Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
English
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
I det här avsnittet riktar vi vår uppmärksamhet mot lyx.
Bilen hade så mycket klass och stil.
De är påkostade, attraktiva och före sin tid.
Varje gång jag ser bilen får jag rysningar.
De här bilarna visade hur lyx kan se ut.
"Ska den vara stor, större, störst, och kanske cabriolet?"
Det finns polerat trä, champagneskåp och handsytt läder.
De är vägens kungar.
Vilken bil. Man befinner sig i en helt annan värld.
Men vilken är bäst?
När det gäller lyx, betyder varumärket allt.
Kan tio av världens ledande bilexperter-
-från specialbyggare till förare, journalister-
-återförsäljare, ingenjörer och byggare komma överens?
Det är definitionen av lyx.
-Vilken är den bästa lyxbilen nånsin? -Ja! Kom igen!
Lyxbilar. Vem gillar inte lyxbilar?
Man sitter i en bekväm fåtölj och susar nerför vägen-
-och det känns som om man har vunnit på lotto.
En lyxbil behöver tre saker.
Den måste imponera fysiskt.
Den måste säga: "Här kommer en viktig person."
En lyxbil ska få en att känna sig unik.
Från det ögonblick man ser den.
Men tittar på bilen och känner att man vill sitta i den.
Glöm skräp och smuts, buller och jäkt där ute.
Nu befinner du dig i en helt annan värld. Det är så det ska kännas.
Lyxbilar är de som kungafamiljer, presidenter-
-och världens mest framgångsrika affärsmän åker runt i.
Såna bilar som man ser världens superstjärnor-
-sitta i med tonade fönster.
De människorna åker lyxbil.
Det känns som om man har lyckats om man har råd med en lyxbil.
Man ser dem vid stora evenemang. Stjärnorna stiger ut ur dem.
Ser man det när man växer upp så vill man ha samma sak.
Lyxbilar är nåt folk längtar efter, men vad kännetecknar dem?
De måste vara tjusiga med fin och trevlig interiör.
De ska rulla mjukt och vara fulla med prylar.
Magnifik design och rätt märke.
På lyxfronten betyder varumärket allt.
Och det brittiska märket är stryktåligt.
Detta är vårt kännetecken. Vi är bäst.
Den tradition, teknik och de hantverkare vi har här-
-gör oss bättre än alla andra på att göra såna bilar.
Och därför finns det många lyxbilstillverkare att välja mellan.
Men en är överlägsen.
Det här är bilkungen.
Rolls-Royce har tillbringat decennier på att ge er bästa komfort.
Och de är extremt skickliga. De gör helt enkelt de lyxigaste bilarna.
Det hör hemma bland Wimbledon, jordgubbar med grädde-
-såna typiska brittiska saker.
En viss bil har blivit själva symbolen för lyx.
Detta efterkrigs-mästerverket är lyxbilens Rolls-Royce...
Det är Rolls-Royce Silver Cloud.
När den kom 1955-
-blev det en av bilhistoriens mest igenkännliga former.
Perfektion på hjul. Visa en bild på den nu.
Spela lite trevlig klassisk musik.
Sätt dit en röst från 1920-talet.
Om ni har pengar kan ni köpa världens bästa bil.
Där har ni bilden av en lyxbilen.
För mig handlar det om detaljerna.
Och kronan på verket på den här bilen är på nosen.
Den tar täten. Det är Spirit of Ecstacy.
Damen som stiger upp från motorhuven-
-ska påminna de i bilen att de sitter i en mycket speciell bil.
Och den ska påminna alla andra om att de inte har råd.
Det är härligt i en Silver Cloud. Man lutar sig tillbaka i skinnsätet.
Det är en matta i lammull, det vet inte folk.
Det är en otroligt tjock matta, fötterna sjunker ner i den.
Det känns himmelskt. Sen startar man motorn.
-Men man hör det inte. -Komfort och tystnad.
Det högsta ljudet man hör är vid 100 km / h är klockan som tickar.
Den glider fram. Det är som att sväva på ett moln.
Den ser fantastiskt ut, men utsidan döljer nåt ännu mer imponerande.
De höjde lyx till enastående höjder.
Utsökta material användes, som handsytt Connolly-läder.
Det fanns i Concorde och QE2-
-och under rumporna i parlamentet.
Den hade elektriska fönster, servostyrning, luftkonditionering-
-och en mjuk automatisk växellåda.
Detaljerna slog allt annat som fanns på marknaden på den tiden.
1955 kostade bilen 5 000 pund. Det låter som småpengar.
Men på den tiden kostade ett hus 2 000 pund.
Man kunde köpa två hus och en tillbyggnad för en Rolls-Royce.
Men det är inte bara detaljerna som placerar Silver Cloud på listan.
Det är nåt mycket viktigare: dess rykte.
Ryktet om dess utmärkta teknik.
Defekta material får inte hamna i en bil.
Metallen, som delarna består av, analyseras i laboratoriet.
Jag drömde om att arbeta med Formel 1-
-för det var det bästa som fanns motorsport.
Som Rolls-Royce för personbilar.
Rolls-Royce är inte bara en lyxbilstillverkare.
De är också jättar inom teknik.
Tänk bara på Merlin-motorn från andra världskriget.
Den fanns i Spitfire, Hurricane och tankar.
Motorn hjälpte oss vinna kriget.
Motorn var effektivare och levererade mer kraft på större höjder-
-än allt Luftwaffe hade.
Det var banbrytande och kvaliteten letade sig fram till Silver Cloud-
-vars majestätiska kurvor har mycket att tacka krigsfabriken för.
John Blatchley formgav Silver Cloud.
Han arbetade på flygplan under andra världskriget.
Han formgav faktiskt motorkåpor till flygplan.
John var sjuk i barndomen, och låg i sängen och tecknade bilar.
Många år senare utnyttjades hans begåvning av Rolls-Royce.
Efter kriget blev Blatchley erkänd.
Han blev överingenjör på avdelningen för bilstyling.
Nu var det inte bara ingenjörer som byggde bilar.
Rolls-Royce såg att tiderna förändrades och hade ett stylingteam-
-som fick allt att se snyggt ut.
Under kriget stoppades produktionen, men efteråt tändes ett nytt hopp.
Och det fanns pengar att tjäna på export.
Rolls-Royce återuppbygga sig själv som en livskraftig biltillverkare.
Och tio år senare kom Silver Cloud som deras första stora projekt.
Rolls-Royce hade snubblat över ett geni.
Blatchley kombinerade erfarenhet från flygplansbyggnad-
-med sin naturliga begåvning för bildesign.
Resultatet blev nåt helt nytt.
Det såg ut som om Blatchley ritade Spitfire-
-och gick sen in på sitt kontor och formgav Silver Cloud.
Titta på grillen, lyktorna och de magnifika kurvorna.
Silver Clouds skärmar är inspirerade av rinnande vatten-
-som passerar en motorbåt när den börjar ta fart.
Då ser man den formen.
Det är inspirationen bakom skärmarna. Underbart!
Silver Cloud var magnifik och återupplivade varumärket.
7 400 stycken tillverkades.
Tio gånger fler än sin föregångare, Silver Dawn.
Den lockade nya fans.
Det var en intressant tid. Den nya bilen lockade nya kunder.
Tidigare sålde de bara bilar till adeln, politiker och kungligheter.
Men Silver Cloud fångade kändisar-
-filmstjärnor och popstjärnor.
Varumärket förändrades.
Det var en fascinerande övergång.
Om man vill kombinera en bil med rock 'n' roll, finns ingen bättre.
Titta bara på John Lennon och limousininversionen av Silver Cloud.
Den bilen är pricken över i.
Varumärket upplevdes som häftigare.
Det var förknippat med coola stjärnor.
Men vad tyckte Rolls-Royce om det i början?
De såg antagligen sig själva som ouppnåeliga för mannen på gatan.
Och plötsligt köpte kändisar deras bilar.
De blev förmodligen osäkra över hur det skulle gå.
Hur som helst revolutionerade bilen varumärket-
-för hela lyxbilsmarknaden för all framtid.
Åtta skinntyper: Nautic, Savannah, Beluga...
De är standardalternativen.
Den var stor, djärv och prålig. Mycket amerikansk.
Den var inte diskret. "Jag har stora fenor och massor av krom!"
Vi letar efter världens bästa bilar-
-och åkte på lyxfärd med brittiska Rolls-Royce.
Men slår Storbritannien nästa storslagna bidrag?
En bil man stannar upp och stirrar på.
Det är bilkonst.
Bentley Continental GT.
Jag var på bilutställningen 2003 när den avslöjades.
Den satte Bentley tillbaka på kartan.
Jag tappade andan, som alla andra.
Det var mest bildesigners och biljournalister.
Alla var överens om att det var en vinnare.
Det var så modigt och nytänkande.
Det är ren skulptur. Så vacker.
Och den är enorm. Det är som att köra en båt.
Det är det som är så bra. Det är en enorm, magnifik bil.
Det hänvisar också till historien i och med den fantastiska grillen.
Det gör den omisskännlig. Det kan bara vara en Bentley.
Till att börja med har den fem olika faner.
Valnöt, madrona...
Åtta skinntyper: Nautic, Savannah, Beluga...för att nämna några.
Det är standardalternativen.
Bilen är så lyxig att man får interiören precis som man vill.
Ja, Bentley Continental.
Allt man önskar om man önskar en lyxbil.
Skräddarsydd interiör och handgjorda detaljer.
Men det bästa är dolt under huven.
Med den här bilen kom W12-motorn.
Den producerade 550 hk och nådde nästan 320 km/h.
En gång när vi filmade körde jag i slutet på en lång bana.
Vi var klara för dagen-
-så det kanske var min enda chans att få testa bilens toppfart.
Så jag gav full gas. Jag släppte gasen och bromsade-
-när jag körde i 327 km/h. Det snabbaste jag har kört.
Men fler har testat Bentleys gränser.
När Hollywoodstjärnan Idris Elba försökte sätta nytt hastighetsrekord-
-valde han Bentley Continental som vapen.
Jag ska försöka slå ett 88-årigt hastighetsrekord:
Sir Malcolm Campbells 280 km/h på en engelsk mil.
Medelhastigheten var 290,2 km/h.
Rekordbrytaren såg dagens ljus-
-när det brittiska varumärket förvärvades av VW Group.
De köpte ett lite gammaldags varumärke-
-men tvingade in det på 1900-talet-
-med att erbjuda det senaste av allt.
Den senaste motorn, tekniken och lyxen-
-för att visa att de menade allvar.
Och de lyckades! Både på utsidan och insidan.
Bilen är utrustad med förstklassig teknik.
Den har till och med en roterande instrumentpanel-
-ifall man vill byta faner.
James Bond, smaka på den.
När jag sitter i en Continental-
-påminner det mig om smyckeskrinet jag hade som barn.
Det finns så många silverknappar och diamantslipade delar.
Små saker som gnistrar.
GT var en övergång från gammaldags till modernt.
De ville ha de yngre köparnas pengar-
-oligarker och internetmiljonärer.
Det fanns människor som krävde teknik, prestanda och modern stil-
-förutom lyx.
När Paris Hilton körde en sån blev plötsligt lyxbilar coola igen.
Alla de rika barnen i USA ville ha en.
Bentley använde intressant teknik för att locka de unga.
Som pekskärmar och anpassningsbara knappar.
Till och med nattkamera.
Imponerande. Men hela juryn var inte övertygad.
Jag vill älska den, men jag får inga varma känslor.
Den har inte det som gör en Bentley till en Bentley.
Därför hamnar den sist på min lista.
Jag vet att alla säger att den går bra och är en fantastisk bil-
-men jag tänker bara på den som en bil för fotbollsspelare.
Inte i min smak.
Bentley hamnade på listan-
-men det var tuff konkurrens-
-och två bilar hamnade utanför lyxpallen.
Amerikanska Cadillac åberopade lyx.
De tidiga modellerna var smartare och lyxigare än sina rivaler.
En av dem stod ut: Eldorado 1959.
Bilen är dum på bästa möjliga sätt.
Från flyglogotyperna till de största bilfenorna nånsin.
Och bakljus som jetlågor.
Det är komiskt. Men det gör den underbar.
Vill ni ha nåt iögonfallande så har ni hittat det.
Det var en kil på hjul. Den såg otrolig ut.
Jag gillar bilen.
Linjerna är otroliga. De är nästan vackert på ett arkitektoniskt sätt.
Och den var utrustad med soffor.
Den är extremt bekvämt att köra, och skinnsäten.
Och den hade elektriska fönster och eltak.
Och 8-spårig spelare. Den skulle göra livet lyxigare och enklare-
-och den såg otroligt cool ut.
Det var allt annat än diskret. "Titta på mig!"
"Jag har stora fenor och massor av krom!"
Den har sina fans, men lyxstilen uppskattades inte av alla i juryn.
Hemsk bil. Det bästa vore att gräva ett hål och putta i den.
Drew tycker inte om den för att han är så liten.
Det är en väldigt stor bil. Bredvid en Cadillac blir man ännu mindre.
Amerikanerna förstår sig inte på lyx.
De fattar det inte. De vet inget om det.
De tror att lyx är synonymt med större.
En annan bil var nära att ta sig in på listan över lyxbilar.
Men juryn var splittrad. Det var Aston Martin Lagonda.
Jag fattar inte hur normalt funtade människor inte kan älska Lagonda.
Varför skulle de hata den? Ingen hatar väl Lagonda?
Den har allt som en lyxbil inte har. Lyxbilar är kurviga.
Den var aggressiv och kantig.
Lagonda lanserades 1976 och var lätt att känna igen-
-och exklusiv.
Den ser konstig ut. Den har coola nedfällbara strålkastare.
Formen är väldigt 70-tal.
Och sen har den en klassisk grill. Det är motstridiga stilar-
-som kombineras i den här konstiga bilen.
Jag har aldrig sett en som funkar.
Men så underbar.
Det bästa och värsta med Lagonda var framtidens teknik.
Den var notoriskt opålitlig.
De fyllde den med all slags teknik. Och det behöver en lyxbil.
Den låg före sin tid.
Den var utrustad med teknik som ingen sett tidigare.
Förmodligen för att det mesta inte var helt utvecklat.
Lagonda var den första bilen med digital display.
Enkla skärmar gjorde att det kändes toppmodernt.
Men det var vanligt att det inte funkade.
Den hade instrumentskärmar. Inte riktigt pekskärmar.
Det fanns katodstrålerör i instrumentbrädan.
Men istället för att trycka skulle man dra lätt över skärmen. Otroligt.
Teknik var försäljningsargumentet, men tillförlitligheten var dålig.
Kunde man komma till Royal Crescent i Bath i en sån-
-och få portvakten att rusa fram? Absolut.
Men bilen stod nog på flaket på en bärgningsbil.
Naturligtvis kommer den inte fram.
Det finns nog bara ett fåtal Storbritannien.
Om det finns en i Storbritannien, tillhör den Paul Cowland.
Jag har en. Jag har blivit erbjuden men inte slagit till.
Jag är varken modig eller smart nog.
Man måste ha en examen i elektronik och lödning.
För komplicerat för mig.
Bilen erbjöd futuristisk lyx-
-men Lagondas teknik gjorde att den inte tog sig in på listan.
Den här bilen var så elegant.
-Det var en presidentbil. -Det känns som en fransk Rolls-Royce.
Bilen är inte problemet, snarare varumärket.
Lyx måste ha ett lyxmärke.
Va? Jimmy har fel.
Vi är halvvägs genom jakten på världens bästa lyxbil.
Hittills har Storbritannien dominerat.
Men nu åker vi över sundet-
-och tittar på några av de djärvaste 1900-talet hade att erbjuda.
Fransmännen lanserade en bil som var före sin tid.
Den var så cool. Jag älskar den.
Fransmännen gav sig in i leken och sa:
"Monsieur, vi tillverkar också lyxbilar."
Bra fransk accent?
Nej, skitdålig.
Fransmännen visar lyx på ett diskret sätt.
Det är aldrig påfluget. De gör det på ett elegant sätt.
Bilen är väldigt fransk och tillverkad av Citroën.
Namnet kommer från det franska ordet för "gudinna". DS.
När det gäller stylingen hade bilen massor av klass och stil.
Det finns inget liknande.
När man kör en DS förstår man varför det anses vara en lyxbil.
Den förtjänar det.
När den glider nerför gatan-
-känns det som en fransk Rolls-Royce.
Om man köper toppmodellen är det väldigt trevligt där inne.
Det var presidentens första val.
När presidenten väljer just den så är det ett tecken på lyx.
Men den här franska stilikonen designades faktiskt av en italienare.
Flaminio Bertoni.
Han använde modelleringstekniker för att avbilda alla runda former.
Skulpturen överlämnades till en av Frankrikes ledande biltekniker.
André Lefèbvre.
DS blev ett verkligt konstverk.
Formen på DS är helt underbar.
Hur man än ser på det...
Även om den är rostig och smutsig är det ändå den finaste på gatan.
Det känns inte som en gammal bil.
Den här bilen kunde jag höra hela dagen.
Efter arton år av instabil utveckling-
-lanserades bilen med ett pris på bara 1 500 pund.
Hälften så mycket som andra lyxbilar på den tiden.
Det blev en hit, och Citroën fick 12 000 beställningar första dagen.
Det var rekordsiffror.
Det som lockade kunderna under decennierna därefter-
-var ständigt nyskapande inom lyx och teknik.
Den hade glasfibertak. Ett genialiskt sätt att sänka tyngdpunkten.
När tyngdpunkten är låg blir köregenskaperna bättre.
Den hade rörliga strålkastare som var anslutna till ratten.
Bilen "såg" i den riktning du körde.
I dag görs det med elektronik.
Men på den tiden var det en mekanisk koppling.
På den tiden användes bara hydraulik i bromsar och styrning.
I DS användes det i växellådan, kopplingen och upphängningen.
Upphängningen gör att det känns som en flygande matta.
Upphängningen var lysande. Den var justerade själv.
Man kunde ta av ett hjul och bilen lyckades hitta balansen.
Citroën trehjuliga balett handlar om säkerhet.
Det är en teknik som blev avgörande för Frankrike.
Den 2 augusti 1962-
-blev president Charles de Gaulle utsatt för ett mordförsök-
-när han satt i sin Citroën. Men bilens upphängning-
-korrigerade bilen när ett däck punkterades.
Så föraren kunde köra presidenten i säkerhet.
Rolls-Royce och Bentley köpte licens för att använda tekniken.
Det är själva definitionen på en utsökt körupplevelse.
När Rolls-Royce knackar på dörren för att de har överträffats-
-måste man ha gjort nåt bra.
Det är som att sitta i en fransk marshmallow.
Det är helt underbart.
-Det är fantastiskt. -Jag älskar det.
Citroën DS var revolutionerande. Till skillnad från andra lyxbilar-
-var den inte avsedd för kungliga eller förmögna.
Det var lyx för massorna. Prisvärd och attraktiv.
Kombinationen resulterade i stora försäljningssiffror.
Citroën tillverkade modellen i 20 år-
-och sålde nästan 1,5 miljoner bilar.
För första gången var det inte exklusiv lyx.
Och det gillar inte alla i juryn.
Det är inte bilen i sig som inte är lyxigt.
Problemet är varumärket Citroën.
Det var inte ett lyxvarumärke.
Lyx måste ha ett lyxmärke.
Va? Naturligtvis är det lyx.
Varför kan inte Citroën skapa lyx?
Det är Frankrikes nationella varumärke. Jimmy har fel.
Lyxbilar måste ha utstrålning.
Ingen tror att ni är rika och mäktiga-
-om ni kör en Citroën.
Det går med en Citroën. Särskilt om man bor i Frankrike.
Det är en prisvärd lyxbil.
Den behöver inte guldkranar eller bidé.
Den måste bara vara lyxig. Den kan vara stolt över sitt märkte.
Åsikterna är delade, men den har utan tvekan förändrat lyxlandskapet.
Och eftersom majoriteten bestämmer, är den med på listan.
Nu säger vi "au revoir", och "guten tag" till Tyskland.
Termen introducerades med den här bilen: ultralyx.
När jag ser den här bilen får jag rysningar.
Det finns lyx, och så finns Mercedes 600.
Herregud. "Mein God."
Mercedes-Benz 600. Här snackar vi lyxbil.
Jag är väldigt förtjust i teknik.
Och den här bilen var full av modern teknik.
Mercedes ville visa Rolls-Royce hur en lyxbil ska se ut.
Resultatet blev 600.
Den dryper av sofistikerad lyx.
Det var de små sakerna.
Kyld bar och vakuumstängning på dörrarna.
Och speglarna kan justeras på distans.
Det är vanligt idag, men det var nytt 1963.
Det mest utmärkande var hydrauliken, som finns överallt i bilen.
Mercedes var så måna om att skapa den perfekta lyxbilen-
-att de spenderade enorma summor pengar på att utveckla 600.
Och de lyckades.
Det är ett unikt hydrauliksystem.
Trycket är 150 bar. Det är vansinnigt högt.
Det berodde på att det användes till så mycket.
Fönstren, sätena, takluckan och bagageluckan var hydrauliska.
Det var driftsättet som var revolutionerande.
Systemet var motoriserat och fungerade smidigt och tyst.
Man behövde inte lyfta ett finger.
Bara så här.
Sätter man sig i en Mercedes från 60-talet-
-och provar vad som helst i bilen-
-så som lyktorna, fönsterveven eller nån knapp-
-så känns den fortfarande som ny.
För de bilarna var fantastiskt och noggrant konstruerade.
Tekniken var så komplicerad och dyr-
-att ingen annan hade använt det i en personbil innan.
Och Mercedes bygger saker för att de ska hålla.
Men den måste vara mycket kraftfull.
För att hydrauliken skulle kunna driva fönster och upphängning-
-krävdes en starkare motor än som fanns.
Därför byggde de en. En ny V8 med dubbel kapacitet.
Men att spendera pengar kostar pengar.
Mercedes tappade förmodligen pengar på varje bil.
Bilen byggdes precis som kunden ville.
Man fick precis vad man ville ha.
På sjutton år producerades bara 2 700 stycken.
Det är inget.
Eftersom de var så sällsynta blev de eftertraktade.
Var du rik, berömd eller båda stod bilen högst upp på önskelistan.
Listan över ägare är helt fantastisk.
Aristoteles Onassis, Elvis Presley, Elizabeth Taylor-
-Hugh Hefner, John Lennon, Jack Nicholson...
Men det finns också mäktiga människor-
-som har varit rätt kontroversiella.
Det är Kim Jong-un, Idi Amin...
Många mäktiga ledare. Saddam Hussein finns på listan.
Ska man göra en kupp eller attackera en supermakt gör man det från en 600.
Diktatorer var ju inte Mercedes målgrupp-
-men man förstår varför de gillade bilen.
Det fanns en 600 för alla egostorlekar.
Det fanns en lagom stor upplaga med kortare hjulbas-
-och en med längre hjulbas.
Föraren anländer långt före passageraren.
Då gör man stor entré.
Om man var tillräckligt rik att köpa en 600-
-frågade säljaren helt enkelt: "Vilken storlek vill ni ha?"
"Ska den vara stor, större, störst, och kanske cabriolet?"
"Välj. Ni får vad ni vill."
Jag älskar klassisk Mercedes-styling, särskilt framdelen.
Men det finns för många dörrar. Den är för stor.
Oavsett storlek så fick man en stor bil till ett högt pris.
Det gick inte att undvika lyxen-
-som var avsedd för ett fåtal.
Jag har aldrig ägt eller kört en 600, eller ens suttit i en.
Jag har inte fått ens körts i en.
De är ju så otroligt dyra och köra.
Jag får drömma. Men jag har en 200. Jag är en tredjedel på väg.
Man kan sitta högt och köra i lera omgiven av lyx.
Den enda lyxbilen som kan ta sig fram överallt.
Det finns bara en terrängdrottning.
Vi kommer snart att utse världens bästa lyxbil.
Hittills har vi samlat två generationer av brittisk prakt-
-en oväntad fransk innovation-
-och ett tyskt mästerverk med enorma proportioner.
Men med den sista kandidaten ska vi ut i terrängen.
Det måste vara Jeep Wagoneer, den första lyxiga SUV:n.
Tyvärr, Cowland. Ett annat terrängfordon är mer populärt.
Det finns bara en lyxig terrängfordonsdrottning.
Det är en sån bil som passar överallt.
Oavsett om ni ska till operan eller Alperna-
-kommer vår sista bil köra dit er med stil.
Det är Range Rover.
Range Rover var mycket viktig. När den kom-
-kunde man plötsligt sitta högt och köra genom lera omgiven av lyx.
Jag kör den.
Det finns inget annat som känns så lyxigt-
-och samtidigt ha allt man vill ha.
Range Rover definierar lyxvärlden.
Tänk er att ni sitter på bakluckan och dricker ett glas portvin-
-och tittar på de små människorna. Det är den typ av bil man vill ha.
Den förtjänar att toppa listan.
Det är nåt helt nytt. Det är fyra bilar i en.
Den kör överallt, som en Land Rover.
Plötsligt var lyx nåt mer än en svävande känsla och modern teknik.
Den här bilen erbjöd en hel livsstil.
Det är lyxbilen som kan ta en var som helst.
Den friheten är i sig själv lyxig. Man tänker:
"Jag vill köra dit." Och sen kör man.
Man kan åka vart som helst: puben, restaurangen, herrgården...
Parkera bara och få respekt.
Det är det som gör den till den mest framgångsrika lyxbilen.
Det finns så många Range Rovers på vägarna i dag-
-men Aston Martin Lagonda får man leta efter.
Range Rover har hittat det magiska receptet-
-som kombinerar lyx och massproduktion. Smart.
Range Rover är en lyxbil, men det började inte så.
Det var en funktionell fyrhjulsdrift-
-tills genial marknadsföring fick den på högsta modet.
Oj, nu avslöjade jag det.
Året var 1981.
Land Rover såg tillfället att prova nåt nytt.
Tillsammans med modemärket Jaeger syntes de-
-på åtta sidor i Vogue.
En prototyp för lyxbilen tillverkades speciellt för fotografering.
Den skickades till Frankrike för att stå i bakgrunden.
Samarbetet visade sig vara genialt. Bilen blev stjärnan.
Vogue fick otaliga förfrågningar om bilen.
Det fick Land Rover-
-att göra 1 000 exemplar av Range Rover Vogue SE.
De såldes direkt. Och med det skrevs historia.
De agerade snabbt och beställde specialmodeller-
-som de kallade "Range Rover In Vogue".
De lade till valnötsdörrpaneler, specialfärg och picknick-korg.
Lyxdetaljerna höjde Range Rover till en nivå-
-som Vogue-läsare borde tycka om. Alla såldes.
Bilen gjorde det coolt att köra i terräng, och det var bekvämt.
Innan dess var det terrängkörning inte särskilt bekväm.
Och man kan dessutom åka till stan och handla-
-eller gå på restaurang. Man kunde göra både ock.
De körde uppför berg och skidbackar.
I en annons körde en Range Rover uppför en skidbacke med en skidåkare-
-till toppen av berget. Smart.
Tack vare dess fashionabla rykte blev Range Rover trendig.
Den var eftertraktad bland kändisar, statschefer och kungliga.
Det blev en trend att kombinera lyx och terrängkörning.
Det har format den moderna marknaden.
Allt var tack vare Vogues läsare.
Med tanke på den lyxiga SUV-marknaden som har tagit fart-
-är Range Rover standarden som alla försöker efterlikna.
Bättre bilar har kommit-
-men de var först. Resten apar efter.
Range Rover blev en pionjärbil.
Nu gör alla dem. Bentley, Jaguar, Lamborghini, Porsche...
Men hade det inte varit för Range Rover skulle de inte finnas.
Denna lyxbil slet sönder regelboken och kastade den i leran.
Sen körde den över den för att vara helt säker på att den var död.
Vi har också tittat på varumärket som skrev regelboken-
-med sin efterkrigsklassiker.
Den moderna engelsktyskaren Gran Turismo-
-en fransk fantasi och produkten av tysk precision.
Vi har sett hur lyxbilar har gått från att vara ouppnåeliga-
-till att bli symbolen för ett lyxigt liv-
-som alla kan uppnå.
Men vilken bil tycker juryn är den bästa lyxbilen genom tiderna?
Den bästa på listan? Det är som att välja ett favoritbarn.
Det står mellan tre bilar.
Min favoritlyxbil är ingen vanlig bil.
Det är SUV:en, Range Rover.
Jag skulle köpa en Bentley GTC.
Om ni frågar mig är Range Rover världens bästa lyxbil.
Det måste vara Rolls-Royce. Otvivelaktigt.
Lyx är synonymt med Rolls-Royce.
Hade jag hittat en bra Aston Martin Lagonda hade jag valt den.
Men det krävs mod.
Nej, Paul. Den finns inte ens med på listan.
Men snyggt försök.
Det finns inte mycket att diskutera. Det är naturligtvis Rolls-Royce.
Jag skulle vilja säga Range Rover-
-men den är stark i så många andra kategorier.
När det gäller ren lyx måste det bli Rolls-Royce.
För mig världens bästa lyxbil Silver Cloud.
Det finns bara en vinnare. Det måste vara Rolls-Royce Silver Cloud.
Ganska enhälligt. Vi anser att världens bästa lyxbil-
-är Rolls-Royce Silver Cloud. Gratulerar.
Ja! Silver Cloud. Självklart.
Silver Cloud är det självklara valet. Jag är inte det minsta förvånad.
Nej, det är Range Rover.
Man kan inte dyka upp var som helst i en sån bil.
Den är lyxig och fin-
-men man kan åka var som helst i en Range Rover.
Det är rätt resultat. Ordet lyx och Rolls-Royce hör samman.
Jag förväntade mig mer av er.
Översättning: Marie Karlsson iyunomg.com
\h
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.