

-Jag kan inte åka utan… -Vi måste.

Skulle du åka utan mig?

Självklart inte.

-För att du är min bror. -Ja.

Då förstår du varför jag måste försöka.

Okej.

Men snabbt.

Nibs?

Vad sa du till henne?

Sanningen, det är allt.

Nej, du skrämde henne.

Hon borde vara rädd.

Vi borde alla vara rädda. Du vet vad de gjorde mot henne.

Nej, de försökte hjälpa, och du förstörde det.

-De raderade hennes minnen. -Nej.

Jag har alla mina tankar, det som är i mig.

Ingen rör mitt inre.

Eller hur, mr Strawberry?

Vårt är vårt och ingen kan ta det ifrån oss.

Isaac är död.

Vi är inte säkra här.

Och det har vi aldrig varit.

Vi var okej tills du tvingade oss att hämta din bror.

-Det är inte hans fel! -Jag vet det.

Det är ditt.

Pojkgeniet är inte din vän. Han äger oss.

Prata inte om honom som om du förstår.

Han vill bara hjälpa människor som han hjälpte oss.

Vi kommer alla att dö här.

Sedan kryper insekterna in och vi blir spöken.

Jag vill inte bli ett spöke.

Vi måste härifrån.

Det här är den bästa plats jag har varit på.

Lova mig att inte skvallra.

Lova mig det, Krullis.

Jag lovar.

Marcy.

Vi måste gå.

Vad gör du?

Kom igen, Nibs.

Vad har du gjort?

Var är han?

-Vem då? -Maken.

Du sparkade honom. Han är på en transport.

Det är han inte alls. Han gick inte på planet.

Han stängde av alla deras spårare.

Var det planen? Att stänga av spårarna och smuggla mina barn från ön?

-Det skulle han aldrig göra. -För att han är ett helgon?

Bilderna bekräftar det.

Arthur och brodern stängde av spårarna för ett par timmar sen.

Så berätta hur du inte vet något om det.

Det gör jag inte.

Rymning i labbet.

Rymning i labbet.

Gör något.

Rymning i labbet.

Ja, sir.

Rymning i labbet.

-Okej. -Vänta, vänta.

-Vänta. Den här vägen. -Nej. Lillen!

Lillen. Stanna.

Okej.

Vad gör ni?

Nå?

Mannen från skeppet.

Han pratade med mig i mitt huvud.

Han bad mig ta Arthur till stranden.

Jag vet det.

Varför går ni åt det hållet?

Snabbaste vägen till stranden är att ta den säkra hissen.

Ni kommer för sent.

B7.

Det är mitt namn.

Rose Ellis.

Det jag hette förut.

Det är inte vi.

Vi finns än.

Jag tror inte att jag gör det längre.

Vi måste gå.

Varför tror du att Kirsh inte gjorde något?

Jag vet inte. Det är…

Fan också!

Undan.

-Kom nu. -Vänta.

De är borta.

Vänta.

Var la vi den?

Den var här.

Nej, nej.

-Arthur. Arthur! -Arthur!

Nej, nej.

Arthur.

Jag hittar honom inte.

-Herregud! -Ta den!

Vänta.

Vad är det där?

Var är vi?

Ett problem uppstod och vi blev tvungna att evakuera.

Ett problem?

Din fru väntar på oss på stranden.

Det var bara… någon sorts…

Kontaminering.

Ja, kontaminering.

Ja.

Och vi blev tvungna att evakuera.

Så vi bar dig.

Var ni tvungna att bära mig?

Varför? Hände något?

Minns du inte?

Jag minns att Tootles saknades och…

-Gasläckan. -Just det.

-Gasläckan. -Gasläckan.

-Ja. -Du andades in den.

Ja, som…

Sedan gick alla ut före oss,

och nu väntar de på stranden.

Förvirring är en biverkning av gasen.

Vi hjälper dig.

-Jaha, okej. -Ja.

Vi bråkade, jag och min fru,

och sedan skulle jag…

Jag måste åka bort ett tag.

Jag vill inte att hennes sista minne av mig…

Jag hoppas…

Förlåt.

Tack.

Ni kan ha räddat mitt liv.

Varsågod.

Vi borde gå.

-Vi borde gå. -Ja.

Vänta lite.

Vad?

Vi är nästan framme.

Det är…

Det här är fel.

Vad?

Nej. Det…

-Hon är där borta. -Ja.

-Nej, jag… -Hon är där framme.

Vad det här än är, behöver ni inte göra det.

Vi behöver vi gå tillbaka och lösa det tillsammans.

Nej, vi ska ta dig till din fru.

Ja.

Barn måste lära sig att ljuga.

Och ni två lär er än.

Jag vet inte vad som pågår, men jag ser att ni är rädda.

Jag är inte rädd.

Det är grejen med att ljuga.

Man gör det en gång och sedan måste man fortsätta.

Ni ljuger för att ni inte tror att jag förstår,

men vi som älskar er kommer att förstå.

Så vi ska gå tillbaka…

Ni ska berätta vad som pågår,

och jag lovar att hjälpa er.

Okej?

Okej.

Lillen.

Ja.

Det ordnar sig.

-Herregud… -Vad händer, sir?

Vad…

-Vad är det med honom? -Hjälp!

Arthur, Arthur!

-Vad ska vi göra? -Vad händer?

Vad händer med dig?

Arthur. Arthur.

-Vi tar upp honom. -Vänta!

-Vad ska vi göra? Jag… -Hjälp mig att få upp honom.

Herregud!

Nej, nej.

Vad händer?

Herregud!

Vad…

Vart tog den vägen?

-Snälla… -Vart tog den vägen?

Smee, vart tog den vägen?

Nej. Det är monstret. De vill ha det, Smee.

Du sa att han skulle klara sig.

-Vi… -Han ville ha det… Vad gjorde du?

Du ljög för mig.

Jag sa bara att jag skulle hjälpa dig

för du sa att han skulle bli bra.

Nej! Arthur.

Arthur?

Arthur, snälla!

Snälla! Lillen!

Lillen! Nej.

Vänta. Sluta.

Lillen, snälla…

Vad?

Lillen!

-Vad gör du? -Vi kommer för sent!

Hjälp mig, Smee!

Älskling.

Vad är det?

Kom hit.

Kom hit.

Vad är det?

Vad är det?

Mamma?

Jag är här.

Allt är svårt och jag vet inte vad jag ska göra.

Du klarar det, älskling.

Det ordnar sig.

Jag lovar.

Landstigning. Kom.

Uppfattat. Team två. Landstigning. Kom.

Uppfattat. Infiltrera. Håll er nere.

Skjut för att döda. Kom.

Uppfattat. Kom.

Jag sa åt dig att komma ensam.

Jag behövde hjälp.

Han är min bästa vän, ni får inte skada honom.

Var är den?

Jag svär, jag försökte.

Jag gjorde allt du bad mig om.

Om det var sant skulle jag inte stå över ett ihåligt lik.

Du förstår inte.

Allt gick fel.

Jag gjorde som du sa.

Jag tog honom nära ägget och monstret virade sig runt hans ansikte.

Sedan, jag vet inte.

Du sa inte att ett monster till skulle komma.

Du sa att jag hade mer tid och allt gick så fort…

-Sluta prata. -Jag svär.

Sluta.

Du beter dig som ett barn.

Vet du vad vuxna gör när de begår misstag?

De erkänner det.

Min mamma då?

Du tänker väl inte skada henne?

Ta med dem.

Snälla, berätta. Vad har hänt med mamma?

Tänker ni… Snälla.

Mål ett misslyckades.

-Okej, förlåt. -Övergår till mål två.

Xenomorfen lämnade anläggningen genom ett avloppsrör.

Inga spår av Wendy eller de förlorade pojkarna.

Det här är ingen bra idé.

Du är löjlig.

Ju mer vi flyttar exemplaren,

ju mer utspridda de är, desto mindre kan vi garantera inneslutningen.

Du såg väl filmen? Den här grejen iscensatte incidenten med Tootles.

Och jag vill prata med den.

Hör du mig?

Penna.

Vi kallar det pi.

Ja, förhållandet mellan cirkelns omkrets och diameter.

Alla avancerade civilisationer känner till den siffran.

Så… vad är nästa tre siffror?

Och?

Och nästa siffra?

Sir, jag måste upprepa min oro.

Herregud.

Herregud.

Om du bara kunde prata.

Om den här varelsen skulle fly och befinna sig bland människor…

Eller en människa.

-Sir? -Jag säger att du har rätt.

Ja, vi borde byta till en människa.

En som pratar och går på toa.

En av forskarna kanske?

Nej, en mögelskrubbare.

Någon med lågt IQ, så vi ser skillnaden.

Nåväl, sir.

Jag gör en lista.

Nej. Vänta.

Jag vet vem vi kan använda.

Vi har 400 meter och det finns en båtbrygga.

Arthur gav mig koden.

-Okej. -Okej.

Vad?

Ta det lugnt. Dålig idé.

Släng den på marken.

Ni borde sticka.

Innan det är för sent.

Säkra dem.

Vi listar ut vilka som är androider senare.

Försvinn.

-Marcy, nej. -Nu.

Annars?

Vad fan är det där?

Vad fan är det?

Du släppte ut den.

Sluta, Joe.

Det är okej.

Vad sa du till den?

Göm dig och följ efter.

Tror jag.

Kom nu.

Kom då!

Vad har du gjort?

Släpp era vapen.

Ingen gillar en dålig förlorare.

Den som hittar den får den.

Kom hit, pojkar.

Det här är inte över.

Det är det aldrig.

Lås in dem.

Ni två har utegångsförbud.

PRODIGY CORP

Släpp loss.

Jag startar motorn.

-Jag sa ju att han skulle vara här. -Ta det lugnt.

Vi är bara här för att prata.

-Lägg ner vapnen. -Hermit, vad sa jag?

Jag sa åt dig att inte göra det här.

Se hur det har blivit nu.

Vi måste åka. Snälla.

Tyvärr inte.

Händerna över huvudet.

Skjut inte. Ni skadar varorna.

Mina order är att ta er tillbaka.

Skjut inte!

Du klantade dig, grabben.

Mr Strawberry hälsar att ni kan dra åt helvete.

Vi åker aldrig tillbaka.

Gå av. Nu.

Jag ser dig.

Nej!

Nej.

Nej!

Släpp det!

Vad har du gjort?

Släpp det!

Vad har du gjort?

Översättning: Madeleine Person